onsdag 31 januari 2018

Spröda majsbröd i ny tappning från Olda

Det var i mars 2011 som jag skrev om majsbröd första gången. http://naturligkost.blogspot.se/2011/03/sproda-majsbrod.html Nu blir det den andra och det handlar om samma fabrikat, men med ett annat innehåll. När det ändrades vet jag inte, men så här ser det ut i dag:

majsgryn
salt
kummin

Tidigare fanns även majsstärkelse och glutenfri vetestärkelse med. Stärkelsen är egentligen inget annat än kolhydrater, men det kan finnas gluten i den om det inte står att den är glutenfri, så var lite försiktig med denna ingrediens som egentligen bara är glukos. Bra dock att de har tagit bort den även om den inte hade gluten i sig. Vi får i oss så mycket kolhydrater ändå.

Jag brukar ofta gnälla på glutenfria produkter då de har så många tillsatser, men det här är ett livsmedel som har reducerat bort allt onödigt. Bra gjort Olda!


tisdag 30 januari 2018

"Grisar i fokus"

Det är en del av rubriken till artikeln som handlar om när den av Djurens rätt arrangerade uppvaktningen av landsbygdsminister Sven-Erik Bucht skedde tidigare i januari. Det var organisationerna Djurens Rätt, Djurskyddet Sverige samt Compassion in World Farming Sverige som besökte ministern och lämnade över nästan 130 000 namnunderskrifter för att grisarna ska få bättre villkor. Regeringen jobbar för bättre djurhållning på många sätt, men just grisarna har bland annat fått det sämre på vissa håll. Så här säger Linda Björklund, etolog på Djurens Rätt:

"Vi är glada att vikten av naturligt beteende finns med och klargörs i förslaget till ny djurskyddslag. Men att Jordbruksverket samtidigt tillåter en förkortad digivningstid, är motstridigt. Tid tillsammans för modersdjur och ungar är betydande del av det naturliga beteendet, därför reagerar vi och många med oss på ändringen som tillåter tidigare avvänjning."

Kanske vi alla kan bidra till bättre djurhållning samtidigt som vi jobbar för bättre mat. Det är valår och partierna lyssnar förhoppningsvis lite extra de kommande månaderna fram till valet. Dra ditt strå till stacken du med, fråga och ifrågasätt. Man behöver inte vara vegetarian för att bry sig om djurens väl och ve, absolut inte. Även om vi föder upp djur som ska bli mat, så ska de behandlas respektfullt den tid de lever.

Läs artikeln om uppvaktningen här: https://www.djurensratt.se/blogg/grisar-i-fokus-nar-djurens-ratt-uppvaktade-landsbygdsminister-bucht


onsdag 17 januari 2018

Vad undviker vi i maten?

Yougovs undersökning är visserligen från 2016, men jag tror att den står sig ganska bra ändå. Det här är i procent vad vi svenskar undviker i maten:

Transfetter 39%
Genmodifierade ingredienser 35%
Sötningsmedel 34%
Palmolja 31%
E-nummer 28%
Härdat fett 24%
Akrylamid 23%
Bisfenol A 23%
Smakförstärkare 22%
Socker 22%
Konserveringsmedel 21%
Färgämnen 21%
Glutamat 21%
Förtjockningsmedel 17%
Stabiliseringsmedel 16%

Akrylamid är med och nästan var fjärde person undviker det. Inget märkligt med det kanske, men med tanke på hur stora chipshyllorna är och hur mycket pommes frites och strips som säljs, så blev jag lite förvånad. Glutamat trodde jag däremot att fler skulle placera högre upp på listan. Palmolja kommer högt och jag gissar att det har med miljön att göra och det är i så fall bra, ändå så är det en otroligt vanligt förekommande ingrediens. När man ser den här listan så undrar man därför om vi undviker dessa ingredienser eller tillsatser till vilket pris som helst. Ska jag vara helt ärlig så finns det vissa som jag personligen absolut undviker, men mycket som jag äter om det är för besvärligt att hitta likvärdiga alternativ.

Hur som helst så är det väl inget som förvånar eller sticker ut i undersökningen. Det är positivt att många ändå har en så stor medvetenhet. Problemet är väl att gemene man inte har det och därför så går det väldigt trögt att förändra innehållet i mycket. Men med kunskap och intresse så kan vi bli bättre på att välja när vi handlar och att ifrågasätta, och det tror jag att vi kommer att bli. Sakta men säkert så...


söndag 14 januari 2018

Chips och akrylamid

Är du svag för chips? Läs det här i så fall:

https://www.testfakta.se/sv/livsmedel/article/fredagsgiftet-tio-ganger-mer-akrylamid-i-vissa-chips

Äter man stora mängder chips eller till exempel pommes frites så kan det vara värt att ta det här i beaktande, äter man sällan så är det nog ingen större fara. Alla minns väl förra omgången när akrylamid var på tapeten? Här är adressen till frågor och svar som SvD stod bakom:

https://www.svd.se/svar-pa-lasarnas-fragor-om-akrylamid (tyvärr lyckas jag inte länka sidan)

Man kan läsa att det på den tiden, för snart 16 år sedan, troddes vara 300 cancerfall som orsakades av akrylamid, i dag är det 500 om vetenskapen har rätt. Vi bor visserligen fler till antalet i Sverige nu, men inte så många fler och även om man sannolikt ska äta en hel del akrylamid för att förstöra hälsan, så är det värt att ha respekt för ämnet så klart. Panik ska man dock inte få, för det är inte heller bra för hälsan. Dessutom så vet vi ju att varierar vi vår mat så får vi i oss alla näringsämnen och vi sprider ut riskerna med det som är dåligt. Skulle det nu ändå vara så att man får i sig alldeles för mycket så är det kanske matvanorna i stort som är problemet och att då ändra mathållning blir en vinst på flera olika sätt.

Men om vi återgår till chipsen så är det intressant att Livsmedelsverket redan under första vändan av diskussionerna kring akrylamid uppmanade chipstillverkare att se till att hålla en låg nivå i dem, men nu ser vi alltså att inte alla tog det till sig. Sådant är väldigt trist.


fredag 12 januari 2018

Nyttig fisk

Fisk tänker vi ofta på som nyttig mat och det är det så klart, men all fisk är inte det. Det beror givetvis inte på fisken själv, utan olika gifter som finns i vattnet där den lever. Det är sorgligt att vi själva har släppt ut så mycket skräp i naturen och i vattnet så att vi måste tänka på vilka fiskar vi äter och i vilken utsträckning, men det är viktigt att vi gör det. Speciellt ska man som förälder tänkta på vad man serverar till sina barn. Det gäller även i skolköken så klart. Men väljer vi rätt, så är det utmärkt mat. Gott är det också.

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/all-fisk-ar-inte-nyttig/barn-och-ungdomar

söndag 7 januari 2018

"Ren mat"

Ren mat är för många ett begrepp och innefattar mer än bara undvikande av tillsatser. Det handlar om att äta rätt och då mat som inte är processad. Dricker man juice så ska den vara färskpressad och många undviker både fisk och kött, framför allt rött kött. Fet fisk rik på omega-3 anses dock av flera vara ett bra alternativ. Andra förespråkar kött, men självklart rent kött. Allt måste vara naturligt.

Äter man pasta så förespråkas den med fibrer, samma sak om man vill äta en smörgås. Mättat fett är nej-nej för ren mat-ätarna. Självklart så utesluts även korv, bacon och annat processat kött. Naturligtvis går hel- och halvfabrikat bort. Att undvika kemiska smakämnen är naturligtvis en självklarhet. Man talar även om rå mat (raw food) och grönsaksjuicer i sammanhanget. Just juice är något som jag själv ofta gör, men alltid med mixer, aldrig med juicepress. Det är slöseri av stora mått att slänga frukt- och grönsakskött. Dels så mättar det mer om det finns fruktkött kvar, dels så får man i sig nyttiga fibrer.

När jag här på bloggen talar om ren mat, så är det alltid mat utan tillsatser/E-nummer och inget mer. Jag skriver inte om det som ett begrepp, vilket ren mat är. Det var nämligen tillsatserna som fick mig att börja blogga, då jag ville se hur lätt det var att hitta alternativ utan dessa. Sedan så undviker jag givetvis annat som inte är hälsosamt om det finns bättre alternativ, men här på bloggen så handlar det om mat utan E-nummer.


torsdag 4 januari 2018

Om omega-6

Jag delar här några artiklar om omega-6, den fettsyra som jag bloggade om i går. Det är verkligen inte lätt att som vanlig konsument veta vad man ska äta mer eller mindre av, men man får göra så gott man kan. Något som alltid är bra är att äta blandad kost, men givetvis med mer eller mindre av sådant som är konstaterat bra eller dåligt. När det gäller omega-6 så är forskningen uppenbarligen begränsad och mycket som ligger på webben har några år på nacken. Men det här är en omdiskuterad fettsyra så säkert kommer det snart fler och nya rön.

http://ettsotareblod.se/nya-ron-sluta-at-omega-6-rika-oljor-och-lattmargarin/

https://ehdin.com/article/omega-63-kvoten-viktigast/

http://nutritionsfakta.se/2016/06/10/vegetabiliska-omega-6-fetter-okar-inte-inflammation/

onsdag 3 januari 2018

Olika fetter i maten

Eftersom jag tycker att det här med fett är spännande så letar jag ibland efter ny information. På ICA:s sajt står det en hel del och kortfattat i en ruta så här:

"Ju hårdare fett, desto onyttigare

Ju mer mättat (onyttigt) fett som finns i livsmedlet, desto hårdare blir det.
• Smör och kokosfett – mycket mättat fett, hårt både i rumstemperatur och i kylen. 
• Olivolja och rapsolja – mycket enkelomättat fett, flytande i rumstemperatur. 
• Solrosolja – mycket fleromättat fett, flytande även i kylen."

Fast att inte oliv- och rapsolja skulle flyta om det har stått i kylen vet jag inte varifrån de har fått. Men att olja är bättre än smör om man använder stora mängder fett tvivlar jag inte på. Däremot så tror jag personligen inte att det är ett så stort problem så att man inte kan äta det på smörgåsen eller dricka vanlig mjölk, såvida man inte sätter i sig allt för mycket så klart. Lagom är alltid bäst.

När det gäller solrosolja så innehåller den mycket omega-6, något som vissa experter hävdar skulle vara dåligt för oss. Livsmedelsverket å sin sida ser inga negativa konsekvenser. Som lekman har jag ingen åsikt, då jag helt enkelt har för lite fakta. Så kan man naturligtvis resonera om mycket, men i det här fallet så tycker jag att det är svårt att veta vad som är det bästa. Men jag känner trots allt att en viss försiktighet när det gäller omega-6 kan vara bra. Men att undvika det helt är inte rätt väg att gå, för kroppen behöver det, men kanske har vi trott att vi behöver mycket mer än vad vi gör. Nya rön kommer säkerligen att dyka upp.

tisdag 2 januari 2018

Vegetarianer och fett

Till att börja med: God fortsättning! Du har väl njutit av god mat och dryck och även om du är en medveten konsument så hoppas jag att du inte har lagt så mycket möda på att undvika vissa tillsatser och annat. Här blev det tillsatsfri julskinka, men det blev "tillsatssill" och färdigköpt hovmästarsås till den gravade laxen. Man måste väga tiden emot nyttan med saker. Stressar man halvt ihjäl sig för att vara nyttig, så kanske det slår tillbaka på annat sätt och man sitter jättetrött på julaftonen och orkar inte njuta fullt ut. Dessutom så är det skillnad på tillsatser och tillsatser, tänk på det.

Men nu då, så här efter både jul och nyår och bara trettonhelgen kvar, kanske är det dags att dra ner på allt mumsande? Kanske ska vi bli lite nyttigare i år, äntligen. Med öppet sinne så gick jag in på Livsmedelsverket, en myndighet som jag precis som många andra, är skeptisk emot. Inte mot allt givetvis, men mot en del, och trots att jag tänkte att jag skulle läsa om något som gav mig anledning att inte vara så skeptisk, så blev det så ändå. Jag hittade en rubrik om vegetarisk kost, och även om jag inte är vegetarian, så äter jag en hel del grönsaker och ville se vad de hade att säga om det. En rubrik som fångade mitt intresse var "Fett". Det första stycket lyder så här:

"Fett är en viktig energikälla för våra kroppar och rätt sorts fett i lagom mängd är avgörande för att vi ska må bra. Den vegetariska kosten innehåller ofta mindre mängd mättat fett än blandkost. De som äter mjölkprodukter behöver ändå tänka på att välja magra mejeriprodukter, för att andelen mättat fett inte ska bli för stor."

Jag må låta gnällig, men varför ska en vegetarian inte kunna dricka ett glas vanlig mjölk eller använda vanlig grädde i en gratäng? Återigen så funderar jag över varifrån denna fetträdsla kommer och hur den kan hålla i sig. Har vi inte blivit motbevisade tillräckligt när det gäller det här och varför propagerar man inte för att använda mjölkprodukter i mindre omfattning i stället för att använda lättprodukter där man vet att det finns ifrågasatta tillsatser?

Än en gång så fick jag mina fördomar emot Livsmedelsverket besannade, trots att jag egentligen inte vill det. Jag vill kunna lita på dem och veta att de vägleder mig rätt, men det går bara inte. Jag kommer fortsätta dricka min kakao varje dag, med lite socker i, men gjord på standardmjölk. Det kanske är emot bättre vetande enligt vissa, men det finns en till aspekt som ofta glöms bort och det är smaken. Dessutom så lagar jag det mesta av det jag äter och vet vad jag får i mig. Det här är jag fullständigt trygg med och jag tror att det blir Livsmedelsverket som i en framtid kommer att få backa, inte vi som är skeptiska till denna hysteri kring mättat fett. Men med detta sagt, så ska vi naturligtvis äta det i måttlig mängd. Jag tror inte heller att det är bra att få i sig för mycket, det jag menar är att pendeln har slagit över för långt åt andra håller och vissa vill uppenbarligen att den ska stanna där.