Den gråsaltade skinkan

Vi köpte ju en gråsaltad skinka till jul i år. En sådan där utan tillsatser. Den var god, men godare vet jag inte. Det är nog så att man har vant sig vid den där lite vattnigare skinkan märkligt nog. Sedan så spelar naturligtvis koktiden in. Färgen var så klart lite gråare, men det gör mig inte någonting. Skinkan var fastare än den man är van vid och smakade precis som den man åt som barn. Det är så här som naturligt kött smakar, men visst är det märkligt hur snabbt man vänjer sig vid modifierad mat. I många år så har det varit det normala nu, men inte fortsättningsvis.

Hur länge den här skinkan håller jämfört med den vanliga tillsatsskinkan vet jag inte, men jag kommer att ta vara på resten i dag och göra en "skinkjansson". Vi kokade den den 23:e, och fem dagar är inget problem att äta av den. Julskinka i potatis- eller pastagratäng är riktigt gott och det är där som resterna alltid hamnar hos oss.

Nästa år? Ja det blir en ny gråsaltad julskinka då med.

Och till sist: God fortsättning!

Smör eller annat fett i dina pepparkakor?

Den här länken la jag ut förra året, men den tål att läsas igen, så här i pepparkakstider. https://www.aktavara.org/News.aspx?r_id=170064

Är det verkligen rimligt att 16 av 18 pepparkakor innehåller palm- eller palmkärnolja i stället för smör? Dels så är smör sannolikt bättre för hälsan och godare så klart, vidare så är det inte alltid som oljepalmerna odlas med hänsyn till naturen. Skövlingen är enorm när det gäller den värdefulla regnskogen, även om vissa odlas på ett sätt som inte ska påverka miljön så mycket. Kokosfett var förresten också vanligt förekommande, men smör fanns det inte i någon av sorterna som Äkta vara tittade på. Har du hittat någon, så tipsa gärna så skriver jag om det.

Här kan du se alla sorter som granskades: https://www.aktavara.org/upl/files/135076.pdf Vad ska man säga? Inte är det en komplimang till tillverkarna direkt. En av dessa är för egen del en favorit rent smakmässigt, men nästa år ska jag göra min egen pepparkaksdeg igen, det blir både bäst innehåll, billigast och godast.

Ytterligare ICA-svar, eller icke-svar

Jag måste börja med att ge ICA en eloge för sin snabbhet när det gäller att svara på mejl. Däremot så önskar jag att de samtidigt svarade på frågorna också. Det blir lite märkligt att tacka för svaret och samtidigt skicka om sin fråga, för tredje eller fjärde gången nu. Det här svaret fick jag i dag:

Hej Katharina,

Tack för din återkoppling.

Arbetet med att minska mängden tillsatser i livsmedel är ett löpande arbete som pågår hela tiden.
Gå gärna in på vår hemsida för att läsa mer om vårt arbete med säker mat.
Vi tar emot ditt önskemål om produkt gråsaltad skinka, att du som kund önskar denna produkt i ICAs sortiment. Skickar detta vidare som önskemål till ansvariga centralt för ICAs sortiment.
Då varje ICA handlare är sin egen bestämmer de själva sitt sortiment. De kan beställa varor från ICAs centrala lager men också från vilka andra leverantörer som helst. Detta innebär om att om du som kund önskar köpa en vara i butik, fråga handlaren om de vill och kan beställa hem produkten. Finns produkten inte på ICAs centrala lager kan handlaren beställa från någon annan leverantör. Många ICA handlare säljer mycket lokalproducerad mat. Så om du inte redan gjort det, fråga din lokala handlare om de har eller om de kan beställa in gråsaltad skinka.

Hoppas att detta besvarar dina frågor.

Önskar dig en härlig helg.

Med vänlig hälsning
Linda Andersson
ICA Kundservice
020 - 83 33 33

Allt började ju med min fråga om det arbete de inledde för snart 10 år sedan som gällde att få ner mängden tillsatser i maten. Det blir nog fjärde gången som jag frågar nu. Så här såg mitt senaste mejl ut:

Hej igen,

Ja, jag vet det och hade jag inte känt till vad det var så hade jag ju inte kunnat efterfrågat det. Vidare så vet jag även att det är en fråga om hygien huruvida risken för botulism föreligger eller inte.

Min fråga kvarstår alltså: varför finns det inte gråsaltade skinkor för oss som vill ha det? Ni säljer ju andra charkprodukter utan nitrit, borde inte samma resonemang gälla även där?

Undrar även varför ingen kommenterar huvudfrågan som gällde vad som har hänt med ert arbete att få ner mängden tillsatser i livsmedlen som ni säljer. Är arbetet pågående, eller var det bara ett projekt som ni hade för många år sedan?

Hälsningar Katharina Wallenborg


Det där med skinkan blev ett stickspår som nästan blev ett huvudspår. Jag hoppas att jag snart får svar nu på det jag började med att fråga, så jag kan lägga ut det här och berätta vad som har hänt på fronten "färre tillsatser".

Märkliga svar från ICA

Jag som var så positiv till ICA:s arbete med att få ner tillsatserna i de livsmedel som de säljer och ville veta mer, har nu hamnat i en helt annan diskussion, visserligen rör det tillsatser, men det jag ville veta om deras gamla arbete har jag inte fått svar på, trots två mejl från dem, utan nu blev det julskinkan som vi talar om. Även om det är ett stickspår så är det givetvis intressant, men jag har mejlat í dag igen och frågat vad som hände med det arbete de satte igång för tio år sedan. Pågår det fortfarande eller var det bara ett projekt och blev resultatet som de ville, att få ner mängden tillsatser i maten?

Här ser ni i alla fall julskinkekonversationen, vilken ju i och för sig intresserar många just så här inför jul. Jag tog skinka som ett exempel när de ville veta mer specifikt vad jag var ute efter.

Hej igen,

Jag ska läsa mer på den sida som du länkade till. Det verkar finnas mycket intressant.

Jag är intresserad både för egen del och bloggen så klart. Lagar nästan all mat själv och har ett sunt förhållande till tillsatser anser jag. Men det jag specifikt vill veta är vad som har hänt under alla år och vilka tillsatser som plockats bort. Är det ett pågående arbete eller var det bara ett projekt som ni drev?

Som kund kan jag ibland känna att det inte finns några alternativ, vilket jag tycker är synd. Ett exempel är julskinka som de flesta köper nu. Varför finns inte gråsaltade skinkor för oss som föredrar det?

Hälsningar Katharina


ICA:s svar:

Hej,

Tack för din återkoppling.

Gråsaltade julskinkor är ett begrepp för skinkor som inte behandlats med natriumnitrit. Förutom att natriumnitrit förhindrar tillväxt av bakterien Clostridium Botulinum och tillsätts för att garantera produktsäkerhet så ger det också en
ljusare färg till köttet. Så utan nitrit blir den grå, därav namnet.

Önskar dig en trevlig dag!

Med vänlig hälsning
Cassandra Johansson
ICA Kundservice
020 - 83 33 33

Jag svarade artigt jag vet vad det är, annars så hade jag ju inte kunnat efterfråga den produkten. Jag skrev även att de säljer andra charkprodukter utan nitrit och resonemanget borde vara det samma där. Det ska bli spännande att se vad de säger. Jag handlar ofta på ICA och är inte på något vis ute efter att hänga ut dem, men deras ickesvar har gjort att vi hamnat där vi nu befinner oss och det kanske inte är så dumt i och för sig. Nu får jag nämligen svar på fler frågor.

Naturlig kost på Facebook

Nu finns Naturlig kost på Facebook, en grupp där jag lägger ut blogginlägg och där vi som vill diskuterar mat utan tillsatser, men också annat som rör det vi äter. Jag har ju bloggat om mycket mer än tillsatsfri mat, även om det är huvudsyftet med bloggen och det som gjorde att jag började blogga. För mig är ren mat något positivt, även om jag inte är rädd för de flesta tillsatserna eller anser att man ska rata alla utan urskiljning. Däremot så ser jag utöver att vissa faktiskt kan vara riktigt skadliga för hälsan, ett stort etiskt dilemma. Som jag har sagt förr: vi betalar för mycket fluff i våra livsmedel, fluff som är tillsatt då naturliga ingredienser är borttagna, allt för att industrin ska tjäna pengar. Sådant gillar jag inte alls. Det är också en anledning till att ifrågasätta vissa E-nummer.

Logga gärna in på Facebook och leta upp Naturlig kost-gruppen. Den är öppen så att även gruppmedlemmarna kan göra inlägg. Varmt välkommen!

Svar från Ica

Jag fick ett långt och väldigt trevligt svar från Ica angående deras arbete för att minska tillsatserna i maten som de säljer, men det var ingen kommentar om arbetet som sådant utan bara en allmän hänvisning till deras sajt. Den är för all del intressant och innehåller en hel del matnyttigt (ursäkta ordvalet i sammanhanget). Sedan så ville de få min fråga mer specificerad, alltså om det var något speciellt livsmedel som jag undrade över. Min fråga var allmän och det jag ville veta handlade om det arbete som de själva hänvisade till för många år sedan. Det skrev jag alltså i mitt svar. Jag svarade i vänlig ton (vilket jag alltid gör, vi är ju trots allt vuxna människor och de kan faktiskt ha ett bra svar, även om det inte kom direkt), att jag ville veta hur deras arbete gick och om det pågick fortfarande eller bara var ett projekt.

Dock så tog jag ett konkret exempel eftersom de själva nämnde det och nu i jultider så är ju skinkan det livsmedel som jag gissar toppar försäljningen hos butikerna. Så jag frågade efter gråsaltad skinka hos Ica. Alltså tillsatsfri saltad skinka. I dag så fick jag ett nytt vänligt svar om att frågan om julskinka behandlas. Jag log lite inombords eftersom det här var ett stickspår i sammanhanget och det jag ville veta var om de lyckats få ner tillsatserna rent allmänt. Det har jag inte fått någon reaktion på. Det kommer säkert, men lite lustigt att skinkan bemöts först. Fast det svaret ska bli spännande att läsa också.

Håll utkik, snart så vet vi var man kan köpa tillsatsfri julskinka hos Ica och vi vet hur mycket de har lyckats dra ner på tillsatserna under 10 års tid.

Renare mat i skolan?

En mamma från Laholm, Jessica Neogard, som studerar hälsovetenskap har reagerat på tillsatser och annat konstigt i skolmaten och både¨Livsmedelsverket och en professor i kost har bemött hennes önskan om bättre skolmat.

//www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/vill-ha-renare-skolmat

Livsmedelsverkets nutritionist Anna-Karin Quetel ser dock inga problem med vare sig det ena eller det andra. "Det är inte farligt för barn, tillsatserna är godkända och förekommer dessutom naturligt i vissa produkter", säger hon. Hon är visserligen inte negativ till lagat från grunden, men det är synd att inte Livsmedelsverket är bättre på att uppdatera sig och se saker lite vidare. Det skulle göra att fler kände förtroende för dem. Det är väldigt viktigt att vi litar på våra myndigheter, men många ifrågasätter dem.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/besvarar-kritiken-mot-skolmaten

Professorn, Fredrik Nyström, menar att margarin är en "jättekonstig" produkt, och jag är böjd att hålla med. Han menar vidare att det inte finns någon poäng med lågfettprodukter eftersom de inte mättar lika bra och man därför äter mer. Däremot så har han inga problem med tillsatserna i maten och han ser heller ingen poäng med att laga mat från grunden. Det där sista vänder jag mig emot, för om barnen får hemlagad mat så lär de sig att uppskatta äkta smaker vilket i sin tur gör att de äter mindre "konstgjord" mat som har mer sötningsmedel och dåligt fett tillsatt. Så att laga mat från grunden har absolut sin poäng.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/professorn-margarin-ar-en-jattekonstig-produkt

Jag jobbade en hel del för bättre skolmat när jag var kommunalråd med ansvar för folkhälsa, men det var sannerligen inte det lättaste. Den här mamman driver verkligen sin fråga i motvind, men jag är glad att hon uppmärksammar den.

Ica och färre tillsatser/E-nummer

För snart 8 år sedan fick jag det här mejlsvaret angående tillsatser i maten som säljs hos Ica. Som ni ser så har de alltså i 10 år jobbat för att få ner mängden, och jag tänkte att det är dags att följa upp hur det har gått.

Hej!

Tack för att du har hört av dig till oss.

ICA har sedan två år tillbaka inlett ett arbete för att se över tillsatserna och minska på dem totalt sett. Men vissa tillsatser måste av livsmedelsäkerhetsskäl finnas i produkterna. Det kan t ex gälla konserveringsmedel. När konsumenterna kräver produkter med lägre halt av socker, fett och salt så krävs tillsatser. Då vi har många produkter kommer det att ta lite tid men vi har fokus på frågan.

Ett hälsosamt ätande är att laga maten själv utifrån rena råvaror men, många prioriterar bekvämlighet. Och vårt utbud i butikerna måste också vara sådant att det finns varor för alla önskningar.

Du är alltid välkommen att höra av dig till oss. Vi hjälper gärna till!

Med vänlig hälsning
ICA Kundkontakt
Tove Jenssen

Jag har där skickat det här mejlet i dag:

Hej,

För snart åtta år sedan fick jag ett svar på ett mejl till er angående att minska mängden tillsatser i den mat som ni säljer. Glädjande nog så hade ni ett pågående arbete om detta, något som nu har pågått i 10 år. Jag är så klart nyfiken på vad som har hänt. På er sajt så hittar man dessvärre inget om just det här, i alla fall inte om man söker på tillsatser, vilket ju känns som mest naturligt. Vad har hänt under det här decenniet som ni har jobbat med frågan?

Jag matbloggar förresten och hoppas på att kunna lägga ut ett positivt svar från er. naturligkost.blogspot.se

Hälsningar Katharina Wallenborg


Det ska bli väldigt spännande att få läsa deras svar, speciellt som det har gått så lång tid och mycket förhoppningsvis har hänt. Jag publicerar det så klart här på bloggen så fort det kommer.

Elfviks gård

Gillar du att handla från en gård i stället för från en livsmedelsbutik? Visserligen så hittar man ibland småskaligt tillverkade råvaror och livsmedel även på våra stormarknader och andra mindre livsmedelsbutiker, men visst är det något speciellt att handla direkt från bonden? Bara en halvtimma med bil ligger Elfviks gård. Den ligger på Lidingö. Här finns både butiksförsäljning och kafé. Men man har även lite annat, bland annat en antikbod. http://elfviksgard.nu/ Till och med ridskola finns det på gården.

Det är en som de beskriver det, levande gård, så som det var förr. Man mår gott på något vis när man hittar sådana här ställen. Storstaden och pulsen i all ära, och visst är det praktiskt att åka till exempelvis Ica Maxi och hitta allt som man behöver? Men avkopplande kan man inte påstå att det är. Det är däremot det småskaliga och lugna. Det är för övrigt uppenbart att det finns ett sug efter den här typen av gårdar med handel och olika aktiviteter. Kanske hittar du förutom god mat även en del julklappar på Elfvik du har möjlighet att åka dit.

Konsumentguide

Visste du att Äkta Vara har en konsumentguide för din mobiltelefon? Här kan du läsa om den: https://konsumentguiden.aktavara.org/ Givetvis så kan du använda guiden på din dator också, men appen är så klart praktisk om man är ute och handlar och snabbt vill ta reda på något. Självklart så hittar du alla E-nummer i guiden, men även andra saker. Till exempel så hittar du information om livsmedel och säsong. Kanske borde vi lite oftare ställa oss frågan om vi alltid måste handla allt året om? Jag gör det jag också, förmodligen av gammal vana, då man är så van att allt finns där i butiken. Då kan guiden vara en bra påminnelse om vilka val man kan göra, sådana som är bättre för miljön.

Äkta Varas sajt är så klart värt ett besök den med. Här hittar du även den: http://www.äktavara.org/

Bananer, vindruvor och apelsiner

Några av storsäljarna när det gäller frukt. Vem skulle inte gapa stort om hyllorna där vi brukar hitta dessa råvaror en dag stod tomma eller var fyllda med annat när vi är och handlar? Har det blivit något transportproblem? Bojkott kanske? Eller är det krångel med leverantören? Frågorna skulle kunna bli många, men jag tror inte att någon skulle tänka att handlaren har valt att göra ett uppehåll i försäljningen av dessa till förmån för vår miljö. Jag skulle i alla fall inte göra det. Däremot så skulle jag nog acceptera det. Det är jag ganska säker på. Faktum är att jag många gånger har tänkt tanken när det handlar om ifall vi verkligen alltid, året om, måste ha tillgång till precis allt.

Ibland så känns det så fel som när man exempelvis äter bananer varje vecka, vilket jag ibland gjorde när jag var politiker och jobbade på kontor och vi fick vår fruktkorg. Den var givetvis KRAV-märkt, men ändå. Exotiska frukter som skulle vara ett bra miljöval, istället för annat som sannolikt hade varit bättre. Givetvis ska sättet att odla på vägas in, för finns det något värre än
drivhus som drar en hel massa energi? Ändå, hur noga genomtänkt är den där fruktkorgen som kommer till alla arbetsplatser? Eller funderar handlarna alls på hur det som de säljer påverkar miljön? Nu ska de få en inkomst på det så klart, en affär är ingen välgörenhetsinrättning, men är jag helt ute och cyklar om jag tror att det kanske vore en bra marknadsföring att tala om att allt inte finns varje dag året om?

Än så länge så är det upp till oss konsumenter och vi kan åtminstone börja med att fråga personalen om vad som är bra och dåliga miljöval. Det är en början och ju fler som ställer frågan, ju mer måste de själva ta reda på, för jag är inte alls säker på att de alltid funderar mer på det här än vad vi konsumenter gör.

Tillsatsfri julskinka i Västmanland

I Hallstahammar bara ett par mil från Västerås ligger en väldigt trevlig gårdsbutik som heter Åsby kött & vilt. Bor du i krokarna och vill ha tillsatsfri julskinka så hittar du det här, både färsk och rimmad. I år ska vi köpa vår skinka från Åsby och jag kan inte annat än utgå ifrån att den är bra. Köttet kommer Stäholms gård utanför Köping. Men man kan även köpa lamm, nöt och vilt. Butiken har också olika ostar och annat smått och gott.

Personligen så uppskattar jag verkligen den här typen av handel, men det är alldeles för sällan som jag tar mig tiden att handla där. Varför vet jag inte, för det finns ju gårdsförsäljning på många ställen. Kanske "glömmer" vi de här alternativen i vardagsstressen, eller tycker att det är praktiskt att åka till Ica Maxi eller Willys och handla allt på en gång. Billigare blir det också. Vår julskinka kommer kosta lite mer, men den kommer att bli god och den kommer att bli nyttig och den kommer från djur som har haft bättre levnadsförhållanden än fabriksuppfödda. Det är värt mycket. Sedan så kan man inte jämföra exakt kilopris eftersom skinkor i vakuumpacketering för det mesta har vatten insprutat och kött som inte är lika fast och fint beroende på vilket foder och vilken ras det är på grisen. Man måste ju jämföra likvärdiga produkter med varandra. Så, kanske det trots allt inte blir så mycket dyrare.

Julmat

Ja inte kan jag låta bli att blogga om julmat så här års. Maten till jul är för mig en av höjdpunkterna. Givetvis så är allt annat som hör julen till också väldigt viktigt, och kanske att bara mysa framför granen slår allt annat, men vad är en jul utan det där dignande julbordet? Vi kanske inte behöver ta i så mycket så att bordet dignar i och för sig, men nog är allt det där goda speciellt. Själv så tycker jag om att laga mat och duka fint och gör gärna det mesta, men jag brukar slippa julgodis och bakning, och det är jag inte lika intresserad av så det tackar jag för. Sillen behöver jag inte heller tänka på i år. Förra julen så hade sonen med sill som var så god, så jag bad honom ta med den i år med, så då är även det avklarat. De har en fiskbutik där han och svärdottern bor och deras sillar är fantastiska.

I år ska jag försöka vara ännu bättre på att planera och i dag så ska jag göra julköttbullar och frysa in. Mitt "problem" är att jag gärna vill ha många rätter och helst ska det vara hemlagat. Jag fuskar precis som de flesta andra, men inte med allt. Köttbullarna till exempel går inte att ha färdiggjorda, då är jag hellre utan. Men sillinläggningar äter jag gärna köpta, även om egna inläggningar är godare, men det blir ju nästan som heminlagt från den där fiskbutiken. Mycket godare än de där traditionella burkarna, som för all del smakar bra, men det är något med konsistensen som jag inte är helt förtjust i.

Har du förresten sökt på "julmat" på google? Jag gjorde precis det och fick 691 000 träffar. Är det inte fantastiskt? Kanske är vi extra julentusiastiska här där det är mörkt. Vintern vore ju outhärdlig utan julen som bryter av under en lång period med julljus och pynt. Redan på fredag drar det igång med pyntande och glöggmys. Men ta inte i för mycket utan bara så att det är njutningsfullt. Pepparkakor bakade på egen del är naturligtvis oslagbart, men det finns jättegoda pepparkakor som smakar pepparkaksdeg och passar förträffligt till glöggen. Jag gissar att planering är A och O och det jobbar jag på varje år. Med andra ord så är det dags att gå ner i köket och börja med köttbullarna som sedan åker in i frysen fram till julafton.

M Magnum

Mmm, vilken god choklad. Det är magnum som chokladkaka. Jag har så klart mina farhågor gällande innehållet, men nu är chokladen slut så det är som det är. Just choklad är ju ett livsmedel som väldigt sällan tillverkas utan tillsatser, även om jag har hittat det vid något tillfälle och faktum är att det smakar precis lika bra utan E-nummer som med.

Den här chokladkakan har följande ingredienser:

socker
kakaomassa
kakaosmör
helmjölkspulver
skummjölkspulver
emulgeringsmedel (sojalecitin)
aromämne

Så nära, men ändå så långt ifrån. Synd på så god choklad.

Julskinka 2017

Ja hur kommer julskinkorna att vara i år? Tillsatsfria? Tillsatsstinna? Eller kanske något däremellan. I vintras så gjordes ett test hos Mitt kök när det gäller smaken. Här kan du läsa det: https://mittkok.expressen.se/artikel/julskinka-bast-i-test/

Det som däremot inte står är vad skinkorna innehåller, så jag kollade några av dem. Den första, Scan rapsgris har följande innehåll:

skinka (90 %)
vatten
salt
druvsocker
antioxidationsmedel E301
konserveringsmedel E250

De skriver också att 20 procent av den totala vikten är buljong, så vi betalar för en hel del vatten.

Nästa skinka är Scan gourmet och har följande innehåll:

svenska skinka (90 %)
vatten
salt
druvsocker
antioxidationsmedel E301
konserveringsmedel E250

Smak av Gotland lät ju bra, men innehållet ser ut så här:

skinka benfri (94 %)
vatten
salt
antioxidationsmedel E331
E301
druvsocker
konserveringsmedel E250

Till sist så har vi Garants ekologiska julskinka:

skinka (94 %)
vatten
salt
socker
antioxidationsmedel (E301)
konserveringsmedel (E250)

Av innehållet är cirka 14 procent spad informerar de om.

Som ni ser så är inte ekologiskt någon garanti för färre tillsatser, vilket jag gissar att många tror. Rent generellt så tycker jag att innehållet hade kunnat vara bättre. Det finns helt tillsatsfria skinkor att köpa om man vill ha det, främst från gårdar så klart. Men det är som vanligt upp till var och en vilket val man gör. Här är i alla fall en liten hint om vad du med största sannolikhet kommer att stoppa i dig nästa månad.

undertian.com

Jag har ju alltid hävdat att det är en myt att bra mat är dyr. Varje gång jag ser en politiker eller expert säga detta så känner jag hur jag vrider mig inombords. Är man trebarnsmamma så vet man att det inte är sant och det av den enkla anledning att man har varit tvungen att laga mat för att det både är billigare, godare och nyttigare. Den resan (alla är vuxna nu) har lärt mig att gott och nyttigt inte är kopplat till plånboken. Visst, oxfilé och goda ostar kostar så klart, men varför ska jämförelsen handla om det som är dyrt? Varför inte lyfta fram det som är gott men billigt? Det finns ju massor, bara man är beredd att lägga ner en stund i köket, men varför ska vi inte göra det? Det är ju en investering i både ekonomin och hälsan.

Jag ramlade över en sajt, https://undertian.com/, där det skrivs smycket mer på det här temat än inne på min blogg och jag tänkte att det här, det måste jag berätta om. Att istället för att hävda att bra mat är dyr, så ska vi självklart lyfta fram motsatsen då vi vet att den stämmer. Vill man hjälpa människor som behöver få en spark i rätt riktning när till exempel fantasin tryter, så berätta om alternativen, i stället för att bekräfta vad de kanske felaktigt tror: att de inte har råd med bra mat.

Här är ett utdrag ur ett gammalt blogginlägg, där vi fick till en bra middag väldigt billigt. Jag har många sådana exempel och det är alltid roligt när man lyckas med det här och svårt är det absolut inte: "Dottern var nämligen över och vi lagade middag tillsammans. Det blev en vegetarisk pastarätt och ingredienserna landade i pris på någonstans runt 45 kronor inklusive pastan och resultatet blev förutom att det var gott och nyttigt så klart, hela sju portioner. Slå det med något trist halvfabrikat eller något annat som man köper för att det är billigt! För övrigt så tål det att upprepas att mat som är billig och samtidigt dålig ofta ger ett större sug efter mer dito eller socker eller något annat som inte är bra för oss och vi äter därför mer än vad vi borde, vilket förutom att det kostar oss vår hälsa, gräver djupare i plånboken."

Har du tips på bra och billigt, hör gärna av dig: k.wallenborg@mail.com

Mejl om "fläskytterfilén"

Jag har mejlat till köttproducenten angående den så kallade filén, vilken jag bloggade om i går. Så här skrev jag:

Hej,

Jag köpte er gourmetmörade fläskytterfilé, som egentligen var fläskkotlett med vatten och lite annat tillsatt. Den var visserligen mör, men varför skriver ni filé när det inte är det? Tittar man i innehållsförteckningen och under de stora versalerna så framgår det att det är kotlett, men kan ni inte bara skriva benfri kotlett istället för fläskytterfilé? Det känns ärligare och som konsument så vill man att innehållet ska vara så tydligt som möjligt.

Hälsningar Katharina Wallenborg

Dessutom så tänkte jag förtydliga ett par saker. Det står visserligen "gourmetmörad", både på framsidan och på baksidan av vacuumförpackningen, men produkten heter kort och gott "Fläskytterfilé", vilket är skrivet med stora versaler. Saltmängden är 17 procent, något som jag anser är väldigt högt. Nu kommenterade jag inte mer än det vilseledande namnet när jag mejlade, för det var främst det som jag ville få svar på, men det är sorgligt att man gör så här.

De var mycket snabba med att svara och redan i går återkom de, så här ser ni förklaringen till varför de skriver filé fast det inte är det. Jag förstår, men samtidigt så förstår jag inte. Det är fortfarande vilseledande tycker jag.

Hej Katharina,

Tack för ert mail och era synpunkter.

Namnet fläskytterfilé har funnits länge och har sitt ursprung från restaurangvärlden. Så när vi lanserade vår produkt fläskytterfilé för över 8 år sedan var namnet redan etablerat. Kotlett som putsas och delas på mitten kallas fläskytterfilé, vi säljer även en produkt med produktnamnet kotlett och den är inte delad på mitten. Vi tycker att det är viktigt att vi är tydliga med märkningen så därför framgår det såväl på framsidan som på baksidan på förpackningen att fläskytterfilén är från kotlett. Jag kommer givetvis att framföra dina synpunkter till berörda, men i dagsläget tror jag inte att vi kommer att ändra produktnamnet till exempelvis delad kotlett.

Önskar dig en fortsatt fin dag!

Med vänlig hälsning,

Elina Karlsson
Kvalitetschef

Gourmetmörad fläskytterfilé,

eller benfri kotlett med tillsatt vätska, socker och salt. Hur man formulerar sig är så klart en smaksak, men kotlett med vatten är vad det är hur som helst och det retar mig rejält. Filé behöver inte möras med vatten, det vet alla.

Innehållet i kotlettköttet, som för övrigt var väldigt gott, ser ut så här:

kotlett av gris (88 %)
vatten
salt
druvsocker
naturlig arom
vinäger
vegetabilisk fiber

Ska man vara lite rättvis så får man ju erkänna att det faktiskt framgår att det är kotlett som det handlar om, för det står ju bland ingredienserna, men det gäller att kunna läsa det finstilta. Sedan så klarar i alla fall jag mig utan salt och socker tillsatt. Det kan jag strö över köttet själv om jag vill ha det. Den här "gourmetmörade fläskytterfilén" är ett bra exempel på när vi utan att kanske ens veta om det får i oss mer av salt och socker än vad vi vet om och vill.

Kommer jag att köpta den här produkten igen? Nej, det kommer jag inte och jag har återigen lärt mig läxan att kött inte nödvändigtvis bara innehåller kött. Tyvärr!

Julost, tillfälliga chips

Det låter ganska gott faktiskt, fast jag har inte provat dem ännu, bara sett dem i affären. Kanske blir det en påse närmare advent. Innehållet är okej, men inte alldeles som jag skulle vilja ha det.

potatis
solros-/rapsolja
kryddblandning (vasslepulver (från mjölk)
salt
ostpulver (16%)
laktos(från mjölk)
socker
jästextrakt
aromer
syra (citronsyra)
maltodextrin
kryddextrakt (gurkmeja)

Maltodextrin är kolhydrater som snabbt tas upp i kroppen. Mycket onödigt känns det som. Citronsyra, E 330, är ett surhetsreglerande medel. Ingen vad det verkar, känd forskning, stödjer hälsoproblem, men vissa säger sig uppleva dem ändå. Jag förhåller mig med min ringa kunskap givetvis neutral.

Tortellini Ricotta

Det måste ju gå att hitta tillsatsfri tortellini! Jag trodde att jag var nära när jag såg en sort med ost och det såg så bra ut när jag började läsa, men sedan så såg jag att E 270 var tillsatt, en typ av konserveringsmedel som är surhetsreglerande men även smaksättande. Det finns inga kända hälsorisker och egentligen så spelar tillsatsen ingen större roll. Saken är bara att tanken med bloggen är att se hur många livsmedel som man kan hitta utan tillsatser, så jag kommer därför inte att skriva vem som gör den här sorten heller. Jakten går vidare.

durumvetemjöl
ricotta [45% av fyllningen, 18% totalt (mjölkvassla, mjölk, salt, surhetsreglerare e270)]
ägg (18% av pastan, 10.8% totalt)
rivet bröd (vetemjöl, öljäst, salt)
mjölkvassla i pulverform
vetemjöl
torkad spenat (4.5% av fyllningen, 1.8% totalt)
ost i pulverform (ost, salt, vassla av skummjölk i pulverform, aromer)
växtfiber
örter och kryddor

Pasta fresca Prosciutto

Det låter gott, Pasta fresca Prosciutto, och det är ju det också. Färsk tortellini med gärna hemlagad sås är verkligen inte dumt. Men det är ju en del ingredienser i en sådan här egentligen simpel rätt. Så här ser det ut:

durumvetemjöl
lufttorkad skinka 16,9 % (fläskkött, salt, konserveringsmedel (E252))
ägg 12 %
ströbröd (vetemjöl, vatten, salt)
solrosolja
fläskkött 3,4 %
grönsaksmix (selleri, morot, lök)
vatten
kokt skinka 1,4 % (fläskkött, salt, socker, druvsocker, naturlig arom, konserveringsmedel (E250, E252))
naturlig arom
muskot
salt

Två olika sorters konserveringsmedel och båda i charkprodukterna. Det skulle inte behövas, och definitivt inte i den lufttorkade skinkan. Men det är ett resultat av att vi vill att maten ska hålla så länge. Man kan fråga sig om vi verkligen behöver ha maten i kylen så länge så att alla konserveringsmedel som används i våra livsmedel behövs. Självklart så ligger de i butiken ett tag också, så jag förstår problemet, men det är trist att det är så här ändå. Alternativet är så klart i det här fallet att göra egen pasta, om man nu har tid och lust till det. I den här tortellinin så skulle man dock ha kunnat använda Parmaskinka och därigenom sluppit konserveringsmedlen, men det är så klart en kostnadsfråga. Även här måste vi fråga oss om vi hellre äter sämre för att spara några kronor.

Innehåll i tortellini

Jag har inte bloggat om tortellini på sex år nu. Tänk vad tiden går. Men jag har å andra sidan haft min blogg sedan i maj 2009, så det är ett tag och ämnena har blivit många och allt går inte att skriva om regelbundet. Nu är det i alla fall på tiden att följa upp det där med innehåll i färdigköpt tortellini tycker jag. Pasta i alla dess former är ju väldigt populärt och det finns även en del fyllda alternativ, både färska och torkade. När jag 2010 och 2011 gjorde några inlägg om det här så var det ingen munter läsning att läsa innehållföreteckningarna på de som i alla fall jag hade köpt. Jag har inga större förhoppningar om bättring även om det har gått sex-sju år, men utvecklingen går ju framåt som de säger, så varför inte även på matfronten?

Vad är då tortellini egentligen? Så här står det på Wikipedia: "Tortellini är en sorts ringformad pasta som kan ha olika typer av fyllning, exempelvis skinka, svamp eller (parmesan-)ost. Pastan kommer ursprungligen från den italienska regionen Emilia-Romagna och där serveras den i buljong, med grädde, eller med en ragu eller liknande sås (särskilt i Bologna och Modena)." Jag kände faktiskt inte till att den var från Emilia-Romanaområdet, om det nu stämmer det som står, så det var roligt att lära sig. Själv så älskar jag tortellini, helst i gräddsås.

Jag söker på webben för att se hur det står till med innehållet och hittar något som kallas "tortellini kött".

Ingredienser:

pasta 60 %: vetemjöl, ägg 30%, durumvetemjöl
fyllning 40 %: fläskkött 57%, ströbröd (mjukt vetemjöl, salt, jäst), mortadellakorv (fläskkött, salt, aromer)
vasslepulver (från mjölk)
salt
naturliga aromer
nötkött 1%
riven ost
kryddor

Vid en första anblick så ser det okej ut, men den innehåller faktiskt korv, och korv är aldrig rent från tillsatser. Allt redovisas väldigt noga, till och med den stackars procenten nötkött, men vad korven består av, vilket är en större andel av innehållet, det håller man hemligt. Jag undrar om de svarar och berättar i fall jag mejlar? Jag ska göra ett försök och sedan så återkommer jag med vad de sa.

Medborgerlig Samling

Jag skrev i går om Feministiskt Initiativ och deras ytterst svaga intresse för maten i skolköken när det handlar om innehåll. I dag så är det ett annat partis tur, Medborgerlig Samling, som också har riksdagsambitioner. Vad vi de då om de kommer in i riksdagen? De verkar aktiva och ambitiösa, om än ganska okända. Jag hoppas att de har ambitioner även när det gäller skolmaten och de har något som de kallar för Skolpolitiskt program. Men tyvärr så finns det inte ett enda ord, och jag menar verkligen inte ett enda, som rör frågan om innehåll i skolmaten. Jag vet inte hur de jobbar där de finns representerade kommunalt, men det är sorgligt att inte en så viktig fråga får något utrymme alls i ens skolprogram.

Jag har många gånger genom åren konstaterat hur svårt det är att driva frågor som rör skolmaten, både från politiker- och tjänstemannahåll. Även övrig personal, inte minst i köken har många gånger ett bristande matintresse. Framför allt färre tillsatser är för de flesta en ickefråga. Det enda som går att göra är att fortsätta jobba och samtidigt ställa frågor och krav. Vad vi äter är alldeles för viktigt för att fortsätta stå i skymundan.

Vad tycker Feministiskt initiativ då?

Jag har ju skrivit en del om mat och politik, men inte om vad partier utanför riksdagen tycker och jag kom att tänka på att vi har ju ett som länge har velat in i riksdagen och därigenom kan få makt och det är Feministiskt initiativ, F!. Vad vill de då om de får chansen? Hur vill de jobba när det gäller skolmat exempelvis? Jag gick in och letade efter det här i deras partiprogram.

Här är några utdrag:

"Vi vill se ett livskraftigt jordbruk, där ekologisk produktion är lönsamt och där vi som konsumenter inte behöver undra om att maten vi äter är producerad på ett gynnsamt sätt för hälsa, miljö, människor och djur."

"Fi ska verka för en omställning till en helt ekologisk matproduktion inom Sverige."

"Fi ska verka för att vegetarisk kost ska vara norm inom all kommunala-, landstings- och statliga verksamheter."

Det här är i princip allt som jag hittar, och söker man på ord som skolmat, mat, skolkök, tillsatser, E-nummer, skollunch och liknande så får man inte en träff i deras flera hundra sidor långa program. Jo de skrev att de ville ha vegetarisk mat i skolan, men det var allt. Det gör mig som har stort intresse av de här viktiga frågorna lite orolig. I mycket så är de väldigt detaljerade, här skrapar man inte ens på ytan. Vad vi äter har stor betydelse för hälsan, större än vad de flesta är medvetna om skulle jag tro, även om vi alla vet att det är viktigt att äta rätt. Men ett parti med riksdagsambitioner måste visa upp något bättre än det här.

När det gäller det andra citatet så är det självklart positivt med ekologiskt odlat, men vi i västvärlden ska ha i åtanke att om alla människor på vår jord krävde samma sak, ja då skulle ytan inte räcka till. Vi har kunskap och ekonomi till det, men den situationen befinner sig majoriteten av vår befolkning inte i. Jag noterar det bara för att få perspektiv på debatten. Gifter är jag precis som andra emot.

Godkända tillsatser

Alla E-nummer/tillsatser är ju av EU godkända och ska inte vara hälsovådliga på något vis och jag tror nog att de flesta inte är något större problem, men sedan så beror det naturligtvis på i vilka mänger vi äter dem. En del är dessutom mer ifrågasatta än andra. Genom åren så har jag försökt att få svar via livsmedelsproducenter, butiker, Livsmedelsverket, dietister och andra, inte minst politiker, kring det här med tillsatser. Hur tillverkas de? Vad innehåller de och hur kan man vara säker på att de är acceptabla att äta? Listan för vilka tillsatser om är godkända revideras ju, vilket den inte skulle om det inte fanns anledning.

Livsmedelsverket är vår myndighet när det gäller frågor av det här slaget, ändå så är det ofta stört omöjligt att få svar om man vill veta saker mer ingående. Varför är det så svårt att få veta mer kring E-nummer undrar jag. Det handlar ju inte om att man är maniskt, hysteriskt rädd eller liknande, utan bara lite sunt ifrågasättande och nyfikenhet. Eftersom jag i många år var ansvarigt kommunalråd för folkhälsa där jag bor, så vet jag även allt för väl hur svårt det är att få med sig politiker och kommunanställda på det här tåget. Gissa om jag har försökt!

Vid en utbildning för skolkökspersonal som jag hade turen att få lyssna på så förespråkade man lågfettprodukter när det gällde mejerivaror. Jag som drev det motsatta, att vi skulle använda naturliga råvaror och livsmedel som vi sedan anpassade. Skulle grädde tillsättas så ansåg jag att man skulle använda den 40-procentiga och sedan späda ut den, men här fick personalen lära sig att man i stället skulle välja lågfettprodukten. Fettmängden blev naturligtvis densamma, men i alla lågfettprodukter så tillsätts stabiliseringsmedel, vilka inte alltid är tilltalande.

Men jag kommer aldrig att ge mig, ren mat är det bästa och många tillsatser i det vi äter handlar dessutom om att branschen ska tjäna pengar, det är helt enkelt sämre produkter som vi får och det är vi som betalar med hälsan, för det kan även handla om att vi får problem med övervikt och annat på grund av manipulerade livsmedel. Du som konsument, ställ krav! Och du som förälder, ta reda på vad barnen får i skolan till lunch.

E 341

Jag har inte skrivit speciellt mycket om den här tillsatsen, så det är väl dags att utveckla lite mer. I går när jag gjorde mitt inlägg om chips så hänvisade jag till Äkta vara och deras kommentarer kring kaciumfosfater. Det skiljer sig från Livsmedelsverket, där jag tittade in nu för att se om bilden delas av dem, men det gör den alltså inte. Så här säger myndigheten:

"Kalciumsalter av fosforsyra. Gäller Monokalciumfosfat, Dikalciumfosfat och Trikalciumfosfat. Framställs ur naturligt förekommande mineraler. Salterna kallas fosfater. De ingår i kroppens normala ämnesomsättning och finns bl a i skelettet (kalciumfosfat). Fosfaterna används på flera sätt. I koladrycker ger fosforsyra syrlig smak och har samtidigt konserverande effekt. Den används också som surhetsreglerande medel vid ostframställning (ystning). Kalciumfosfat används som antiklumpningsmedel i pulver. Kalium och natriumfosfat används som bakpulver. Fosfaterna kan också binda metaller och förstärker på så sätt antioxidanters verkan. Fosforsyra och fosfater får tillsammans med polyfosfaterna (E 450–452) användas i en lång rad livsmedel, t ex en del ostar, glass, desserter, kakor, soppor, såser, frukostflingor, kött- och fiskprodukter, djupfryst fisk, nudlar och många fler. Fosforsyra får också användas till modersmjölksersättning och, liksom fosfaterna, till barnmat."

Som lekman är det naturligtvis svårt att veta vad man ska tro, men jag skulle gissa att det är knepigt även för mer insatta personer ibland. Man vet alldeles för lite om tillsatser och man vet inte tillräckligt om deras samverkanseffekt heller. Den biten är liksom borta från hälsodebatten av någon anledning. Kanske är det så enkelt så att det här är alldeles för svårt att greppa för de flesta och då är det också svårt att driva och debattera frågorna. Jag vet inte, men det känns ändå som en rimlig förklaring. Själv så tar jag inte ställning, utan försöker endast att ta reda på mer och bättre förstå vad som är bra och inte att äta. Jag kommer därför att mejla Livsmedelsverket för att höra hur de och Äkta vara kan se så olika på samma tillsats.

Hot sweet chilichips

Ganska goda chips, men med två tillsatser, varav den ena sannolikt är mindre trevlig.

Ingredienser:

potatis
solros-/rapsolja
kryddblandning (salt, socker, jästextrakt, druvsocker, paprika, lökpulver, fruktsocker
kryddor (kajennpeppar, svartpeppar, vitlök)
aromer (med kryddextrakt: anis, koriander, fänkål, ingefära, citrongräs)
maltodextrin
surhetsreglerande medel (E 341, E330), paprikaextrakt)

E 341 är en tillsats som borde undvikas. Här kan du läsa mer om den på Äkta varas webbplats: http://www.aktavara.org/Guide.aspx?r_id=27758 Som det står så behövs fler studier, men, om en tillsats tros vara ett hälsoproblem, så borde den inte användas tills dess att mer kunskap finns. Dock är det som alltid vårt eget val vad vi vill äta och inte. Trots det så kan man tycka att producenterna borde ta större ansvar, men tjänar man pengar på ett livsmedel så gör man.

Alla godkända E-nummer

Om du verkligen vill veta vad alla E-nummer betyder och vad de handlar om, läs då här, inne på Äkta varas sajt:

http://www.aktavara.org/Guide.aspx?f_id=9525

Naturligtvis så går det att hitta samma eller liknande information på annat håll, men det här är en seriös förening som inte blundar för eventuella hälsorisker eller mörkar något för att försköna tillsatserna. Jag har alltid ansett att man ska ta saker med ro och vara sansad. Alla tillsatser är inte farliga eller onyttiga eller ens onödiga, men kritiskt tänkande är aldrig fel. Att rakt av svälja myndigheters och producenters förhållningssätt vilket handlar om att så länge de är av EU godkända så är de okej och till och med bra, det köper jag inte. Motsatsen är naturligtvis inte heller vettig, att "överoroa" sig är bara dumt, så därför är just Äkta vara en bra förening, för de ser nyktert på det hela och förmedlar fakta och inget annat.

Grillplanka, en av årets nyheter

En av årets nyheter, alltså nya matvaror, presenteras så här hos en av våra stora charkuterister:

"Grillplankan är en tredelad, längsskuren kotlett, särskilt framtagen och anpassad för att grillas då dess form skapar förutsättningen för ett lyckat grillresultat. Smak, Äpple Chili; rund, mustig grillsmak med krispig fräschör från äpplet och markerad hetta från chilin. Grillas hel och skärs med fördel upp i tunnare skivor vid servering. Lämpar sig väl tärnad även som grillspettsbas. Prisvärd och annorlunda grisdetalj i linje med storsäljarna halvspjuten."

Ingredienser:

svensk kotlett av gris (88%)
vatten
salt
äppeljuice
anchochili
farinsocker
paprika
chilipeppar
vitlök
oregano
kryddor
modifierad stärkelse
persilja
naturlig arom (äpple) cayennepeppar
kryddextrakt
konserveringsmedel E296; 202; 211; 262
antioxidationsmedel E325; 331

Det blir ett wow igen. Vilken innehållsförteckning. Kött med 12 procent vatten och hela sex E-nummer och för säkerhets skulle lite modifierad stärkelse också, och detta är en nyhet. Man häpnar. Det här borde snarare vara sådant som fasas ut från de produkter som säljs och inte något som introduceras. Jag undrar hur många som har grillat denna vatten- och tillsatsstinna produkt under sommaren. Alla kanske inte läser så noga utan utgår ifrån att det är rent kött med lite kryddor på. Det är ju så som det borde vara, men icke sa Nicke. Den modifierade stärkelsen behövs förresten för att hålla vattnet på plats; mycket illa.

Positivt Lidl-svar

Det blev ett väldigt positivt svar från Lidl angående palmoljan.

Hej Katharina!

Tack för din fråga!
Vi uppskattar att du intresserar dig för våra produkter. Det hjälper oss i vårt arbete att ständigt utvecklas. Nedan följer lite information om palmolja och hur Lidl Sverige förhåller sig till det:
Hur garanterar Lidl att den pamlolja som används i produktionen av olika produkter är hållbar ur miljösynpunkt?
Den globala efterfrågan på palmolja ökar. I samma takt ökar också produktionen av palmolja och mer mark tas i anspråk för att plantera fler palmträd. Utmaningen är att se till att expansionen sker på ett hållbart sätt, med respekt för människor och natur och ej på bekostnad av biologisk mångfald.

Palmolja har en stor ekonomisk betydelse i tropikerna då den är billig att producera, kräver ett lågt startkapital, är enkel att odla och kan skördas hela året runt. Den används i många olika produkter, är hållbar och ersätter transfetter.
Dock, om det inte hanteras på rätt sätt, kan storskalig palmoljeproduktion ge upphov till avskogning och förlust av biologisk mångfald, bränder och koldioxidutsläpp, monokulturer, överdriven användning av bekämpningsmedel och markrättskonflikter med lokalbefolkningen.

Certifierad palmolja odlas på ett sätt som är bättre för natur, människor och djur, med skydd för värdefulla skogar och fokus på minskade sociala konflikter.

Lidl strävar efter att använda sig uteslutet av RSPO-certifierad palmolja och har som mål att bidra till en mer långsiktigt hållbar produktion av palmolja. Sedan 2014 innehåller våra egna svenska varor uteslutande palmolja och palmkärnolja som är certifierad enligt systemet för RSPO - Mass Balance. Lidls mål är att senast år 2017 skall alla ätbara produkter skall vara certifierad enligt systemet för segregerad RSPO (SG). För märkesvaror som inte går att äta försöker vi stegvis ställa om till RSPO – Mass Balance så längt som det är tekniskt möjligt. Miniminivå för icke ätbara produkter är RSPO Book & Claim.

RSPO, Roundtable on Sustainable Palm Oil, är en robust och transparent certifiering för ansvarfull odling av palmolja som tar hänsyn till miljö- och ekosystemspåverkanpåverkan, pesticidieanvädning, sociala och etiska rättigheter.

RSPO-standarden innehåller kriterier inom åtta olika huvudområden:
• transparens
• att följa lagar och regler
• långsiktigt hållbar ekonomi
• bruk av bästa arbetsmetoderna i odlingar och kvarnar
• miljömässig ansvarsfullhet och bevarande av naturresurser och biologisk mångfald
• ansvarsfull hantering av anställda
• ansvarsfull etablering av nya plantage
• arbete med ständiga förbättringar.

Är RSPO certifiering enbart en spårbarhet eller är det även en garanti för att skogen inte skövlas?
RSPO är en certifiering med krav på både spårbarhet och långsiktigt hållbarhet.
RSPO är uppdelad i fyra kategorier där man arbetar med olika grader av och spårbarhet och påverkansgrad.
Identity Preserverad, Segregation, Mass Balance och Book & Claim. Från och med 2017 tillkommer en certifieringsnivå – RSPO Next som ställer ännu tuffare krav både på odlingsnivå och genom hela värdekedjan.

Hur stor påverkan har Lidl på sina leverantörer för att de ska använda sig av hållbar palmolja i sin produktion?
Lidl ställer detta krav på samtliga av sina leverantörer direkt vid upphandling (RSPO-certifierad palmolja).

Hur ser Lidls policy ut kring palmolja och vad är målen?
Sedan 2014 innehåller Lidls egna svenska varor uteslutande palmolja och palmoljekärnolja som är certifierade enligt systemet för RSPO - Mass Balance.

Lidls mål är att senast år 2017 skall alla ätbara produkter skall vara certifierade enligt systemet för segregerad RSPO (SG). För märkesvaror som inte går att äta försöker vi stegvis ställa om till RSPO – Mass Balance så längt som det är tekniskt möjligt. Miniminivå för icke ätbara produkter är RSPO Book & Claim.

Frågor kring följande rapport:
(https://www.amnesty.org/en/latest/news/2016/11/palm-oil-global-brands-profiting-from-child-and-forced-labour/)

1. Täcker RSPO certifieringen även schysta arbetsvillkor och att barnarbete inte förekommer?
SVAR: Ja.

2. Har Lidl insyn i hur arbetsvillkoren ser ut och iså fall hur arbetar man för bättre villkor?
SVAR: Vi förlitar oss på RSPO-certifieringen och dess standard som även täcker dessa frågor. Certifieringen är dynamisk och genomgår kontinuerligt uppdateringar, uppstramningar och förbättringar.
Som medlem i RSPO utnyttjar Lidl internationellt sin röst under generalförsamlingar för at driva igenom positiva förändringar. Dessutom strävar vi efter att skapa dialog och nätverk med andra företag, ideella organisationer och europeiska initiativ för att gemensamt driva igenom förbättringar.

Med vänlig hälsning
Jens Pettersson
Lidl Kundenmanagment Inköp
Kvalitet@lidl.se

Är hamburgare så dålig mat?

Hamburgaren har fått utstå mycket när det gäller att bli betraktad som dålig mat. Men är den verkligen då dålig? Många färdigköpta sådana är det så klart, men tanke på allt fett, allt socker och alla tillsatser som finns. Men en hemlagad hamburgare eller en som är gjord med kärlek och omdöme på en riktig restaurang är lika bra som något annat i matväg, det är i alla fall min åsikt. Fyller man med färska grönsaker så får man i sig både vitaminer och protein. Det är verkligen skillnad på hamburgare och hamburgare. Gör man den själv så smakar den mycket bättre med egna färsbiffar och har man tid att dessutom göra eget bröd så får man en helt annan produkt både när det gäller smak och innehåll.

Att det här är en populär maträtt är det ingen tvekan om. Söker man på google efter "hamburgare recept", så får man 411 000 träffar. Väljer man i stället "hamburger recipe" så blir det helt otroliga 31 900 000 träffar. Så varför pratas då så ofta denna goda rätt ner? Sannolikt för att den verkligen kan vara en sliskig fettdrypande historia som inte är så bra för hälsan, men väljer vi med omsorg vilka vi stoppar i oss så kan den bli både gott och nyttigt. Det är lätt att avfärda många maträtter som dåliga, men det är få som egentligen är det om de bara tillagas på rätt sätt. Även en pizza kan vara bra mat om man väljer rätt. Samma sak med olika fyllda smörgåsar. Jag slår alltså gärna ett slag för hamburgaren, men den ska vara av god kvalité.

http://www.rspo.org/

Jag har skrivit om RSPO tidigare, men det var ganska kort och för mer än 3,5 år sedan, så jag antar att det är på tiden att utveckla det här lite mer. http://naturligkost.blogspot.se/2014/02/palmolja.html Att jag kom att tänka på det här med palmolja och odling var tack vare tryffeln som jag skrev om. Den var RSPO-certifierad, men det framgick inte på förpackningen. Det är inte första gången som jag stöter på ett livsmedel som inte redovisar att de har certifierad olja och det gör mig lika förvånad varje gång. Det kan inte ha undgått någon att många konsumenter är medvetna sådana, ändå så underskattar man oss gång efter annan. Annars så skulle givetvis märkningen redovisas. Hur som helst så är det bra att man tänker på det även om det är i det tysta.

På sin sajt säger RSPO, alltså Roundtable On Sustainable Palm Oil, att de vill att certifierad palmolja ska bli norm. Man vill även att alla från konsumenterna till regeringar ska involveras i hela försörjningskedjan, men andra ord från ax till limpa. Tänk om det kunde bli verklighet. Om man lyckas få till den medvetenheten om palmolja så är sannolikt inte steget så stort till andra livsmedel. Det skulle kunna öka kvalitén på det vi äter en hel del. Många människor är alldeles för dåligt insatta. Det gäller även politiker, och som före detta kommunalråd med ansvar för folkhälsofrågor, så vet jag allt för väl att mat, såvida det inte handlar om att köpa in en viss procent KRAV-märkt mjölk eller liknande, är en lågstatusfråga för många.

På sin webbplats så anger RSPO den globala miljön som anledningen att certifiera sig. En anledning så god som någon.

Lidl och palmolja

Det är helt otroligt hur åren springer på och man glömmer saker. Till exempel så har det gått mer än fem år sedan som jag skrev om Lidl och palmolja. De informerade då på sin webbplats om att de höll på att ställa om till hållbar palmolja. Sedan så har jag inte tänkt på att följa upp det; slarvigt av mig. Men nu så, nu har jag mejlat dem. Jag försökte hitta något på deras webbplats, men fann inget om palmolja. Det kanske stod på något annat ställe än där jag läste, men det fanns inget sökfält heller som jag kunde se. Nu blir det spännande att se vad de svarar. Fem år är ändå lång tid, så jag är övertygad om att de har nått det målet, men säker kan man aldrig vara.

Hej, för fem år sedan så läste jag på er webbplats att ni höll på att ställa om till hållbar palmolja. Har det blivit så? Jag har glömt att kolla och på er webbplats så hittar jag inget om palmolja.

Hälsningar Katharina Wallenborg

Tänk på när du köper produkter med den här typen av olja att enorma mängder regnskog skövlas för att kunna odla palmerna. Det är en helt förkastlig handling och vi ska självklart undvika att vara en del av den.

Bouchéesvar

I dag fick jag äntligen svar om Bouchéerna. Utförligt svar och palmoljan är certifierad, bra. Men lecitinet verkar vara en viktig ingeridens tyvärr.

Dear ms Wallenborg,

Thank you for your interest in our products.
As producer of chocolate products, we have taken our social responsibility and we do our best to produce our high quality products in a sustainable way.

This means that for our chocolates we use a lot of UTZ or FairTrade certified chocolates.
These websites will inform you on these sustainability programs:
www.utz.org
www.fairtrade.net


The palm oil you mention is needed to keep the filling of the bouchees soft and smooth. If we would use only cocoa butter, the filling would be really hard and not enjoyable.
All the palm oil we use is RSPO-certified. This means it is sustainable palm oil and therefor no forest is destroyed to grow this palm oil.
You can read further information about RSPO on their website:
www.rspo.org

Also we are trying to decrease the numer of ingredients in our products (clean label).
However this is not always easy because some ingredients are really necessary in our products. An example of this is lecithin (E322). This emulsifier is really needed to make our chocolate products, so we cannot remove this form our recipes.

We hope to have given you some usefull background information.


With kind regards,

Frank Bastiaens

Cambozola Finesse med vitlök

Den här osten är så god så man blir på bra humör av den. Men den ska vara riktigt mogen, så köp den med kort bäst föredatum. Kolla allra helst efter den när den säljs för halva priset, då är den lagom att äta. Den är god på smörgås, kex eller som krydda i biffar, såser med mera. Så där, nu har jag verkligen gjort bra reklam för den. Men står jag fast vid det efter innehållsgranskningen? Ja att den är god, det tycker jag så klart, men att den är godare än ett eventuellt dåligt innehåll, det återstår att se.

Ingredienser:

pastöriserad mjölk
grädde
salt
vitlök
mikrobiella koagulanter
syrakultur
mognadskultur

Det är en del knepiga ord i innehållet och mikrobiella koagulanter är något som framställs genom fermentering av mikroorganismer/svampar. Det behövs för att få till ostens konsistens och inget annat.

Jo, det ser bra ut och tillverkaren heter Käseri Champignon.

Mejl om bouchéerna

Jag hittade en mejladress på företagets sajt, så nu har jag skrivit:

Good day,

I have just eaten your most delicious chocolate called bouchées. However, afterwards I was reading its contents and was not as pleased any longer. Isn’t it possible to make exclusive chocolate with less ingredients? Also I wonder about the palm oil, how is that produced? I wonder as I know that lots of rain forests are devastated to produce cheap oil.

I look forward to your answer.

Regards, Katharina Wallenborg


Som jag har påpekat tidigare så har man ju en idé om att fin choklad ska ha bättre innehåll än lågbudgetalternativ, men så är det inte tyvärr. Det finns, men det är sällan man stöter på det. Det är samma med glass, för det mesta så är innehållet snarlikt, dyr glass som billig. Men jag tror ju på att det går att påverka, även om det tar en faslig tid. Därför så fortsätter jag att mejla och blogga. Gör detsamma du med om du inte är nöjd!

Bouchées

Bouchées är en slags belgisk choklad med hasselnötsfyllning, alldeles underbart god. Belgien är ju kända för sina olika choklader och köper man något därifrån så blir man inte besviken, i alla fall inte smakmässigt. Men, choklad är som choklad brukar vara, sällan fri från tillsatser och jag utgår ifrån att inte heller denna är det. Vi tittar.

Ingredienser:

socker
vegetabiliskt fett (palm)
kakaosmör
helmjölkspulver
kakaomassa
glukos
hasselnötter 3,2 %
kakaopulver utan fett
emulgeringsmedel: sojalecitin
naturlig vaniljarom

Hm, nog hade man väl kunnat önska mer från en sådan här choklad? Glukos är som så ofta tillsatt och det är som bekant ett kritiserat sötningsmedel. Det löser sig även i kallt vatten, varför det ofta finns i livsmedel där detta är önskvärt, till exempel charkprodukter. På Chalmers tekniska högskola säger man så här om glukos: "Glukossirap bidrar avsevärt mer än vanligt socker till uppkomst av diabetes och fetma för barn och vuxna. Glukossirap bidrar även avsevärt mer till glykosylering och därmed till ateroskleros och risker för hjärtinfarkt."

Äkta vara säger så här om lecitin/E 322: "Kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner hos personer som är allergiska mot ärtor, bönor (särskilt sojabönor) eller jordnötter. Kan orsaka illamående, yrsel och diarré vid hög konsumtion."

Palmfettet är också en historia för sig. Vi vet att regnskog skövlas i stor skala för att kunna odla och utvinna palmolja. Det finns palmolja som är så kallat hållbart framställd, men det står inget om detta på den här förpackningen i alla fall. Det finns heller ingen mejladress på den, men jag ska se om de har någon webbplats och ställa frågor om ovanstående. Det finns visserligen en snigelpostadress, men det måste ju gå att mejla tycker man.

Pizza salami

Jo, det blev fler pizzor. Den här gången en med salami. Jag har inte läst innehållsförteckningen ännu, men gissar att den är lika "bra" som på förra pizzan. Med andra ord inget vidare.

Ingredienser i botten:
vetemjöl
vatten
jäst
dextros
rapsolja
salt

Och så resten:

tomatpuré
mild salami (fläskkött, fett från gris, salt, kryddextrakt, dextros, kryddor, glukossirap, socker, antioxidationsmedel (E 316, E 392), konserveringsmedel E 250)
mozzarella ost (här gissar jag att det är mozzarellaost som avses)
edamer ost (samma här, edamerost)
kryddextrakt salami (fett från gris, salt, dextros, kryddor (bl.a. anis), kryddextrakt, socker, antioxidationsmedel (E 316, E 392))
socker
kryddörter (bl.a. oregano, mejram)
vitlök
peppar

Jesus vilken lista! Njä, den där pizzan får nog klara sig utan mig framöver. Det är synd för jag gillade den och ibland när tiden och orken tryter så är det skönt att bara kunna slänga in något i ugnen. Fast oftast så gör jag både min egen deg och pizzasås och det blir så klart något helt annat.

Pizza

"PIZZA OST&SKINKA" står det med stora bokstäver på kartongen till den frysta pizzan som jag köpte. Nej, någon stor vän av fryst pizza är jag väl inte, men nu var det snabbt och enkelt och den såg så god ut och den var faktiskt riktigt hyfsad får jag lov att säga. Innehållsmässigt då? Nja, det är väl som det brukar med helfabrikat.

Först så har vi botten och den har följande innehåll:

vetemjöl
vatten
jäst
dextros
rapsolja
salt

Sedan pålägget:

tomatpuré
skinka (fläskkött, salt, dextros, socker, antioxidationsmedel (E 301, E 392), konserveringsmedel (E 250)
rapsolja
vetemjöl
potatisstärkelse
vetestärkelse
salt
oregano
peppar
vitlök

Wow, det var en hel del det och inte nog med E-nummertillsatserna, socker i olika former har man smugit in också. Jo, det behövs lite socker för att en pizza ska smaka riktigt bra och jag tänker på såsen, och i jäsdeg så hjälper det faktiskt till med jäsningen. Men i skinkan? Så onödigt. Var det värt det här innehållet? Det vete sjutton, har man tid så är det mycket godare att göra egen pizza.

E-nummerkonservering

Även om min blogg handlar om undvikande av E-nummer, så kan det absolut finnas en poäng att ha dem i vissa sammanhang. Däremot så anser jag inte att behovet är lika stort som vad Livsmedelsverket och livsmedelsproducenterna gör. Det finns för övrigt olika metoder till att förlänga hållbarheten på det vi äter, alltså det vi kallar konservering.

När det gäller så kallad kemisk konservering så skriver Livsmedelsverket så här på sin sajt: "Kemisk konservering innebär att man tillsätter vissa kemiska ämnen till livsmedlen för att öka deras hållbarhet. Konserveringsmedlen hämmar utveckling och tillväxt av olika mikroorganismer som bakterier, mögel- och jästsvampar. Mikroorganismerna skulle annars göra att maten ruttnade, möglade eller jäste.

Vid kemisk konservering minskar också risken för att giftiga ämnen bildas av bakterier och mögelsvampar. Dessa giftiga ämnen kallas bakterietoxiner och mykotoxiner. Lagringstiden för livsmedel som tillsatts konserveringsmedel ökar. Smak och innehåll av näringsämnen bevaras också bättre."

Sedan är det så klart upp till oss själva vilka av dessa kemiska tillsatser som vi vill äta. Att röka, syra och konservera på andra naturliga sätt tilltalar ofta människor mer. Men som sagt var, ibland, speciellt med bristfällig möjlighet till kylförvaring, så försämras livsmedlen väldigt snabbt och att det finns kemiska möjligheter till konservering kan naturligtvis vara positivt. Även för ett litet hushåll där maten inte går år så snabbt så är det bra. Samtidigt så finns det all anledning att inte vara allt för hysterisk kring mat och hållbarhet har det visat sig. Vi slänger alldeles för mycket som är alldeles utmärkt att äta. Sunt förnuft, att lukta och smaka, vägleder oss väldigt bra i de flesta fall.

Om fiske

Efter att jag hade bloggat om tonfisken så kikade jag mer på olika fiskemetoder. Många av dem skadar både miljön och andra fiskar och djurarter. Det är verkligen illa och man önskar att inte affärerna köpte in fisk från fiske som är dåligt på olika sätt.

Vill du läsa om fiskemetoder så visar Världsnaturfonden väldigt bra hur olika typer av fiske går till: http://www.wwf.se/wwfs-arbete/hav-och-fiske/wwfs-fiskguide/fiskemetoder/1133555-fiskemetoder

Tonfisk som säljs i Sverige

Jag skrev om tonfisk häromdagen och att den som jag hade köpt var fiskad på ett bra sätt. Det gäller dessvärre inte alls all tonfisk som vi äter. Faktum är att vi ofta inte ens vet varifrån fisken kommer och om den är så kallat hållbart fiskad. Mer än en tredjedel av all tonfisk som säljs här saknar uppgifter om var den är fiskad och hur. Det gör att man kan utgå ifrån att all eller en stor del av den inte är hållbart fiskad.

Vad kan vi göra då? Jo, vi kan alltid läsa på förpackningen innan vi handlar. Att ta för vana att göra det gör att vi gynnar de produkter som är bra för miljö och hälsa, både vår egen och djurens. Men det är alltid lättare sagt än gjort. Ibland är man stressad och tänker inte ens på att läsa några innehållsförteckningar av vare sig den ena eller andra anledningen. Men försök ändå göra det när du handlar tonfisk, för ett stort problem är att delfiner riskerar att fiskas samtidigt i de stora näten om man inte har hållbart fiske. Även sjöfåglar och sköldpaddor hör till de djur som lätt hamnar där, men även hajar.

Är du osäker på vilken sort som du ska välja? Fråga i affären.

Tonfisk filébitar i solrosolja

Den här tonfisken kommer från Vier Diamanten och är fiskad enligt MSC, en certifiering för hållbart fiske. Innehållet är lika bra det:

tonfisk
solrosolja
salt

Tonfisken fångas endast med krog för att slippa det de kallar "sidofångst". Ett bra val alltså om du gillar tonfisk.

Mangosorbet från Guteglass

Jag har skrivit om glass många gånger genom åren, men aldrig sorbet. Det är väl dags med andra ord och speciellt nu när det är sommar, även om sommaren inte visar sin bästa sida. Tycker du om mangosorbet och vill äta E-nummerfritt så har Guteglass sådan.

Ingredienser:

mango 50 %
socker
vatten
honung
vanilj

Jag gillar att de använder naturliga sötningsmedel också och inte krånglar till det med kemiskt framställda sådana. Ett bra alternativ om man inte hittar tillsatsfri glass och nu vill ha det.

Smör eller margarin?

För exakt ett år sedan, sånär som på en dag, så skrev jag om smör kontra margarin. https://parnassen.wordpress.com/2013/11/14/symaskinsolja-bensin-i-margarin-bluffen-med-becel-at-naturligt-smor/ Av någon anledning så går det inte att lägga ut den här länken i det gamla inlägget, för det har försvunnit därifrån. Hur har jag ingen aning om. Men här är det alltså igen.

Sedan några år så är det inte så mycket väsen kring det här med smör kontra margarin och det säljer ju, det sistnämnda alltså, så folk är tydligen inte så nogräknade. Att margarin processas på ett trist sätt och sedan bleks kan många tydligen acceptera. Själv gör jag det inte och väljer alltid bort margarinet, även om det är både billigt och har en smidig konsistens, men någonstans så måste ändå hälsan och förnuftet få styra.

Även Äkta vara skriver om margarin: http://www.aktavara.org/Guide.aspx?r_id=30069 Att ett smörgåsmargarin kan ha 18 ingredienser är ju häpnadsväckande. Tänk om alla läste innehållsetiketten innan de handlade vad mycket renare vår mat skulle vara.

Stutsvar

Efter att jag hade mejlat förra veckan så fick jag omgående svar och så här ser det ut:

Hej Katharina,
Det är många ingredienser i Geisha, som är en finsk Fazer produkt, producerad i Finland.
Glykossirap gör att konsistensen blir bra, och vanligt socker ingår också i glassbasen
Glass innehåller 10-12% socker i olika former.

Vi arbetar ständigt med att minska antalet ingredienser.

Huvudingredienserna i glass, ca: Grädde 10%, Mjölk 10%, Socker 10-12% och Vatten 68%

Med vänliga hälsningar
Anders

Helt okej svar, men visst går det att få bra glass utan glukossirap. Det vittnar de undantag på marknaden som trots allt finns, om. Men toppen om de jobbar för att få ner antalet ingredienser och som han säger, det är ju en annan produkt i produkten.

Geishastrutar

Minns ni att jag i maj, närmare bestämt den 26:e, mejlade till tillverkaren av geishastrutarna, glasstrutarna alltså? Svaret? Ja det väntar jag fortfarande på. Det blir till att påminna dem. Så här skrev jag:

Hej, jag läste innehållsförteckningen på Geishastruten och det var otroligt många tillsatser, går det verkligen inte att tillverka glass som är mer "ren"? Jag undrar också varför det finns flera sötningsmedel och vad skillnaden är mellan dem.

Hälsningar Katharina Wallenborg

Undrar om mina frågor var obekväma eller om mejlet bara försvann i mängden brev. Vem vet, kanske det är fler som har synpunkter på innehållet. Förhoppningsvis så ska jag snart kunna lägga ut ett svar här på bloggen.

Medelstora kapris från Fontana

Kapris är något som jag har skrivit om sällan, bara två gånger närmare bestämt. De två sorterna har haft bra innehåll och kommit från Paradiso och Ica. Nu hittade jag en sort från Fontana och den var lika bra det, så självklart delar jag med mig.

Innehåll:

kapris (56%)
vatten
vinäger
salt

Om just kapris är en speciellt hållbar frukt, för det är en frukt, vet jag inte, men om det är så att det inte behövs några tillsatser så är det väldigt bra. Nu vet vi ju att det är mycket som skulle klara sig utan konserveringsmedel, men det är inte samma sak som att fabrikanterna håller med. Men som sagt var, roligt när man hittar bra produkter.

Senapsfrön

Jag har ju skrivit om senap många gånger, både som den är och som ingrediens. Men vad görs den av? Jo, senapsfrön. De är främst vita/gula, bruna eller svarta och styrkan ökar i mörkhet med färgen. Fröna är väldigt hållbara, minst fem år kan de användas. Ofta blandar man de olika sorterna för att få rätt styrka. Förutom att göra senap av fröna så passar de bra till inläggningar där de ofta används.

I Sverige har senap använts som medicinalväxt ända sedan medeltiden. Det innehåller vitamin B3, selen, magnesium, mineralerna mangan, fosfor och zink, fibrer och omega-3-fettsyror. Den har även en antibakteriell effekt.

Det är alltid roligt att lära sig lite mer om det man äter och just senap är inget som det talas så ofta om i sammanhang som nyttighet och varifrån den kommer. Vi odlar senap i Sverige, men det växer naturligt vid Medelhavet. Senapsväxten finns förresten i tio olika arter och har gula blommor.

Dijonsenap

Jag trodde att jag hade bloggat om dijonsenap fler gånger än bara två, men så var visst inte fallet. Förra gången, för flera år sedan, så skrev jag om en sort från Edmond Fallot, vilket inte hade några tillsatser alls. Jag blev nyfiken på fler sorter och tittade på innehållet i en senap från en känd gammal tillverkare. Så här såg det ut:

vatten
senapsfrö
ättiksprit
salt
surhetsreglerande medel (citronsyra)
konserveringsmedel (sulfit)

Visst är det märkligt att det ska tillsättas både E 301 och E 223? Natriumdisulfit motverkar visserligen bakterier, men det kan även skapa hälsoproblem för astmatiker och den med känslig mage. Så trist när det ändå inte behövs.

Världens godaste dijonsenap?

Ja hur som helst mycket god. Jag är ju ingen senapsmänniska och kan inte påstå mig tillhöra experterna direkt, men just dijonsenap kan jag uppskatta som den är, till exempel i smörgåsar. Den här sorten, som är fransk, heter Dijona och skillnaden mellan den och andra sorter är att den här har mycket mer sting. Den är inte för stark, utan smakar bara väldigt gott. Därför hade jag verkligen hoppats på ett bättre innehåll, men det fanns dessvärre tillsatser i den.

Ingredienser:

vatten
senapsfrö
ättika
salt
syror (citronsyra)
konserveringsmedel (kaliumdisulfit)

E 330 är E-beteckningen för citronsyra och är ett surhetsreglerande medel. Vissa hävdar sig bli negativt påverkade av tillsatsen, men om det finns vetenskapligt stöd för det ska jag låta vara osagt. Så tills vidare så har jag inga direkta åsikter om citronsyra, mer än att den kanske borde användas sparsamt.

E 224, alltså kaliumdisulfit, är ett konserveringsmedel. Huruvida det verkligen behövs undrar jag. Senap är nämligen ett livsmedel där blandningen av tillsatsfria sorter och de med tillsatser är stor. Med andra ord så går det utmärkt att göra senap som är helt ren från E-nummer. Är man astmatiker eller har känslig mage så kanske man i alla fall bör vara uppmärksam på att man kan känna av tillsatsen, även om den inte ska vara farlig i liten mängd, den är trots allt godkänd av Livsmedelsverket och EU. Onödig att tillsätta dock kan man tycka.

Nej, tyvärr så skriver jag inte vem tillverkaren är, för den här får inte godkänt. Nästa gång ska jag läsa innehållet innan jag handlar dijonsenap, även om jag är stressad.

Mera smörgåsskinka

En annan skinktillverkare som ger ett seriöst intryck skriver så här på sin sajt:

"Så tänker vi om E-nummer

Du vill förmodligen veta vad som finns i maten du äter. Kanske vill du undvika tillsatser? Då kan det vara bra att tänka på att salt faktiskt är en tillsats, liksom vatten.

När vi gör våra smörgåspålägg använder vi både salt och vatten, annars skulle skinkan bli smaklös, torr och närmast oätlig. I vår tillverkning förekommer också ett par olika E-nummer. Det vanligaste är nitrit, E 250, som ingår i saltet. Nitrit krävs för att garantera produktsäkerheten.

För att undvika att köttet härsknar tillsätter vi ofta laktat, E 325, dessutom använder vi askorbat, E 301, som har ungefär samma funktion. Bägge är nödvändiga för att få en fräsch och fin produkt med bra hållbarhet.

Andra E-nummer som förekommer är stabiliseringsmedlen E 450 och E 451. Utan dem skulle vi få torra, tråkiga produkter som helt enkelt var sämre.

Är E-numren farliga? Svaret är nej. Om de vore det skulle vi aldrig använda dem, dessutom är alla tillsatser som har ett E-nummer kontrollerade och godkända av Livsmedelsverket. Många av E-numren är för övrigt helt naturliga, som askorbat. Detta antioxidationsmedel som vi ju använder ibland, är i själva verket C-vitamin."

Jag utgår ifrån att detta är ett standardinnehåll i alla smörgåsskinkor eftersom man inte vill dela med sig av innehållet ens på sin egen sajt. Trist i så fall. Jag ska mejla dem om skinkan som jag hittade förra veckan och som var så saftig och god. Fin i färgen var den också. Jag undrar verkligen vad de kommer att svara. Smaken på den här tillverkarens skinka är också bra, så jag har inget att anmärka på utöver innehållet.

När det gäller att man kallar salt och vatten för tillsatser så är det bara tramsigt i sammanhanget eftersom alla vet att det är E-nummer som det handlar om här. Att dessutom påstå att produkterna skulle bli näst intill oätliga utan det i är ren lögn. Att skriva att vissa tillsatser också, läs E-nummer, är nödvändiga är också en lögn. Jag tänker osökt på glasstillverkaren som svarade mig att det inte går att fabrikstillverka glass utan tillsatser trots att andra företag gör det. Är man ärlig så kan jag köpa argument, men inte om man försöker föra mig bakom ljuset genom att tänja på sanningen eller ljuga för mig. Det är att minst sagt underskatta oss konsumenter.

Innehåll i smörgåsskinka

I mitt senaste inlägg här på bloggen så skrev jag om smörgåsskinka och att jag äntligen hade hittat en tillverkare som gjorde tillsatsfri sådan, som dessutom smakade väldigt bra. Jag kikade lite på de med traditionellt innehåll också eftersom det var ett tag sedan som jag bloggade om det och här ser ni skillnaden.

De två första är från en av våra större livsmedelsproducenter när det gäller charkuteriprodukter:

svensk skinka (skinkbitar 95%)
salt
druvsocker, glukossirap
antioxidationsmedel E301
stabiliseringsmedel E451
rökarom
konserveringsmedel E250

Här är det ju alldeles uppenbart att de två sista tillsatserna behövs, men E 301 skulle kunna uteslutas.

Här är en annan av deras skinkor och den är inte gjord av skinkbitar:

skinka (helmuskel)
salt
glukossirap
stabiliseringsmedel E451
druvsocker
anti-oxidationsmedel E301
konserveringsmedel E250

Av någon anledning så innehåller den ändå stabiliseringsmedel. Tyvärr även glukossirap förutom annat trist innehåll.

En annan stor livsmedelsproducent har följande innehåll i en av sina skinkor:

skinka (skinkbitar 85%)
vatten
salt
druvsocker
maltodextrin
stabiliseringsmedel (E451, E407)
antioxidationsmedel (E325, E301, E331)
rökarom
konserveringsmedel (E250)

Det kräver nästan ett wow! Men sannerligen inget positivt sådant. Jösses så mycket annat det finns i produkten utöver skinkan. Med andra ord: Läs innehållsförteckningen innan du handlar. Jag vet att det kan vara riktigt knepigt att hitta rena produkter och jag köper också E-nummerskinka, men hittar man ett alternativ utan, som hos Bröderna Nilsson eller ett med åtminstone färre tillsatser så är ju valet givet.

Mildrökt skinka från Bröderna Nilsson

Som jag har letat efter tillsatsfri smörgåsskinka genom åren och då menar jag verkligen letat. Jag har frågat efter det i livsmedelsbutiker och jag har mejlat tillverkare men inte lyckats hitta någon utöver Parmaskinka. Som ni kanske känner till så är Parmaskinka ett skyddat varumärke och den får dessutom inte innehålla några E-nummer. Men så i helgen så sprang jag i all hast in på Coop på Stockholms central och köpte bröd och skinka. När jag senare tittade på paketet så ser jag att det står "Bröderna's naturliga mildrökt skinka". Jo, jo, tänkte jag och läste vidare och döm om min förvåning när jag ser att det inte finns en enda tillsats i skinkan. Här ser ni innehållet:

svensk skinka
havssalt
fruktjuice (citron, aronia, druvor)
grönsaksjuice (palsternacka, morot)
naturlig arom (vatten, citron)
kryddor (bl.a. lök)

Fantastiskt! Och den smakar väldigt bra kan jag tillägga. Bättre än de flesta andra skinkor till och med. Det här bevisar vad jag alltid har trott, det behövs inget annat än naturliga ingredienser. Men, och det är ett viktigt men, det gäller att ha hundraprocentig hygien under tillverkningen, annars så är det vanskligt. Aronia är för övrigt ett bär som växer på buskar i Europa.

Utvalda

Kan någon gissa vad det här är för livsmedel? Jo det är kex med råg, chia och havssalt. En nyhet står det på kartongen. Jag tycker de är snarlika några andra kex som jag har smakat, men de såg goda ut till ostarna som vi ska ha på kvällen buffé och prova måste man ju. Nu hade jag ingen tid att stå och läsa innehållet när jag handlade, men jag hoppas att det är hyfsat i alla fall.

Ingredienser:

vetemjöl
vegetabilisk olja (solros, chea, kokos)
socker
grahamsmjöl av vete 8 %
fullkornsmjöl av råg (med kornmalt) 6 %
sirap
linfrö
klippta rågkärnor
bakpulver (natriumbikarbonat, hjorthornssalt)
ciafrö 1 %
kryddor (anis, fänkål, kummin)
salt
havssalt
maltodextrin
potatisstärkelse
vetestärkelse
druvsocker

Jo, på det stora hela så är det väl okej, men ärligt talat, varför tillsätts maltodextrin? Det är en snabb kolhydrat och om man nu inte är ute på löprundan utan har parkerat sig i soffan, så klarar man sig alldeles utmärkt utan denna. Det är visserligen bra för konsistensen, men nog bör en livsmedelstillverkare klara av att fixa den biten ändå.

Samma med druvsocker, det behövs inte alls då det redan finns vanligt socker i kexen och smaken är ganska söt, lite för söt skulle jag vilja påstå. Druvsocker är den sockerart som vi snabbast tar upp i kroppen.

Frukost crackers

Jo, de heter faktiskt så. Varför inte Breakfast kex kan man undra? Ja, ja, nu var det inte den lustiga svengelskan som var det intressanta här, utan vad det är i de här kexen, för det är alltså kex som avses. I mindre stil så står det också: "sprödkex". Varför kunde de inte fått heta det? Jag kan inte låta bli att reta mig på alla engelska ord som ska smygas in överallt, i vissa fall för att skapa förvirring, även om det aldrig är tanken. Hur som helst... Vidare så upplyses man om att det inte finns tillsatt socker i dem. Resten då? Vi kollar.

Ingredienser:

vetemjöl (med kornmalt)
vegetabilisk olja (solros, chea, kokos)
vetestärkelse
salt
surhetsreglerande medel (citronsyra)
maltmjöl av vete

Förutom citronsyran så är ju dessa kex bra innehållsmässigt. Kanske man hade kunnat skippa även citronsyran då man har valt att utesluta andra E-nummertillsatser.

Mejl om den tillsatsstinna Geishaglassen

Det är inte varje gång som jag kontaktar livsmedelstillverkare när jag ser något som jag reagerar på, men det händer relativt ofta och i går så blev det ett mejl till glasstillverkaren av Geishastruten. Vi får se vad de svarar. Jag hoppas att de inte bara försvarar sig utan kan ta till sig mina frågor och förhoppningsvis ändra innehållet. Jag har inte allt för stora förhoppningar så klart, jag är bara en enskild person, men försöka duger och om många hör av sig så måste de till sist göra något.

Så här skrev jag:

Hej, jag läste innehållsförteckningen på Geishastruten och det var otroligt många tillsatser, går det verkligen inte att tillverka glass som är mer "ren"? Jag undrar också varför det finns flera sötningsmedel och vad skillnaden är mellan dem.

Hälsningar Katharina Wallenborg

Geisha

Geisha, ordet kanske får dig att tänka på de japanska underhållarna, eller den goda chokladen. Men det som jag här syftar på är en glasstrut som heter just så. Den ser väldigt god ut kan jag säga och beskrivs så här på tillverkarens webbplats: "Chokladgräddglass med nötnougat doppad i mandelkrokant"

Men vattnas det i munnen lika mycket efter en genomläsning av ingredienserna? Vi får väl se.

skummjölk
socker
grädde
vegetabiliskt fett (kokos, raps, palm)
vetemjöl
glukossirap
vasslepulver
dextros
hasselnötter fettreducerat kakaopulver
helmjölkspulver
mandel
emulgeringsmedel (E471, E322, sojalecitin)
kakaomassa
förtjockningsmedel (E410 E412, E407a)
salt
skummjölkspulver
aromämnen (bl.a. vanilj, vanillin)
surhetsreglerande medel (E500)
bakpulver (E504)
majsmjöl
färgämne (E150a)
maltodextrin

Nja, nog upphörde i alla fall mitt glassug nu. Här har man verkligen jobbat hårt på att få med så många tillsatser som möjligt och man har inte nöjt sig med bara det, utan tillsatt även glukossirap. Den där glassen får de behålla själva i alla fall för min del.

Gluten, intolerans eller allergi?

När jag letade efter en helt annan sak så ramlade jag över det här på Livsmedelsverkets sajt och jag kopierar in det eftersom jag tycker att texten var så bra och tydlig:

Glutenintolerans och allergi mot spannmål är två olika sjukdomar. Vid glutenintolerans tål man inte de proteiner som finns i vete, råg och korn. Tarmen skadas då, vilket ger näringsbrist. Vid allergi mot spannmål är det oftast vete man inte tål. Den som har veteallergi kan få allergiska symtom som hudutslag, magont och andnöd.

I Sverige har ungefär två personer av hundra glutenintolerans, som också kallas celiaki. De vanligaste symtomen hos barn är diarré och att barnet inte växer som det ska. Hos vuxna är oförklarlig trötthet och lågt blodvärde andra symtom vid obehandlad glutenintolerans.
Orsaken till sjukdomen är inte helt klarlagd, men ärftlighet spelar stor roll. Glutenintolerans är en så kallad autoimmun sjukdom och i blodet påvisas typiska antikroppar mot den egna vävnaden. Glutenintolerans växer inte bort, utan kräver livslång diet utan gluten.

Spannmålsallergi ska inte blandas ihop med glutenintolerans. Den vanligaste spannmålsallergin är allergi mot vete. Då har man speciella allergiantikroppar mot vete i blodet. Vanliga symtom är eksem, ont i magen, kräkningar, astma och allergisk snuva. Allvarliga anafylaktiska reaktioner mot vete har rapporterats och dödsfall har förekommit.

Man ska vara medveten om att det kan räcka med några smulor för att någon som har celiaki ska bli sjuk, så använd aldrig samma skärbräda utan att diska den eller samma smörgåsmargarin och samma smörkniv exempelvis. Även de som har spannmålsallergi kan reagera på små mängder, även om inte alla reagerar lika kraftigt. Av den anledningen så ska man alltid ta det säkra före det osäkra med tanke på eventuella konsekvenser.

Ass Kickin' Habanero Popcorn

Popcorn med habanerosmak. Kan det vara något? Ja om man gillar när det smakar starkt och det gör många. Innehållet då, hur är det?

Ingredienser:

majskorn
delvis härdad sojabönsolja
salt
kryddor
naturliga och artificiella aromer
habanero
soja

Njae... Inget hitt tror jag. Men de kanske är goda, så smaka ska jag. Fast nog undrar man varför det ska tillsättas konstgjorda smaker när det finns habanero i. Salt och andra kryddor är också tillsatta och ändå så ska de där aromerna med. Delvis härdad olja är också väldigt trist.

Socker i sojakorv

Igår fick jag ett långt och utförligt svar om sötningsmedlen i den vegetariska sojakorven som jag skrev om för ett tag sedan. Här ser vad de svarade.

Hej,

Tack för ditt tålamod.

Vi har nu fått svar från produktansvariga gällande dina frågor om sojakorven:
Just denna produkt (kryddig rökt sojakorv) innehåller invertsocker och druvsocker. Sackaros som du nämner är den kemiska beteckningen på just vanligt strösocker, men den här korven innehåller inte sackaros över huvud taget. Här kommer en liten sockerskola.

1. Sackaros är alltså samma sak som vanligt socker (sackaros utvinns från sockerrör eller sockerbetor). Sackaros är en disackarid som består av två monosackarider - glukos och fruktos, eller i mer vardaglig benämning druvsocker och fruktsocker.
Alla slag av sackaros får anges som socker. Båda benämningarna är korrekta att använda i ingrediensförteckningen.
Både glukos och dextros får anges som druvsocker. Druvsocker används i charkprodukter för att det är lättlösligt även i kallt vatten och därmed fördelas sockret lättare vid blandningen av produkten.

Invertsocker kan användas för att minska mängden socker i ett recept eftersom det har en sötare smak än sackaros. Invertsocker bildas genom en hydrolys (spjälkning) av sackaros, och innehåller lika delar glukos (druvsocker) och fruktos (fruktsocker).
Anledningen till att använda socker över huvud taget i charkprodukter är att smakerna lyfts, vilket behövs för att balansera sältan i produkten.

2. "Rehydrerat sojaprotein" innebär att vi använder torkat sojaprotein som vi blötlägger så att det tar upp vatten igen. Anledningen till att sojaproteinet köps in i torr form är att det då har längre hållbarhet samt är billigare och miljövänligare att transportera.

3. Hydrolyserade växtproteiner tillsätts i livsmedel för att skapa en buljong-känsla. Man vill skapa en avrundning av smakerna och få smaken av råvaran att framträda tydligare.

Proteiner består av kedjor av aminosyror och när man hydrolyserar dem så bryts proteinerna ner till sina komponenter aminosyror. Forskning har visat att det är just aminosyrorna som ger den buljonglika smaken.
Önskar dig en härlig dag!

Med vänlig hälsning
Emilia Andersson

Ny avstämning

För 1½ år sedan så gjorde jag ett inlägg där jag la till alla nya tillsatsfria produkter som jag hade hittat sedan senast och jag frågade mig hur det hade kunnat gå så lång tid sedan jag gjorde en sådan avstämning. Nu frågar jag mig samma sak igen, för nu har ytterligare 1½ år alltså gått. Jag funderar även över hur jag ska hantera de här listorna med tillsatsfria livsmedel då de blir längre och längre. Men idag så lägger jag ut alla tidigare samt även E-nummer fria livsmedel som jag har hittat.

Nya:

Färskost vitlök ekologisk från Naturens skafferi
Kalamataoliver från Fontana
Egg noodles medium från Blue Dragon
Lingon dryck från Enbackens musteri (jo, den heter så: lingon dryck)
Vivani mörk choklad nougat
Mormor Magdas Skånsk lakrits
Ekologisk kakao från Garant
Gräddmjölk från Arla
Falafel från ECAB
Passerade tomater från Ica
Dill & persilja färskost från Arla
Pizzasås från Mutti
Kinda saltgurka
Kung Markattas dijonsenap
Julskinka från Åsby kött & vilt
Ekologisk äppelmos från Torfolk gård

Gamla:

Kvarg från Garant
Smoothie från Brämhults
Passerade tomater från Eldorado
Pasta fresca Tagliolini från Garant
Dillchips från Estrella
Senap grovkornig från Apoteket
Minipäron från VdeG
Lindahls grekisk yoghurt
Julknäcke från Wasa
Ekologisk Fettuccine från Garant
Golden från Castello
Mandelpotatis Chips från Jonssons
Rootfruits umamichips
Ströbröd från Wasa
Kakao från Garant
Grenna glass
Guteglass
Anammas vegofärs
Hjortronsylt från Torfolk Gård
Färska fettuccine från Ica
Lantchips lättsaltade
Potatischips med parmesan från Rootfruit
Skogaholmslimpa från Skogaholm
Prosciutto di parma från Parma
Favorits Makrillfilé i tomatsås
Kronfågels kycklinglårfilé
Président le Bleu från President
Tranbär från Superfruit
Icas Flytande honung
Klassisk gravlaxsås från Druvan
Krisprolls från Pågen
Fontanas Soltorkade tomater
Pommes frites från Felix
Ébène noir från Weiss
Garants kikärter
Kronfågels frysta kycklingfiléer
Kalkonprinsar från Hagby
Da Ricas svarta bönor
Pride krossade tomater
Selltons pumpakärnor
Färska kycklingfiléer från Lant kyckling
Gemelli från Favorit
Jersey creme från Castello
Président La Brique
Salsiccia från Garant
Snaps från Darum
Hel gårdskyckling från Kronfågel
Malen vitpeppar från Ica
Dijon senap från Edmond Fallot
Naturell creme cheese från Wernerssons
Vildsvinskav från Polarica
Kombucha med äpple och ingefära från Svensk kombucha
Kalamata oliver med kärnor från Greco taverna
Apelsinjuice med fruktkött från Minute made
Garants kycklingfilé
Gutö tomatchutney
Gravad lax från Poseidon
Röd currypasta från C&P
Kryddsenap från Oaxen skafferi
Örtsalt från Oaxen skafferi
Oaxens inlagda gröna tomater
Oaxens jordgubb och hallonmarmelad
Ekologiska vannameiräkor från Lobster
Mixed nuts roasted & salted från Exotic snacks
Apetina classic (det här är typ fetaost)
Majonnäs från Änglamark
Delikatess sesam från Wasa knäckebröd
Sjufrön knäckebröd från Vilmas
Ekologisk färskost vitlök från Castello
Marinerade vitlöksklyftor från Fantasy
Tranbär torkade från Risenta
Färska fettuchine från Ica
Icas färska fettuccine med spenat
Sardiner i tomatsås från Eldorado
Popcorn från The popz promise
Icas ekologiska krossade tomater
Icas krossade tomater
Kallrökt oxkött från Brajlovic
Estrellas grillchips
Äkta ekologiskt vanilj pulver från V-sell ekologiska produkter AB
Limone från Crespi
Leksands julknäcke
Ica Skånsk senap
Krossade tomater från Mutti
Ekologiska blandade oliver från Ica, I love eco
Familjen Dafgårds pannkakor
Cashewnötter från Den lille nöttefabriken
Färska kycklingfiléer från Tallegg
Grön sparris i glasburk från Green giant
Tonfisk på burk från Natuna
Crème fraiche 34 % fetthalt från Ica
Plommontomater på burk från Willys
Fusillonipasta från Ica
Kokosmjölk (75 %) från Katoz/Matkompaniet
Fioruccis prosciutto crudo
Tacoskal från Old el Paso
Lantchipsen med dill och gräslök
Lättrökta sardiner i finaste tomatsås från Kung Gustaf
Ciabattabröd (att baka färdigt själv) från Willys
Mandarinklyftor från Ica
Grissini från Granforno
Kycklingfilé frånn Guldfågel
Effektknäcke, surdeg och quinoa, från Leksands knäckebröd
Earl grey-te från Kung markatta
Kellogs corn flakes
Kantareller på burk från Borgens konserver AB
Färskost med paprika och chili från Cantadou
Kobbs vita fläderdröms-te från Löfbergs lila
Mixed Greek olives från Änglamark
Fikon från Saltå kvarn
Grissini från Coop
Estrellas soldipp
Twinings Voyage Brazilian Baía-te
Effektknäcke, havrekli & hirs från Leksands knäckebröd
Dinkelpepparkakor från Bakeriet
Gorgonzolaost från Falbygdens
Kamutknäcke från Pyramid
Estrella sourcream- & onionchips
Pyramids skrädknäcke
Parmaskinka från Fiorucci
Pesto från Crespi
Fikon- och lagerbladsmarmelad från Werners gourmetservice
Thai sötsur chilisås från Ying
Brieost från Brie Moulin
Böngroddar från Mrs Cheng's
Kapris från Paradiso
Gräddost från Wernersson
Råg surdeg knäckebröd från Vilmas knäckebröd
Knäckesticks från Vilmas knäckebröd
Tomat och basilika italiensk pastasås från Findus
Spröda majsbröd från Olda
Royal fikonmarmelad från St Dalfour
Tortillachips från Santa Maria
Thin crisp från Kvarnvingen
Macadamia nut brittle-glass från Häagen-Dazs
Ricottaost från Galbani
Yoplaits gourmet-crème fraiche
Borggårdens tonfisk
Kalamataoliver från Zeta
Böngroddar från Buffé
Äggnudlar från från Long live brand
Igor rocottaost
Dijonsenap från Bähncke
Lasagneplattor från Miramonti
Tacoskal från Santa Maria
Tacoskal från Old el Paso
Majonnäs från Kavli
Rooiboste från Willys
Grana padano dopost från Galbani
Capellini n. 1 från Barilla
Kesella från Arla
Bregott mellan från Arla
Spröda risbröd från Oldana
Classic crispy slices från Griesson
Filoncini från Zeta
Olivmix kalamata & halkidiki från Greco taverna
Ananasringar från Buffé
Torkade aprikoser från Saltå kvarn
Fiberrik från Göteborgs kex
Blue dragon Japanese rice vinegar
Borlottibönor på burk från Russo
Björnekullas lingonsylt
Jubileumsknäcke från Leksands-bröd
Santa Maria extra krämig kokosmjölk (Extra creamy coconut milk)
Chilli sauce Thai från Linghams
Gourmetknäcke tre fröer från Kung Markatta
Gourmetknäcke ost och pumpafrö från Kung Markatta
Müsliknäcke från Kung Markatta
Björnbärsmarmelad från Kung Markatta
Falkenbergs gravlax
Ekologiska blandade bönor från Zeta
Naturell crème fraiche från Skånemejerier
Fäbodknäcke från Leksands knäckebröd AB
Hamburgare från Scan (fast egentligen är det pannbiffar)
Snabburgare från Scan (samma här, bara pannbiffen, hamburgaren får ni göra själva)
Kung Markattas kokosmjölk
Polar seafoods pilgrimsmusslor
Estrellas jordnötter
Saltå kvarns ekologiska russin
Thai worlds räkpasta
Blue dragons rostade sjögräs
Icas tonfisk i vatten
Honung från Svensk honungsförädling
Icas makrill i tomatsås
Icas kapris på glasburk
Apotekets flytande glukos
Nassims gröna russin
Icas russin
Felix chilisås
Kung Markattas russin
Arlas 34-procentiga creme fraiche
Kosterfiskarn's varmrökta norsklax
Royal Greenland frysta räkor
Bruna bönorna från Felix
Arlas 4-procentiga keso
S:t Dalfour fyra frukter-marmelad
Gravad lax från Sjöboden
Lindt excellence 70 % kakao-choklad
Grillad paprika från Sera
Knäckebröd från Pyramidbageriet
Kakao från Kung markatta
Slotts gästabudssenap
Mae Ploys gröna currypasta
Blue dragoons gröna currypasta
Felix ketchup
Cf & r:s brieost
Kolibrie getost
Risentas fikon
Eldorados naturella färskost
Haugen-gruppens sardeller
Ryttmästarens dundersenap
Maizena majsstärkelse
Druvans vitlök i chilimarinad

Whisky

Det är namnet på en pinnglass och under namnet så står som beskrivning följande: "Vår finaste gräddglass med Single Malt Whisky doppad i mörk choklad". Det här låter väldigt bra och nästan lite lyxigt tycker jag. Nog borde man väl kunna hoppas på bra ingredienser här? Glassen borde kunna vara helt tillsatsfri. Vi får se.

Ingredienser:

Skummjölk
grädde (24%)
socker
glukossirap
kakaosmör
kakaomassa
vasslepulver (av mjölk)
kakao
Single Malt Whisky (1%)
naturlig arom
arom
emulgeringsmedel (mono- och diglycerider av veg fettsyror, solroslecitin)
stabiliseringsmedel (fruktkärnmjöl, guarkärnmjöl, pektin)
ethylalkohol
syra (citronsyra)
veg fett (kokos- och rapsolja)

Nja, inte var det här mer upplyftande än de flesta andra glassar. Men, är man sugen på glass med whisky så kanske man ändå har överseende med guarkärnmjöl och lite annat. Även glukossirap är tillsatt, som visserligen inte räknas in bland E-numren, men ändå är en trist och onödig ingrediens.

Glassen innehåller även naturlig arom och arom. Man får väl utgå ifrån att bara arom är konstgjort framställt. Trist!