tisdag 18 juni 2019

Fussili med lax & spenat

Brukar du köpa färdigrätter? Då kanske du redan har koll på innehållet i dem. Jag köper dem i princip aldrig, men häromdagen gjorde jag det. Det blev en fryst pastarätt som skulle ligga i en krämig sås. Krämig kanske var att ta i, men sås var det och smaken var väl godkänd. Men lite extra kryddor behövdes trots allt. Innehållet var långt och inte helt till belåtenhet. Varför ska det exempelvis vara glukossirap i? Eller modifierad stärkelse, något som tillsätts för att spara pengar och snåla på råvaror. På Äkta varas sajt beskrivs hur den tas fram:

"Vanlig majsstärkelse blandas i en jättelik reaktortank med propylenoxid – som är en petroleumprodukt framställd av naturgas, klor och lut eller saltsyra – tillsammans med fosforoxiklorid, en vätska som är så lättflyktig och reaktionsbenägen att den måste hanteras med största försiktighet. Denna kemikalie, som även används vid tillverkning av bekämpningsmedel, reagerar våldsamt i kontakt med vatten och bildar saltsyra och fosforsyra samtidigt som stärkelsemolekylerna i majsen förändras och kloreras. Om den modifierade stärkelsen dessutom ska blekas, vilket kan behövas om den ska nyttjas som ljus fyllning i vissa livsmedel, behandlas den nu med exempelvis svavelsyra. Det färdiga resultatet av dessa processer är en flytande substans som renas från sina kemikalier och sprejas in i gigantiska tankar för att där snabbtorkas till det pulver som levereras till livsmedelsindustrin och hamnar i Ninas frukostyoghurt, salladsdressing och fiskgratäng."

Inte speciellt lockande eller hur, än mindre med tanke på att den inte är nödvändigt utan enbart ett sätt att slippa riktiga ingredienser, eller slippa använda dem i tillräcklig omfattning. Men jag ska lista allt som var i den lilla rätt jag köpte.

Ingredienser:

pasta 40 % (vatten, durumvetemjöl)
grädde (12 %)
vatten
lax (Salmo salar) 10 %
spenat 8 %
orangea morötter 5 %
gula morötter 5 %
vitt vin
schalottenlök
skummjölkspulver
rapsolja
dill 0,7 %
fiskbuljong (glukossirap, salt, fiskpulver, rapsolja, lök, kryddor)
salt
modifierad majsstärkelse,
vitlök
grönsaksbuljong (salt, glukossirap, grönsakspulver, socker, solrosolja, kryddor)
peppar
muskotnöt

Nja, jag tror jag avstår fortsättningsvis...



tisdag 11 juni 2019

Matsvinn och givmildhet

Här är ännu ett fint exempel på hur man kan bry sig om både människor och miljö samtidigt och göra en god insats för dem som behöver det. En ICA-handlare skänker mat som är på väg att gå ut i datum. Kanske hade det varit enklare att bara kasta den, men matsvinn är något som till varje pris ska undvikas och man önskar att fler tog fasta på det. Läs artikeln här: https://www.aftonbladet.se/svenskahjaltar/a/8mXPdr/matsvinnet-blev-deras-raddning--efter-tuffa-tiden


Men även att sälja till ett lägre pris är lovvärt, för alla kanske inte vill hämta en matkasse som skänks bort och även de som inte har det lika knapert är säkert tacksamma om de kan spara några kronor. Matkostnaderna är trots allt en stor post för människor. Vidare så finns det något annat positivt i att det görs artiklar om matsvinn och vad man kan göra för att minska eller undvika det. Det ökar nämligen kunskap om att mat sällan är så dålig så att den bör kastas.


torsdag 6 juni 2019

Sverigedemokraternas motion om färre tillsatser i maten

Jag har skrivit några gånger om en motion som SD la för länge sedan som rörde att ta bort onödiga tillsatser i vår mat. Eftersom jag trots två mejl till motionsställaren inte fick något svar om vad som hade hänt, så skrev jag till sist direkt till partiet. Nu gick det snabbare och jag fick veta att den, plus en tidigare i samma anda, blev nedröstad. Det är för mig obegripligt eftersom det i motionen inte fanns något som borde ha gjort att ingen ville jobba vidare i den andan. Däremot så bevisar det vad jag många gånger har berört här i bloggen: matfrågor är en lågstatusfråga.

Jag vet det av erfarenhet då jag under åratal som kommunalråd med folkhälsa som ansvar stångade pannan blodig för att bland annat förbättra maten i kommunen. Det är inte alls samma sak som att den var vare sig smaklös eller dålig på det stora hela, vi har till och med skolkök som har fått fina utmärkelser och verkligen gör vad de kan för det här, men generellt så är engagemanget för lågt. Det gäller både hos anställda och politiker. Säkerligen skulle många hävda motsatsen eftersom det samtidigt finns de som brinner för det här precis, som jag, problemet är att vi är i minoritet. Så på ett vis så är jag inte förvånad alltså över riksdagens ställningstagande. Men jag kommer aldrig att förstå vad som driver dem som jobbar emot något som är bra.

Jag kommer fortsätta följa riksdagens arbete och jag vet att det finns politiker i andra partier också som driver det här och det har jag också bloggat om, men det är alldeles uppenbart att det inte räcker. Sannolikt är det så att det är enskilda folkvalda som jobbar hårt, men det är svårt att få med sig hela partiet.


tisdag 4 juni 2019

Intervju med Fika Swedish Kitchen

Nej, jag brukar inte göra intervjuer på bloggen och det här är faktiskt första gången, men någon gång ska ju vara det också. För inte så länge sedan var jag i Sydney i Australien och där finns ett svenskt fikaställe som heter Fika Swedish Kitchen. Är ni i krokarna så gör ett besök.

Läs min intervju här:


Svensk fika i Australien

Är du svensk och bor i Sydney, Australien är det inte osannolikt att du har besökt Fika Swedish Kitchen, eller kanske det rent av är ett av dina stamställen, för här satsar man inte bara på att besökarna ska få en god fika, utan också att vara en samlingsplats för framför allt just svenskar. Men de flesta av oss som varit där är vanliga turister och självklart är alla välkomna och fiket är mycket populärt.

På en tvärgata till butiksgatan The Corso i stadsdelen Manly, med adress 5 b Market Lane, ligger Fika Swedish Kitchen. Skylten – en liten vid kvadratisk sådan, med gula kanter – är ganska liten och stället ger ett enkelt och nästan lite rörigt intryck med de fyra små borden utanför lokalen på gatan. Där inne är det större och köket, som man som gäst ser in i, är modernt och här är det fullt av aktivitet. Nästan alla bord är upptagna och det finns en puls utan att det känns stressigt, och atmosfären är trevlig.

Stället drivs av tre kvinnor och de slog upp dörrarna för ungefär 5½ år sedan. Vännerna Sophie, Linda och Diana hade redan bott i Sydney i flera år när de bestämde sig för att öppna fiket, vilket faktiskt var ett ställe som de själva som svenska invandrare hade saknat. Efter att de till slut slog upp dörrarna till Fika Swedish Kitchen har de haft fullt upp för hit kom gästerna direkt, då det utöver att det är gott också är en härlig atmosfär. Utöver det som serveras finns också en viss försäljning av sådant de importerar från Sverige och det är livsmedel så som senap, saft, Ahlgrens bilar och en del annat som man kan känna begär efter som immigrant down under.

– Första åren vi bodde i Sydney saknade vi fikakulturen, det svenska köket och traditionerna och drömde om en svensk mötesplats. Vi undrade hur det kom sig att de fanns så många svenskar i Sydney men ingenstans att gå och uppleva svensk matkultur. Den är ju så rik och spännande. Över en fika bestämde vi oss för att sluta drömma och börja resan mot att öppna Sydneys första Svenska café, säger Sophie Curl som jag träffar i hennes och vännernas mysiga café.

Jag har tagit mig hit med färja från Circular Quay i centrala Sydney. Här ligger en liten hamn inte långt bort från det berömda operahuset. Man kan välja på snabbgående färja eller en lite långsammare och har man ingen brådska så är den långsamma att rekommendera för det är en härlig tur ut till det vackra Manly.

– Manly har alltid haft en kär plats i våra hjärtan. Det var hit vi först kom och bosatte oss och det var här våra vägar möttes. Att lockas till de vackra stränderna, vänliga människorna och den avslappnade atmosfären var vi inte ensamma om. Den charmiga surforten är ett populärt resmål bland svenskar och för många blev semestern en förlängd, ibland livslång vistelse. Så det kändes naturligt att öppna vårt svenska café i just Manly. Vi hittade en fantastisk lokal i en smal mysig gränd intill ett trevligt torg och ett kvarter från den turistiga gatan The Corso, och så bar det av, fortsätter Sophie.

Men ett café kan vara mer än kakor och mat, och med våra traditioner finns det mycket att samlas kring. Det har Fika Swedish Kitchen tagit fasta på. Är man dessutom i minoritet så kan det betyda väldigt mycket att träffa landsmän och få fira traditionellt och samtidigt prata med varandra på sitt modersmål.

– Sverige har en sådan rik matkultur så det finns mycket för oss att fira. Varje år anordnar vi både midsommar, kräftskiva, lucia och julbord på fika. Det är roligt att se att traditionerna inte bara lockar svenskar utan människor från hela världen. Men framför allt för svenskar så betyder det mycket – att få träffa andra svenskar när hemlängtan är som störst, få visa vänner en del av sin kultur och få återuppleva gamla minnen, menar Sophie.

Här finns kanelbullar, toast Skagen, köttbullar med lingonsylt och ett antal rätter till, men inte för många, det är inte kvantiteten som är det vikigaste. Det som serveras håller hög kvalitet och att begränsa menyn gör att det är möjligt. Än så länge finns dock inte den svenska klassikern smörgåstårta att beställa, men rätten finns på önskelistan och man jobbar på det.

Menyn är viktig och den är i ständig utveckling även om vissa klassiker säkert blir långlivade. Den ska naturligtvis inte bara locka svenskar, och det är så klart roligt om även australiensarna själv vågar prova våra rätter och helst uppskatta också dem.

– Med en varierande och unik meny hoppas vi överraska och uppfylla. Vi blandar svenska klassiker med helt nya kreationer. Vår inspiration hämtar vi från de senaste mattrenderna i Australien och Sverige men även världen över. Ibland har vi undvikit en klassiker med rädsla för att chocka Australierna för mycket. Sillen är ett sådant exempel – det tog oss fyra år innan vi vågade bjuda på en klassisk sillmacka. Till vår förvåning visade den sig bli en av favoriterna både bland svenskar och icke svenskar. Sen dess har vi försökt att inte ha förutfattade meningar. Vår erfarenhet visar att Sydneyborna älskar att prova nya matkulturer och det svenska köket är inget undantag, avslutar Sophie vårt möte.

När jag till sist går därifrån har jag förutom en upplevelse jag kommer ta med mig hem som ett fint semesterminne, även fått med mig receptet på deras populära kanelbullar. Bosatt i Australien eller inte, vem kan tacka nej till dessa bakverk?

måndag 3 juni 2019

Färsk chorizo från Garant

Riktigt god korv och med mycket kött i, det hittar du hos Garant. Korven innehåller 90 procent kött och det är väldigt sällan man hittar det. Inte en tillsats dessutom, trots att det är färsk korv. Det tyder på god hygien. Köttet har märkningen "Kött från Sverige". Den märkningen garanterar att djuren är födda, uppfödda och slaktade i Sverige. Till och med förpackningen är gjord här hemma.

Att kött kommer utomlands ifrån behöver naturligtvis inte betyda dålig djurhållning och att det innehåller antibiotika, men risken är överhängande. Vi har strikta krav här, även om det finns mycket att önska även hos oss. Så vill du köpa så bra korv som möjligt, här är ett alternativ.

Ingredienser:

kött från gris (70 %)
kött från nöt (20 %)
vatten
salt
potatisstärkelse
kryddor (cayennepeppar, chilipeppar, paprika, peppar, spiskummin, vitlök)
socker
oregano
paprikaextrakt
vinäger
svintarm

Det är värt att leta och läsa, för förr eller senare hittar man bra mat.


söndag 2 juni 2019

Gravad lax och tillsatser

Häromdagen så köpte jag gravad lax, något som jag är väldigt förtjust i. För det mesta är innehållet helt tillsatsfritt och jag funderade inte mer på saken, men läste det sedan och såg att så inte alls var fallet. Nej, jag är inte och kommer aldrig bli fanatisk. Att det finns tillsatser i det mesta vi äter, det är ett faktum och att helt undvika dem är i princip ogörligt. Dessutom så är många harmlösa och även de som inte är det brukar gå bra om man äter i liten mängd och inte är känslig för dem. Men, det är ändå irriterande när de tillsätts helt i onödan, som med laxen, för det känns faktiskt så.

Den sort som jag köpte nu var en som jag tidigare har rekommenderat, och man kan ju undra om de har flera sorter och i så fall varför, eller om receptet har bytts ut. Självklart ska jag kontakta dem och fråga.

Ingredienser:

lax (98 %)
salt
socker
konserveringsmedel (E 262)
antioxidationsmedel (E 325)
vitpeppar
dill

E 262 hämmar bland annat tillväxten av bakterier och har inga kända hälsorisker. Reglerna för användandet av det är också generösa. Ändå undrar jag varför det finns där då gravad lax klarar sig bra ändå. Men visst, det här är ju ett fall där det kan vara berättigat. Å andra sidan, när skulle det inte vara det i den här typen av mat? E 325 beskrivs så här på Äkta varas sajt: "Surhetsreglerande medel. Förstärker även antioxidanters verkan mot härskning och missfärgning." Inga kända hälsorisker här heller. Men trots detta så är jag nyfiken på varför de finns med om de nu inte har gjort det tidigare och det gick bra, för i de flesta fall är det bara lax och kryddor i gravlaxen.


lördag 1 juni 2019

Inget svar om tillsatsmotionen

För några månader sedan skrev jag om en motion som en ledamot från Sverigedemokraterna hade lagt i riksdagen. Den handlade om att minska mängden tillsatser i vår mat. Två gånger därefter mejlade jag honom och frågade hur det hade gått. Fortfarande inget svar, vilket så klart är uselt. Han är inte bara förtroendevald utan dessutom folkvald, så ja, jag är besviken. Men att minska tillsatserna i vår mat är något jag är positiv till, så jag kommer därför i stället att mejla partiet direkt.

Går gärna in på Riksdagens sajt och titta och se vad som händer. https://www.riksdagen.se/sv/ Här hittar du så klart också alla 349 ledamöter och deras kontaktuppgifter. Tveka inte att kontakta dem om du vill vara med och påverka det vi äter. Hoppas du får svar också, men jag tror att de flesta är bra på att återkomma.