söndag 31 januari 2010

Sortiment

Nu har jag mejlat ytterligare en av våra ledande stormarknader för att fråga om varför de har alternativa produkter som är sämre när de även säljer en likvärdig produkt som är tillsatsfri.

Nu kanske någon reagerar och tänker att priset blir för högt utan tillsatser och så är det många gånger tyvärr. Men det finns även exempel när den tillsatsfria varan är billigare. Kanske någon minns färskosten som jag skrev om för längesedan. Där var det så.

Sedan måste man fråga sig om det verkligen handlar om pengar alla gånger. I mina öron låter visserligen siffran osannolik, men enligt undersökning så går hela 40 procent av våra matpengar till sådant som inte är mat utan snacks, läsk, godis och annat som vi faktiskt inte behöver. Men säg att det ”bara” handlar om 25-30 procent, så är ju det enormt mycket det också. Det vore intressant att se hur mycket som skulle kunna förbättras om vi prioriterade annorlunda och det skulle ju påverka hälsan i rätt riktning utan tvekan.

Nu är ju inte jag någon som ska moralisera, för jag har alltid varit svag för chips till exempel och det ingår ju definitivt inte i det vi behöver för att överleva, men kanske skulle vi kunna påverka handeln till att sälja bättre produkter om vi köpte lite mindre av chips och godis och fick pengar över att göra åtminstone ett bättre val varje gång vi handlade? Det låter verkligen tråkigt, men behöver vi verkligen den största chipspåsen? Kanske en mindre påse gör att det blir en femma över som kan läggas på en bättre vara när vi ska köpa den där kokosmjölken, marmeladen eller vad det nu är vi ska handla? Jag tror nämligen att det är väldigt lite som behövs för att få butikerna att reagera och se över sitt sortiment.

lördag 30 januari 2010

Mejl till en av våra stormarknader

Jag skrev i min blogg att jag skulle fråga olika butiker om vad de gör för att påverka så att de varor som säljs är så bra som möjligt. Igår skickade jag det här mejlet till en av våra stormarknaders huvudkontor. Det ska bli spännande att se vad svaret blir. Jag kommer naturligtvis att mejla många fler butiker och ställa olika frågor.

Hej, jag handlar ganska ofta hos XX och har märkt (precis som på andra ställen) att många varor har flera onödiga tillsatser. Vad gör XX för att påverka det här i rätt riktning? Ibland finns likvärdiga produkter och den ena har onödiga/hälsovådliga tillsatser, men den andra är tillsatsfri. Varför säljs då även det sämre alternativet?

Hälsningar Katharina Wallenborg

fredag 29 januari 2010

Äta ute

De flesta gillar att gå ut på restaurang och äta middag då och då eller luncha med arbetskompisarna och en del äter lunch ute varje dag. Själv tar jag oftast med mig matlåda och det av flera anledningar, men visst blir det en del luncher ute och även middagar ibland när man går ut med kompisar eller familjen. Även hotellfrukostar blir det ibland och de ser ju alltid så fräscha ut så man har ju inte en tanke på att det skulle vara annat än bra mat som ligger så fint upplagt.

Men när man äter man ute så vet man inte så mycket om det man äter. Vilka tillsatser finns? Hur är det odlat? Hur är djuren uppfödda? Vad har de fått för foder? Kommer grönsakerna från en odling i närheten eller från en annan världsdel? Är det färgämne i såsen som har så skarp färg? Har juicen smak av frukt eller är det syntetiska smakämnen?

Så här kan man fortsätta i all oändlighet och ska jag vara ärlig så har jag aldrig frågat om det här på någon restaurang. Borde man det? Kanske. Varför ska vi ställa krav annars men inte när vi betalar dyra pengar för det vi äter? Vad säger ni som läser det här? Är ni sådana som frågar, eller är ni som mig och bara beställer in det som är gott och inte funderar så mycket på innehållet?

En ny aspekt på ätandet och innehållet alltså. I alla fall för mig.

tisdag 26 januari 2010

Vad gör butikerna själva?

Efter att jag nu i 8 månader aktivt har sökt efter varor utan onödiga tillsatser så börjar jag bli lite irriterad på handeln som köper in så mycket skräp rent ut sagt och det gäller inte bara tillsatser utan till exempel sylt som inte är sylt utan geléat socker med några bär som gisslan, eller varor med palmolja trots att vi vet att regnskog skövlas för att odla oljepalmer och så vidare.

Jag kommer därför att börja ta reda på vad de har att säga till sitt försvar och hur de resonerar när de köper in varor som är sämre alternativ när det finns bra alternativ att tillgå. Jag vill också veta varför de köper in kött från djur som transporterats långt eller varför de packar vissa varor i tråg vilket påverkar miljön negativt fast de skulle kunna välja andra förpackningar eller inga alls utan sälja i lösvikt.

Som vanligt så kommer jag att publicera svaren på min blogg, men jag kommer inte hänga ut någon eftersom det inte är mitt syfte, utan förekommer någon butik med sitt namn så beror det på deras goda vilja och engagemang i rätt riktning och inget annat.

söndag 24 januari 2010

Går det att äta rätt?

Det här har jag funderat på tidigare också och egentligen så skulle jag vilja göra så mycket mer än det jag hinner när det gäller att ta reda på vilka alternativ man ska välja i butiken.

Alla tillsatser är inte av ondo och även bra sådana har ibland ett E-nummer. E:et betyder ju bara att det är godkänt i våra EU-länder, så E är inte automatiskt dåligt. Däremot så kan det dölja sig mycket bakom ett E som man inte vill äta och det är just det som är så svårt. Hur ska man kunna hålla reda på alla dåliga E-nummer?

Många vill ju äta närproducerat nu för tiden. Men om en ko till exempel äter foder från en annan världsdel, är köttet då närproducerat? Sedan vill man ju att kon ska ha haft ett bra liv och hur vet man det?

För miljöns skull så vill man också ha så små och få förpackningar som möjligt och de ska ju helst gå att återvinna. Jag minns när jag var barn, då var tandkrämstuberna av metall och de låg i pappförpackningar. Sådana kartonger är ofta borta från tandkrämen nu, men jag köpte en ansiktskräm häromveckan och den var snyggt förpackad både i pappkartong och med plast utanpå det. Krämen var visserligen inte till för att äta, men varför två lager förpackning utanpå?

Det är oundvikligt att fundera vidare på allt det här med konsumtion när man väl har börjat intressera sig för något som har med det här att göra. När det gäller förpackningar så köper jag helst inte frukt och grönsaker som ligger i tråg med plast runt. Det känns väldigt onödigt, speciellt om det är kravodlat. Då har ju idén gått förlorad tycker jag.

Jag funderar vidare och tar reda på mer och berättar för er som läser. Har ni bra tips så hör gärna av er och jag vill passa på att tacka er som har mejlat hittills.

fredag 22 januari 2010

Svar om jordnötssmöret

Jag fick svar snabbt från tillverkaren av det mindre nyttiga jordnötssmöret och så här skriver de:

Hej Katharina,

Tack för du har tagit dig tid att skriva mail till oss, med synpunkter och tips om.
XX Jordnötssmör har sitt eget unika recept, som smakar XX.

Jag förstår din förvåning över att den innehåller härdat fett. Det är ca 2% fullhärdat fett, alltså inte transfettsyror.

Vi rapporterar alla konsument kommentarer både ris och ros, till produktchefer och marknadsavdelningen.

Självklart kommer vi även att framföra just dina synpunkter.

Vänliga hälsningar
Anulina Svensson


Vi får väl se om de tar till sig av det jag skrev. Jag tror nog att deras jordnötssmör kan smaka lika bra även utan härdat fett, men som sagt, vi får se...

tisdag 19 januari 2010

Jordnötssmör

Jordnötssmör är något jag brukar ha hemma även om vi inte är storkonsumenter. Förr, när jag läste innehållsförteckningen mer utifrån mängd nötter, så var valet inte så svårt, men nu, när jag även läser utifrån tillsatser så såg jag att ”min favorit" inte håller måttet. Det här innehåller den:

rostade jordnötter i bitar
vegetabilisk olja
dextrose
härdat vegetabiliskt fett
salt

Visst har jag varit medveten om härdat fett till exempel, men även smaken är ju viktig och priset givetvis. Inte har jag hittat någon med bättre innehåll heller vad jag kan påminna mig.

Nu senast hittade jag dock en ny sort som jag inte har provat tidigare och den innehöll faktiskt endast följande ingredienser:

rostade jordnötter
havssalt

Varan var dessutom kravmärkt och det är jordnötssmör från märket Kung markatta. Nu har jag köpt en burk och jag hoppas att smaken är lika bra som innehållet är kort. Jag kommer så klart att mejla den andra producenten och fråga varför inte deras jordnötssmör har samma innehållsförteckning. Återkommer...

söndag 17 januari 2010

Alternativ till det med onödiga tillsatser

Efter att ha börjat intressera mig för innehållsförteckningen i olika matvaror och annat som jag äter så har jag slutat köpa vissa produkter eller också köper jag vissa mer sällan. Men vad har man för alternativ? Ibland är det svårt att hitta motsvarande produkter som är rena, eller också är det svårt att tillaga dem själv. Men det finns tack och lov många alternativ bara man lär sig dem.

Stripps till exempel är något som är enkelt att göra själv. Man strimlar potatis (låt gärna skalet sitta kvar) och friterar precis som vanligt. Trots att potatisen är rå när man lägger den i oljan så tar det inte längre tid än färdig stripps. Men det blir hälften så dyrt och nyttigare, så det är bara fördelar och att strimla går ganska snabbt.

Vill du inte köpa dressing med diverse konstigheter i så köp 10-procentig yoghurt eller crème fraîche och blanda med chilisås, salt, kryddor, senap eller vad du nu gillar. Majonnäs är alltid gott att ha i och det kan man enkelt göra själv, fast där ska jag erkänna att jag oftare äter köpt. Än så länge har latheten tagit över, men jag ska bättra mig.

Tacos gillar de flesta och även vi här hemma, men jag har i princip slutat köpa kryddblandningen. Det är enkelt att krydda själv med chilipulver, kajenn, koriander, salt, peppar och gärna lite chilisås eller vad man nu gillar. Man får smaka sig fram och jag lovar att det blir lika gott.
Min ambition för framtiden är att lägga ut recept som är bra alternativ till det som finns att köpa när man inte vill ha det.

lördag 16 januari 2010

Annan smördeg

Idag var jag och hälsade på äldste sonen och vi var och handlade i hans livsmedelsbutik. Där fick jag syn på smördeg som var fryst och kom genast att tänka på den färska smördegen som jag hade köpt som inte innehöll något smör. Nyfiken som man numera är så tittade jag givetvis på innehållsförteckningen och det var bara att konstatera att något smör fanns det inte i den. Hur i hela friden kan man få kalla något för smördeg när det inte finns smör i? Nu är jag verkligen nyfiken och måste ju titta på fler sorter, för det borde väl ändå vara möjligt att hitta en äkta deg med det innehåll som namnet antyder? Skam vore det väl annars.

onsdag 13 januari 2010

Smördeg

Ja det stod åtminstone så på förpackningen som jag köpte förra veckan när jag skulle göra smördegspaj. Om jag inte hittar smördeg som verkligen är smördeg så var det sista gången jag köpte något sådant. Naiv som man är så tror man i alla fall att det ska innehålla någon gnutta smör, men se det gjorde det inte. Här är innehållet:

vetemjöl
vegetabilisk fettberedning (vegetabiliska fetter och oljor)
vatten
salt
emulgeringsmedel E 471
surhetsreglerande medel E 330
etylalkoholsocker
koncentrerad citronjuice
mjölbehandlingsmedel E 920

Innehållsförteckningen avslutas med att informera om att degen inte innehåller färgämne. Härligt! Då är ju allt det övriga okej.

Jag kan inte rå för att jag tänker att det borde gå att göra smördeg med mjöl, smör och eventuellt någon annan ingrediens, men allt det här? Varför är det till exempel surhetsreglerande medel i? Jag måste fråga om den här innehållsförteckningen, speciellt vart smöret tog vägen.

tisdag 12 januari 2010

Ytterligare svar om de glutenfria pepparkakorna

Nu återkommer jag om de glutenfria pepparkakorna. Jag kan inte säga att jag är nöjd med det nya svaret, men här är det i alla fall. Jag undrar fortfarande vilken typ av vegetabiliskt fett det är och aromerna ville de visst inte kännas vid, men nu lägger jag ner, för jag kommer ändå inte att köpa deras pepparkakor igen och jag ser ju att intresset för att korta ingredienslistan inte finns.

Hej och tack för ert snabba svar. Jag har ett par frågor till som jag hoppas att ni kan svara på samt ett par följdfrågor.

Vad är aromer och hur har de framställts? Kryddorna i pepparkakor smakar ju i sig en hel del, så jag är lite nyfiken på varför det tillsätts.

När det gäller förtjockningsmedel så undrar jag varför det ska vara så många? Är även nyfiken på varför emulgeringsmedlet är tillsatt.

Jag har handlat olika sorters pepparkakor i år och hittat två (visserligen utan gluten) som inte har några tillsatser utom de vanliga ingredienserna och då bakpulver inräknat så klart. Tidigare år har jag bakat både vanliga och glutenfria pepparkakor och det är visserligen skillnad på hemmabak och från fabrik, men det jag vill få fram är att även glutenfria pepparkakor kan få en bra konsistens och hålla bra utan förtjockningsmedel eller emulgeringsmedel.

Hälsningar Katharina Wallenborg


Hej!

Om du tittar i ingrediensförteckningen så ser du att i det vegetabiliska margarinet ingår följande ingredienser: vegetabiliskt margarin (veg olja och veg fett, vatten, salt, emulgeringsmedel E 471, surhetsreglerande medel (citronsyra), aromämne, A- och D-vitamin). Dessa ingredienser ingår i margarinet när vi köper den råvaran.

(Emulgeringsmedel används när man ska blanda fett och vatten.)

Flera förtjockningsmedel? Vi har provat ut en kombination av förtjockningsmedel för att få en så bra glutenfri produkt som möjligt. Tyvärr så går det inte alltid att jämföra att baka i liten skala hemma, som att baka i stor skala i ett bageri.

Med vänlig hälsning/Regards

Monica
Konsumentkontakt

måndag 11 januari 2010

Passerade tomater

Passerade tomater är inte något som jag använder ofta, men under julledigheten provade jag ett recept från en av Nigellas kokböcker och där skulle det vara den ingrediensen. Min (numera) vana trogen läste jag innehållsförteckningen och den löd:

tomater
salt

Om saltet behöver vara där kan man ju diskutera, men det var inga andra tillsatser vilket kändes bra. Märket på tomaterna var Buffé.

söndag 10 januari 2010

Krav-märkt

Mitt senaste inlägg handlade bland annat om krav-märkt, vilket jag tycker är en bra märkning, men den är ingen garanti för att äta bra rakt igenom bara för att man köper mat med den märkningen. Jag har ju läst olika krav-märkta produkters innehåll i jakten på så bra och ren mat som möjligt, men tror man, vilket ju inte är helt långsökt faktiskt, att de ska vara tillsatsfria, så tror man fel.

Det finns så många märkningar så det är svårt att hålla reda på alla. Alltså: läs om det är något du är osäker på. Först och främst så finns det ju information på nätet, men sedan får man som sagt var läsa på de enskilda produkterna också ifall det är något speciellt man är angelägen om.

Det är ju bra med giftfritt, men varför ska man behöva äta olika tillsatser som man vet kan vara hälsovådliga? Det borde inte ingå i krav-konceptet anser jag. Kanske kan vi konsumenter påverka det här om vi trycker på. Det vore toppen, för då vet man att handlar man krav-märkt så är det dels giftfritt men även tillsatsfritt och med tillsatser menar jag naturligtvis sådant som inte har i produkten att göra.

fredag 8 januari 2010

Krav- och sigillmärkt

Det här blir tyvärr ett mycket långt inlägg, men svaret som jag fick var så intressant så jag ville förmedla det till er ändå.

Hej!

Vad gäller lamm så är de väldigt mycket utomhus och äter det som finns runt omkring.

Men vill man vara säker på att allt vad gäller djurhållning till vad de får för foder är kontrollerat kan man välja produkter som KRAV-märkta, ekologiska eller svenskt sigill märkta. Vi har jobbat flera år med dessa produkter och är väldigt glada över att intresset har ökat så mycket hos konsumenterna.

Vi säljer KRAV-märkta produkter (nöt, gris och lamm) under varumärket Vårt ekologiska, men vi tillverkar även Coops KRAV-märkta Änglamark produkter, samt Axfoods KRAV-märkta köttprodukter.

Svenskt Sigill produkter vi har är Nötkött Charolais från gotländska uppfödare samt Griskött från en gotländsk gård Havor, som ligger på södra Gotland (Havdhem).

Nedan har jag tagit fram lite information om vad KRAV och Svenskt Sigill står för. Hör gärna av dig om du har ytterligare funderingar.

Med vänlig hälsning

Pernilla Eklöf
Stockholms butikskött


KRAV-märkt produktion:

Märkningens mervärden

KRAV-märkningen står för Bra miljö, God djuromsorg, God hälsa och Socialt ansvar.

Bra Miljö

KRAVs regler siktar mot en hållbar produktion. Därför får kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller genmodifierade organismer (GMO ) inte användas. Att inte använda kemiska bekämpningsmedel bidrar till en ökad mångfald i naturen.

En balans mellan djurhållning och växtodling är viktig. Därför ska en så stor del som möjligt av djurens foder produceras på den egna gården. Då kan näringen gå runt i ett kretslopp på gården och det blir lagom mycket gödsel att sprida tillbaka till åkern.

Också för själva livsmedlen gäller försiktighetsprincipen. Först efter prövning får producenten använda någon av de få tillsatser som KRAV kan tillåta.

God djuromsorg

Det är också viktigt hur djuren har det. De ska kunna bete sig så naturligt som möjligt. Exempel på detta är att grisarna går ute hela året. De får beta, böka och ta sig gyttjebad. Likaså får hönsen vara ute och äta grönt och picka mask under sommarhalvåret.

God hälsa

Hälsa är en fråga om fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. För god hälsa behövs bra miljö. Förutom den omedelbara hälsofördelen för lantbrukaren som slipper hantera kemiska bekämpningsmedel kan det öka välbefinnandet att veta att man gör en god sak för miljön genom att äta KRAV-märkt.

Socialt ansvar

En KRAV-godkänd produktion kan bli underkänd om arbetsvillkor och sociala förhållanden vid produktionsplatsen är undermåliga. I Syd blir många lantarbetare skadade av de stora mängder kemiska bekämpningsmedel som används där vid odling av exportgrödor. Ekologiska odlare slipper den risken.

Mer fakta om KRAV finns att läsa på deras hemsida:

www.krav.se

Svenskt Sigill-märkt produktion:

Svenskt Sigill är ett kvalitetsmärke på mat och blommor. Med kvalitet menar vi produkter som är säkra att äta, som producerats med omsorg om djuren och med hänsyn till vår miljö. Du som köper mat eller blommor märkta med Svenskt Sigill kan vara säker på att produkterna kommer från kontrollerade, svenska gårdar och odlingar, och är framställd enligt strikta regler som är till nytta för både djur, natur och för oss människor. Du får alltså inte bara mat och blommor av bra kvalitet, du bidrar dessutom till en bättre miljö och till att hålla landskapet öppet. Idag finns Svenskt Sigill på bröd, mjöl, gryn, grönsaker, potatis, frukt, bär, dryck, mejerivaror, kött, svamp och prydnadsväxter. Och ännu mer är på gång.

Genom märket Svenskt Sigill vill svenska bönder och odlare ge dig som konsument ett tydligt val. Ofta är ursprungsmärkningen otydlig. Med Svenskt Sigill kan du göra ett medvetet val om du vill ha svenskproducerad mat av hög kvalitet, odlade efter särskilda villkor av ansvarstagande producenter.

För den som producerar livsmedel och prydnadsväxter märkta med Svenskt Sigill är märket ett kvalitetskoncept, skapat för dem som vill åstadkomma någonting extra för sin gård, odling eller trädgård. Filosofin är att producera mat och blommor av högsta kvalitet och samtidigt ta ett stort ansvar för miljö och djuromsorg. Förutom en stolthet över att ha ett företag förknippat med Svenskt Sigill kommer utbudet att få en värdefull ursprungs- och kvalitetsstämpel. Indirekt är det här ett samarbete mellan svenska bönder/odlare och svenska konsumenter. Svenskt Sigill länkar ihop den majoritet av konsumenter som vill köpa svenska produkter av bra kvalitet med de många bönder och odlare som vill producera den

Så, vad skiljer då en Svenskt Sigill-märkt råvara/blomma från en vara som inte är märkt? Grundläggande är förstås löftena om säker mat, producerad med hänsyn till miljön, med krav på god djuromsorg och öppna landskap, samt en oberoende kontroll.

Mer fakta om Svenskt Sigill finns att läsa på deras hemsida:

www.svensktsigill.com





torsdag 7 januari 2010

Polkagrisarom

Nu äntligen kom svaret (efter påminnelse) om aromen i polkagrisarna. Så här lyder det:

Hej,

Lösningsmedel tillsätts i aromerna för att göra de olika aromkomponenterna blandbara med varandra och lösliga i polkagrissmeten.

De naturliga aromämnen som ingår i Cola-arom utvinns ur olika citrusfrukter och kryddor (t.ex kanel).

De naturidentiska framställs genom syntes av olika kemikalier.

Det finns inga hälsorisker med cola-arom doserad enligt vår rekommendation i polkagris. Den innehåller bara ingredienser som är tillåtna i livsmedel.

Däremot är aromen i sig mycket koncentrerad och inte lämplig att dricka.

Med vänliga hälsningar / Best regards

onsdag 6 januari 2010

Fetaost

Jag har då och då läst innehållsförteckningen på olika ostar som jag har köpt och ju mjukare de är, ju större är risken för tillsatser. Häromdagen använde jag fetaost i ett recept med auberginrullar och då passade jag på att kontrollera innehållet och det såg mycket bra ut:

pastöriserad får- och getmjölk
löpe
mjölksyrekultur
koksalt

Der är Icas fetaost och den smakade för övrigt mycket bra. Särskilt mjuk är den ju inte, så jag hade nog gott hopp om innehållet, men som jag många gånger har konstaterat: innehållet i det vi äter kan vara väldigt överraskande.

tisdag 5 januari 2010

St Dalfour ananas- och mangomarmelad

St Dalfour ananas- och mangomarmelad är en annan marmelad (har tidigare skrivit om deras ”fyra frukter”) som jag har hittat utan onödiga tillsatser. Den innehåller även relativt mycket frukt, något som man verkligen får titta efter när man ska handla marmelad. Den här sorten innehåller 56 gram frukt (per 100 gr).

Innehåller i övrigt ser ut så här:

ananas
mango
osötat druvjuicekoncentrat
fruktpektin
citronjuice

Marmelad är inte något man äter stora mängder av, vilket man i och för sig inte gör när det gäller det mesta, men även om man som jag äter marmelad sällan, så vill man att den ska vara så god och ha så bra innehåll som möjligt. Dessa geléade safter som ibland säljs som marmelad borde därför inte vara tillåtna anser jag. Samma sak med korv, saft, sylt och så vidare. Det ska innehålla en viss mängd av huvudingrediensen för att få ha namnet och gränsen är på tok för låg, men vi kan påverka om vi väljer rätt när vi handlar, så titta lite extra på innehållet även av den här anledningen.

måndag 4 januari 2010

Lammgrytkött

Jag köpte grytkött av lamm i november och jag mejlade dem också då jag hade en fråga om ursprunget. Inget svar ännu, så jag kommer att skicka om det här mejlet:

Hej,

Jag köpte ert lammgrytkött som jag måste säga var väldigt fint. Jag tittade därefter på er hemsida och såg att ni endast har lammkött med "ursprung" från svenska gårdar. Vad innebär det?

Hälsningar Katharina Wallenborg


Det är tråkigt att det är så många som inte svarar eller väntar i evigheter på att återkomma. Jag skriver oftast kortfattat och är alltid vänlig (då jag tycker att man ska vara det), så det finns inget som borde göra att jag inte får svar, såvida inte svaret känns obekvämt att skicka så klart. Men nu gör jag alltså ett nytt försök.

söndag 3 januari 2010

Spelt-dinkelbröd

Jag har skrivit om knäckebröd tidigare och precis som då så börjar jag med att berätta att jag inte vet huruvida det brukar vara tillsatser i hårt bröd eller inte. Jag är ingen storkonsument av bröd, men jag har inte hittat farliga eller onödiga tillsatser i hårt bröd så länge i alla fall, men det är få sorter som jag har ätit å andra sidan.

Nyligen köpte jag i alla fall ett mycket gott bröd som kommer från Pyramidbageriet. Det heter Spelt-dinkelbröd och kan verkligen rekommenderas. Innehållet är följande:

mjöl av spelt/dinkel, korn och råg
vatten
salt
jäst

Det är gräddat i vedeldad ugn och det bidrar säkert till både smak och konsistens. Det är betydligt dyrare än vanligt knäckebröd, men man får väga för och emot. Äter man sällan hårt bröd så är det kanske värt några kronor extra, för det är väldigt långt ifrån de vanliga fyrkantiga skivorna som man oftast äter.

lördag 2 januari 2010

Colaarom i polkagris

För ungefär två månader sedan så gjorde jag några inlägg om polkagrisar. Den 3 november fick jag svar på ett av mina mejl om innehållet. Jag ville ändå få ett mer ingående svar och skickade det här mejlet:

Hej,

Tack för ditt snabba svar.

Nu blev jag nyfiken. Varför tillsätts lösningsmedel i polkagrisar? Och ja, det är XX som jag har köpt.

Varifrån och hur utvinner man de naturliga och naturidentiska aromämnena? Finns det någon hälsorisk med innehållet i colaaromen?

Hälsningar Katharina Wallenborg


Sedan har det varit tyst, så idag mejlade jag om brevet. Vi får se om de hör av sig. Förhoppningsvis så kan jag lägga ut svaret inom de närmaste dagarna.

fredag 1 januari 2010

Chilli sauce

Så heter en helt fantastisk god – och stark – chilisås från Linghams som jag köpte häromdagen. Precis som vår egen ketchupchilisås så har flaskan chilifrukt på etiketten, men skillnaden är att det faktiskt är chilifrukt i såsen. Innehållet är:

chili 40 %
socker
vinäger
salt

Det är det hela och smaken och hållbarheten är mycket bra, så det finns inget försvar för alla chilisåser och liknande som har både det ena och det andra i sig. Om ni har den här såsen i er butik så köp den. Det kommer att bli en favorit! Jag lovar!