God fortsättning!

Jag hoppas att julhelgen har varit bra och avkopplande. Vi behöver verkligen det här avbrottet i vintermörkret och nu är det dessutom snö ute. Fast visst hade det varit härligt om den hade kommit innan jul? Maten då? Blev det tillsatsfritt eller slank det ner en del E-nummer? Både och här hos oss måste jag säga. Men det är ärligt talat inget som jag har funderat över de här dagarna och i morgon är det nyårsafton och det nog bli några tillsatser då med, även om det blir betydligt färre än på julbordet.

Nu är det bara idag och i morgon kvar av det här året och nästa kommer för min del att se annorlunda ut, vilket innebär större möjligheter till bloggande, vilket jag ser fram emot och jag hoppas att du vill fortsätta läsa mina matinlägg och gärna engagera dig du också. Visst kan vi göra skillnad om vi är många som kräver bättre mat i våra affärer.

Da'n före da'n för da'n...

Det är mycket matförberedelser nu, men det är skoj så klart, dock så kommer i alla fall inte jag hinna lägga ner någon jättetid i köket. Något som jag ändå alltid gör själv är rödbetssallad. Det är så enkelt, man finhackar inlagda rödbetor, saltgurka och äpple och blandar med hårt vispad grädde. Jag kan lova att den slår den färdigköpta med hästlängder. Jag tänkte skriva att här kan du få helt tillsatsfri sallad och jag kunde kanske ha fått rätt bara inte gurkan haft det innehåll som den hade. Tyvärr så fanns det bara en sort trots att jag var i en av våra större affärer och handlade. Däremot så fanns det flera sorters rödbetor, så jag valde så klart den tillsatsfria och det blev Björnekullas.

Ingredienser:

skivade rödbetor i lag beredd av vatten, ättika, socker, druvsocker, fruktsocker, salt, kryddextrakt

Jag är inte säker på att jag gillar kryddextrakt, men dessvärre är det här en populär ingrediens hos många fabrikanter.

Vill du ändå köpa salladen så kika lite på innehållet. En av våra vanligaste sorter innehåller det här:

rödbetor 65 %
rapsolja
vatten
äggula
senapsfrö
socker
salt
ättika
kryddor
stabiliseringsmedel (guarkärnmjöl, xantangummi) surhetsreglerande medel (citronsyra)
konserveringsmedel (kaliumsorbat, natriumbensoat)

Och till sist det där med saltgurkan igen, man kan ju välja annan gurka om man nu inte hittar någon saltgurka utan tillsatser, för det måste ju finnas inlagd gurka med vettigt innehåll också. Det blir något att kika mer på.

Nitrit eller inte?

Så här till jul så äter vi sannolikt en hel del nitrit då vi konsumerar stora mängder skinka och korv. Kanske är det inte hela världen, i alla fall inte om man har en mer normal processad köttkonsumtion resten av året, men ändå, det är värt att fundera över om vi tycker att det är okej att äta nitrit eller inte. Jag sökte på webben och så här säger man på Äkta varas sajt:

Jag sökte på ”tillsatsfri julmat” på webben och hittade det här på Äkta varas sajt om nitrit:
FAKTA: Natriumnitrit (E250)

Är den vanligaste formen av nitrit.
• Funktion: Konserveringsmedel som hämmar tillväxten av den farliga bakterien Clostridium botulinum i köttprodukter, men som också förändrar smaken och gör att köttet behåller sin rosa färg.
• Framställning: Biprodukt vid renframställning av nitrat ur chilesalpeter.
• Användningsområde: Används i blandning med koksalt, kallat nitritsalt, till charkuterivaror.
• Kända hälsorisker: Omdiskuterat ämne med cancereffekt i vissa djurförsök. Tillåts därför inte av Krav.

Jag läser vidare på Livsmedelsverkets sajt och så här säger de bland annat om tillsatsen:

Är det farligt?

Nitrat och nitrit kan omvandlas till kväveoxid i kroppen. Kväveoxid har positiva egenskaper som att sänka blodtrycket, öka syreupptagningen och skydda mot magsår.

Nitrat och nitrit kan dock vara skadligt i höga doser och kan även orsaka methemoglobinemi, ett akut tillstånd där syretransporten i blodet försämras. Detta tillstånd är mycket ovanligt, och mängderna vi normalt får i oss är långt under de mängder som man har sett orsaka methemoglobinemi. Risken att utveckla methemoglobinemi gäller i första hand spädbarn.

En annan potentiell fara är att nitrosaminer skulle kunna orsaka en förhöjd cancerrisk. Risken är omdebatterad och det har inte gjorts några studier på människor där man har kunnat fastställa att de nitrosaminer som bildas i maten är cancerframkallande.

Riskerna med nitrat, nitrit och nitrosaminer i livsmedel är vad vi vet idag alltså små, givet de låga halter av ämnena vi normalt får i oss.

E-nummerfri senap

Senast som jag bloggade så skrev jag om senap och så här i juletid så går det nog åt ett stort antal flaskor och burkar. Jag har bloggat om senap flera gånger tidigare och hittat många tillsatsfria sorter och när det gäller senap så är det inte alls svårt att hitta det utan E-nummertillsatser. Det gör ju att man funderar ännu mer på varför det alls finns några andra sorter än den som är tillsatsfria. Det är ju helt onödigt som jag ser det. Senap håller sig ju i evigheter bara man har den kyld. Det kan förresten vara värt att notera att en kyl ska vara riktigt kall, för det gör att maten klarar sig väldigt mycket bättre.

Nu till jul så äter vi väldigt många olika rätter och det blir lätt mat över, men kom ihåg att även det som är tillsatsfritt håller längre än vad vi oftast tror att det gör. Sedan så finns det så klart en gräns även för den maten, men oavsett tillsatsfri eller väldigt E-nummerstinn mat, så finns det mycket som man kan göra för att slippa slänga den. Har man julskinka över så är gratänger och pastasåser perfekt. Köttbullarna är ju goda på julbordet men kan smaka utmärkt till makaroner när man vill ha något annat och då kan mjölk- och gräddslattar komma väl till pass när de ska stuvas. Varmrökt fisk är väldigt gott på pizza och då kommer eventuell överbliven rom också till användning för kombinationen fisk och rom är suverän. Har du pastej och brieost kvar så gör en smörgåstårta. Här kan grädde också komma till användning då det är väldigt gott att vispa hårt och röra ner kaviar, dill och majonnäs och bre på tårtan. Gravad lax går förresten bra att frysa och använda i gratänger, såser och som fyllning i smörgåstårta. Blir det sill, rödbetssallad och annat kvar så kan man alltid göra goda mackor med rester som man garnerar med. Mycket av maten som blir kvar går att frysa och använda i nya rätter, det är bara fantasin som sätter gränser, men vi ska självklart göra allt för att inte kasta maten.

Kung Markattas dijonsenap

Dijonsenap ska så klart vara tillsatsfri och alltså inte ha några E-nummertillsatser i innehållet. Vill du vara säker på att få en sådan senap så välj Kung Markattas som även är KRAV-märkt och biodynamisk. Innehållet är föredömligt och ser ut så här:

senapsfrö
ättika
vatten
salt

Så här skriver för övrigt Kung Markatta på sin sajt:

Om Kung Markatta - bara det bästa är gott nog

Kung Markatta har arbetat med ekologiska livsmedel sedan 1983. Sedan dess har vi smakat oss igenom råvaror från hela världen. Vi vet alltså att det är skillnad på mat och mat, och att ekologiskt inte nödvändigtvis garanterar god kvalitet. Därför är vi mycket noggranna så att alla våra produkter ska hålla högsta möjliga klass. I vårt sortiment hittar du en mängd utvalda godsaker som till exempel torkad frukt, nötter, kallpressade oljor, tofu, pasta, bönor, sylt, ris, frön, kakao, te och senap. För kungen av ekologiskt är bara det bästa gott nog - det märks i köket. Lycka till!

Hemmagjord Janssons frestelse

Nu är ju inte mattips eller recept det som jag brukar skriva om här på bloggen, men när jag för en stund sedan bläddrade igenom senaste numret av en mattidning så var ju givetvis Janssons frestelse med och som vanligt så innehöll den ansjovis. Vad annars tänker ni kanske och självklart så ska ju en Jansson ha "Jansson" i sig som man brukar säga. Däremot så kan man med fördel använda ansjoviskryddad sillfilé och det är av den anledningen som jag gör det här inlägget.

När jag såg receptet så slog det mig igen att man aldrig ser ansjoviskryddad sillfilé som alternativ. Att använda det istället ser jag två anledningar till. Den ena är att det är billigare, mycket billigare, och vill du vara ekonomisk så kan du alltså vara det utan att ge avkall på smaken. Den andra anledningen är det som jag skrev sist här, smaken alltså. Har du smakat på både ansjovis och ansjoviskryddad sillfilé vid samma tillfälle så vet du att smaken är lika bra (kan ju självklart variera med olika märken), men att ansjovis är väldigt tunt filead och nästan smälter när den tillagas. Vill man alltså ha lite matigare frestelse så är alltså sillfiléerna ett bättre alternativ och jag gillar när det är lite "fiskbitar" i den.

Så, eftersom det är juletider nu så kunde jag inte låta bli att göra det här inlägget. Men tillsatserna är jag rädd att du får på köpet vad du än väljer. Fast kanske någon av er läsare har hittat ett alternativ och i så fall så tar jag mer än tacksamt emot tips om det.

Fortsatt trevlig Lucia!

Senapssill, igen...

Till midsommar 2010 och julen 2014 så skrev jag om senapssill. Det är alltså tredje gången som jag tittar på innehållet nu. Tyvärr så har det inte hänt mycket på innehållsfronten och man undviker att skriva E i innehållet.

Så här ser senapssillen ut från en av våra största fabrikanter:

sill i bitar
vatten
socker
rapsolja
hela och malda senapsfrön
salt
ättika
förtjockningsmedel (xantangummi)
konserveringsmedel (natriumbensoat, kaliumsorbat)
kryddextrakter
färgämnen (sockerkulör E150c, betakaroten)

Xantanagummi heter på E-språk E 415 och är ingen märkvärdigare tillsats än något som framställs från socker genom bakteriell jäsning. Det fungerar både som förtjocknings- och stabiliseringsmedel. Natriumbensoat heter också E 211 och framställs syntetiskt. Det här ska man kanske akta sig för om man är av känslig natur, för det kan ge astmaanfall om det går riktigt illa. Kaliumsorbat heter E 202 och kan även det ge reaktioner om man är känslig. Även denna tillsats är syntetiskt framställd.

Tja, vad säger man om det här då? Inget som gör att det börjar vattnas i munnen kanske. Tyvärr är det ändå väldigt gott och kanske kan vi acceptera några E-nummer om vi inte har tid att fixa vår egen inläggning. Men nog hade man kunnat önska mer, speciellt från ett sådant här stort fabrikat.

Nytt tillsatsmejl

Några fler svar från de restauranger som jag har mejlat har jag inte fått. Däremot så har jag skickat till ytterligare en. Så här skrev jag:

Hej

Jag är väldigt intresserad av mat och dess innehåll och jag tycker både om att laga mat hemma och att gå ut och äta. XXX har alltid god mat, men jag undrar hur ni ser på tillsatser i det ni tillagar. Försöker ni hålla nere tillsatserna/E-numren?

Hälsningar Katharina Wallenborg

Man ska givetvis vara positiv, men med tanke på min "framgång" med svar från övriga restauranger så är jag inställd på att inte få något. Men jag fortsätter att skriva och göra vad jag kan för att det vi äter, hemma eller ute, ska vara så bra som möjligt.

Trevlig 1:a advent!

Som sig bör en dag som denna så har vi druckit glögg och ätit pepparkakor och lussebullar. Gott och trevligt, men idag struntade vi i att läsa innehållet på pepparkakorna. Jag tror att jag gör det i morgon istället. Lussebullarna hade sonen bakat så där slapp vi tillsatserna i alla fall. Pepparkakorna är jag däremot inte så säker på att de är tillsatsfria, åtminstone inte dotterns som har celiaki och alltså äter glutenfritt och det gäller även de andra kakorna som hon åt.

Men ibland så får man sätta sådant där åt sidan. Det tycker till och med jag som letar tillsatsfritt hela tiden.

Fortsatt trevlig kväll!

Fler tutti frutti-tillsatser

Ja vi är inte klara ännu, för det var en hel radda till; dess är kvar:

färgämnen (E 150a, E 160a, E 100, E 141, E 120)
ytbehandlingsmedel (E 903)

Vi tar dem i tur och ordning:

E 150a: Inget märkvärdig alls faktiskt, utan bara upphettat socker som ger färg. Jag skrev om det en gång tidigare i samband med att jag kikade på innehållet i dippmix (http://naturligkost.blogspot.se/2013/03/bbq-dipmix.html) om du som läste bloggen minns det.

E 160a: Det här är färg som kommer från morötter och paprika, dock framställs det för det mesta syntetiskt tyvärr.

E 100: Kurkumin, en tillsats som extraheras ur roten av växten Curcuma longa. I mald form kallas den gurkmeja, en krydda som du säkert har använt. Den smakar visserligen inte så mycket, men ger fin färg och sägs vara nyttig.

E 141: E 141 har ett ganska krångligt namn, koppakolofyllinkomplex och tillsatsen kommer från klorofyll.

E 120: Det här kanske är det minst aptitliga färgämnet, alltså kochenillsköldlusen. Det ger en röd färg och kan ge allergiska besvär. Men även om den vore helt harmlös, så tilltalas i alla fall inte jag av att äta löss.

Surhetsreglerande medel

E 270 och E 325 var två av ingredienserna i tutti fruttigodisarna som jag bloggade om häromdagen. E 270 är både surhetsreglerande och konserverande och är vad man brukar säga mjölksyra. Det finns naturligt och det finns syntetiskt. Låt oss anta att det är den syntetiska som används här. Det finns dock inga kända hälsorisker och det känns skönt tycker jag. Det ger för övrigt även smak till godis och annat som man använder det i.

E 325 då? Ja det är salt av mjölksyra, alltså E 270. Inte heller här ska det finnas några kända hälsorisker. Om man vill använda det riktiga namnet, alltså inte E-namnet, så heter tillsatser natriumlaktat. Ett lite konstigt namn kanske. Det är hur som helst inte självklart vad det är när man använder det namnet, åtminstone inte för mig.

Jag kikar mer på de andra E-numren i tutti fruttin en annan dag.

Mejl till restaurang om tillsatser

Nu har jag mejlat igen till en av mina favoritrestauranger. Vi får väl se om de återkommer. Jag vet verkligen inte varför det är så svårt att få svar på matfrågor och det gäller både fabrikanter och restauranger och så klart butiker. Saken är väl i och för sig att man inte vill prata så mycket om det, men jag är alltid hövlig, precis som jag har skrivit tidigare, så ett svar borde man ändå kunna få tycker jag. Jag är kund och konsument och utan mig och andra som handlar och går ut och äter så får de ju ingen inkomst. Brevet:

Hej

Jag är väldigt intresserad av mat och även av dess innehåll och försöker köpa livsmedel med få tillsatser. Jag tycker också om att gå ut och äta och gärna hos er eftersom maten är så god. Men jag vet inget om innehållet och är lite nyfiken på om ni som restaurang försöker använda ingredienser och livsmedel med få eller inga tillsatser i er mat.

Jag hoppas att ni vill svara på min fråga.

Hälsningar Katharina Wallenborg

Frågar du förresten vad det är i maten när du är ute och äter? Jag gör aldrig det, men jag har i alla fall börjat fråga via mejl.

Lätt vinglögg

Lätt vinglögg, hm, finns det tung vinglögg också? Ja, ja, nu heter den så och den har vi handlat till helgens glögg och pepparkakor. Tänk att jag inte har bloggat om glögg ännu, det som är så gott och som alla verkar gilla. Jag tycker bäst om dem som är lite starkare dock eftersom de inte är så söta, men den här är också god. Vad innehåller den då? Ingen aning faktiskt, men nu så ska jag ta reda på det.

Ingredienser:

avalkoholiserat vin (75 %)
socker
vin
glöggkryddor
pomerans
färgämne (sockerkulört E 150b)
konserveringsmedel (sulfiter, kaliumsorbat)

Sulfit är salter av svavelsyrlighet och kaliumsorbat är ett syntetiskt framställt konserveringsmedel också kallat E 202. Intressant att man sätter ut E-numret på sockret, men inte här. Är man känslig så kan man få en reaktion, men det vet man bäst själv så klart. De flesta har sannolikt inget problem med E 202, men det är alltid bra att ha lite koll.

Tutti frutti

Från att inte ha ätit tutti frutti på år och dag så köpte jag ett par påsar när jag senast var och handlade. Dessa godisar minns jag att jag gillade när jag var barn. Nog tyckte jag att de smakade lite annorlunda nu, eller kanske var det konsistensen bara. Goda var de hur som helst. Men när det gäller gelégodis så kan man absolut inte ha några förväntningar på innehållet, alltså att det ska vara till sin fördel. Det är nog i sådant här godis som man hittar mest skräp.

Ingredienser:

socker
glukossirap
majsstärkelse
surhetsreglerande medel (E 270, E 325)
aromer
färgämnen (E 150a, E 160a, E 100, E 141, E 120)
ytbehandlingsmedel (E 903)

Jisses Amalia, vilken E-nummerradda! Tiden är lite knapp just nu, så det här får jag kika närmare på nästa gång som jag bloggar, men man kan ju snabbt konstatera att det inte känns allt för tilltalande. Jag återkommer med vad var och en av tillsatserna är för något.

Tips om sajt

När jag är ute på webben och letar efter saker så ramlar jag in på en sajt som heter http://matgeek.se/ och som ger ett snyggt och seriöst intryck med trevlig läsning och inte minst länkar till många andra matsidor.

För egen del så har jag varit lite dålig på att verkligen läsa olika bloggar och sajter, även om jag är väldigt intresserad. Jag går in då och då, men mest då jag söker efter något specifikt. Det är synd, för jag tror att jag missar mycket bra. Tid och energi är väl som vanligt det som kommer i vägen, både för mig och andra som inte hinner med allt som de vill. Men det är alltid skoj när man hittar något nytt trevligt och den här sajten kommer jag att kika mer på.

Har du som läser Naturlig kost några bra blogg- och sajttips så hör gärna av dig, så kikar jag in på sidorna och lägger ut dem om de platsar här. Just webben är toppen till att sprida information, inspirera och nätverka med varandra. Allt är inte seriöst, det vet vi, men jag är övertygad om att det mesta är det och det skapar goda kontakter människor emellan och det ger oss mer kunskap för att kunna kräva bättre mat. Inte illa!

Jag vill avsluta med att tala om att jag har försökt att göra länken klickbar, men det fungerar inte trots flera försök.

Restauranger och E-nummer

Nu har jag mejlat ytterligare en restaurang vars mat jag gillar jättemycket. Jag hoppas på ett seriösare svar än från en av mina andra favoritrestauranger, alltså den första som jag mejlade. Så här skrev jag:

Hej! Jag tycker jättemycket om er mat, men jag är nyfiken på dess innehåll. Hur ser ni på tillsatser, alltså E-nummer? Använder ni mycket sådant eller försöker ni välja bort det?

Hälsningar Katharina Wallenborg

Nu när jag väl har börjat fundera på restaurangmat, dess innehåll och även börjat mejla och ställa frågan om vad maten innehåller, så känns det här väldigt spännande. Jag hoppas verkligen att jag får många fler positiva än negativa svar och jag kommer alltså att fortsätta beta av olika restauranger. Gör gärna samma sak du med; kanske kan vi påverka branschen, vilket vore väldigt bra. Nu ska man i ärlighetens namn säga att det väl inte är hela världen om man får i sig några ohälsosamma E-nummer vid tillfälle, men äter man ute ofta så kan det tyvärr bli en hel del, så frågan är i alla fall enligt mig angelägen. Vissa äter ju lunch ute varje dag till exempel.

Fler och fler väljer bort E-nummer och annat onödigt

Jag har ju skrivit så många gånger om hur vi kan göra val och påverka vad som säljs. Nu har Leksands knäckebröd låtit göra en undersökning om detta.

http://www.mynewsdesk.com/se/leksands_ab/pressreleases/leksands-knaeckebroed-undersoeker-vaara-matvanor-tillsatser-faar-svenskarna-att-vaelja-bort-mat-1232457

Det här är verkligen intressant och att 70 procent av oss konsumenter läser innehållsförteckningar är i alla fall för mig en överraskning. Men det är en positiv överraskning. Nu hoppas man ju bara att det ska påverka vad som säljs i framtiden och att utbudet av livsmedel blir bättre både smakmässigt och innehållsmässigt. Men, jag får väl i sammanhanget erkänna att det blir en hel del E-nummermat även i vårt hushåll, för det är fortfarande knepigt att hitta vissa livsmedel utan tillsatser och som vanligt så påpekar jag att hemlagat är bästa sättet för att äta bra.

En livsmedelskedjas syn på tillsatser

Det var ett bra tag sedan som jag var inne på någon av livsmedelskedjornas webb och tittade på vad de har för åsikter om tillsatser. Nu har jag hur som helst gjort det igen och det jag får se är väldigt tilltalande tycker jag.

"Vad är Coops inställning till tillsatser?

Rena oförfalskade varor har varit ett viktigt motto för konsumentkooperationen genom historien. Coops inställning är att endast väl motiverade tillsatser ska få finnas i vårt sortiment. Därför har vi systematiskt arbetat med att ta bort smakförstärkare från våra egna varumärken. Vi lägger också stor vikt vid innehållsförteckningarna för att konsumenterna själva ska kunna göra medvetna val.

Som vi ser det hör hälsa och miljö ihop. Inom ekologisk produktion tillåts inga kemiska bekämpningsmedel och användningen av tillsatser är strängt begränsad. Coop har arbetat med att driva på utvecklingen av ekologiska varor sedan 25 år tillbaka. Vi har marknadens största ekologiska sortiment med både vårt eget varumärke Coop Änglamark och andra leverantörers varor.

För att vara säker på vad en produkt innehåller bör man läsa innehållsförteckningen. Konsumenter som söker produkter med färre tillsatser kan också med fördel välja ekologiska varor."

Precis som Coop säger så ska man läsa innehållsförteckningarna, men jag måste ändå kommentera att det ofta är otroligt liten text. Något annat som faktiskt ofta är än mer irriterande är att texten ibland är i vitt på genomskinlig botten. Med andra ord så finns det tillfällen när det är näst intill omöjligt att se vad det står. Men som sagt var, jag håller med och jag tjatar ju själv om detta.

Lever man då upp till det som man skriver? Ja det får ju du som kund avgöra, men fråga och ifrågasätt gärna om du har synpunkter. Inget blir bättre om vi bara är passiva.

VAPIANO

Kanske känner du till restaurangkedjan VAPIANO. Det är en kedja av restauranger som gör så mycket som de kan för att undvika E-nummer i sin mat. De garanterar inte helt tillsatsfri mat, men du kan välja rätter så att du slipper tillsatser om du vill. Så här skriver de på sin sajt:

"Vi använder inga tillsatser när vi lagar mat. I korvprodukter finns färgämnen och konserveringsmedel, här kan vi tyvärr inte har något direkt inflytande. Vi arbetar på att erbjuda enbart livsmedel utan tillsatser. Om mat är vår innehållsguide som anger exakt vad allt innehåller, god läsning."

Det är lite konstig formulering, men här kan du läsa mer om det som de hänvisar till: http://se.vapiano.com/fileadmin/media/user_upload/se.vapiano.com/2015-8-Innehaallsfolder.pdf

Allt innehåll är inte bra, men här finns ändå någon som har ambitioner och de lägger ut innehållsförteckningarna till alla sina maträtter, vilket gör att man som gäst kan läsa och göra de val som man anser är bäst. Föredömligt skulle jag vilja påstå, även om det finns lite kvar att jobba på.

Restaurangsvar

Efter att jag hade påmint om min fråga så kom svaret snabbt. Så här ser det ut:

Hej
Ursäkta svara sent pga. sjukdom.
Vår mat innehåller är beror på vilka mat som lagar man det.
Vi har soja.salt.socker.fiskpulver.fisksås.kochuzang(koreanska chilipaste) Kochugaru(Koreanska chilipulver)
ättika.potatismjöl.vetemjöl mm.
Olika mat olika ingredienser lagar vi själv.
Tack

Mvh
sook

Jag mejlade tillbaka och tackade, men skrev inget mer då jag faktiskt inte tror att det skulle leda någon vart. Fast nöjd kan jag verkligen inte säga att jag är. Man skulle ju kunna vara lite välvilligt inställd och säga att de inte förstår frågan, men en restaurang som inte vet vad som menas med tillsatser har jag svårt att tro att den finns. Jobbar man med mat så bör man ju ha den typen av kunskap. Men, de svarade i alla fall, vilket är mer än vad många gör.

Inget restaurangsvar ännu

Den 15 oktober så skrev jag till en av mina favoritrestauranger och ställde följande fråga:

Hej

Jag är väldigt intresserad av mat och även av dess innehåll och försöker köpa livsmedel med få tillsatser. Jag tycker också om att gå ut och äta och gärna hos er eftersom maten är så god. Men jag vet inget om innehållet och är lite nyfiken på om ni som restaurang försöker använda ingredienser och livsmedel med få eller inga tillsatser i er mat.

Jag hoppas att ni vill svara på min fråga även om jag förstår att den är lite udda.

Hälsningar Katharina Wallenborg

Något svar har jag inte fått, inte ens en bekräftelse på mitt mejl. Nu börjar jag tro att de inte vill prata om innehållet tyvärr, men det blir ett påminnelsemejl som ser ut så här:

Hej

För ett tag sedan så mejlade jag er och frågade om innehållet i maten. Jag har inte fått något svar, så jag påminner då jag är intresserad av det som jag äter.

Hälsningar Katharina Wallenborg

Vi får se om det hjälper. Varför skulle man inte kunna få veta innehållet i restaurangmat? Man behöver inte få varenda detalj kanske, men lite allmänt, använder man mycket av någon tillsats så kan det vara av intresse för gästerna.

Julskinka från Åsby kött & vilt

Har du vägarna förbi, eller kanske rent utav bor i Hallstahammar, så finns det ett ställe som heter Åsby kött & vilt som jag vill rekommendera. Här hittar du olika köttsorter, frukt och grönt, ostar och saft med mera. Nyligen var jag in och handlade lite, bland annat jättegod älgfärs. Jag passade samtidigt på att fråga om de kommer att sälja tillsatsfri julskinka och se det kommer de att göra. Som jag har letat efter detta och så finns det i en butik som jag till och med har handlat i tidigare, men inte har tänkt på att de kan ha denna typ av skinka.

Just julskinka har varit något som jag har sökt med ljus och lykta efter, ja den sorten som är tillsatsfri alltså. Det går att hitta, men det är få som säljer den tyvärr. Den kommer säkert att vara grå och se lite tråkigare ut, men vad spelar det för roll? Om knappt två månader är det julafton och då vill man ju ha nykokt skinka och det ska bli väldigt trevligt att slippa den så vanliga nitritskinkan.

Recension av Saltad nota

Det händer då och då att jag länkar till artiklar eller annat, men jag är sparsam med det som ni vet. Dock så hittade jag en gammal recension på boken Saltad nota som var osedvanligt tramsigt skriven och jag kände när jag läste den att artikelskrivaren inte alls hade förstått vad det handlade om, eller också så såg han ett gyllene tillfälle att få visa sig rolig och då passade ju ett ämne som inte är något som han brinner för väldigt bra.

Vi som tillhör en sekt som han menar på bryr oss alltså inte om gamlas mat och varför de med låg inkomst äter sämre och så vidare. Bara de kommentarerna visar på bristande insikt. Att vissa äter bra och vissa äter dåligt handlar sällan om den faktiska ekonomin utan om prioriteringar och bristande intresse för mat. Många med dålig ekonomi lägger snarare mer pengar på mat än många andra, men äter ändå mycket sämre. Jag har själv erfarenhet av både lite pengar och bra ekonomi, men mathållningen är det faktiskt ingen jätteskillnad på. Anledningen är att jag alltid har varit intresserad och prismedveten och jag har lagat så mycket som möjligt själv.

Påståenden som att man bara för att man inte vill ha en massa tillsatser i det man äter inte bryr sig om annat är bara löjligt. Man kan göra två saker samtidigt, alltså bry sig om bra mat överlag och ändå anse att hemlagat är att föredra.

Läs gärna artikeln här: http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/bocker/bokrecensioner/e-xorcisten/

Restaurangmat och läsning

Hm, att jag inte har tänkt på att läsa Mats-Eric Nilssons bok Saltad nota? Den kom för ungefär två år sedan och jag har läst ett par andra av hans böcker och jag måste säga att de är väldigt intressanta. Men att läsa om matfusk gör ju inte att man stannar där, utan meningen är väl ändå att göra en till en mer medveten konsument som ifrågasätter mer än vad vi gör idag. Självklart så kan vi inte kräva vad som helst till hur lågt pris som helst. Men medvetenhet är alltid bra och kostar det lite mer och vi vet varför så kan många säkert tycka att det är värt det. Sedan så finns det ju gränser även om det är billigt.

Jag ska läsa på mer och jag ska bli bättre på att fråga restaurangerna. När det gäller mejlet till en av mina favoritrestauranger så har jag fortfarande inte fått svar. Jag får nog lov att påminna om att jag vill ha svar. Att det dröjer och det inte ens har kommit en bekräftelse på att de har fått det tolkar jag som att de inte vill ha någon sådan diskussion. Men det vore ju väldigt dumt eftersom jag skrev att jag gillar deras ställe och de kan ju riskera att förlora mig som kund om de är ignoranta. Men vi hoppas på att det bara har fallit i glömska bland allt arbete, sådant händer, det vet jag själv också.

Mejl om tillsatser till restaurang

Förra veckan så gjorde jag något som jag aldrig har gjort tidigare, jag mejlade en av mina favoritrestauranger och frågade om innehållet i deras mat. Det är nog ingen fråga som de brukar få och de tycker säkert att den är lite konstig, men äter man ute regelbundet som jag gör så kan det vara intressant att veta hur restaurangbranschen ser på det här med tillsatser i maten. Så här skrev jag förresten:

Hej

Jag är väldigt intresserad av mat och även av dess innehåll och försöker köpa livsmedel med få tillsatser. Jag tycker också om att gå ut och äta och gärna hos er eftersom maten är så god. Men jag vet inget om innehållet och är lite nyfiken på om ni som restaurang försöker använda ingredienser och livsmedel med få eller inga tillsatser i er mat.

Jag hoppas att ni vill svara på min fråga även om jag förstår att den är lite udda.

Hälsningar Katharina Wallenborg

Det ska verkligen bli spännande att se vad de säger, ja om det säger något vill säga. Men det tror jag faktiskt att de kommer att göra. Jag funderar på om jag ska skicka frågan till fler ställen, för hur ska man kunna påverka om man aldrig frågar saker?

Ekologisk äppelmos från Torfolk gård

Gillar du tillsatsfritt och ekologiskt så kan jag tipsa om äppelmos från Torfolk gård. Innehållet är föredömligt:

78 g äpplen
socker
citronjuice
total mängd socker per 100 g är 33 g (fruktsocker från äpplena ingår)

Att det är en ekologisk produkt är så klart en bonus, eller om man vill se det tvärtom: både ekologiskt och tillsatsfritt. Hur som helst så är detta livsmedel ytterligare ett i mängden som visar att det går att utesluta trista E-nummer vid tillverkningen. Kom ihåg att välja dessa när du handlar, för då är du med och påverkar så att onödiga tillsatser försvinner.

Nya tillsatsfria livsmedel till listan

Ny avstämning

Hur har det kunnat gå nästan 1½ år sedan jag gjorde en avstämning? Men så är det i alla fall. Det är dags nu igen med andra ord. Så vad har hänt sedan senast? Har det blivit några nya produkter? Jag hoppas på att det blir några stycken. Så här ser det ut efter en genomgång.

Nya livsmedel:
Kvarg från Garant
Smoothie från Brämhults
Passerade tomater från Eldorado
Pasta fresca Tagliolini från Garant
Dillchips från Estrella
Senap grovkornig från Apoteket
Minipäron från VdeG
Lindahls grekisk yoghurt
Julknäcke från Wasa
Ekologisk Fettuccine från Garant
Golden från Castello
Mandelpotatis Chips från Jonssons
Rootfruits umamichips
Ströbröd från Wasa
Kakao från Garant
Grenna glass
Guteglass
Anammas vegofärs
Hjortronsylt från Torfolk Gård

Gamla livsmedel:
Färska fettuccine från Ica
Lantchips lättsaltade
Potatischips med parmesan från Rootfruit
Skogaholmslimpa från Skogaholm
Prosciutto di parma från Parma
Favorits Makrillfilé i tomatsås
Kronfågels kycklinglårfilé
Président le Bleu från President
Tranbär från Superfruit
Icas Flytande honung
Klassisk gravlaxsås från Druvan
Krisprolls från Pågen
Fontanas Soltorkade tomater
Pommes frites från Felix
Ébène noir från Weiss
Garants kikärter
Kronfågels frysta kycklingfiléer
Kalkonprinsar från Hagby
Da Ricas svarta bönor
Pride krossade tomater
Selltons pumpakärnor
Färska kycklingfiléer från Lant kyckling
Gemelli från Favorit
Jersey creme från Castello
Président La Brique
Salsiccia från Garant
Snaps från Darum
Hel gårdskyckling från Kronfågel
Malen vitpeppar från Ica
Dijon senap från Edmond Fallot
Naturell creme cheese från Wernerssons
Vildsvinskav från Polarica
Kombucha med äpple och ingefära från Svensk kombucha
Kalamata oliver med kärnor från Greco taverna
Apelsinjuice med fruktkött från Minute made
Garants kycklingfilé
Gutö tomatchutney
Gravad lax från Poseidon
Röd currypasta från C&P
Kryddsenap från Oaxen skafferi
Örtsalt från Oaxen skafferi
Oaxens inlagda gröna tomater
Oaxens jordgubb och hallonmarmelad
Ekologiska vannameiräkor från Lobster
Mixed nuts roasted & salted från Exotic snacks
Apetina classic (det här är typ fetaost)
Majonnäs från Änglamark
Delikatess sesam från Wasa knäckebröd
Sjufrön knäckebröd från Vilmas
Ekologisk färskost vitlök från Castello
Marinerade vitlöksklyftor från Fantasy
Tranbär torkade från Risenta
Färska fettuchine från Ica
Icas färska fettuccine med spenat
Sardiner i tomatsås från Eldorado
Popcorn från The popz promise
Icas ekologiska krossade tomater
Icas krossade tomater
Kallrökt oxkött från Brajlovic
Estrellas grillchips
Äkta ekologiskt vanilj pulver från V-sell ekologiska produkter AB
Limone från Crespi
Leksands julknäcke
Ica Skånsk senap
Krossade tomater från Mutti
Ekologiska blandade oliver från Ica, I love eco
Familjen Dafgårds pannkakor
Cashewnötter från Den lille nöttefabriken
Färska kycklingfiléer från Tallegg
Grön sparris i glasburk från Green giant
Tonfisk på burk från Natuna
Crème fraiche 34 % fetthalt från Ica
Plommontomater på burk från Willys
Fusillonipasta från Ica
Kokosmjölk (75 %) från Katoz/Matkompaniet
Fioruccis prosciutto crudo
Tacoskal från Old el Paso
Lantchipsen med dill och gräslök
Lättrökta sardiner i finaste tomatsås från Kung Gustaf
Ciabattabröd (att baka färdigt själv) från Willys
Mandarinklyftor från Ica
Grissini från Granforno
Kycklingfilé frånn Guldfågel
Effektknäcke, surdeg och quinoa, från Leksands knäckebröd
Earl grey-te från Kung markatta
Kellogs corn flakes
Kantareller på burk från Borgens konserver AB
Färskost med paprika och chili från Cantadou
Kobbs vita fläderdröms-te från Löfbergs lila
Mixed Greek olives från Änglamark
Fikon från Saltå kvarn
Grissini från Coop
Estrellas soldipp
Twinings Voyage Brazilian Baía-te
Effektknäcke, havrekli & hirs från Leksands knäckebröd
Dinkelpepparkakor från Bakeriet
Gorgonzolaost från Falbygdens
Kamutknäcke från Pyramid
Estrella sourcream- & onionchips
Pyramids skrädknäcke
Parmaskinka från Fiorucci
Pesto från Crespi
Fikon- och lagerbladsmarmelad från Werners gourmetservice
Thai sötsur chilisås från Ying
Brieost från Brie Moulin
Böngroddar från Mrs Cheng's
Kapris från Paradiso
Gräddost från Wernersson
Råg surdeg knäckebröd från Vilmas knäckebröd
Knäckesticks från Vilmas knäckebröd
Tomat och basilika italiensk pastasås från Findus
Spröda majsbröd från Olda
Royal fikonmarmelad från St Dalfour
Tortillachips från Santa Maria
Thin crisp från Kvarnvingen
Macadamia nut brittle-glass från Häagen-Dazs
Ricottaost från Galbani
Yoplaits gourmet-crème fraiche
Borggårdens tonfisk
Kalamataoliver från Zeta
Böngroddar från Buffé
Äggnudlar från från Long live brand
Igor rocottaost
Dijonsenap från Bähncke
Lasagneplattor från Miramonti
Tacoskal från Santa Maria
Tacoskal från Old el Paso
Majonnäs från Kavli
Rooiboste från Willys
Grana padano dopost från Galbani
Capellini n. 1 från Barilla
Kesella från Arla
Bregott mellan från Arla
Spröda risbröd från Oldana
Classic crispy slices från Griesson
Filoncini från Zeta
Olivmix kalamata & halkidiki från Greco taverna
Ananasringar från Buffé
Torkade aprikoser från Saltå kvarn
Fiberrik från Göteborgs kex
Blue dragon Japanese rice vinegar
Borlottibönor på burk från Russo
Björnekullas lingonsylt
Jubileumsknäcke från Leksands-bröd
Santa Maria extra krämig kokosmjölk (Extra creamy coconut milk)
Chilli sauce Thai från Linghams
Gourmetknäcke tre fröer från Kung Markatta
Gourmetknäcke ost och pumpafrö från Kung Markatta
Müsliknäcke från Kung Markatta
Björnbärsmarmelad från Kung Markatta
Falkenbergs gravlax
Ekologiska blandade bönor från Zeta
Naturell crème fraiche från Skånemejerier
Fäbodknäcke från Leksands knäckebröd AB
Hamburgare från Scan (fast egentligen är det pannbiffar)
Snabburgare från Scan (samma här, bara pannbiffen, hamburgaren får ni göra själva)
Kung Markattas kokosmjölk
Polar seafoods pilgrimsmusslor
Estrellas jordnötter
Saltå kvarns ekologiska russin
Thai worlds räkpasta
Blue dragons rostade sjögräs
Icas tonfisk i vatten
Honung från Svensk honungsförädling
Icas makrill i tomatsås
Icas kapris på glasburk
Apotekets flytande glukos
Nassims gröna russin
Icas russin
Felix chilisås
Kung Markattas russin
Arlas 34-procentiga creme fraiche
Kosterfiskarn's varmrökta norsklax
Royal Greenland frysta räkor
Bruna bönorna från Felix
Arlas 4-procentiga keso
S:t Dalfour fyra frukter-marmelad
Gravad lax från Sjöboden
Lindt excellence 70 % kakao-choklad
Grillad paprika från Sera
Knäckebröd från Pyramidbageriet
Kakao från Kung markatta
Slotts gästabudssenap
Mae Ploys gröna currypasta
Blue dragoons gröna currypasta
Felix ketchup
Cf & r:s brieost
Kolibrie getost
Risentas fikon
Eldorados naturella färskost
Haugen-gruppens sardeller
Ryttmästarens dundersenap
Maizena majsstärkelse
Druvans vitlök i chilimarinad

Hjortronsylt från Torfolk Gård

Det är drygt fem år sedan som jag skrev om hjortronsylt. Varför vet jag inte, för det är ju så gott och sådana här produkter är lite av ett lotteri både innehållsmässigt och hur mycket bär som finns i. Förra gången så skrev jag om en tillverkare som hade citronsyra i, det skulle jag inte göra idag. Så Torfolk Gårds sylt är den första tillsatsfria hjortronsylt som jag bloggar om faktiskt.

Ingredienser:

55 g hjortron
40 g socker

Det är precis så här som det ska se ut. Det visar också att man kan tillverka sylt utan E-nummer. För visst är det så att det smakar bättre när man vet att det bara finns det i som verkligen behövs?

Vad skrev jag om den 5 oktober förra året?

Tyvärr ingenting och jag fick gå tillbaka till 2011 för att hitta ett 5 oktoberinlägg. Pinsamt men sant. Jag tycker nämligen att det är kul att se vad jag gjorde en viss dag, men tidigare år. Nu råkade det bli fyra år tillbaka och då skrev jag så här:

Tillsatser som inte är E-nummertillsatser

Igår fick jag ett mejl av en arbetskamrat med bild på en pestoburk och information om att den innehöll potatis. Potatis i pesto!!! Det finns tydligen inga gränser för kreativiteten när det gäller hur man ska dryga ut sina produkter för att lura oss konsumenter på pengar. För att det handlar om pengar i det här sammanhanget är det ju ingen tvekan om. Blir man inte irriterad på sådant här? Själv har jag inte sett "potatispesto" i någon hylla än så länge, men ramlar jag på det så kommer jag självklart inte att köpa det. Precis som jag inte köper färdig guacamole som jag har sett innehåller ärter. I alla fall den sorten som jag såg i hyllan. Fast förresten så kan man nog inte köpa sådant på burk oavsett vad det innehåller mer än avokado...

Hur som helst: potatis (eller ärter) är ju inga farliga tillsatser eller något som sorterar under hälsovådliga E-nummer, men jag kunde ändå inte låta bli att göra det här inlägget, för det illustrerar så väl hur vi konsumenter kan bli lurade och hur viktigt det är att hela tiden läsa innehållsförteckningarna på det vi köper. Trist kan tyckas, men vill man inte betala för annat än vad som ska vara i livsmedlet så har man inget val än att vara en medveten konsument.

Har du som läser bloggen själv sett något annat i den här stilen? Mejla gärna och berätta så skriver jag om det.

Det är intressant att gå tillbaka och reflektera över det som man har skrivit tidigare och nu känner jag att jag kanske skulle ha kallat potatisen och ärterna för ingredienser i stället. Men dåligt är det i alla fall. Utöver E-nummer så är det viktigt tycker jag att ha lite koll på innehållet, för det finns mycket som man inte vill ha bland ingredienserna. Läs vad maten innehåller, så är chansen större att du inte blir lurad.

Anammas vegofärs

Använd den här vegetariska färsen och ingen kommer att misstänka att det inte är kött. Nu har jag ibland funderat då och då på varför man ska göra låtsaskötträtter. Men ibland kan det vara bra att kunna göra det. Som igår när jag hade middag och min dotter som inte äter kött var över och vi skulle äta grekiskt. Jag kan lova att det vegetariska gick åt lika mycket som kötträtterna. Idag gjorde jag även köttfärssås och hade hälften vegofärs och hälften fläskfärs. Resultatet blev väldigt bra.

Men vad innehåller då sådan här färs? Ja jag har ju inte haft någon aning eftersom jag aldrig ens har köpt det tidigare. Men Anammas färs är i alla fall bra och så här ser innehållsförteckningen ut:

sojaprotein
rapsolja
lök
äppelextrakt
salt (1,4 %)
kryddor
naturlig arom

Jag gillar verkligen kött, så någon vegetarian är jag inte på väg att bli, men jag äter väldigt mycket grönsaker och sällan blodiga biffar även om det är gott. Man blir behagligare mätt av grönsaker tycker jag och visst känns det bra att inte äta så mycket djur. Det måste jag säga.

Svar från Äkta vara

Jag fick förresten svar från Äkta vara igår. Det hela blev mycket tydligare och jag är verkligen tacksam för det som de gör. Det krävs nästan att man jobbar som de gör, för det är väldigt svårt att som vanlig konsument tränga in i allt och dessutom kunna ta reda på vad som händer bakom fasaderna. Äkta vara gör ett toppenjobb där. Men vi kan alla hjälpas åt att påverka. Ställ frågor och var nyfiken så kommer även du att vara med och påverka till det bättre och det är ju bland annat vår hälsa som det handlar om.

Svaret:

Hej Katharina!

Nils-Gunnar Ilbäck förklarar nog det hela lite väl förenklat och slarvigt. Det finns flera tillsatser (liksom bekämpningsmedel och föroreningar) som har visats kunna vara både giftiga och ohälsosamma på andra sätt, om man äter de i stora mängder. Men det som EFSA gör när de godkänner dem är att de sätter ett gränsvärde. Det som de garanterar när de godkänner en tillsats är att den inte ska vara farliga i de halter som är tillåtna. Han menar alltså att vid minsta risk, i de aktuella halterna, så godkänns inte ämnena.

Alla forskare är dock sällan överens om vad som anses vara sant och bevisat och det förändras dessutom över tid. Tolkningen av resultaten kan också skilja sig mellan olika länder.

Konserveringsmedlen natriumnitrit och kaliumnitrit är till exempel godkända tillsatser inom EU, som trots det enligt viss forskning misstänks vara cancerframkallande. Av just det skälet tillåts de inte alls i Krav-produkter. I Danmark har man dessutom ett undantag från EU:s regler för att få ha strängare gränsvärden för dessa, dvs lägre tillåtna halter. Och orsaken till försiktigheten med nitrit är enligt det danska livsmedelsverket just misstankarna om att det är cancerframkallande.

Svaret på din fråga är alltså att det inte är så enkelt att avgöra vad som är farligt och vad som är ofarligt, som Nils-Gunnar Ilbäck skriver. Frågan är betydligt mer komplex och vi har inte heller alla svaren.

Kan också tillägga att Äkta vara inte kommer från hälsohållet, som är kritiska mot tillsatser för att de är farliga. Vår huvudsakliga invändning är istället att de ofta används för att fuska med maten, vilket leder till sämre kvalitet. Denna utveckling vill vi hindra.

Hoppas att det var svar på din fråga.

Mvh
Ivar Nilsson
Äkta vara

Dill chips, eller

dillchips som jag skulle ha kallat dem. Ja dessa chips skrev jag om den 15 augusti och för några dagar sedan så fick jag svar på min fråga om arom. Jag passade på att skicka med en fråga till och så här såg mitt mejl ut plus svaret som jag fick:

Hej,

Jag undrar vad arom och dillarom i era dill chips (eller dillchips) innehåller? Är det naturliga smaker bara? Jag hoppas det för chipsen är väldigt goda. Passar även på att fråga om ni har planer på att tillverka pepparrotschips?

Hälsningar Katharina Wallenborg

Svaret:

Hej Katharina!

Jag ber om ursäkt för dröjsmålet att besvara dig.

Det är syntetiskt framställda aromer. Förutom dillaromen använder man oftast flera olika aromer för att få den rätta smaken. Dillchips smakar inte bara dill, utan har också en ton av ost, lök etc. Men som sagt: aromerna är syntetiskt framställda, de kommer inte från de råvarorna.

Tack för ditt tips om ny smak!

Vi jobbar hela tiden med att ta fram nya spännande smaker. Vi kan dock inte avslöja vilka det blir härnäst.

Med vänlig hälsning

Marie Engberg

Tråkigt att inte chipsen hade naturlig arom, men så är det ofta. Däremot så är det spännande att de planerar nya smaker och det kan ju vara så att de blir mer naturliga. Man kan alltid hoppas.

Apropå E-nummer så är vissa livsmedel mer E-nummerstinna än andra och röror brukar hamna i den kategorin. Synd, för det är ju så gott! Nedanstående inlägg skrev jag för exakt 6 år sedan, sånär som på en dag och det var det första året som jag bloggade för övrigt. Jag började skriva om tillsatser i maj 2009.

Ishavssallad och innehåll

Den med gott minne och som följer min blogg kanske kommer ihåg att jag köpte ishavssallad som hade flera tillsatser. Jag upptäckte till och med en ”ny”, E 1442. Det var ett bland tre stabiliseringsmedel. Det fanns även två konserveringsmedel samt crabfish, som ju inte är en fisksort utan en processad vara med tillsatser, så den är man ju också nyfiken på.

Det första konserveringsmedlet är E 202, en tillsats som vi har konstaterat att man tillsätter för att motverka mögel- och jästsvampar. Men det kan ge allergireaktioner.

E 211 har vi också redan konstaterat att det kan ge problem och faktiskt väldigt allvarliga sådana, till exempel misstänker man att det kan ge hyperaktivitet, astmaanfall och cancer plus en del annat.

E 415 är ett stabiliserings- och förtjockningsmedel och vad jag har förstått ganska harmlöst.

E 412, är ett stabiliseringsmedel som heter guarkärnmjöl och som jag har hittat i annat tidigare och skrivit om, vilket tros kunna ge allergireaktioner även det.

E 1442 är ett Stabiliserings- och förtjockningsmedel och det verkar precis som E 415 ofarligt.

E 1442 är ett Stabiliserings- och förtjockningsmedel och det verkar precis som E 415 ofarligt. Tittar man på livsmedelsverkets hemsida så hittar man den här tjusiga betäckningen på E-numret: Hydroxipropyldistärkelsefosfat.

Crabfishen får jag kolla upp och återkomma om.

Har det blivit bättre då? Nja, det är jag inte så säker på. Jag hittade en annan sort och den var då sannerligen inte bättre. Det ironiska är ju beskrivningen där man använder ordet läcker: XXX Ishavssallad är en läcker blandning av surimi, räkor, majonnäs och Cavi-Art, romkaviar gjord på alger.

Och så här ser innehållet alltså ut:

majonnäs [rypsolja, vatten, ättika, socker, äggpulver, salt, sojaprotein, kryddor (vitpeppar, senapsfrö)
konserveringsmedel (E211, E202)]
surimi 36 % [Kina; vitfiskkött 47 %, vatten, vetestärkelse, potatisstärkelse, salt, risvin, socker
surhetsreglerande medel (E170)
krabbextrakt
sojaolja
krabbessens
stabiliseringsmedel (E407)
färgämnen (E160c, E120)
vatten
räkor [räkor (Norge), salt]
lök
cavi-art [tång, kryddor, salt, färgämnen (E120, E160c), konserveringsmedel (E202, E211)]
dill
konserveringsmedel (E211,E202)

Nu är detta bara ett exempel, men nog visar det att det går alldeles för långsamt när det gäller renare mat. Det är just sådant här som man önskar att Livsmedelsverk, ministerråd, folkhälsoministern, EFSA, EU och allt vad det är reagerade emot. Man blir faktiskt förundrad, för även dessa människor äter ju och jag utgår ifrån att de är hänvisade till samma mat som vi andra dödliga.

Kombinationseffekten, cocktaileffekten eller samverkanseffekten

Jag kopierar in lite mer från Livsmedelsverkets sajt som kan vara intressant att läsa. Här behövs verkligen mer kunskap:

"Kombinationseffekter

När tillsatser bedöms diskuterar Efsa även om det finns en hälsorisk när flera olika tillsatser används samtidigt. Detta kallas kombinationseffekter (eller ibland cocktaileffekter). Livsmedelsverket och Efsa är väl medvetna om att kombinationseffekter i enstaka fall kan förekomma och arbetar aktivt för att öka kunskapen inom detta område.

Kombinationseffekter är alltid svåra att bedöma, det gäller inte bara för tillsatser utan även för exempelvis kemiska ämnen eller föroreningar i vår miljö. Man tar hänsyn till möjliga kombinationseffekter när tillsatserna utvärderas så långt det är möjligt. De flesta tillsatser som blandas i livsmedel har olika effekter i kroppen och risker för kombinationseffekter är då små."

På ett annat ställe på sajten kan man även läsa det här:

"Forskning om kombinationseffekter

Kemiska ämnen studeras vanligtvis ett i taget. Det finns studier där man testat vilka effekter olika blandningar av kemiska ämnen kan ge hos försöksdjur, men det är praktiskt omöjligt att testa alla de oändligt möjliga kombinationer som finns.

Den kunskap som finns idag tyder på att det är sällsynt att ämnen förstärker effekten av varandra, så kallad synergism, vid den exponering som man får via maten. Däremot bidrar alla giftiga ämnen, oavsett i vilken koncentration de förekommer, till blandningens totala "giftighet" och effekterna bör därför summeras.

För att kunna göra en helhetsbedömning behövs så mycket kunskap som möjligt om de enskilda ämnenas verkningsmekanismer och om vilka hälsoeffekter de kan ge."

Man undrar i sitt stilla sinne varför då så många helt onödiga "flufftillsatser" tillåts och varför smakförstärkare får användas på grund av att maten är så sönderprocessad. Vidare kan man undra om det verkligen är nödvändigt med tillsatser för att maten ska få en annan färg än vad den egentligen har. För egen del så tycker jag till exempel inte att "osvavlade" aprikoser ser oaptitligare ut än de orangea. Det är ofta bara en vanesak. Jag hoppas att våra svenska myndigheter och politiker tuffar till sig här och gör mer för att påverka i rätt riktning.

Vilka tillsatser är tillåtna?

Ja det är inte så att vi själva sitter och väljer vilka tillsatser som ska finnas i maten, även om vi självklart är med och påverkar, ja Sverige är med och påverkar alltså. Men det är den så kallade EU-kommissionen som bestämmer vad som ska godkännas och inte. Men kan vi vara säkra på att alla tillsatser är helt ofarliga? Vissa är det alldeles säkert, det finns exempelvis ett E-nummer för bränt socker och det är ju inget konstigt. Men alla de andra? Så här säger Livsmedelsverket:

"De tillsatser som ingår i maten är inte farliga för oss. För att en tillsats ska bli godkänd får den nämligen inte innebära en risk för människors hälsa. Användningen av en tillsats får heller inte vilseleda konsumenten. Dessutom måste den anses nödvändig i livsmedlet och av värde för konsumenten."

Det är en stor myndighet och här finns självklart många experter och kunniga människor bakom uttalandena. Men som konsument så kan man ändå tillåta sig att tvivla ibland. Som jag tidigare har påpekat så är samverkanseffekten inget som det finns gedigen forskning på och än mindre om man tittar på kombinationen E-nummer och allt annat som finns i vår miljö. Men mer och mer kunskap kommer och det är viktigt att vi är kritiska och uppmärksamma. Man ska inte vara överdrivet orolig, för det är inte heller hälsosamt, men att ifrågasätta är faktiskt bra ibland.

Tillsatser som kan vara cancerogena och sojalecitin

Kan tillsatser vara cancerogena och tillåts de i så fall? Det finns ju tillsatser som har visat sig vara det i djurförsök, men som ändå är godkända, något som Livsmedelsverket säger att det inte förekommer. Jag kopierar ett brev från dem som jag har lagt ut här tidigare:

Hej,

Här kommer sent omsider svar på frågan när det gäller hälsorisker.

Alla livsmedelstillsatser som godkänts i Europa, inklusive klumpförebyggande medel, får ett E-nummer för att visa att det är en godkänd och säker tillsats. För att en tillsats ska godkännas krävs således en omfattande dokumentation som visar att den inte är skadlig att äta. Bland de studier som är ett absolut krav är tex cancerstudier i djur. Vid minsta misstanke om cancerrisk godkänns inte tillsatser. I de guidelines som företag är skyldiga att följa för ansökan om godkännande av tillsatser ingår ett stort antal studier på celler och djur, inkl cancerstudier. Dessa studier måste göras för alla tillsatser för att visa att de inte innebär någon hälsorisk för konsumenter. Du kan gå in på EFSAs hemsida och titta i utvärderingar av olika tillsatser vilken omfattande säkerhetsdokumentation som faktiskt krävs för att en tillsats ska godkännas. Förutom dessa krav ställs en mängd andra krav av teknisk natur, tex renhet, egenskaper och stabilitet, samt hur den fungerar i livsmedlen.

Hälsningar

Nils-Gunnar Ilbäck

Att jag ramlade på detta berodde på att jag började kika efter svaret från ministerrådet, vilket jag skrev om igår. Jag hade visst fått svar, men det visade sig att personen som jag skickat till var från Livsmedelsverket och ingick i en arbetsgrupp som hade ett uppdrag åt ministerrådet. Hon i sin tur hänvisade vidare och jag fick alltså svar, men inte från rådet och jag kopierar in det igen:

Hej,
Lecitin är vanligt förekommande i naturen både i djur och växter, och finns i alla celler. Vanliga källor för framtagande av lecitin är ägg och sojabönor. Det är ett fosfor- och kvävehaltigt fettämne som tas fram genom extraktion med alkohol som sedan indunstas och renas. Huvuddelen av lecitin som tas fram är faktiskt en biprodukt när man utvinner olja ur sojabönor. Vid dessa processer används således alkohol och eter som effektivt tas bort i reningsprocessen. Man har dessutom en noggrann teknologisk kravspecifikation på produkten, alltså krav på renhet, för tex toluene–olösligt material, syra och peroxid värden, olika tungmetalller som exv arsenik, bly, kvicksilver. Att renhetskrav uppfylls kontrolleras noga och fortlöpande vid tillverkning av alla tillsatser, inklusive lecitin.

Den allmänna och vetenskapligt baserade bedömningen är att, för människor som inte är allergiska för soja eller ägg är lecitin en säker livsmedelstillsats. Man har alltså i den omfattande säkerhetsvärdering som gjorts för lecitin, och som görs för alla livsmedelstillsatser, inte funnit några negativa hälsoeffekter och man har därför inte heller satt något ADI- (Acceptabelt Dagligt Intag) värde för lecitin. Vidare har detta lett till att man inte har någon mängdbegränsning i användningen annat än den som gäller för quantum satis tillsatser.

När det gäller framställningsmetoden är det mycket riktigt så att det kan vara svårt att få fram den exakta teknologiska metoden eftersom den till varierande omfattning kan vara industriskyddad. Vad som är viktigt att veta är att när en tillsats godkänns ingår även en utvärdering av metoden för framställning, samt eventuella risker med att ämnen som ingår i processen skulle kunna komma med till den färdiga produkten. Vi har idag en europeisk myndighet EFSA (European Food Safety Authority) som ansvarar för all livsmedelssäkerhet, inklusive godkännanden av livsmedelstillsatser. Alla utvärderingar som görs publiceras i omfattande rapporter som kan hittas på EFSAs hemsida. Vill man veta mer om enskilda ämnen, utvärderingar och framställning finns här mycket information att hämta.

Hälsningar
Nils-Gunnar Ilbäck

Nils-Gunnar Ilbäck
Professor
Risk Benefit Assessment Department
National Food Agency
P.O. Box 622
SE-751 26 Uppsala
SWEDEN

Personen som har skrivit svaret är som ni ser professor och det inger så klart ödmjukhet, men jag är inte riktigt nöjd ändå och fortsätter därför att titta på det här och det blev ett mejl till Äkta vara som jag skickade tidigare idag:

Hej

Jag är som många andra intresserad av vad jag äter och försöker sedan ett antal år att rota i detta för att kunna göra bra val, vilket verkligen har visat sig vara en djungel. Hur som helst så hittade jag det här gamla brevsvaret från Livsmedelsverket och kom då osökt att tänka på er eftersom jag har läst att vissa tillsatser kan vara cancerogena, men att det än så länge bara är genom tester på djur. Eftersom svaret är tydligt med att man vid minsta misstanke inte tillåter en tillsats, så blir det för mig motsägelsefullt. Kan Äkta vara hjälpa mig att få en tydligare bild av det hela? Jag har fetmarkerat meningen som fick mig att mejla er.

Hälsningar Katharina Wallenborg

70% cocoa sea salt pecan

Så, vad är då det här för något: kakao, havssalt och pekannötter? Jo, det är en chokladkaka som innehåller havssalt och pekannötter. Det är ingen av de där vansinnigt dyra sorterna, men heller ingen lågbudgetchoklad, så vad kan man då förvänta sig av innehållet med detta i åtanke? Inte så mycket mer än när det gäller billig choklad, säger jag som numera är ganska härdad efter alla innehållsförteckningar som jag har läst. Men, ibland så blir man faktiskt positivt överraskad, även om det tyvärr sällan gäller godis, så jag ska inte döma innan jag vet.

Vi kikar:

kakaomassa
socker
kakaosmör
karamelliserade pekannötter 10,5 %
smörfett
arom
emulgeringsmedel (sojalecitin)

Den där sista ingrediensen, sojalecitin, eller E 322, är ju inget som man är så där jättesugen på att äta. Den framställs med hjälp av bensin. Inte alls trevligt. Kom på att jag för mer än 1½ år sedan skrev till en representant i Nordiska ministerrådets grupp och frågade om just denna tillsats. Fick jag något svar? Tyvärr inte och sedan så glömde jag bort det, men jag ska mejla och påminna.

Tillbaka igen!

Hej! Uppehåll i skrivandet igen, men i morgon är jag tillbaka och bloggar på nytt. Det har verkligen blivit oregelbundet, fast jag hoppas att ni som följer bloggen inte överger den trots detta.

Matfusk

Visste du att det ofta finns kriminalitet bakom matfusk? Det är säkert inte något som man tänker på när man hör ordet matfusk. Det är ju illa nog med fusk, men ännu värre när det finns kriminella nätverk bakom. Men vad gör då dessa nätverk? Det kan handla om kontroll av olivolja där det är italienska maffian som styr och ställer. Resultatet för oss konsumenter är olja av sämre kvalité. De till och med smaksätter rapsolja och säljer den som olivolja. Det handlar ofta om ligor som sysslar med människohandel och droger, alltså den smutsigaste marknaden av alla.

Hur som helst, kanske har du läst om falsk oxfilé eller också så har du köpt oxfilé som inte riktigt har känts som sådan. Du kan ha råkat köpa fläskfilé som har varit färgad, för sådan har sålts. Sanslöst säger jag bara.

Men även flingor märks om och sedan blir de plötsligt ekologiska. I Kina så finns det till och med fabrikstillverkade ägg, alltså inte ägg värpta av hönor utan människotillverkade.

Men det finns hopp, i alla fall enligt Livsmedelsverket, vilka ska utbilda 200 inspektörer för att förbättra kontrollen av matvarors innehålls- och ursprungsmärkning.

Nu ska man ju vara medveten om att detta inte bara rör Sverige eller Europa, utan hela världen och när det gäller matfusk så har det faktiskt förekommit i "alla" tider. Det är inget nytt, men metoderna blir så klart mer raffinerade.

Varför tillsatser i glass?

Det här är väldigt intressant tycker jag. Så här säger en av alla tillverkare på sin sajt:

Vi använder tillsatser i våra produkter för att de ska få en bra konsistens, tåla temperatursvängningar och ge en bra munkänsla. Tillsatserna vi använder höjer kvalitén samtidigt som de ger glassen en lägre fetthalt och ett lägre pris.

Den minnesgode kanske kommer ihåg att jag för några år sedan mejlade och frågade om tillsatser och en av våra stora tillverkare sa då så här:

Vi har ingen glass som är helt naturlig, det är inte möjligt att göra glass i stor skala utan stabiliseringsmedel och emulgeringsmedel. Att tillverka glass i stora mängder, som man gör hemma, det är ohanterbart och för dyrt.

Det här stämmer ju inte, vilket jag och många andra sedan länge har konstaterat. Fluffet i glassen kan dock göra att man känner att man får mer för pengarna, men ha då i minnet att kompakt glass är den som är naturlig, precis som när du gör egen.

Hittade förresten en annan artikel om glass och innehåll, dock inte helt ny, men ändå intressant då ingredienserna är desamma fortfarande: http://www.aftonbladet.se/minekonomi/article16854161.ab

För egen del har jag nog lättare att hantera gelatinet än lössen och visst, de är naturliga, men ändå, inte så tilltalande.

Tillsatser i glass

Först så måste jag ju bara kommentera min sporadiskhet här. Jag var helt övertygad om att jag hade bloggat för inte allt för många dagar sedan och så ser jag att det var i tisdags! Ber om ursäkt. Men, nu till glass, vilket jag ibland skriver om. Sök på följande och du får hela 72 500 träffar: tillsatser i glass. Det är ingen tvekan om att det här är något som engagerar många. Har du någon gång läst på innehållsförteckningen på glass? Om inte, så gör det. Du kommer att bli förvånad över hur mycket fluff som är tillsatt i stället för grädde eller annat. Det här gäller även dyra glassar tyvärr.

Här hemma har vi även en bil som säljer glass och den är vida känd i landet. Jag minns att även jag handlade där när jag var barn och det är ju mest de yngre som gillar den här bilen, gissar jag i alla fall. Ni som följer min blogg vet att jag har skrivit till dem och frågat vad man ska välja om man inte vill ha E-nummerglass till barnen, men det alternativet har inte varit prioriterat hos dem.

Läs gärna den här artikeln från i våras. Den är visserligen full av slarvfel, men bortse från dem så får ni intressant läsning: http://www.svt.se/nyheter/inrikes/manga-tillsatser-i-vanlig-glass

Visst blir man bedrövad? Ännu mer just för att det glass är något som de flesta barn gillar. Men vi kan ändra på det här om vi vill, bara vi sätter press och det är du och jag som måste göra det.

Guteglass

Jag skrev om glass senast som jag bloggade. Jag har i och för sig skrivit om det många gånger och de flesta, ja, i alla fall väldigt många gånger, så har det inte varit så uppmuntrande läsning. Men det finns flertalet tillverkare som gör tillsatsfri glass och här är en till: Guteglass.

Kikar du in på guteglass.se så kan du läsa följande:

Vi gör riktig glass på mjölk, grädde, ägg, socker och honung så som glass har gjorts i flera hundra år. Det är en väldigt ung tradition att göra på något annat sätt.

Du hittar inga E-nummer i innehållsförteckningen på vår glass och inga andra konstiga ingredienser heller.

Sådant här gillar jag och det finns ett flertal butiker som säljer glassen, men dock bara i några få städer. Vi hoppas på att fler börjar sälja den här tillsatsfria glassen, för det är just på råvaror och inget annat som glass ska göras.

Grenna glass

Jag har ju skrivit så mycket om glass genom åren och för det mesta så har det varit negativt känns det som, men det finns ljuspunkter i djungeln av E-nummerstinna glassar och en av tillverkarna av tillsatsfria glassar är Grenna glass. Företaget finns i Gränna och har flest återförsäljare i krokarna, men det går att få tag på deras glass på flera andra ställen också. Gå in på deras sajt och kika så får du se. Har du tur så finns glassen i närheten av där du bor. Här är adressen till sajten: http://grennaglass.se/index.html

Man blir alltid så glad när man upptäcker nya företag och livsmedel som är precis som man vill ha dem. Speciellt med tanke på att de flesta livsmedelstillverkare aldrig skulle komma på tanken att göra glass, mat eller vad det nu är, tillsatsfritt.

Polkagrisglass förresten, visst låter det gott! Det var den första glassen som man tillverkade och godsaker med polkagris kan ju inte bli fel. Den här glassen måste jag leta upp.

Dill chips

Jo, jag vet att det heter "dillchips", men det vet tydligen inte tillverkaren av dessa chips, men jag är säker på att ni förstår vad det är ändå. Goda är de i alla fall! Det ser även ut som att innehållet är E-nummerfritt, men för säkerhets skull så ska jag ta reda på vad dillarom och arom är för något. Så här ser innehållet ut i sin helhet:

potatis
solrosolja
kryddblandning (dillarom, maltodextrin, salt, druvsocker, lökpulver, örter (dill, persilja), skummjölkspulver, jästextrakt, arom)

Ofta så är arom naturligt, men inte alltid, så jag vill veta säkert innan jag talar om vem som tillverkar chipsen. Det här är för övrigt en sort som är ny för mig och jag var så klart tvungen att prova eftersom jag gillar dillchips. Hur som helst så är innehållet i chips väldigt varierande, så vill du äta tillsatsfritt så föreslår jag att du alltid läser innan.

Funderingar...

Varför bryr sig majoriteten av alla konsumenter inte om att maten som vi äter har så många tillsatser? Varför är vi så få som ställer krav egentligen och som tror att både smak och hälsa påverkas av vissa tillsatser? Jag är inte nojig på något vis och vill jag äta något som gör jag ofta det även om det finns vissa E-nummer tillsatta som jag inte gillar, men jag försöker att vara medveten och göra bra val där det går och jo, vissa saker äter jag sällan eller aldrig då det ibland inte känns som att det är värt det då maten på något vis blir… oäkta.

Visst, man skulle ju kunna fråga människor varför de inte bryr sig, men det blir på något vis en konstig fråga, i alla fall till vissa personer. Alla måste ju få äta som de vill, men i och för sig, kanske en sådan fråga kan få fler att vakna upp? Men ibland när man pratar om mat så verkar det som att många hellre är lyckligt ovetande eller faktiskt verkligen inte bryr sig utan tänker att det inte påverkar smak och hälsa tillräckligt mycket för att det ska vara värt ansträngningen.

Jag har sagt det förr och jag säger det igen, för mig handlar det även om etik. Varför ska jag betala för fluff och utfyllnad och tillsatta smaker för att maten är sönderprocessad? Jag har verkligen ingen lust med det.

Har du börjar fundera på vad din mat innehåller, men tycker att det verkar ta för mycket tid att läsa på förpackningarna när du handlar, varför inte välja ut några få saker till att börja med, sådant som du äter ofta. Kanske glass, smörgåsskinka, bröd och marmelad eller vad det nu kan vara? Strunta i resten, men kolla alltid dessa livsmedel. Jag lovar dig, det är inte så jobbigt som det verkar och efter ett tag är det till och med roligt att jämföra och det går snabbare och snabbare när man blir van. Lycka till!

Russinen

Ja, dem skulle jag ju kolla vidare på, men det har jag tyvärr glömt. Det känns som att mitt minne läcker som ett såll just nu. Men jag lovar att återkomma om dem.

Annars så finns det alltid saker att skriva om när det gäller mat och eftersom jag ändå hade tänkt att skriva om chorizo extra, ett smörgåspålägg som var väldigt gott, så gör jag alltså det i stället den här gången. Vem som tillverkar den här goda korven kommer jag inte att berätta, för med tanke på innehållet så ska de verkligen inte ha någon gratisreklam. Varför köpte jag chorizon då? Ja det kan man naturligtvis fråga sig, men vi skulle äta pizza och jag var stressad och dessutom sugen på chorizo eller något liknande att ha på, så det blev den här och inte läste jag innehållet i brådskan. Så vad innehöll den då? Jo följande (tyvärr):

fläskkött (93 %)
paprika
laktos
socker
dextros
salt
kryddor
dextrin
sojaprotein
mjölkprotein
emulgerare (E 450, E 451)
antioxidanter (E 316)
konserveringsmedel (E 252, E 250)
färgämne (E 120)

Ja... vad ska man säga? Botten är det i alla fall. Det enda positiva är att det är mycket kött i korven, men det uppväger tyvärr inte övriga trista innehåll. Det blir till att läsa framöver, för att ha bråttom och bara rafsa åt sig något går uppenbarligen inte och det borde jag ju ha lärt mig, men jag trodde nog inte att det skulle vara riktigt så illa.

10 augusti 2009

2009 var det första året som jag matbloggade och jag började i maj. Den 10 augusti det året så skrev jag om russin och så här såg inlägget ut:

Russin från Ica

Nu har jag köpt ytterligare en sorts russin och det är Icas egna. Precis som de andra sorterna, Saltå kvarns och Nassims så är de fria från tillsatser. Däremot så är de odlade och packade i Kalifornien och det är ju en bra bit bort, så vill man tänka på att minimera transporterna för det man äter så kanske det finns bättre alternativ.

Det här var det tredje inlägget om russin som jag gjorde och efter det har det endast blivit ett:

Kravmärkta russin

Nu kommer det ytterligare ett inlägg om russin och Kung markatta har russin från Turkiet som inte har några tillsatser förutom 0,45 procent solrosolja. Det är ju inte mycket alls, men det är den enda och första sorten av dem som jag har tittat på som inte bara innehåller russin. Man kan ju anta att det har att göra med att russinen inte ska kännas/bli torra, men jag får lov att fråga Kung markatta, för jag är inte säker.

Hur som helst så är ju solrosolja bättre som tillsats än mycket annat, men det innehåller omega 6 som inte är bra för oss om vi äter för mycket av det, men 0,45 procent lär ju inte ha någon större betydelse kan man anta.

Fyra russinsorter alltså helt utan tillsatser, alltså E-nummer. Det får anses väldigt bra, men varför har jag inte tittat vidare på andra sorter? Nu är det dags att kolla om det finns andra sorter och om de också är E-nummerfria. Jag hoppas att minnet är med mig i morgon när jag ska ner till centrum vid jobbet för att handla mat. Återkommer alltså när det gäller russinsorterna.

Svar om omelettsmeten

I juli så skrev jag om omelettsmet och jag skickade ett mejl till producenten också. Jag fick svar med vändande post, men då jag inte har varit på datorn på ett bra tag så har det inte kommit ut här på bloggen. Svaret är lite rörigt, men det är informativt och man lär sig alltid något nytt som till exempel det där med varför citronsyra tillsätts. Det hade man väl kunnat räkna ut i och för sig, men jag tänkte faktiskt inte på det eftersom man själv inte gör omelettsmet och låter den stå utan steker direkt.

Omelettsvaret:

Hejsan Katharina!!

Allt väl…

Trevligt att du är inne på våran hemsida och vill ha information angående ” omelettsmet”.
Om det är ”Flytande ägg” som du vill ha information om. Omelettsmet hette produkten för dryga 5 år sedan.
Nu har jag ”bara” jobbar i koncernen XXX* i dryga 10 år.
Så innan denna tid så vet jag icke vad produkterna har haft för produkt namn eller vad de har haft för ingredienser.

Följande ingredienser innehåller i ”Flytande ägg”

Pastöriserade ägg 91%, vatten, salt,
Konserveringsmedel: natriumbenzoat.
Surhetsreglerande medel: citronsyra.
Emulgeringsmedel: E471 och E475

Som jag skrev ovan så har jag ”bara” jobbat i tio år. Då har det varit dessa ingredienserna i produkten.

Det koncernen XXX har gjort för komma ifrån Konserveringsmedel och tillsatser är följande:

Idag har vi EKO Flytande Ägg, Vita och Gula. Innehåller endast citronsyra. (så klart ägg också) Dessa produkter finns i 3 kilos BIB.
Sedan har vi tagit fram en Flytande Äggröra som innehåller ägg, mjölk, kryddor och bara citronsyra. Dessa produkter finns i 10 kilos BIB.
Tillsluta har vi tagit fram en helägg 99,7% ägg och 0,3% citronsyra.
Varför har man citronsyra i?
Därför att om du gör en äggröra och du låter den ”ligga” framme en längre tid så blir den grå.
Som du kokar ett ägg för länge så blir den också grå.
Alltså en kemisk reaktion.

Sedan under hösten kommer det ”mindre” förpackningar på flytande produkter på EKO och ”vanliga” ägg produkter.

Vi gör allt för att kunna utveckla ”ägget”. 

Varför Foodservice och inte matservice? Vi är ett internationellt bolag.
(Svårt att använda matservice i Danmark och i Finland och alla internationella mässor vi är med på.)

Jag hoppas att du fick svar på dina frågor/funderingar.
Är det något annat du funderar om eller vill fråga om så är du väldigt välkommen till mig.

Ha en fortsatt härlig sommar.

*XXX(innehåller följande bolag XXX, XXX, XXX och XXX plus delägare av ett finskt ägg bolag.

Med vänliga hälsningar

Tommy Molnar
Säljare

Tel: +46 43534090
Mobil: +46 703 133 323

Vaniljglass

Jag har hittat en halvlitersglass som verkar ha ett mycket bra innehåll, så här ser det ut:

skummjölk
grädde (24%)
skummjölkspulver eller koncentrat
socker
mjölkfett
äggula (1,8%)
vaniljstångbitar
arom

Aromen vet jag dock inte vad den är, så det ska jag kolla, men förhoppningsvis så kommer jag i dagarna att återkomma med ett positivt svar och även tala om från vem ni kan köpa glassen.

För övrigt så har min frånvaro återigen berott på att jag bara har haft ipadden tillgänglig. Jag måste ta reda på vad problemet är så det inte blir sådana här uppehåll igen när jag inte är vid datorn.

Mejl om omelettinnehåll

Som sagt var, att hålla ord är en princip som jag har, även om det tar lite tid ibland. Igår så fick jag även iväg följande mejl och det ska bli spännande att se vad de svarar. Det finns ju bara en anledning till att man inte vill skylta med innehållet i det som man säljer.

Hej

Jag letar efter innehållet i omelettsmet på er sajt, men hittar ingen sådan information. Om jag har rätt så har den tidigare innehållit hela fem tillsatser plus modifierad stärkelse, något som jag såg för några år sedan. Utvecklingen går ju framåt och ett av era ledord är ju utveckling, så min fråga är om innehållet har blivit bättre?

En annan helt annan fråga som är av ren nyfikenhet: varför heter det inte matservice utan foodservice?

Hälsningar Katharina Wallenborg

Sista frågan kunde jag inte låta bli som den språkpolis jag är. Men håll med om att det ser lite märkligt ut. Skulle ju för övrigt ha varit särskrivet om man nu ska skriva på engelska. Men tillbaka till smeten: jag hoppas innerligt att utvecklingen har gått framåt i företaget. För egen del så ser jag utan tvekan kortare hållbarhetstid och rent innehåll än hur det ser ut nu. Jag har en känsla av att de flesta konsumenter håller med.

Färdig omelettsmet och mer om detta

Ibland så går jag tillbaka i tiden och tittar på vad jag bloggade om på samma datum. Jag får erkänna att även om jag för det mesta skriver på bloggen så fick jag gå tillbaka ända till 2012 för att hitta ett inlägg just den 21 juli och det var om något som i alla fall jag tycker är intressant: färdig omelettsmet! Fem tillsatser samt modifierad stärkelse hade den sort som jag hittade information om. Hur i hela friden går det till? Ägg, en skvätt mjölk och lite kryddor är ju allt som behövs. Hur som helst så skrev jag att jag "självklart" skulle återkomma om detta, vilket jag nu alltså gör, då jag har som princip att hålla ord. Dock så var väl inte tanken att det skulle ta tre år.

Vad har då hänt? Detta konstiga livsmedel har funnits i handeln sedan 2008 och man undrar ju om det fortfarande säljs? Vi blir ju allt mer upplysta och vem vill ha fem tillsatser plus modifierad stärkelse i sin omelett?

Jag går ut på webben och visst finns denna produkt kvar och företaget som skröt om att de var först med omelettsmeten skriver på sin hemsida: "Våra 3 nyckelord - utveckling, innovation och effektivitet - är en röd tråd och genomsyrar hela verksamheten." Man får väl lov att säga att de har fått in alla tre orden i smeten, men för mig som kund så är det ju inte den här typen av utveckling, innovation och effektivitet som jag vill ha, så det känns väl... ja, sådär, får jag lov att säga. Återigen så vill jag poängtera att det är vi kunder som påverkar utbudet av mat i våra butiker. Ju högre krav vi ställer, ju bättre mat får vi. Undviker vi sådana här tillsatsstinna produkter så kommer de att försvinna, det finns ingen tvekan om det. Nästa gång när du köper något som känns självklart att det bara är det grundläggande i, så läs. Jag har själv råkat ut för att få tillsatser i det mest märkliga, till och med i färskt kött. Visst är livsmedelsbranschen innovativ, men inte för din skull först och främst.

Semestertider

Ja det är just semestertiden som har gjort att jag har glömt att blogga, men ambitionen finns som vanligt. Blir det inte så ofta nu under sommaren så vet ni varför. Men funderingar kring mat har jag hela tiden och hur man skulle kunna förbättra den. På jobbet idag så kikade jag lite på regler för livsmedelskontroll. Sedan många år tillbaka så har vi sådana både i EU och i Sverige, men trots att vi i vårt land är strängare med mycket så känner jag att det finns massor kvar att göra, inte minst när det gäller tillsatser och djurskydd.

Jag vet att man borde påverka även restauranger mer och inte bara livsmedelshandlarna och andra kopplade till dem. Men vem har lust att sitta och fråga och kanske även ifrågasätta det som serveras när man är ute för att ha en avkopplande middag? Däremot så kan man alltid ringa eller mejla och fråga vid annat tillfälle.

Det är bara att jobba vidare på olika sätt och trägen vinner som bekant.

E-nummer och hälsa

Det är några månader sedan nu som jag såg något i tidningarna när det gäller kopplingen E-nummer och hälsa. Men nu lusläser jag så klart inte alla pappers- och webbtidningar, så jag kan så givetvis ha missat något. Det som däremot slog mig nu när jag satt och tittade på tidigare blogginlägg och artiklar var att det kan gå ganska långt mellan varven när det gäller diskussionerna om vad vår mat innehåller för tillsatser. Det är mer prat om fett, kolhydrater och socker. Inget fel i dessa diskussioner (förutom när de spårar ur så klart), men vissa tillsatser är det mer eller mindre omöjligt att undvika och det är det sällan som någon lyfter i debatten. De som borde föra vår talan, vilket de till och med finns till för, är ju Livsmedelsverket, men de smeker gärna mattillverkarna och handeln medhårs. Det är nog något som jag alltid kommer att vara lika förundrad över.

Men det finns trots allt många som jobbar för renare mat och som tror på att det både går att tillverka och sälja sådant. Tyvärr så är de här livsmedlen ganska så dyra ibland, men inte alltid och för oss konsumenter så gäller det att lära oss mer och att faktiskt ta tid till att läsa vad maten innehåller. Jag lovar att du utöver de där dyra produkterna även kan hitta mat som inte kostar ett öre mer trots att fluffet och annat är borta. Exempel är senap, färskost och grädde. Som sagt var, några exempel bara, men det finns mycket mer.

Hjälp så länge till att påverka genom att fråga och ha synpunkter också och det både till handeln och livsmedelstillverkarna och inte minst till myndigheter och politiker. Blir trycket större där så måste de beslutande lyssna, men så länge som maten inte är en högstatusfråga och intresset hos många obefintligt, så kommer lyssnandet inte att vara större än vad de anser nödvändigt tyvärr.

Mjukostsvar

Nu har det gått en fasligt massa dagar ingen, men jag har bara haft tillgång till ipadden och av någon anledning så kan jag inte lägga ut blogginlägg där, så det är först nu som jag är på den bärbara datorn igen och kan skriva. Jag måste lösa det där, för det har fungerat tidigare och ibland blir det ju så att man bara har tillgång till padden.

Hur som helst så fick jag omgående svar om mjukosten och så här ser det ut:

Hej Katharina,
De finns i vårt sortiment kyld mjukost som inte innehåller konserveringmedel. Kanske kan vara ett alternativ?
Vi är medvetna om dagens E-nummerdebatt och jobbar med en utvärdering av tillsatser i våra produkter.
Vi använder endast godkända tillsatser och följer gällande lagar och förordningar.
Finns för närvarande inte någon mjukost i vårt sortiment som totalt innehåller färre tillsatser än tre.

Ha en fin dag

Med Vänliga Hälsningar
Konsumentkontakt
XXX AB

Jag ska titta på den kylda osten och se om den är okej, men jag är tveksam, fast det är kanske ett bättre alternativ än den som kan stå i rumstemperatur innan den är öppnad.

Mejl till mjukosttillverkaren

När jag hade bloggat igår så kunder jag inte låta bli att mejla osttillverkaren och så här skrev jag:

Hej

Jag köpte er räk- och kräftost, vilket var flera år sedan senast då jag inte var så imponerad av innehållet. Det verkade inte vara bättre nu heller och jag undrar om ni har övervägt att ändra på det då alla tre tillsatserna är tveksamma hälsomässigt? Osten är väldigt god i smörgåstårta och jag använde den väldigt ofta förr, till dess att jag läste innehållsförteckningen alltså. Eller kanske det finns något annat alternativ i ert sortiment om man är mån om hälsan? Alla tillsatser är ju inte hälsovådliga, så det är inte en tillsatsfri ost först och främst som jag är ute efter, utan en med mer harmlösa dito.

Hälsningar Katharina Wallenborg

Det ska bli spännande att se vad de svarar. Jag tycker faktiskt att det är bedrövligt att ha alla dessa tillsatser i osten och man borde i alla fall ha någon liten varningstext på förpackningen. Vissa personer är ju mer känsliga än andra och jag tänker återigen på allergiker. Fast många andra kan också vara känsliga så klart och de här tillsatserna kändes inte tilltalande för någon.

Mjukost

I morgon ska jag skriva om mjukost sa jag den 14 juni. Det är inte direkt i morgon idag, men mjukost ska det bli. Jag köpte räk- och kräftost och just den här sorten är jag väldigt förtjust i smakmässigt, men har knappt använt den alls de senaste åren just på grund av innehållet. Jag är inte så naiv att jag tror att de har ändrat innehållet, men jag köpte osten ändå och nu ska jag se vad som finns i den.

Ingredienser:

hårdost ((54%))
vatten
ishavsräkor ((8%))
smältsalter (E339, E452)
kräftstjärtar ((2%))
smör
konserveringsmedel(E202
arom
dill

Ja jag vet, parenteserna ser lite konstiga ut, men jag har kopierat från deras sajt och av någon anledning så skriver de så här. E 339 heter även natriumfosfater och enligt en amerikansk studie från 2013 så anses högt fosfatintag kunna förkorta livet. Inte bra med andra ord. Vi går vidare: nästa tillsats är E 452, med andra ord natrium-, kalium- och kalciumpolyfosfater, natriumkalciumpolyfosfat. Ytterligare en fosfat alltså. Till sist så har vi E 202, ett konserveringsmedel som även heter kaliumsorbat och kan ge reaktioner om man är känslig.

Nej, den här osten kommer jag att fortsätta utesluta i mina smörgåstårtor, men gott var det.

Äntligen tillbaka!

Det blir lite si och så med bloggandet ibland och oftast beror det på allt annat som man har omkring sig och så har det varit till viss del den här gången också, men att det har blivit ett så väldigt långt uppehåll har faktiskt att göra med att min dator har krånglat. Det finns inte tid och ro att sitta med bloggen på jobbet och jag vill inte göra det heller, utan sköta det här hemifrån. Tyvärr så har jag inte lyckats blogga via ipadden, något som har gått tidigare. Men nu ska det funka och jag hoppas alltså på att vara igång igen.

Det är inte alltid som idéerna sprutar när man ska blogga, men nu har det gått så lång tid så det finns flera saker som jag vill skriva om. Förra månaden var det 6 år sedan som jag började den här matbloggen och ska jag vara ärlig så tycker jag inte att det har gått framåt på matmarknaden. Nya E-nummerstinna produkter ser ideligen dagens ljus. Men, det är ju vårt eget fel att de finns och överlever. Vi konsumenter styr marknaden, men så länge som vi inte väljer bort det dåliga eller mindre bra, så kommer det att fortsätta säljas.

I morgon är jag tillbaka och då tänker jag skriva om mjukost. Jo jag har faktiskt köpt en förpackning idag. Jag ska ha den till smörgåstårta. Förr använder jag alltid mjukost i, men det är några år sedan nu, men jag gillar smaken och nu ska jag se om innehållet har förändrats och förbättras. Vi får se, men tills dess så tillåter jag mig att vara skeptisk.

Kakao och innehåll

Jag skrev om kakao här på bloggen när jag senast gjorde ett inlägg. Kakao är något som jag har skrivit om då och då ända sedan 2009 när jag började blogga. Något som är märkligt är att vissa sorter har surhetsreglerande medel medan andra är helt rena. Man skulle kunna tro att detta är kopplat till pris, men det är det inte alltid. Varför vissa har tillsatser och andra inte vet jag faktiskt inte, men en sak är säker: de som är tillsatsfria håller sig lika bra och de smakar precis lika bra också. Kanske är det så att kvalitén är bättre i de tillsatsfria. Läs alltså alltid innan du handlar. Tyvärr händer det att det inte finns någon tillsatsfri kakao, men då kan man påpeka det för sin handlare. Säger handlaren då att det måste vara surhetsreglerande medel i för att inte kakaon ska bli dålig, så tala om att det inte stämmer.

Det här är ett lysande exempel på när ett E-nummer tillsätts av ren slentrian eller att kvalitén är så dålig så att den måste ha hjälp på vägen för att inte bli dålig för snabbt. Trist och ovärdigt. Vi ska inte behöva äta onödiga tillsatser och det är vi som konsumenter som bestämmer om vi ska göra det eller inte. Här har vi olika märken att välja på och är vi lite medvetna när vi handlar så kan vi välja bort dem som vi inte vill ha. Då blir det de tillsatsfria som blir kvar och de andra försvinner.

Äntligen tillbaka och kakao från Garant

Ja, det skrev jag den 12 april och sedan så har det inte blivit ett enda inlägg. Jobb, slö dator och krånglig ipad är anledningen även om jag egentligen inte vill ursäkta eller förklara mig, utan bara göra mina inlägg som jag verkligen vill. Jag gillar ju den här bloggen eftersom jag är så engagerad i det som rör mat och dess innehåll.

Det som jag senast hade tänkt att blogga om var Garants kakao. Den köpte jag i helgen och det är en av de kakaosorter som inte innehåller mer än kakao. Det gjorde valet lätt för mig när jag skulle handla. Dessutom så har den en märkning som heter UTZ och så här står det på förpackningen: "Genom att köpa UTZ-certifierad kakao, stöder Axfood hållbart kakao-jordbruk. UTZ-certifierade odlare har utbildats för att genomföra bättre jordbruksmetoder med respekt för människor och miljö". Bra val alltså.

Äntligen tillbaka

Usch vad tiden går snabbt. Det har visserligen varit påsk och en hel del på jobbet, men ändå, så när som på två dagar så är det två veckor sedan som jag bloggade senast. Påsken var bra och mycket gott att äta. Bland annat klassikern Janssons frestelse så klart. Tänk vad jag önskar att man kunde hitta fisk utan tillsatser till den, men det kanske kommer en vacker dag, vem vet? En annan sak som jag gjorde, vilket är något som jag äter väldigt sällan, var pressgurka. Jag minns att farmor gjorde det ibland när jag var barn, men jag är inte säker på att jag någonsin har gjort det själv. Hur som helst så blev det mycket gott, men jag tror att jag ska ha lite mindre socker i nästa gång. Har du pressgurkan i kylen så håller den sig där ett bra tag och tänker du bara på att låta den ligga i spadet så kommer gurkan att behålla stunsen.

Det blev även varmrökt laxöring och till det hemlagad kall sås. Här kan du spara både pengar och E-nummer om du väljer att göra din egen sås. Dessutom så blir den ju mycket godare och bara det är ju värt det minimala jobbet som det tar att röra ihop några få ingredienser som man tycker om.

Det här plus lite annat åt vi som sagt var, men sedan då? Man vill ju ha lite sött med. Sonen hade gjort drottningpaj och den var också lyckad, men sedan har vi ju allt godis som man sätter i sig. Jag säger man, även om jag vet att det finns många som äter väldigt lite påskgodis, men det är ju så gott! Jag har inte och tänker inte läsa vad det innehöll, nej, faktiskt inte. Nästa år kanske, vi får se...

Annars så är allt tillbaka som vanligt här hemma och jag fortsätter att jaga mat med få eller allra helst inga E-nummer. Som vanligt så är min ambition att skriva här varje dag, men blir det inte så, ja då är det som det är, för jag vill absolut inte sluta blogga om mat, det är alldeles för viktigt och alltid lika aktuellt.

Ströbröd utan gluten

Om man nu inte tål gluten och ändå vill köpa ströbröd, får man då lika bra sådant som vi andra? Nej tyvärr, åtminstone inte med den sort som jag hittade, men jag ska leta vidare eftersom jag anser att det är extra viktigt med så ren mat som möjligt till dem som redan har problem.

Så här ser innehållet ut:

vetestärkelse (max 2 mg gluten/100 g)
laktosreducerat skummjölkspulver
vegetabilisk olja (raps)
krossat psylliumfröskal
förtjockningsmedel: guarkärnmjöl
salt
oligofruktos
torrjäst

Detta otroligt trista guarkärnmjölet, även kallat E 412, en ingrediens som kan ge reaktioner hos allergiker. Nu är det dem med allergi mot bönor, ärtor eller jordnötter som kan få besvär, men ändå, jag skulle helst se att man uteslöt ingrediensen för säkerhets skull. Guarkärnmjölet är ett stabiliserings- och förtjockningsmedel och det känns inte som att det skulle vara nödvändigt i just ströbröd, det beror väl på hur man tillverkar det kan man tycka. Fast, det är så mycket i industrin som innehåller de här, så man ska väl inte vara förvånad.

Innehåll i köpt ströbröd från Wasa

Efter att ha skrivit om ströbröd i går så blev jag nyfiken på vad det köpta egentligen innehåller och därför så kikade jag in på Wasas sajt och hittade följande:

Vetemjöl
Fullkornsrågmjöl
vegetabiliskt fett (palm, raps)
jäst
socker
vallmofrö
salt
rågmjöl
mältat korn

Det är innehållet i deras vanliga ströbröd. Sedan så har de fullkornsströbröd och det ser ut så här:

fullkornsrågmjöl (77g)
rågmjöl (29 g)
jäst
salt

Som ni ser så är det inga E-nummer tillsatta och jag ska erkänna att jag nästan hade kunnat satsa pengar på att det skulle vara det. En positiv överraskning alltså! Men, jag tror ändå inte att det är lika gott som det man gör själv genom att riva torrt bröd.

Majonnäs

Jag som nästan alltid köper färdig majonnäs har nu gjort egen två gånger de senaste veckorna. Det kanske inte är så märkvärdigt för vissa, men jag inbillar mig i alla fall att det är en klar minoritet som inte köper den färdig. Det går ju ganska snabbt att göra den så jag vet faktiskt inte varför jag alltid köper färdig. Nu när jag ändå har gjort det två gånger så känner jag att det inte är så besvärligt som jag kanske har tyckt. Jag tror att det kommer bli hemgjord majonnäs ganska ofta framöver, för den är godare och har en bättre konsistens än den köpta. Men vill man köpa så säljer både Änglamark och Kavli helt utan tillsatser. Det som är trist är att de bara säljer i tub, alltså små mängder och brukar man göra smörgåstårta ofta, vilket vi gör, så går det åt en del.

Så här till påsk så känns det i alla fall bra att ha gjort sin egen och vi gillar att äta ägg med majonnäs och gärna räkor också till Janssons frestelsen. Den ska givetvis vara hemlagad den med, men det är trist att det inte går att få tag på ansjovis eller ansjoviskryddad sillfilé utan tillsatser. Jag har i alla fall inte lyckats hitta någon, men vet ni att det finns så får ni gärna berätta det, för jag har verkligen letat.

När det gäller ströbrödet till Janssonen, så gör ditt eget! Det går inte att jämföra det med de där hårda små kulorna som man köper och som ska föreställa ströbröd. Inte alls lika gott.

Korvbröd surdeg

Visst låter det nyttigt? Jag köpte en påse häromdagen och de ser mycket godare ut än de vanliga korvbröd dessutom. Namn på saker ger ju ett visst intryck och påverkar hur vi känner och det här spelar handeln på hela tiden. En del livsmedel framställs ju nästan som mediciner som förbättrar vår hälsa. Så enkelt är det givetvis inte och fler än ett livsmedel har så att säga blivit "avslöjat" för att inte alls vara vad det påstås. Nu drar jag inga paralleller med korvbröd och korv är väl för övrigt inget som man äter för hälsans skull utan mer för att det är gott. Men just att ordet surdeg står i lika stor text som korvbröd är så klart väldigt medvetet.

Jag vill så gärna tro att innehållet är lika bra som namnet låter, men man ska inte ropa hej för tidigt. Vi kollar.

Ingredienser:

vetemjöl
vatten
vetesurdeg 15 %
sirap
jäst
druvsocker
rapsolja
salt
emulgeringsmedel E 472e
enzymer
mjölbehandlingsmedel E 300
potatismjöl

Vad säger vi om det här? Tummen ner från mig i alla fall. Det gäller inte bara tillsatserna utan lika mycket druvsockret faktiskt. Det hör inte hemma på något sätt i mat anser jag. Dessutom så finns det sirap i degen, vilket är bra både för smak och jäsning, men det räcker alltså gott. Nej, de här korvbröden var verkligen något annat än vad de vill ge intryck av att vara. Lärdom? Återigen: läs först, handla sedan.

White with Truffle och tryffelarom

För exakt en månad sedan, alltså den 25 februari, så skrev jag ett inlägg om en ost som var så otroligt god. White with truffle hette den och jag sa att jag skulle kolla en av ingredienserna som var tryffelarom. Tror ni att jag kom ihåg det? Nix, det gjorde jag inte, men nu så, en månad senare, så har jag äntligen fått iväg ett mejl till tillverkaren, eller mellanhanden kanske det egentligen är. Så här skrev jag:

Hej, för ett tag sedan så åt jag er ost, White with Truffle, vilken var otroligt god. Dock har jag en fråga: vad är tryffelarom? Kommer det från riktig tryffel eller är det någon kemiskt framställd smak?

Jag hoppas på ett snabbt svar och jag hoppas också att det är en naturlig ingrediens så klart. Men tryffel är dyrt, så vi får se vad de säger.

Marinerad och lufttorkad fläskytterfilé

Det här köttet var rackarns gott kan jag säga, men innehållet? Ja det var verkligen inte lika tilltalande som köttet var gott. Det här är ju ändå lite dyrare smörgåspålägg och man tror ju då att det ska vara bättre än det där andra billiga, men icke! Så här ser det ut:

fläskytterfilé
salt
paprikapulver
dextros
laktos
kryddor
konserveringsmedel (E 252, E 250)
antioxideringsmedel (E 301)

Förutom E 301, alltså natriumaskorbatet och konserveringsmedlet så är det även dextros tillsatt, vilket inte är annat än snabba kolhydrater. På nätet kan man läsa att det är bra om man snabbt vill gå upp i vikt. Bra för dem som behöver det, men flertalet av oss är nog nöjda om vi slipper viktuppgång. Laktos har också smugit sig in, något som kan reta mig lite som har ett barn som inte tål laktos. Självklart så läser man som förälder på allt när man har barn med matallergi eller matintolerans, men ändå, det är så lätt att missa just i sådana här livsmedel. Man kopplar kanske inte ihop kött med laktos.

Vad som stör mig ännu mer med den här produkten är att den är nyckelhålsmärkt, man häpnar ju över det! Det här är precis en av anledningarna till min skepsis mot den märkningen, man hittar nämligen de mest irriterande ingredienser i deras livsmedel. Det finns säkert toppenbra livsmedel med det där grönvita nyckelhålet, men det finns sannerligen många som man inte vill äta. En köttprodukt med det innehåll som jag har redovisat här, både gällande socker och E-nummer borde inte få klassas som ett bra val att äta och därmed basta!