onsdag 18 oktober 2017

Tortellini Ricotta

Det måste ju gå att hitta tillsatsfri tortellini! Jag trodde att jag var nära när jag såg en sort med ost och det såg så bra ut när jag började läsa, men sedan så såg jag att E 270 var tillsatt, en typ av konserveringsmedel som är surhetsreglerande men även smaksättande. Det finns inga kända hälsorisker och egentligen så spelar tillsatsen ingen större roll. Saken är bara att tanken med bloggen är att se hur många livsmedel som man kan hitta utan tillsatser, så jag kommer därför inte att skriva vem som gör den här sorten heller. Jakten går vidare.

durumvetemjöl
ricotta [45% av fyllningen, 18% totalt (mjölkvassla, mjölk, salt, surhetsreglerare e270)]
ägg (18% av pastan, 10.8% totalt)
rivet bröd (vetemjöl, öljäst, salt)
mjölkvassla i pulverform
vetemjöl
torkad spenat (4.5% av fyllningen, 1.8% totalt)
ost i pulverform (ost, salt, vassla av skummjölk i pulverform, aromer)
växtfiber
örter och kryddor


tisdag 17 oktober 2017

Pasta fresca Prosciutto

Det låter gott, Pasta fresca Prosciutto, och det är ju det också. Färsk tortellini med gärna hemlagad sås är verkligen inte dumt. Men det är ju en del ingredienser i en sådan här egentligen simpel rätt. Så här ser det ut:

durumvetemjöl
lufttorkad skinka 16,9 % (fläskkött, salt, konserveringsmedel (E252))
ägg 12 %
ströbröd (vetemjöl, vatten, salt)
solrosolja
fläskkött 3,4 %
grönsaksmix (selleri, morot, lök)
vatten
kokt skinka 1,4 % (fläskkött, salt, socker, druvsocker, naturlig arom, konserveringsmedel (E250, E252))
naturlig arom
muskot
salt

Två olika sorters konserveringsmedel och båda i charkprodukterna. Det skulle inte behövas, och definitivt inte i den lufttorkade skinkan. Men det är ett resultat av att vi vill att maten ska hålla så länge. Man kan fråga sig om vi verkligen behöver ha maten i kylen så länge så att alla konserveringsmedel som används i våra livsmedel behövs. Självklart så ligger de i butiken ett tag också, så jag förstår problemet, men det är trist att det är så här ändå. Alternativet är så klart i det här fallet att göra egen pasta, om man nu har tid och lust till det. I den här tortellinin så skulle man dock ha kunnat använda Parmaskinka och därigenom sluppit konserveringsmedlen, men det är så klart en kostnadsfråga. Även här måste vi fråga oss om vi hellre äter sämre för att spara några kronor.

fredag 13 oktober 2017

Innehåll i tortellini

Jag har inte bloggat om tortellini på sex år nu. Tänk vad tiden går. Men jag har å andra sidan haft min blogg sedan i maj 2009, så det är ett tag och ämnena har blivit många och allt går inte att skriva om regelbundet. Nu är det i alla fall på tiden att följa upp det där med innehåll i färdigköpt tortellini tycker jag. Pasta i alla dess former är ju väldigt populärt och det finns även en del fyllda alternativ, både färska och torkade. När jag 2010 och 2011 gjorde några inlägg om det här så var det ingen munter läsning att läsa innehållföreteckningarna på de som i alla fall jag hade köpt. Jag har inga större förhoppningar om bättring även om det har gått sex-sju år, men utvecklingen går ju framåt som de säger, så varför inte även på matfronten?

Vad är då tortellini egentligen? Så här står det på Wikipedia: "Tortellini är en sorts ringformad pasta som kan ha olika typer av fyllning, exempelvis skinka, svamp eller (parmesan-)ost. Pastan kommer ursprungligen från den italienska regionen Emilia-Romagna och där serveras den i buljong, med grädde, eller med en ragu eller liknande sås (särskilt i Bologna och Modena)." Jag kände faktiskt inte till att den var från Emilia-Romanaområdet, om det nu stämmer det som står, så det var roligt att lära sig. Själv så älskar jag tortellini, helst i gräddsås.

Jag söker på webben för att se hur det står till med innehållet och hittar något som kallas "tortellini kött".

Ingredienser:

pasta 60 %: vetemjöl, ägg 30%, durumvetemjöl
fyllning 40 %: fläskkött 57%, ströbröd (mjukt vetemjöl, salt, jäst), mortadellakorv (fläskkött, salt, aromer)
vasslepulver (från mjölk)
salt
naturliga aromer
nötkött 1%
riven ost
kryddor

Vid en första anblick så ser det okej ut, men den innehåller faktiskt korv, och korv är aldrig rent från tillsatser. Allt redovisas väldigt noga, till och med den stackars procenten nötkött, men vad korven består av, vilket är en större andel av innehållet, det håller man hemligt. Jag undrar om de svarar och berättar i fall jag mejlar? Jag ska göra ett försök och sedan så återkommer jag med vad de sa.


onsdag 11 oktober 2017

Medborgerlig Samling

Jag skrev i går om Feministiskt Initiativ och deras ytterst svaga intresse för maten i skolköken när det handlar om innehåll. I dag så är det ett annat partis tur, Medborgerlig Samling, som också har riksdagsambitioner. Vad vi de då om de kommer in i riksdagen? De verkar aktiva och ambitiösa, om än ganska okända. Jag hoppas att de har ambitioner även när det gäller skolmaten och de har något som de kallar för Skolpolitiskt program. Men tyvärr så finns det inte ett enda ord, och jag menar verkligen inte ett enda, som rör frågan om innehåll i skolmaten. Jag vet inte hur de jobbar där de finns representerade kommunalt, men det är sorgligt att inte en så viktig fråga får något utrymme alls i ens skolprogram.

Jag har många gånger genom åren konstaterat hur svårt det är att driva frågor som rör skolmaten, både från politiker- och tjänstemannahåll. Även övrig personal, inte minst i köken har många gånger ett bristande matintresse. Framför allt färre tillsatser är för de flesta en ickefråga. Det enda som går att göra är att fortsätta jobba och samtidigt ställa frågor och krav. Vad vi äter är alldeles för viktigt för att fortsätta stå i skymundan.


tisdag 10 oktober 2017

Vad tycker Feministiskt initiativ då?

Jag har ju skrivit en del om mat och politik, men inte om vad partier utanför riksdagen tycker och jag kom att tänka på att vi har ju ett som länge har velat in i riksdagen och därigenom kan få makt och det är Feministiskt initiativ, F!. Vad vill de då om de får chansen? Hur vill de jobba när det gäller skolmat exempelvis? Jag gick in och letade efter det här i deras partiprogram.

Här är några utdrag:

"Vi vill se ett livskraftigt jordbruk, där ekologisk produktion är lönsamt och där vi som konsumenter inte behöver undra om att maten vi äter är producerad på ett gynnsamt sätt för hälsa, miljö, människor och djur."

"Fi ska verka för en omställning till en helt ekologisk matproduktion inom Sverige."

"Fi ska verka för att vegetarisk kost ska vara norm inom all kommunala-, landstings- och statliga verksamheter."

Det här är i princip allt som jag hittar, och söker man på ord som skolmat, mat, skolkök, tillsatser, E-nummer, skollunch och liknande så får man inte en träff i deras flera hundra sidor långa program. Jo de skrev att de ville ha vegetarisk mat i skolan, men det var allt. Det gör mig som har stort intresse av de här viktiga frågorna lite orolig. I mycket så är de väldigt detaljerade, här skrapar man inte ens på ytan. Vad vi äter har stor betydelse för hälsan, större än vad de flesta är medvetna om skulle jag tro, även om vi alla vet att det är viktigt att äta rätt. Men ett parti med riksdagsambitioner måste visa upp något bättre än det här.

När det gäller det andra citatet så är det självklart positivt med ekologiskt odlat, men vi i västvärlden ska ha i åtanke att om alla människor på vår jord krävde samma sak, ja då skulle ytan inte räcka till. Vi har kunskap och ekonomi till det, men den situationen befinner sig majoriteten av vår befolkning inte i. Jag noterar det bara för att få perspektiv på debatten. Gifter är jag precis som andra emot.



fredag 6 oktober 2017

Godkända tillsatser

Alla E-nummer/tillsatser är ju av EU godkända och ska inte vara hälsovådliga på något vis och jag tror nog att de flesta inte är något större problem, men sedan så beror det naturligtvis på i vilka mänger vi äter dem. En del är dessutom mer ifrågasatta än andra. Genom åren så har jag försökt att få svar via livsmedelsproducenter, butiker, Livsmedelsverket, dietister och andra, inte minst politiker, kring det här med tillsatser. Hur tillverkas de? Vad innehåller de och hur kan man vara säker på att de är acceptabla att äta? Listan för vilka tillsatser om är godkända revideras ju, vilket den inte skulle om det inte fanns anledning.

Livsmedelsverket är vår myndighet när det gäller frågor av det här slaget, ändå så är det ofta stört omöjligt att få svar om man vill veta saker mer ingående. Varför är det så svårt att få veta mer kring E-nummer undrar jag. Det handlar ju inte om att man är maniskt, hysteriskt rädd eller liknande, utan bara lite sunt ifrågasättande och nyfikenhet. Eftersom jag i många år var ansvarigt kommunalråd för folkhälsa där jag bor, så vet jag även allt för väl hur svårt det är att få med sig politiker och kommunanställda på det här tåget. Gissa om jag har försökt!

Vid en utbildning för skolkökspersonal som jag hade turen att få lyssna på så förespråkade man lågfettprodukter när det gällde mejerivaror. Jag som drev det motsatta, att vi skulle använda naturliga råvaror och livsmedel som vi sedan anpassade. Skulle grädde tillsättas så ansåg jag att man skulle använda den 40-procentiga och sedan späda ut den, men här fick personalen lära sig att man i stället skulle välja lågfettprodukten. Fettmängden blev naturligtvis densamma, men i alla lågfettprodukter så tillsätts stabiliseringsmedel, vilka inte alltid är tilltalande.

Men jag kommer aldrig att ge mig, ren mat är det bästa och många tillsatser i det vi äter handlar dessutom om att branschen ska tjäna pengar, det är helt enkelt sämre produkter som vi får och det är vi som betalar med hälsan, för det kan även handla om att vi får problem med övervikt och annat på grund av manipulerade livsmedel. Du som konsument, ställ krav! Och du som förälder, ta reda på vad barnen får i skolan till lunch.


torsdag 5 oktober 2017

E 341

Jag har inte skrivit speciellt mycket om den här tillsatsen, så det är väl dags att utveckla lite mer. I går när jag gjorde mitt inlägg om chips så hänvisade jag till Äkta vara och deras kommentarer kring kaciumfosfater. Det skiljer sig från Livsmedelsverket, där jag tittade in nu för att se om bilden delas av dem, men det gör den alltså inte. Så här säger myndigheten:

"Kalciumsalter av fosforsyra. Gäller Monokalciumfosfat, Dikalciumfosfat och Trikalciumfosfat. Framställs ur naturligt förekommande mineraler. Salterna kallas fosfater. De ingår i kroppens normala ämnesomsättning och finns bl a i skelettet (kalciumfosfat). Fosfaterna används på flera sätt. I koladrycker ger fosforsyra syrlig smak och har samtidigt konserverande effekt. Den används också som surhetsreglerande medel vid ostframställning (ystning). Kalciumfosfat används som antiklumpningsmedel i pulver. Kalium och natriumfosfat används som bakpulver. Fosfaterna kan också binda metaller och förstärker på så sätt antioxidanters verkan. Fosforsyra och fosfater får tillsammans med polyfosfaterna (E 450–452) användas i en lång rad livsmedel, t ex en del ostar, glass, desserter, kakor, soppor, såser, frukostflingor, kött- och fiskprodukter, djupfryst fisk, nudlar och många fler. Fosforsyra får också användas till modersmjölksersättning och, liksom fosfaterna, till barnmat."

Som lekman är det naturligtvis svårt att veta vad man ska tro, men jag skulle gissa att det är knepigt även för mer insatta personer ibland. Man vet alldeles för lite om tillsatser och man vet inte tillräckligt om deras samverkanseffekt heller. Den biten är liksom borta från hälsodebatten av någon anledning. Kanske är det så enkelt så att det här är alldeles för svårt att greppa för de flesta och då är det också svårt att driva och debattera frågorna. Jag vet inte, men det känns ändå som en rimlig förklaring. Själv så tar jag inte ställning, utan försöker endast att ta reda på mer och bättre förstå vad som är bra och inte att äta. Jag kommer därför att mejla Livsmedelsverket för att höra hur de och Äkta vara kan se så olika på samma tillsats.



onsdag 4 oktober 2017

Hot sweet chilichips

Ganska goda chips, men med två tillsatser, varav den ena sannolikt är mindre trevlig.

Ingredienser:

potatis
solros-/rapsolja
kryddblandning (salt, socker, jästextrakt, druvsocker, paprika, lökpulver, fruktsocker
kryddor (kajennpeppar, svartpeppar, vitlök)
aromer (med kryddextrakt: anis, koriander, fänkål, ingefära, citrongräs)
maltodextrin
surhetsreglerande medel (E 341, E330), paprikaextrakt)

E 341 är en tillsats som borde undvikas. Här kan du läsa mer om den på Äkta varas webbplats: http://www.aktavara.org/Guide.aspx?r_id=27758 Som det står så behövs fler studier, men, om en tillsats tros vara ett hälsoproblem, så borde den inte användas tills dess att mer kunskap finns. Dock är det som alltid vårt eget val vad vi vill äta och inte. Trots det så kan man tycka att producenterna borde ta större ansvar, men tjänar man pengar på ett livsmedel så gör man.