GOTT NYTT ÅR!

Snart både nytt år och nytt decennium. 2020 ses vi igen och jag skriver mer om mina matfunderingar, men tills dess så njut ordentligt av allt gott.

Svart pizzadeg

Ja varför ska pizzadeg vara svart? Det tillför inte ett dyft, men under Halloween såldes det tydligen och sedan blev det flera kvar och de såldes ut för 1 krona styck. Det priset var ju så lågt så det i princip var gratis, så jag tänkte att jag provar väl då. Smaken var som vanlig deg, men angående konsistensen så var den inte så bra som jag hade hoppats. Bekvämt var det dock. Annars så bakar jag helst min egen deg även om det tar lite extra tid. I det här fallet hade det varit värt det.

Innehållet kan inte heller tävla med hemmagjord deg, för det ser ut så här:

vetemjöl
vatten
solrosolja
etanol
bakpulver (E 450i, E 500 ii)
olivolja
vetegluten
salt
emulgeringsmedel (E 471)
druvsocker
vetestärkelse
färgämne (E 153)
jäst
antioxidationsmedel (E 300)

Jag är så klart inte dummare än att jag kan räkna ut att det är färgämne i degen, men emulgeringsmedel? Det känns faktiskt som en överflödig ingrediens. För övrigt så är det "vegetabiliska kolet" alltså E 153 inget annat än ett färgämne från växter. Det kan för all del vålla hälsoproblem även om det är naturligt, men här finns inga kända sådana. Inte heller E 300, askorbinsyra, eller emulgeringsmedlet har några kända hälsorisker.

Det här är ju bra, men ska jag vara ärlig så såg det inte speciellt aptitligt ut med svart pizza. Fast ungarna kanske tycker att det är roligt, vad vet jag?

Outinens potatisgratäng

I går blev jag förvånad över mig själv, jag som alltid tittat förundrat på de där färdiga potatisgratängerna och aldrig övervägt att köpa det själv. Ändå så gjorde jag det. Jag skulle inte påstå att det var någon kulinarisk höjdare och den var väldigt rinnig så jag blandade i mer ost för att få lite vettigare konsistens. Smaken var det inget fel på, men inget jag längtar efter att äta igen. Men det går snabbt och den innehöll inget konstigt, så visst kan den ha sitt berättigande, men ändå, det är nog inget för mig... Kanske provar jag någon mer sort någon gång av nyfikenhet för att jämföra med hemlagad gratäng. För en sak är säker, den blir mycket bättre!

Ingredienser:

potatis
grädde
prästost ekologisk (pastöriserad mjölk, salt, syringskultur, löpe)
salt
vitlökspulver
vitpeppar

Inga konstigheter där, fantastisk. Som sagt var, visst går det att göra färdigmat utan tillsatser. Om vi konsekvent väljer dessa alternativ när vi handlar så måste de andra följa efter. Så kika gärna på innehållet nästa gång du är och handlar.

Lammkorv

Endast en gång tidigare har jag skrivit om lammkorv och då grekisk sådan. Den sorten innehöll 71 procent kött, den här som jag nu bloggar om har 77 procent kött. Hyfsat bra med andra ord. Smaken var också bra och korven köttig. Det var långt ifrån den där andra konsistensen som blir när fabriken har gjort en smetig gröt och sedan sprutat in i fjälstren, om de ens använder sådana. Inget att klaga på där med andra ord. Men sedan då?

Ja som vanligt så smyger det sig in tillsatser. Den här gången E 300 samt E 250. Innehållet som helhet ser ut så här:

lamm & nötkött (jag gissar att det ska vara lammkött och att inte alla delar från djuret är nermalda)
vatten
potatismjöl
salt
kryddor
lök
antioxidationsmedel (E 300)
örtkryddor
konserveringsmedel (E 250)

E 300 är askorbinsyra och har inga kända hälsorisker. E 250 däremot kanske man ska se upp lite med. Det finns misstankar om cancerrisk och Krav har därför uteslutit tillsatsen.

Bas%c minibaguetter

Jo de heter faktiskt så, jag har inte snavat på tangenterna. Den här typen av baguetter är den där de är halvfärdiga och man får baka dem färdigt i ugnen. Sådana är jag väldigt svag för. Det är inte så ofta som jag köper dem och jag vet att innehållet inte är utan tillsatser, men ibland är frestelsen större än förnuftet. Just den här sorten var god, precis som alla andra, för jag har än inte ätit några bröd som man bakar klart själv som jag inte har gillat.

Innehållet då? Hur ser det ut i den här sorten? Ja jag utgår ifrån att de också har tillsatser, något jag inte kontrollerade innan jag köpte dem.

Ingredienser:

vetemjöl
vatten
joderat salt
surdegspulver av vete
rapsolja
socker
emulgeringsmedel (E 472e)
jäst
druvsocker
vetemaltmjöl

Den enda tillsatsen är E 472e, något som har det krångliga namnet mono- och diglyceriders mono- och diacetylvinsyraestrar. Det är ett emulgeringsmedel som faktiskt inte har några kända hälsorisker. Vad är det då bra för? Jo det binder helt enkelt ihop ingredienser på ett enkelt sätt, sådana som annars är svåra att blanda. Så egentligen är den här sortens bröd helt harmlöst. Men, jag är konsekvent och skriver bara fabrikanten i de fall där de helt utesluter E-nummer. Jag är helt enkelt intresserad av hur lätt eller svårt det är att hitta den typen av mat.

Salsiccia, annan sort

Nyligen skrev jag om tillsatsfri färsk korv, salsiccia. Nu provade jag en annan sort, men den var inte ett dugg bättre än de rökta korvarna som man brukar köpa. Trist, för den smakade bra. Det står på förpackningen att "Produkten måste värmas upp grundligt före konsumtion." Det innebär att om den är tillverkad med god hygien och den sedan tillagas som den ska så behövs inga tillsatser, ändå finns de där. Nu ska man självklart ha respekt för botulism, så det är inget annat än ett konstaterande.

Ingredienser:

kött av gris (90 %)
vatten
salt
vitlök
kryddor (svartpeppar, rosmarin, basilika, mejram, koriander)
antioxidationsmedel (E 300, E 325)
konserveringsmedel (E 250)

Vi väljer givetvis själva vad vi vill äta, men det är bra att det i det här fallet finns valmöjlighet, för det är det inte alltid det gör, utan vi är hänvisade till tillsatsmaten.

Till surimitillverkarna

Det blev ett mejl till företaget som gör de jättegoda surimiarna. Så synd att de har difosfater i dem.

Good morning,

I have bought your surimi premius twice now and it’s the tastiest I have eaten. Nevertheless it won’t be a third time due to the additives. Couldn’t you really replace the disphosphates with something else as they are proved insanitary? Do you have any plans to change the content in your surimi?

Regards, Katharina Wallenborg


På Livsmedelsverkets sajt står det inget om att de är hälsovådliga, men det brukar inte göra det så därför går jag ofta in på till exempel Äkta varas sajt. Det är en förening som jag själv har besökt och vågar gå i god för att de är seriösa. Så här står det förresten på livsmedelsverket.seom E 450:

Gäller Dinatriumdifosfat, Trinatriumdifosfat, Tetranatriumdifosfat, Dikaliumdifosfat, Tetrakaliumdifosfat, Dikalciumdifosfat och Monokalciumdifosfat. Framställs ur fosforsyra. Ämnena används som stabiliseringsmedel, för att förbättra konsistensen och för att binda vatten. Difosfaterna används också som bakpulver. Di-, tri- och polyfosfaterna får, tillsammans med fosforsyra och fosfater (E 338–341), användas i en lång rad livsmedel, t ex vissa ostar, glass, desserter, kakor, soppor och såser, frukostflingor, kött- och fiskprodukter och djupfryst fisk.

Helt fantastisk god surimi

Det är sällan som jag uttrycker mig så positivt om något, men den här surimin är verkligen mycket god. Jag har köpt den två gånger, men det blir nog inte fler gånger, för innehållet är inte tilltalande. Det är väldigt synd, men det är som det är.

Ingredienser:

fisk (Alaska Pollock, stillahavskummel, chilensk hoki 51 %)
stabiliseringsmedel ((sorbitol, difosfater, polyfosfater) socker)
vatten
vetestärkelse
rehydrerat äggvitepulver
socker
salt
rehydrerat heäggspulver)
aromer
färgämnen: lycopen, paprikaextrakt

Difosfater, eller E 450, är en tillsats som är mer ifrågasatt än många andra. Så här skriver Äkta vara på sin sajt: "Fosfater utgör en betydande del av dagens höga fosforintag, vilket i en amerikansk studie från 2013 misstänks kunna fördubbla risken att dö i förtid. Ytterligare forskning behövs dock för att kunna bevisa sambandet." Samma text gäller för polyfosfater, E 452.

Lycopen, E 160 d på E-språk, är ett färgämne, ofta framställt från tomater. Alltså inget konstigt. Vetestärkelse är kolhydrater och de finns i vete och består av långa kedjor av glukos, vilket också heter polysackarider.

Almedalstal och mat

Sent omsider har jag tittat igenom alla partiledartalen från Almedalsveckan. Inte för att jag trodde att maten skulle få något utrymme, men hoppas kan man alltid då det är något som berör oss alla och är en viktig fråga, men inte ett enda ord från någon. Trist. Jag ska givetvis vara rättvis och det blir så klart mer övergripande, men alla bestämmer själva vad som ska sägas och nog borde man ha kunnat få in det någonstans i något sammanhang. Men det är bara att ligga på och försöka påverka i vardagen, både handlare och politiker och alla andra som är involverade i vad vi äter. För vi ska ha tillgång till så bra mat som möjligt.

Det må ha pratats om allt möjligt utom mat i Almedalen, men här på bloggen lovar jag att fortsätta och även rapportera från de politiska partierna.

Svarta eller gröna oliver

Gillar du oliver så har du med all säkerhet testat både svarta med och utan kärnor, bara för att omgående komma fram till att de urkärnade smakar ... Ja vad smakar de egentligen? Inte speciellt mycket faktiskt. Varför? Jo de är inte svarta egentligen utan gröna som färgas. Att vänta på att de ska bli svarta av sig själva kostar pengar, så man tillsätter alltså svart färg till gröna oliver och säljer dem som svarta.

Vad man mer gör är lägga dem i vatten- och saltbad med tillsatt natriumhydroxid, eller lut om man så vill. Det görs för att få bort den bittra smaken på dem. Efter det så syrabehandlas de. Sedan tillsätts alltså E 579, järnglukonat, för att färgen ska stabiliseras. Lockande, eller hur? Nej inte direkt va. Hur många är ens medvetna om detta när de äter de billiga oliverna i sallader och på pizza?

Jag vet att det är lite pyssel att kärna ur de svarta oliverna om man vill ha dem i maten, men det är väl värt det. Oliver är egentligen väldigt goda, men då ska de ha mognat innan de äts och de ska inte vara badade i lut.

Matsvinn i Sverige

Det här är en ständigt aktuell fråga, så även om jag har bloggat om matsvinn några gånger tidigare så känns det som att man inte nog kan trycka på hur viktigt det är att tänka på vad vi kan äta och inte kasta. Vissa saker är svåra att förstå, och att människor kastar så mycket mat är en av dem. Givetvis så tar vi alla det säkra före det osäkra och ingen vill bli sjuk av det vi äter. Men det är en sak, det andra är ren nojighet eller överdriven rädsla. Sådant kan man jobba bort. Det tjänar både den privata ekonomin och miljön på.

Det där med pengar borde vara en större drivkraft för oss, för vem vill inte ha mer av den varan. Visste du att ett hushåll kan spara mellan 3 000 - 6 000 kronor om året (Livsmedelsverket) på att ta tillvara sina matrester och att inte köpa på sig mer än man äter och dricker? Det är dessutom för många i underkant och ofta kan vi spara ännu mer pengar. Det är något att fundera över när vi tycker att det är för mycket månad jämfört med pengar.

Tänk på att också ha kallt i kylskåpet, 4 grader rekommenderas. Då håller mycket av dina livsmedel i flera dagar till. Lär dig mer om hur du tar tillvara på matrester. Kanske kan de till och med bli till nya maträtter. Det finns massor som man kan göra. Bland annat har Livsmedelsverket en hel del tips kring hur man sparar pengar och miljö. https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/miljo/ta-hand-om-maten-minska-svinnet/tips-minska-matsvinnet Lycka till!

Fussili med lax & spenat

Brukar du köpa färdigrätter? Då kanske du redan har koll på innehållet i dem. Jag köper dem i princip aldrig, men häromdagen gjorde jag det. Det blev en fryst pastarätt som skulle ligga i en krämig sås. Krämig kanske var att ta i, men sås var det och smaken var väl godkänd. Men lite extra kryddor behövdes trots allt. Innehållet var långt och inte helt till belåtenhet. Varför ska det exempelvis vara glukossirap i? Eller modifierad stärkelse, något som tillsätts för att spara pengar och snåla på råvaror. På Äkta varas sajt beskrivs hur den tas fram:

"Vanlig majsstärkelse blandas i en jättelik reaktortank med propylenoxid – som är en petroleumprodukt framställd av naturgas, klor och lut eller saltsyra – tillsammans med fosforoxiklorid, en vätska som är så lättflyktig och reaktionsbenägen att den måste hanteras med största försiktighet. Denna kemikalie, som även används vid tillverkning av bekämpningsmedel, reagerar våldsamt i kontakt med vatten och bildar saltsyra och fosforsyra samtidigt som stärkelsemolekylerna i majsen förändras och kloreras. Om den modifierade stärkelsen dessutom ska blekas, vilket kan behövas om den ska nyttjas som ljus fyllning i vissa livsmedel, behandlas den nu med exempelvis svavelsyra. Det färdiga resultatet av dessa processer är en flytande substans som renas från sina kemikalier och sprejas in i gigantiska tankar för att där snabbtorkas till det pulver som levereras till livsmedelsindustrin och hamnar i Ninas frukostyoghurt, salladsdressing och fiskgratäng."

Inte speciellt lockande eller hur, än mindre med tanke på att den inte är nödvändigt utan enbart ett sätt att slippa riktiga ingredienser, eller slippa använda dem i tillräcklig omfattning. Men jag ska lista allt som var i den lilla rätt jag köpte.

Ingredienser:

pasta 40 % (vatten, durumvetemjöl)
grädde (12 %)
vatten
lax (Salmo salar) 10 %
spenat 8 %
orangea morötter 5 %
gula morötter 5 %
vitt vin
schalottenlök
skummjölkspulver
rapsolja
dill 0,7 %
fiskbuljong (glukossirap, salt, fiskpulver, rapsolja, lök, kryddor)
salt
modifierad majsstärkelse,
vitlök
grönsaksbuljong (salt, glukossirap, grönsakspulver, socker, solrosolja, kryddor)
peppar
muskotnöt

Nja, jag tror jag avstår fortsättningsvis...

Matsvinn och givmildhet

Här är ännu ett fint exempel på hur man kan bry sig om både människor och miljö samtidigt och göra en god insats för dem som behöver det. En ICA-handlare skänker mat som är på väg att gå ut i datum. Kanske hade det varit enklare att bara kasta den, men matsvinn är något som till varje pris ska undvikas och man önskar att fler tog fasta på det. Läs artikeln här: https://www.aftonbladet.se/svenskahjaltar/a/8mXPdr/matsvinnet-blev-deras-raddning--efter-tuffa-tiden


Men även att sälja till ett lägre pris är lovvärt, för alla kanske inte vill hämta en matkasse som skänks bort och även de som inte har det lika knapert är säkert tacksamma om de kan spara några kronor. Matkostnaderna är trots allt en stor post för människor. Vidare så finns det något annat positivt i att det görs artiklar om matsvinn och vad man kan göra för att minska eller undvika det. Det ökar nämligen kunskap om att mat sällan är så dålig så att den bör kastas.

Sverigedemokraternas motion om färre tillsatser i maten

Jag har skrivit några gånger om en motion som SD la för länge sedan som rörde att ta bort onödiga tillsatser i vår mat. Eftersom jag trots två mejl till motionsställaren inte fick något svar om vad som hade hänt, så skrev jag till sist direkt till partiet. Nu gick det snabbare och jag fick veta att den, plus en tidigare i samma anda, blev nedröstad. Det är för mig obegripligt eftersom det i motionen inte fanns något som borde ha gjort att ingen ville jobba vidare i den andan. Däremot så bevisar det vad jag många gånger har berört här i bloggen: matfrågor är en lågstatusfråga.

Jag vet det av erfarenhet då jag under åratal som kommunalråd med folkhälsa som ansvar stångade pannan blodig för att bland annat förbättra maten i kommunen. Det är inte alls samma sak som att den var vare sig smaklös eller dålig på det stora hela, vi har till och med skolkök som har fått fina utmärkelser och verkligen gör vad de kan för det här, men generellt så är engagemanget för lågt. Det gäller både hos anställda och politiker. Säkerligen skulle många hävda motsatsen eftersom det samtidigt finns de som brinner för det här precis, som jag, problemet är att vi är i minoritet. Så på ett vis så är jag inte förvånad alltså över riksdagens ställningstagande. Men jag kommer aldrig att förstå vad som driver dem som jobbar emot något som är bra.

Jag kommer fortsätta följa riksdagens arbete och jag vet att det finns politiker i andra partier också som driver det här och det har jag också bloggat om, men det är alldeles uppenbart att det inte räcker. Sannolikt är det så att det är enskilda folkvalda som jobbar hårt, men det är svårt att få med sig hela partiet.

Intervju med Fika Swedish Kitchen

Nej, jag brukar inte göra intervjuer på bloggen och det här är faktiskt första gången, men någon gång ska ju vara det också. För inte så länge sedan var jag i Sydney i Australien och där finns ett svenskt fikaställe som heter Fika Swedish Kitchen. Är ni i krokarna så gör ett besök.

Läs min intervju här:

Svensk fika i Australien

Är du svensk och bor i Sydney, Australien är det inte osannolikt att du har besökt Fika Swedish Kitchen, eller kanske det rent av är ett av dina stamställen, för här satsar man inte bara på att besökarna ska få en god fika, utan också att vara en samlingsplats för framför allt just svenskar. Men de flesta av oss som varit där är vanliga turister och självklart är alla välkomna och fiket är mycket populärt.

På en tvärgata till butiksgatan The Corso i stadsdelen Manly, med adress 5 b Market Lane, ligger Fika Swedish Kitchen. Skylten – en liten vid kvadratisk sådan, med gula kanter – är ganska liten och stället ger ett enkelt och nästan lite rörigt intryck med de fyra små borden utanför lokalen på gatan. Där inne är det större och köket, som man som gäst ser in i, är modernt och här är det fullt av aktivitet. Nästan alla bord är upptagna och det finns en puls utan att det känns stressigt, och atmosfären är trevlig.

Stället drivs av tre kvinnor och de slog upp dörrarna för ungefär 5½ år sedan. Vännerna Sophie, Linda och Diana hade redan bott i Sydney i flera år när de bestämde sig för att öppna fiket, vilket faktiskt var ett ställe som de själva som svenska invandrare hade saknat. Efter att de till slut slog upp dörrarna till Fika Swedish Kitchen har de haft fullt upp för hit kom gästerna direkt, då det utöver att det är gott också är en härlig atmosfär. Utöver det som serveras finns också en viss försäljning av sådant de importerar från Sverige och det är livsmedel så som senap, saft, Ahlgrens bilar och en del annat som man kan känna begär efter som immigrant down under.

– Första åren vi bodde i Sydney saknade vi fikakulturen, det svenska köket och traditionerna och drömde om en svensk mötesplats. Vi undrade hur det kom sig att de fanns så många svenskar i Sydney men ingenstans att gå och uppleva svensk matkultur. Den är ju så rik och spännande. Över en fika bestämde vi oss för att sluta drömma och börja resan mot att öppna Sydneys första Svenska café, säger Sophie Curl som jag träffar i hennes och vännernas mysiga café.

Jag har tagit mig hit med färja från Circular Quay i centrala Sydney. Här ligger en liten hamn inte långt bort från det berömda operahuset. Man kan välja på snabbgående färja eller en lite långsammare och har man ingen brådska så är den långsamma att rekommendera för det är en härlig tur ut till det vackra Manly.

– Manly har alltid haft en kär plats i våra hjärtan. Det var hit vi först kom och bosatte oss och det var här våra vägar möttes. Att lockas till de vackra stränderna, vänliga människorna och den avslappnade atmosfären var vi inte ensamma om. Den charmiga surforten är ett populärt resmål bland svenskar och för många blev semestern en förlängd, ibland livslång vistelse. Så det kändes naturligt att öppna vårt svenska café i just Manly. Vi hittade en fantastisk lokal i en smal mysig gränd intill ett trevligt torg och ett kvarter från den turistiga gatan The Corso, och så bar det av, fortsätter Sophie.

Men ett café kan vara mer än kakor och mat, och med våra traditioner finns det mycket att samlas kring. Det har Fika Swedish Kitchen tagit fasta på. Är man dessutom i minoritet så kan det betyda väldigt mycket att träffa landsmän och få fira traditionellt och samtidigt prata med varandra på sitt modersmål.

– Sverige har en sådan rik matkultur så det finns mycket för oss att fira. Varje år anordnar vi både midsommar, kräftskiva, lucia och julbord på fika. Det är roligt att se att traditionerna inte bara lockar svenskar utan människor från hela världen. Men framför allt för svenskar så betyder det mycket – att få träffa andra svenskar när hemlängtan är som störst, få visa vänner en del av sin kultur och få återuppleva gamla minnen, menar Sophie.

Här finns kanelbullar, toast Skagen, köttbullar med lingonsylt och ett antal rätter till, men inte för många, det är inte kvantiteten som är det vikigaste. Det som serveras håller hög kvalitet och att begränsa menyn gör att det är möjligt. Än så länge finns dock inte den svenska klassikern smörgåstårta att beställa, men rätten finns på önskelistan och man jobbar på det.

Menyn är viktig och den är i ständig utveckling även om vissa klassiker säkert blir långlivade. Den ska naturligtvis inte bara locka svenskar, och det är så klart roligt om även australiensarna själv vågar prova våra rätter och helst uppskatta också dem.

– Med en varierande och unik meny hoppas vi överraska och uppfylla. Vi blandar svenska klassiker med helt nya kreationer. Vår inspiration hämtar vi från de senaste mattrenderna i Australien och Sverige men även världen över. Ibland har vi undvikit en klassiker med rädsla för att chocka Australierna för mycket. Sillen är ett sådant exempel – det tog oss fyra år innan vi vågade bjuda på en klassisk sillmacka. Till vår förvåning visade den sig bli en av favoriterna både bland svenskar och icke svenskar. Sen dess har vi försökt att inte ha förutfattade meningar. Vår erfarenhet visar att Sydneyborna älskar att prova nya matkulturer och det svenska köket är inget undantag, avslutar Sophie vårt möte.

När jag till sist går därifrån har jag förutom en upplevelse jag kommer ta med mig hem som ett fint semesterminne, även fått med mig receptet på deras populära kanelbullar. Bosatt i Australien eller inte, vem kan tacka nej till dessa bakverk?

Färsk chorizo från Garant

Riktigt god korv och med mycket kött i, det hittar du hos Garant. Korven innehåller 90 procent kött och det är väldigt sällan man hittar det. Inte en tillsats dessutom, trots att det är färsk korv. Det tyder på god hygien. Köttet har märkningen "Kött från Sverige". Den märkningen garanterar att djuren är födda, uppfödda och slaktade i Sverige. Till och med förpackningen är gjord här hemma.

Att kött kommer utomlands ifrån behöver naturligtvis inte betyda dålig djurhållning och att det innehåller antibiotika, men risken är överhängande. Vi har strikta krav här, även om det finns mycket att önska även hos oss. Så vill du köpa så bra korv som möjligt, här är ett alternativ.

Ingredienser:

kött från gris (70 %)
kött från nöt (20 %)
vatten
salt
potatisstärkelse
kryddor (cayennepeppar, chilipeppar, paprika, peppar, spiskummin, vitlök)
socker
oregano
paprikaextrakt
vinäger
svintarm

Det är värt att leta och läsa, för förr eller senare hittar man bra mat.

Gravad lax och tillsatser

Häromdagen så köpte jag gravad lax, något som jag är väldigt förtjust i. För det mesta är innehållet helt tillsatsfritt och jag funderade inte mer på saken, men läste det sedan och såg att så inte alls var fallet. Nej, jag är inte och kommer aldrig bli fanatisk. Att det finns tillsatser i det mesta vi äter, det är ett faktum och att helt undvika dem är i princip ogörligt. Dessutom så är många harmlösa och även de som inte är det brukar gå bra om man äter i liten mängd och inte är känslig för dem. Men, det är ändå irriterande när de tillsätts helt i onödan, som med laxen, för det känns faktiskt så.

Den sort som jag köpte nu var en som jag tidigare har rekommenderat, och man kan ju undra om de har flera sorter och i så fall varför, eller om receptet har bytts ut. Självklart ska jag kontakta dem och fråga.

Ingredienser:

lax (98 %)
salt
socker
konserveringsmedel (E 262)
antioxidationsmedel (E 325)
vitpeppar
dill

E 262 hämmar bland annat tillväxten av bakterier och har inga kända hälsorisker. Reglerna för användandet av det är också generösa. Ändå undrar jag varför det finns där då gravad lax klarar sig bra ändå. Men visst, det här är ju ett fall där det kan vara berättigat. Å andra sidan, när skulle det inte vara det i den här typen av mat? E 325 beskrivs så här på Äkta varas sajt: "Surhetsreglerande medel. Förstärker även antioxidanters verkan mot härskning och missfärgning." Inga kända hälsorisker här heller. Men trots detta så är jag nyfiken på varför de finns med om de nu inte har gjort det tidigare och det gick bra, för i de flesta fall är det bara lax och kryddor i gravlaxen.

Inget svar om tillsatsmotionen

För några månader sedan skrev jag om en motion som en ledamot från Sverigedemokraterna hade lagt i riksdagen. Den handlade om att minska mängden tillsatser i vår mat. Två gånger därefter mejlade jag honom och frågade hur det hade gått. Fortfarande inget svar, vilket så klart är uselt. Han är inte bara förtroendevald utan dessutom folkvald, så ja, jag är besviken. Men att minska tillsatserna i vår mat är något jag är positiv till, så jag kommer därför i stället att mejla partiet direkt.

Går gärna in på Riksdagens sajt och titta och se vad som händer. https://www.riksdagen.se/sv/ Här hittar du så klart också alla 349 ledamöter och deras kontaktuppgifter. Tveka inte att kontakta dem om du vill vara med och påverka det vi äter. Hoppas du får svar också, men jag tror att de flesta är bra på att återkomma.

Facebook

Givetvis har bloggen en facebooksida också: https://www.facebook.com/naturligkost.blogspot.se/ Gå med och debattera och dela bloggar, kunskap och ställ frågor. Välkommen!

EU-valet

För några dagar sedan var det val till Europaparlamentet och det är väl bara att konstatera att matfrågan lös med sin frånvaro. Inget debatterande om vad maten vi äter innehåller, inget om djurhållning eller djurtransporter. Bra mat är utan tvekan en av våra viktigaste folkhälsofrågor. Visst hittar vi mycket bra i våra butiker och många gårdar säljer också råvaror och livsmedel, men alldeles för mycket som vi har tillgång till är egentligen inte värdigt som föda. Det mesta som säljs innehåller dessutom tillsatser, vissa mindre önskvärda.

Jag är av åsikten att vi själva har ett stort ansvar när det gäller det vi äter. Man kan inte alltid lasta över allt på andra och det är trots allt vi själva som bäst kan påverka vår hälsa. Men det är faktiskt så att politikerna har ett stort ansvar de med, för de stiftar lagar, de sätter upp regler och de beslutar om handel och försäljning. De kan om de vill föra upp matfrågan på agendan och de kan om de vill se till att innehållet i maten blir bättre.

Eftersom det här valet handlade om europeiska unionen, där 28 länder är medlemmar, så är det häpnadsväckande att inga politiker från de nio svenska partierna där nere förde det här viktiga på tal. Här har vi chansen att både jobba för att få möjlighet att mer fritt ta beslut här hemma, men vi har också chansen att påverka så att även andra européer får tillgång till bättre mat och framför allt, vi kan vara med och påverka så det vi importerar har bättre innehåll.

Nu är det inte så att jag försöker påstå att den här frågan är viktigare än andra, men den berör trots allt hundra procent av alla EU-medborgare. Alla måste vi äta, och då ska innehållet vara så bra som möjligt. Även om ingen verkade vilja tala om detta och det är fem år till nästa val, så har vi ändå chansen att påverka genom att kontakta våra EU-politiker. Hur mycket kommer de jobba för det här? För oavsett intresse eller ej, så måste de ändå förstå hur viktigt det är att ha tillgång till bra råvaror och livsmedel.

Vilket kött köper du?

Jag vet, det är lätt att inte ens tänka på att det finns skillnad för vår hälsa beroende på varifrån köttet vi äter kommer. Visst, alla vet att det är bättre med svenskt och många av oss försöker tänka på det även när vi handlar, men inte alltid. Ibland har man varken pengar, tid eller ork. Då önskar man att handeln själv gjorde mer, men det går väldigt sakta. Köttimporten är fortfarande stor och många väljer utländskt kött för priset. Men glöm inte djurhållningen, vilket är en aspekt väl värd att lyfta fram. Billigt kött medför ofta stort lidande. Fast det finns ytterligare något som borde diskuteras mer och det är all antibiotika som pumpas in i friska djur. Det är en hälsofara som inte är ringa.

I Sverige får vi inte ge antibiotika i så kallat förebyggande syfte, men sådant gör man i många andra länder. Det kanske är bra tänker någon, men det är det inte alls, utan det är katastrofalt. EU som är så strikta med mycket annat tillåter alltså det här tillvägagångssättet och det resulterar i att minst 25 000 människor dör varje år som en följd av multiresistenta bakterier. Dessa kan inte behandlas med antibiotika, men de kommer av behandlingen hos djuren.

Vi kan alltså inte vara nog så försiktiga när vi handlar och här finns det mycket kvar att önska av våra politiker. Många engagerar sig i frågan, men få driver den tillräckligt. När hörde du senast en debatt om detta? Eller när läste du senast en artikel om problemet? Var finns journalisterna? Tyvärr vilar det mesta ansvaret på oss konsumenter. Det må vara fel, men det är vår hälsa det handlar om, så ta reda på så mycket du kan innan du handlar.

Matcentralen i Uppsala

Förra året tog Matcentralien i Uppsala tillvara på 18 ton mat som skulle ha kastats i livsmedelsbutiker och konditorier. Fullt tjänlig föda alltså, rakt ner i soptunnan annars. Det är både skamligt och osmakligt att det pågår sådant matsvinn. Och utöver detta hjälper vi konsumenter till och kastar ofta flera kilo mat i veckan. Men vad gör då Matcentralen med allt detta? Jo man gör i ordning matkassar och delar ut till behövande eller säljer för en billig penning eller också ger man mat direkt till sociala verksamheter. En eloge till dem!

Att inte slänga mat som är bra borde vara en självklarhet. Det borde på något vis ta emot att göra det. Att det dessutom finns människor som inte kan äta sig mätta gör ju saken ännu värre. Miljön i all ära, men att behöva gå hungrig är verkligen onödigt när det finns mat som någon annan slänger.

Är du nyfiken på Matcentralen så kan du läsa mer här:

Alla E-nummer

Har du någon gång undrat vad alla E-nummer betyder, var de kommer ifrån och vad de används till? Den här listan är från Livsmedelsverket och här finns de alla uppradade och du kan klicka på varje nummer och få mer information: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/sok-e-nummer

Sedan kanske du vill veta ännu mer, men det är dessvärre svårare. Även om man kontaktar Livsmedelsverket självt så är det inte allt som de vet eller delar med sig av. Som bekant så finns det mycket tvivelaktigt kring vissa tillsatser och vill man veta mer kring dessa och dess framställning så stöter man ofta på patrull. Men listan som sådan är bra och informativ så kika gärna på den om du är nyfiken på olika tillsatser.

Bresse Bleu

Har du provat den här osten? Om inte: Gör det! Den är fantastiskt god. Om man nu gillar mögelost vill säga, men gör man det så kommer man gilla den här sorten. Innehållet är bra också och det är ju alltid trevligt.

Ingredienser:

pastöriserad mjölk och grädde
salt (1,6 % kraftigt saltad)
löpe
syrningskultur
blåmögelkultur

Matmotionssvar

Det gick snabbt att få svar från Centerpartiet. Redan i dag kom det. Inte ofta man får svar så snabbt när man mejlar någon. Men jag är ändå inte helt nöjd. Så här står det:

Hej!

Tack för ditt mail. Motionen bifölls inte, och jag vet faktiskt inte riktigt om regeringen plockat upp några av åtgärderna i sitt arbete ändå, så tyvärr har jag inget positivt besked att ge dig.

Men tack för positiv feedback på motionen!

Hälsningar
Kristina

Kristina Yngwe

Ordförande Miljö- och Jordbruksutskottet
Riksdagsledamot för Centerpartiet, Skåne läns Södra

Nu vet vi visserligen att den inte bifölls, vilket i sig är beklagligt då den var så bra, men sådant händer. Däremot så tycker jag att Yngwe kunde ha tagit reda på lite mer och lämnat ett utförligare svar. Jag får leta vidare alltså.

Mail till Centerpartiet

Självklart så mejlade jag om motionen som jag skrev om häromdagen. Det har inte gått så lång tid ännu, så jag har inte fått någon reaktion, men jag hoppas att de svarar. Sverigedemokraten som hade lagt en annan bra motion har inte hört av sig. Men skam den som ger sig, det är bara att stöta på igen eller mejla partiet. Som matnörd är man givetvis nyfiken på vad som händer. Jag har visserligen försökt läsa på riksdagens sajt, men det är sannerligen inte lätt. Det är krångligt att bara hitta de motioner man söker. Men jag kommer fortsätta leta och ta reda på mer. Det är trots allt i riksdagen som lagar stiftas och de stora politiska debatterna förs.

Så här såg mejlet ut som jag skickade till Kristina Yngwe (C):

Hej,

För några år sedan la du tillsammans med två partikolleger en motion http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/hallbar-mat_H3022429 om mat i riksdagen. Som konsument och matbloggare (http://naturligkost.blogspot.com/) är jag nyfiken på hur det har gått. Jag har i flera år letat mat utan tillsatser, men även intresserat mig för djurskydd och annat. Jag har även varit kommunalråd med ansvar för folkhälsa och insåg att matfrågor är lågstatusfrågor, såvida det inte handlar om ekologisk odling. Men att driva på för färre tillsatser i maten vi serverade tog år innan det äntligen kom med i våra dokument och då alldeles för blygsamt skrivet.

Motionen som du var med och la tog upp så många bra saker och jag hoppas att det har hänt en del sedan ni la den. Du får gärna återkomma och berätta.

Hälsningar Katharina Wallenborg

Motion: Hållbar mat

Det finns fler motioner som handlar om mat och som har lagts i Sveriges riksdag. Alltså fler än vad jag har bloggat om. En av dem är från 2015 och heter kort och gott "Hållbar mat". Den lades av tre Centerpartister: Kristina Yngwe, Eskil Erlandsson samt Rickard Nordin. (Jo jag vet att en av dem har blivit petad, men motionen blir inte sämre på grund av det och min blogg är inte politisk mer än kopplingen till mat, så därför väljer jag att skriva om den trots allt. Jag stödjer för övrigt givetvis inte kränkande beteenden.)

Motionen är ganska lång, men vill du läsa den här så gå vidare till länken: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/hallbar-mat_H3022429

Jag har här plockat ut några meningar från motionen, som jag tycker är speciellt viktiga och det bästa sättet att få veta hur det går och att trycka på så politikerna gör det de ska, det är att kontakta dem. Därför kommer jag att mejla och höra om de lyckades med det de föresatte sig.

Maten som barnen eller de äldre får på tallriken ska vara både sund, säker och hållbar utan onödiga tillsatser eller kemikalier.

Den svenska livsmedelsproduktionen behöver öka och få förutsättningar att växa. Därför vill vi ta fram en nationell livsmedelsstrategi som en vidareutveckling av satsningen på Matlandet Sverige.

För att stärka den svenska livsmedelsproduktionens konkurrenskraft och lönsamhet vill vi, som en central åtgärd i livsmedelsstrategin, tillsätta en matkommission.

Om konsumenterna väljer att köpa importerade livsmedel spelar åtgärderna och ambitionsökningen för svensk livsmedelsproduktion mindre roll. Därför behöver den svenska livsmedelsstrategin vid sidan av producentfokus även ha ett tydligt konsumentperspektiv. Konsumenterna har en enorm makt i de val de gör.

Svenskt jordbruk är bäst i världen när det exempelvis gäller låg antibiotikaresistens och liten förekomst av salmonella.

Centerpartiet vill därför att EU med kraft ska verka för att minska livsmedelsförfalskning för att trygga konsumenternas tillit till livsmedelsindustrin.

Allt fler människor vill göra aktiva val i affären och söker sund och säker mat som är producerad på ett hållbart sätt. Centerpartiet bejakar detta och tycker inte att man som konsument ska behöva vara detektiv i kyldiskarna för att hitta det man söker.

För att minska mängderna mat som slängs i onödan, behöver medvetenheten om matsvinnets betydelse för miljön öka.

Djur ska ha det bra, skyddas från lidande och så långt som möjligt kunna få utlopp för sina instinkter och kunna utföra sitt naturliga beteende.

Att äta god och näringsriktig mat är viktigt för både vårt välbefinnande och för vår hälsa. Trots det är det ofta priset som styr vid upphandlingar av mat till offentlig sektor.

Som ni ser så är det väldigt många olika saker som tas upp och i motionen finns det ännu fler. Jag hoppas att den blev positivt mottagen och att arbetet har gått framåt. Så fort som jag har fått svar så återkommer jag.

Havredryck

I går skrev jag om havredryck, och i dag blir det ett inlägg till. Den här gången handlar det dock om en liknande dryck som har ett helt annat innehåll.

Ingredienser:

havrebas (vatten, havre 10%)
rapsolja
kalciumkarbonat
kalciumfosfater
joderat salt
vitaminer (D2, riboflavin och B12)

Som ni ser så är det snarlikt med tanke på mängden havre, olja och salt. Men den här sorten har förutom vitaminerna även kalciumkarbonat och kalciumfosfater. Kalciumkarbonat har på E-nummerspråk E 170, och är en harmlös tillsats som ger ljusare färg och även är surhetsreglerande. Kalciumfosfater däremot, även kallat E 341, kan vara hälsovådligt, men det finns för få studier gjorda hittills för att veta. Men som alltid så kan vi välja livsmedel utan tillsatser när de finns och det finns det i det här fallet. Det gäller bara att läsa ordentligt.

Havredryck mellan ekologisk från Oatly

Gillar du också att göra dina egna morgondrycker med frukt och grönsaker? Vatten och mjölk är så klart utmärkta livsmedel för att få till rätt konsistens och smak, men man kan av olika anledningar vilja ha någon annan vätska också att tillsätta. Jag har provat några stycken, som i mitt tycke är bra gällande smak och konsistens, men innehållet hyllar jag absolut inte. Men nu har jag bestämt mig för att leta vidare och hittade häromdagen en havredryck från Oatly. Smaken är bra också.

Ingredienser:

havrebas (vatten, havre 10 %)
rapsolja
havssalt

Letar man så kan man alltså hitta, men läs noga för vissa av dessa drycker som har blivit så populära har en del tillsatser som inte alltid är hälsosamma.

Glassar 2019

Som alltid är man ju nyfiken på vilka glassar som är nya för året. En som ser väldigt god ut är en pinne med vit choklad och kakor, White Chocolate & Cookies. Som matbloggare och då en som letar livsmedel utan tillsatser så läser jag så klart noga i innehållsförteckningen. Man hoppas givetvis att det ska vara lika bra som glassen förhoppningsvis är god. Vi tar en titt.

skummjölk
socker
kakaosmör
glukossirap
grädde (4,5%)
helmjölkspulver
vegetabiliska oljor (kokos, solros)
fruktsocker
vetemjöl
mjölkfett
vasslepulver (mjölk)
skummjölkspulver
glukoskos-fruktossirap
emulgeringsmedel (E471, E442, E476)
stabiliseringsmedel (E410, E412, E407)
kakaopulver
salt
arom

Nja, känns väl inte så där väldans aptitligt. Men som sagt var, glassen är säkert god ändå. Trist bara att det ska vara så otroligt många tillsatser.

Debatt om tillsatser

Först vill jag säga att motionen som jag skrev om i mitt föregående inlägg las i början av vintern, så det finns inget att berätta om den ännu. När den har blivit besvarad så återkommer jag.

Så där, nu över till dagens blogg. Jag ramlade nämligen över två intressanta debattinlägg. De är nästan 1,5 år gamla, men det spelar ingen roll i sammanhanget. Det första är skrivet av en person vid namn Johannes Cullberg som har en matvarukedja vid namn Paradiset. Den säljer enbart tillsatsfri och ekologiskt odlad mat. Han skrev ett öppet brev till Ica med en utmaning om att ta bort de "värsta tillsatserna". https://www.market.se/debatt/ica-jag-utmanar-er-att-forbjuda-de-100-varsta-tillsatserna-i-ert-sortiment

Ica var inte sena att svara och så här sa de: https://www.market.se/debatt/replik-nar-det-galler-tillsatser-forhaller-vi-oss-till-vetenskap Bland annat skriver vd Anders Svensson "När det gäller tillsatser förhåller vi oss till vetenskap och Livsmedelsverket. Självklart undviker vi onödiga tillsatser, men för att en tillsats ska bli godkänd för att få användas i livsmedel får den inte innebära en risk för människors hälsa." Det efter att ha skrivit en del om sådant som inte efterfrågades, men för all del kan vara intressant. En eloge hur som helst för att han bjöd in "utmanaren" på en fika fōr att diskutera vidare. Dock är jag ändå lite besviken eftersom Ica är ett företag som säger sig jobba för att ta bort onödiga tillsatser.

Tyvärr är det inte så enkelt som att alla godkända tillsatser är harmlösa, men mer om det vid ett annat tillfälle.

Motion om palmolja

Genom åren har jag skrivit en del inlägg om palmolja och främst på grund av hur regnskogen skövlas. 20 inlägg har det blivit närmare bestämt. Flera har handlat direkt om palmolja, men några har handlat om annat där det har råkat nämnas bara. Dock så är det en ingrediens som finns "överallt" lite överdriver sagt. Det är så klart inte bra och jag har till och med skrivit att många politiker är för dåligt insatta i det här med innehåll i livsmedel. Så är det fortfarande och frågan är ingen högstatusfråga. Därför blev jag glad när jag hittade en riksdagsmotion om palmolja. Marcus Wiechel (SD) är det som har lagt motionen och du kan läsa den i sin helhet här: https://data.riksdagen.se/fil/1C20B6D3-58EC-4AA6-8CFE-EB6B96E616BA


Jag har kopierat en del av texten:

Palmolja är idag vanligt förekommande i livsmedel och finns i hälften av alla världens livsmedelsprodukter. Palmolja anses därför vara världens kanske viktigaste vegetabiliska olja, men den innehåller ett flertal cancerframkallande ämnen. Dessa ämnen bildas vid raffinering av oljan (som värms till höga temperaturer på omkring 200 grader) och några skadar också njurar och testiklar. Dessa ämnen kan även bildas i låga halter i andra vegetabiliska oljor, men inte alls i kallpressade oljor. Produktionen av palmolja ökar snabbt och uppgår nu till närmare 60 miljoner ton per år (varav mer än 85 procent produceras i Indonesien och Malaysia).

Livsmedelsverket, som gjorde en granskning under sommaren 2016, bekräftar att livsmedelsbranschen står inför en rejäl omställningsprocess, efter att dessa fakta blivit kända. I december i år kommer EU att införa gränsvärden för cancerframkallande ämnen i palmolja, andra oljor och bröstmjölksersättning. Dock kommer den säkerhetsmarginal som Livsmedelsverket rekommenderar att införas först år 2020. Detta innebär att livsmedel så som exempelvis gröt och välling kommer innehålla orimligt höga halter under flera år framöver, vilket drabbar oskyldiga barn. Barn drabbas även genom bröstmjölksersättning, som enligt italienska studier visat på halter som är tio gånger högre än EU:s nya gränsvärde.


Det är otroligt viktigt att våra riksdagsledamöter och vår regering engagerar sig i frågor som rör vår mat och det vet jag att vissa också gör, men det behövs fler. Det gäller självklart också på EU-nivå. Jag kommer skriva mer om det här eftersom frågan är så viktig.

Onödiga tillsatser, riksdagsmotion

I september skrev jag om en motion som lagts i riksdagen och som handlade om tillsatser i maten. Det var en ledamot vid namn Johnny Skalin (SD) som lagt den. I mars ska den beredas och debatteras i riksdagen. Det om jag har tolkat saken rätt alltså. Det är inte helt enkelt att hitta den information som man söker på riksdagens sajt. Exempelvis är jag nyfiken på om alla riksdagspartier ställde sig bakom förslaget att utreda tillsatsers påverkan på hälsan. Den informationen hittade jag inte.

För att få veta mer har jag nu mejlat Skalin och hoppas att snart kunna berätta här på bloggen om vad som händer. Även om det finns ett antal riksdagsledamöter som engagerar sig i matfrågan för vår hälsas skull, så är det ytterst sällan eller aldrig som man hör om detta. (Undantag finns och det är ekologisk mat, "klimatsmart" mat, vegetariskt och liknande.) De här frågorna borde få stort utrymme i den politiska debatten och i media i övrigt. Vad har vi kvar om inte vår hälsa är bra? Det går inte att nog poängtera hur viktigt det här är. Därför är det synd att frågan har så låg status.

Vill du också påverka våra politiker, gå in på riksdagen.se och läs mer om motioner som läggs eller mejla dem och fråga vad de anser om tillsatser i maten. Kom ihåg att du också når dina lokala politiker genom att skriva in namnet på din kommun och sedan .se Där hittar du kontaktuppgifter till alla förtroendevalda om kommunen har skött sin uppgift rätt och lagt ut dem. Har de inte gjort det, säg till att de ska göra det, för kommunen är en politiskt styrd organisation. Hänvisar de då till sekretess eller annat, så är det bara ursäkter, för det går alltid att använda en adress med kommunnamnet och sedan vidarebefordra till en privat adress om nu kommunen inte använder läsplattor till sina politiker.

Om vi ska kunna påverka så måste vi självfallet kunna nå dem som företräder oss.

Vad är tillsatser?

Vi talar ofta om tillsatser i termen E-nummer och E betyder att tillsatsen har ett nummer godkänt av Europeiska unionen. Det är den så kallade EU-kommissionen som godkänner tillsatserna. Om inte kommissionen har godkänt dem så får de inte användas. Alla tillsatser är alltså godkända. Det är dock inte detsamma som att de alltid är ofarliga, men de flesta påverkar inte vår hälsa. Vidare så handlar det naturligtvis om i vilka mängder vi får dem i oss.

På Livsmedelsverkets sajt beskriver man tillsatser så här:

Tillsatser är ämnen som tillförs livsmedel för ett tekniskt ändamål och som normalt inte konsumeras som livsmedel i sig. Exempel på tillsatser är ämnen som:

Ökar hållbarheten - konserveringsmedel och antioxidationsmedel.
Påverkar konsistensen - emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel och förtjockningsmedel.
Påverkar smaken - sötningsmedel och smakförstärkare.
Ger färg till ett livsmedel - färgämnen.

Är du intresserad så gå in på sajten och läs mer: https://kontrollwiki.livsmedelsverket.se/artikel/138/tillsatser

Värt att komma ihåg är att bara för att en tillsats är godkänd så får den inte användas hur som helt. Den godkänns för vissa livsmedel bara. Kanske har du förresten undrat över varför vissa livsmedel har så många tillsatser och generellt kan man säga att ju mer processat det är, ju fler tillsatser. Så var lite uppmärksam när det är fler tillsatser än ingredienser, för sådant finns det många exempel på.

Giftfri fisk

Finns sådan att få tag på? Jo det gör det, eller ja, i alla fall med väldigt lite gift, fast det kan kosta lite. Att hitta fisk som är helt giftfri är svårt, men köper man de bästa alternativen så kan man sannolikt känna sig lugn. Bor man i Stockholmsområdet och är beredd att öppna plånboken så Isfisk ett bra alternativ: isfisk.se Fisken som de säljer kommer från havet vid Island vilket har ett av världens renaste vatten. Sådant kan givetvis vara värt att betala för. Här kan du läsa mer om hur du beställer, men tänk på att det även tillkommer leveranskostnad: http://www.isfisk.se/handla-betala

Men man kan också välja att handla KRAV-märkt fisk och så här säger krav.se själva om sina viltfångade alternativ gällande fisk och skaldjur.

Den KRAV-märkta vildfångade fisken och skaldjuren:

"kommer från bestånd där miljögifter kontrollerats. För höga halter av dioxiner och tungmetaller innebär att fisken eller skaldjuren inte kan godkännas.
är fiskad av en båt som uppfyller regler om miljöanpassade bränslen, kemikalier och om spårbarhet tillbaka till fiskeplats."

Ett av gifterna som kan finnas i fisk är dioxin och det finns i bland annat feta fiskar som lax, öring och strömming från Östersjön. Även PCB/polyklorerade bifenyler finns i hög halt i Östersjön.

När jag sitter och skriver det här inlägget så kommer jag att tänka på handeln själv. Det är inte första gången. Visst, man kan ta reda på mycket själv, men det är inte lätt att som konsument ha koll på allt och saker ändrar sig dessutom. Tänk om livsmedelsbutikerna vore bättre på att informera oss kunder, men även att rata det som inte är bra? Så mycket enklare det skulle bli. Sedan kan vi för all del ställa fler frågor om maten när vi handlar. Det tvingar dem till att skaffa sig kunskap och bli bättre på att tillmötesgå oss. Vi bör alltid ställa krav, det är trots allt vår hälsa det handlar om. Så är du tveksam nästa gång du ska köpa fisk, fråga vilket det bästa alternativet är.

Äntligen tillbaka!

Hej alla bloggläsare!

Vilket oförsvarligt långt uppehåll det blev. Först på grund av fullt upp med annat, men sedan på grund av att jag inte kunde göra några inlägg. Något med tekniken, men nu är det löst. Härligt!

Jag har förresten fått en fråga om nyttig fisk och om sådan finns att köpa i Sverige. Det och annat återkommer jag till och i morgon lovar jag att bloggen är i gång igen.

På återseende.