Sommar

Sommar och glass hör ihop och jag blev nyfiken på vad en av våra mest populära styckglassar innehåller. Jag hittade snabbt innehållsförteckningen på nätet och allt det här innehåller alltså en glass som inte har något mer än vanilj och choklad som smak:

vaniljglass och mörk mjölkchoklad (26%)
koncentrerad skummjölk
socker
vegetabiliskt fett
kakaosmör
kakaomassa
glukos-fruktossirap
vasslepulver
helmjölkpulver
smörfett
emulgeringsmedel (E 471, E 476, sojalecitin)
stabiliseringsmedel (E 410, E 412, E 407)
vaniljstångbitar
arom
färgämne (E 160a)

Som sagt var, behövs så många E-nummer i en stackars glass? Angående det färgämne som används så kan det vara både syntetiskt och naturligt, fast man undrar om det verkligen behövs färg i en vaniljglass? Hälsorisker hittar jag inga, men tillsatsen känns ändå onödig.

Den här glassen är god, något annat skulle jag aldrig påstå, men just nu längtar jag inte efter en även om det är sommar. Det är nog bättre att låta bli att läsa innehållsförteckningar om man verkligen vill njuta av glass inklusive emulgeringsmedel med mera.

Champinjoner på burk

Det är så gott med champinjoner i stuvning, på pizza och annat och det är så bekvämt med dem på burk, bara att öppna och äta. Men jag har inte funderat så mycket på om det finns annat än svamp, vätska och kanske lite salt i, så nu när jag hade en burk hemma så passade jag på att läsa och så här står det i innehållsförteckningen:

champinjoner i skivor
vatten
salt
citronsyra (E 330)
l-askorbinsyra (E 300)

E 330 är ett surhetsreglerande medel. Jag ser inga bevis om att det skulle kunna påverka hälsan negativt, men hittar kommentarer om det på nätet. Fast det finns säkert alltid undantag även om det inte är farligt.

E 300 är ett antioxidationsmedel som framställs syntetiskt. Jag hittar ingen hälsorisk om det här heller. Sedan kan man fundera över om man vill betala för syntetiska tillsatser, hälsovådligt eller ej, men det får var och en själv ta ställning till.

Svar om fabrikstillverkad glass och tillsatser

Jag såg i min inkorg att jag hade fått svar häromdagen angående glass och E-nummer. Som ni kanske minns så svarade tillverkaren av den glass som säljs via bil i mitt område att man inte kan tillverka glass i fabrik utan konstgjorda tillsatser. Jag mejlade tillbaka och berättade att jag hade hittat sådan glass och så här svarade de:

Hej,

Tack för att du kontaktade oss. Vi har skickat vidare ditt mail inom organisationen, och återkommer så snabbt vi har ett svar till dig.

Med vänlig Hälsning
Konsumentforum

Det ska bli spännande att se nästa svar.

Matjessill

I dag är det utan tvekan en av årets stora silldagar och sill och potatis på midsommar hör verkligen till. Men visste du vad matjessill är för något? Ordet kommer från holländskans maatjesharing. Haring betyder sill och maatjes betyder jungfrulig. Sillen som används har inte hunnit utveckla rom eller mjölke och det är på grund av det som den heter jungfrulig.

Innehållet då? Ja, jag råder dig som konsument att läsa först och äta sedan, men hittar man ingen sill som man är nöjd med, så köp den ändå om det bara är vid ett fåtal tillfällen som du äter matjessill. Däremot så är det ingen dum idé att mejla tillverkaren och ställa frågor och trycka på för att få en bättre produkt om du nu skulle anse att den har en för lång innehållsförteckning med tveksamma ingredienser.

Ha en härlig midsommar!

Ägg

Ägg har väl inga tillsatser kanske någon tänker och det har de så klart inte, inte direkt i alla fall, men genom maten kan ju hönorna få i sig sådant som påverkar även äggen. Fast nu var det inte det som jag tänkte skriva om utan vilka ägg det är som vi äter.

Numera säljs förmodligen inga ägg i våra mataffärer från hönor som lever i de gamla hemska burarna som ofta användes förr, däremot så finns sällan garantier eller information om äggen i de maträtter där de ingår. Jag skulle därför – för hönornas skull – vilja uppmana alla att ifrågasätta det här. Varför ska vi inte kunna välja bra produkter utifrån att vi vill vara humana även om vi köper en färdig paj i stället för att göra den själv?

Även om tillsatser är det som bloggen ofta handlar om, så är djurhållningen precis lika viktigt. Så nästa gång när du handlar en vara med ägg i: fråga varifrån äggen kommer och hur hönorna som har värpt äggen har haft det.

Svar om herrgårdsosten

Jag har fått svar angående herrgårdsosten och E 202. Så här säger mejeriet:

Hej Katharina!

Tack för ditt mail.

Om det är en bitad ost finns det inte på snittytan utan bara på den ursprungliga ytan på den ostyckade osten, det som brukar va den torra skorpan.

Den torra skorpan brukar man väl inte äta, men för gräddosten är det annorlunda då ostens kanter inte är torra. Det är säkert tillräckligt om man skär bort några mm av ytterkanten för att minska risken.

Med vänlig hälsning

Anja Persson

Egentligen så skulle jag därför kunna sätta ut vilket mejeri som det är. Det finns alltså inte i själva osten. Men jag har lite svårt att acceptera att det här konserveringsmedlet används överhuvudtaget, så jag låter bli.

Fiske och miljö

Jag kikade lite mer på det här med fiske angående tonfisken som jag skrev om igår. Vill man försäkra sig om att fisket går rätt till även utifrån miljöns skull så kan man titta efter den här märkningen: Marine Stewardship Council (MSC) miljömärker hållbart fiske. MSC-märkning garanterar ett välskött fiske på bärkraftiga fiskbestånd, med hållbara fiskemetoder utan negativa konsekvenser för den marina miljön.

Även den här informationen är från naturskyddsföreningen. Det är bra att det finns sådan här märkning så att man kan göra bra val. Jag har tidigare nämnt i min blogg att jag även kommer att titta på sådant här, även om tillsatserna är det primära för mig. Med det inte sagt att annat är mindre viktigt, men det går inte att göra allt på en gång.

Tonfisk från Borggårdens

Borggårdens tonfisk i vatten är god om man vill ha ett alternativ till den med olja. Den har dessutom en kort och bra innehållsförteckning som ser ut så här:

tonfisk i bitar
vatten
salt

Det är även en liten logotyp med delfin och ordet ”safe” skrivet. Så här säger naturskyddsföreningen om märkningen: På tonfiskburkarna står ofta att tonfisken är delfinsäker (”dolphin safe”). Det betyder att man undvikit bifångst av delfiner vid fisket efter tonfisk. Det betyder däremot inte att krav ställts på ett hållbart fiske i övrigt.

Både bra och dålig information alltså. Men tonfisken är tillsatsfri och delfinsäker och det är bra det i alla fall.

Tortellini med tillsatser

Pastatillverkaren hade gjort det lätt för sig och inte satt ut någon hemsideadress. Telefonnummer fanns visserligen, men det går till Italien och dit tänker jag inte ringa. För övrigt så är jag rädd att inte engelskan är den bästa hos den som svarar och risken är därför stor att jag ändå inte får svar på mina frågor plus att det kostar för mycket vilket var mitt första skäl att låta bli. Men att inte sätta ut hemsidan är svagt tycker jag, det känns som att man inte riktigt vill marknadsföra sig full ut, fast det kanske är innehållsförteckningen som är förklaringen till det.

Då återstår att gå in till affären där jag köpte pastan och helt enkelt be dem om hjälp. De säljer ju produkten så jag utgår ifrån att jag kan få svar genom personalen där. Sedan återkommer jag och berättar hur det gick. Nu vet jag inte när det blir av, för tiden är knapp för tillfället.

När det gäller tortellini i övrigt så vet jag inte vad den innehåller faktiskt. Jag köper mest pasta utan fyllning. Men jag kan tillägga att den var god hur som helst.

Ytskikt på ost

Jag har nu läst innehållsförteckningen på två hårdostar och idag har jag äntligen fått iväg ett mejl till det andra mejeriet och det ser ut så här:

Hej,

Jag tycker mycket om era lagrade ostar och läste nyligen innehållsförteckningen på herrgårdsosten och upptäckte att det var ett ytskikt på osten där konserveringsmedlet kaliumsorbat ingick. Jag har läst att det kan ge allergiska reaktioner och undrar om det här påverkar osten på något vis och om det är nödvändigt att tillsätta?

Hälsningar Katharina Wallenborg

Det ska bli spännande att se vad de säger. Är det verkligen nödvändigt att tillsätta? Å andra sidan, påverkar det inte osten överhuvudtaget så kanske det inte är så mycket att bry sig om, men kan man vara säker på det? I det förra svaret blev jag rekommenderad att skära bort en bit av osten för säkerhets skull. Slöseri säger jag! Dessutom så ska väl den upplysningen stå på förpackningen i så fall?

Tillsatser

På livsmedelsverkets sajt kan man läsa det här: "Tillsatser har olika teknologisk funktion och används i livsmedel för att t ex öka hållbarheten (konserverings- och antioxidationsmedel), påverka konsistensen (emulgerings-, stabiliserings-, förtjocknings- och klumpförebyggande medel) eller påverka färg och smak (färgämnen, smakförstärkare och sötningsmedel)."

Användningsområdena är alltså flera och i vissa fall kan det vara svårt att tillverka vissa varor utan att tillsätta något av ovanstående. Däremot så tror jag att det i de flesta fall skulle vara möjligt. När jag har ställt frågor om glass så har jag fått till svar att det inte skulle gå att tillverka fabriksglass utan tillsatser, ändå hittade jag till sist just sådan glass, alltså utan något utöver det som skulle vara i.

När det gäller färgämnen så handlar det ofta om att vi har vant oss vid att mat ska ha viss färg, men nog skulle det kännas bättre att äta lax och skinka som inte var så färggrann om man visste att det var nyttigare.

Sötningsmedel bör man nog akta sig för rent allmänt såvida det inte är naturliga sådana så som socker, honung och liknande, men det finns tyvärr flera andra ohälsosamma sötningsmedel. Läs noga och titta på vad det är i det du köper.

Lagrad herrgårdsost

Ost äter de flesta väldigt mycket av och det är inte konstigt med tanke på vad gott och användbart det är. Nu har jag läst innehållsförteckningen på en lagrad herrgårdsost som ligger i kylen och väntar på att bli uppäten och den hade också en innehållsförteckning som jag reagerade på, precis som den förra osten – gräddosten – som jag skrev om. Så här ser innehållsförteckningen ut:

pastöriserad mjölk
salt
syrningskultur
löpe
kalciumklorid

ytskiktet är behandlat med konserveringsmedel E 202

Kalciumklorid heter på E-språk E 509 och är salt gjort av saltsyra. Slår man upp ordet (wikipedia) så hittar man följande förklaring på vad saltsyra är för något: Saltsyra alternativt klorvätesyra eller väteklorid, är en av de vanligaste syrorna som i koncentrerad form är mycket stark. Saltsyra består formellt sett av en vattenlösning av gasen väteklorid.

Sedan har vi då åter detta E 202, eller kaliumsorbat som det också heter och som vissa personer reagerar negativt på. Finns det verkligen inget annat alternativ än det här att ha på osten? Det blir till att fråga även det här mejeriet och höra vad de säger om saken.

Glasstrut

Nej, jag vet inte vad det var i glasstruten som jag köpte till sonen idag, men han sa till mig direkt när vi kom ut ur affären och han hade tittat på innehållsförteckningen att "Du vill inte veta vad glassen innehåller". Nej, jag ville nog inte det, men jag kan ju ana!

Eftersom vi var upptagna med annat och även jag anser att man ska få unna sig en tillsatsglass emellanåt ifall man nu vill det, så kastade jag omslaget i närmaste papperskorg. Det kändes hur som helst bra att han läste innehållet, även om jag får erkänna att han inte på något vis lägger samma vikt vid onödiga tillsatser som vad jag gör.

Att jag sällan köper surimi är till exempel en sak som han inte gillar, men nu finns det en jätteförpackning i frysen får jag erkänna, för som mamma är man ju svag för sina barn även om det går emot ens principer om vad de bör äta. Men på det stora hela så blir det oftare räkor och musslor än surimi numera, även om vi har ätit det också tidigare, men i en stuvning så har jag ibland blandat ner även så kallade krabbsticks. På smörgåstårta är det också gott, för det tycker jag verkligen och inte behöver man skala heller. Fast jag förespråkar ändå att man väljer det bästa alternativet så ofta man kan, för det går många gånger att göra det och jag tror att det är mycket en vanesak vad vi äter.

Tortellini

Idag köpte jag färsk tortellini med ricottaost och spenat. Det var länge sedan som vi åt tortellini och sonen är väldigt förtjust i det och det är jag också. Det blir dessutom en annan sak att äta den färska jämfört med den torkade. Det är mycket godare.

Ost och spenat låter ju inte som några konstiga ingredienser och i övrigt så vet väl de flesta vad pasta innehåller. Men det fanns lite mer här än bara detta:

durumvete
ägg
ricotta
ströbröd
ost
potatisflingor
vegetabiliskt fett
spenat
kryddor
smakämnen
salt (monosodium, glutamat)

Kan ju tillägga att det endast var 2 procent spenat i tortellinin, trots att det med stor text på framsidan visar att det är spenat i. Ja ja, det är bara att inse att man har olika definition på hur man ska marknadsföra en så liten del av innehållet. Jag tycker ju inte att innehållet ska marknadsföras som på den här pastan, men å andra sidan så är det säkert inte något stort problem eftersom de flesta ändå inte läser innehållsförteckningen.

Sedan kan man ju återigen undra varför det ska vara smakämnen tillsatt och glutamatet borde definitivt tas bort. Det blir ett mejl till tillverkaren.

Hur ren är maten – egentligen?

Hur ren är maten – egentligen?

Något som jag måste bli bättre på är att ta reda på hur ren maten egentligen är. Det står kanske att det inte är några tillsatser i, men hur vet jag att det inte finns rester av gifter i det jag äter? Det finns ju naturligtvis sigillmärkt, kravmärkt och liknande och det är ju en bra början, men det är ändå ingen garanti för att det inte finns några rester av farligheter. Däremot så är det ett bra val då man förhoppningsvis får en så bra produkt som möjligt.

Men om det inte finns de alternativen eller om jag inte har tid eller råd att leta efter och prioritera exempelvis en kravmärkt produkt, hur ska jag då kunna veta något om innehållet?

Jag har skrivit om många produkter här som inte har till exempel E 202/kaliumsorbat som vi vet kan ge reaktioner, men jag vet ändå inte ifall det finns annat i det jag äter som inte är bra. Den torkade frukten som inte har detta konserveringsmedel i sig kanske är odlat på ett sätt som inte alls är hälsosamt.

Dessutom, om jag köper en mejeriprodukt som verkar sjyst, hur vet jag att den är det? Kon kanske har ätit ett foder som inte alls är bra för vare sig henne eller mig. Det är alltså bara att än en gång konstatera att det är en djungel och att man skulle behöva sluta jobba om man skulle hinna sätta sig in i allt det här. Men intressant är det!

Gröna cocktailbär

Jag vet att vissa verkligen ogillar cocktailbär, men jag älskar dem och nu har jag köpt hem gröna sådana. Givetvis måste jag titta vad det är i dem och med tanke på bland annat den illgröna färgen så är jag beredd på allt annat än naturliga ingredienser:

urkärnade körsbär (54 %)
socker
stärkelse-fruktossirap (låter
konserveringsmedel E 202
surhetsreglerande medel E 330
färgämne E 142

E 202: kan ge reaktioner
E 330/citronsyra: framställs genom att exempelvis melass eller glukos jäses med hjälp av mögelsvampar; jag hittar ingen hälsorisk
E 142/grön s: här hittar jag inte heller något om hälsorisk

Man får konstatera att det inte var så illa som det kunde ha varit, det anser inte jag i alla fall. Sedan ska man väl inte storkonsumera bären, för då kanske inte det är lika harmlöst med tanke på innehållet, men det har jag i och för sig inget belägg för utan det är en vild gissning.

Gourmet-crème fraiche

Till röran som jag skrev om hade jag även crème fraiche och till den köpte jag Yoplaits gourmet-crème fraiche den här gången. Den har visserligen hög fetthalt, men innehållet i övrigt är bra:

högpastöriserad grädde
syrningskultur

Jag hade tänkt köpa en annan sort som innehöll mindre fett, men bytte då jag såg att den hade tillsatser. Som jag sagt tidigare så är det bättre att köpa produkter med hög fetthalt och späda sedan. Nu är visserligen inte det ett alternativ när man ska göra den här röran, för då blir det alldeles för rinnigt, men det känns ändå som att jag valt rätt trots att det är mycket fett i.

Abbas musslor i vatten

Musslor är både gott och nyttigt och tyvärr går det långt mellan varven ibland som vi äter det, men nu har vi ätit musslor flera gånger blandat med räkor, crème fraiche och annat gott som vi har haft på varma smörgåsar. Kolhydratrikt bröd är i och för sig inte det nyttigaste, men jag försöker välja så bra alternativ som jag kan i alla fall och mat som är hyfsat nyttig, smakar gott och går snabbt är ju alltid välkommet.

Så, vad innehåller musselburken mer än musslor då?

musslor
vatten
salt
surhetsreglerande medel (citronsyra)

Ja det var väl helt okej. Inga konstiga tillsatser och bra smak.

Ost med ytskickt

För några dagar sedan berättade jag om gräddosten som vi hade köpt och att jag i innehållsförteckningen hade sett att ytskiktet var behandlat med konserveringsmedel E 202. Det kan ge reaktioner om man är känslig och jag mejlade naturligtvis och frågade om det här och ifall det fanns någon risk att det påverkade osten i sig själv. Så här svarar man från mejeriet:

Hej Katharina,

Tack för ditt mail.

Om det är en bitad ost finns det inte på snittytan utan bara på den ursprungliga ytan på den ostyckade osten, det som brukar va den torra skorpan.

Den torra skorpan brukar man väl inte äta, men för gräddosten är det annorlunda då ostens kanter inte är torra. Det är säkert tillräckligt om man skär bort några mm av ytterkanten för att minska risken.

Med vänlig hälsning
Charlotta Nilsson

Personligen tycker jag inte att man ska behöva skära bort ost och kasta det som egentligen skulle kunna ätas och mejeriet borde hur som helst vara tydlig med att man ska göra det i så fall.

Jordgubbsglass med vit choklad

Idag har det varit riktigt sommarväder och på eftermiddagen tog jag en promenad tillsammans med en kollega och passade då på att köpa årets första glass. Detta utan att ens fundera på innehållsförteckningen. Nu så här i efterhand så blir jag ändå nyfiken på vad jag har ätit, för det är nog mer än grädde, choklad och frukt i glassen. Jag gick därför in på sajten för tillverkaren och kopierade följande:

Innehåll
Jordgubbsglass med jordgubbssås (13%) överdragen med vit choklad (22%). Skummjölk, socker, jordgubbspuré (12%), kakaosmör, helmjölkspulver, vatten, vegetabiliskt fett, glukos-fruktossirap, vasslepulver, skummjölkspulver, smörfett, emulgeringsmedel (E471, E442, E476), syra (citronsyra), stabiliseringsmedel (E410, E407), rödbetsjuice framställd av koncentrat, arom, fläderbärskoncentrat.

Det fanns visserligen ingen grädde i även om glassen var krämig (inte så svårt att räkna ut var krämigheten kommer ifrån!), men det fanns en hel del annat, både bra och dåligt. Men det är naturligtvis upp till var och en om man vill äta denna så kallade glass. Jag kommer säkert att "synda" igen, men inte för ofta, för det förtar lite av tjusningen med en god glass när man väl har blivit medveten om innehållet.

Färgämnen och dess användning

Naturligtvis så förstår ju alla varför man använder färgämnen i mat och godis med mera och jag är inte någon som propagerar för att det ska bort, men jag skulle mycket väl kunna klara mig utan det i vissa fall. Kanske borde vi alla fundera lite mer på om det verkligen är nödvändigt att ha färg tillsatt i så många livsmedel och dessutom varför det behövs.

Om en vara är så processad så att färgen försvinner under resans gång, är det då ny färg som behövs eller är det mindre processande? Ja det kan man verkligen undra. Så här säger i alla fall livsmedelsverket om färgämnen:

Färgämnen (E100 - E180)

Färgämnen används för att återställa det ursprungliga utseendet hos livsmedel som fått sin färg påverkad genom bearbetning, lagring eller liknande, för att göra ett livsmedel mer tilltalande eller för att ge färg åt i sig färglösa livsmedel.

Ricottaost

Nu när jag är inne på ostinnehåll så blev jag nyfiken på vad ricottaost kan innehålla. Det borde väl inte vara några märkliga tillsatser här i alla fall tänkte jag och tänkte faktiskt rätt den här gången!

Så här ser innehållet ut i ricottaosten från Galbani:

vassle (av mjölk)
salt
surhetsreglerande medel (citronsyra, mjölksyra)

Det var det hela och det finns det ju ingen anledning att klaga på det här. Däremot kan man ha vissa synpunkter på själva texten. Det var en prövning att läsa den med tanke på hur ihopklämda alla olika språks texter var samt att bokstäverna var minimala. Men man får väl konstatera att ansträngningen var mödan värd.