GOTT NYTT ÅR!

Jag vill önska mina bloggläsare ett gott nytt år. Det har verkligen varit spännande att skriva den här bloggen och nu har jag hållit på sedan i maj och har naturligtvis inga planer på att sluta.

Det har varit lärorikt för mig själv och jag hoppas att jag lyckats fånga intresset hos er läsare också. Tyvärr har hört att det är svårt att skriva om man vill kommentera något och jag ska se om jag kan fixa det. Min mejladress går givetvis bra att använda också, men det syns ju inte i bloggen dessvärre.

Hoppas att alla får en bra kväll och ett bra tolvslag och ett härligt 2010!

Julmust och innehåll

Jag har precis skrivit ett mejl som jag ska skicka till bryggeriet som tillverkar en av de mustsorter som jag köpte. Vi får se vad svaret blir. Så här ser mitt mejl ut i alla fall:

Hej,

Jag har en fråga om julmust. Köpte er must som heter XXX. Den var helt okej, så jag har inga kommentarer om smaken, men det var en del tillsatser i den. Skulle man kunna göra en "renare" produkt? Jag gissar att hållbarheten blir kortare vilket är en nackdel och man dricker ju inte must så ofta i och för sig, men ju naturligare en produkt är, ju bättre är det ju eftersom det är tillsatser och konserveringsmedel i det mesta man handlar.

Gott nytt år och hälsningar från Katharina Wallenborg

Julmat och julmust

Nu börjar väl julmaten ta slut hos de flesta och snart blir det till att kasta den om den inte har gått åt. Trots att vi försökte göra färre rätter så finns det mat kvar i år också. Köttbullarna är ju inget problem, de sista togs inte ens fram ur frysen, men den gravade strömmingen kan ju inte stoppas in där. Fast det sista av den kan man ju äta upp på hårt bröd de närmaste dagarna. Men sedan är det ju massor av julskinka kvar också. Den går fortfarande att äta, men det som inte går åt är ju gott att ha i gratäng eller pastasås. Tänk att det är så svårt att planera just julmat. Problemet är väl att det är så många rätter som är ett måste.

Jag slängde ett öga på julmustens innehåll nyss och det var fler tillsatser än vad jag hade trott att det skulle vara. Undrar om det går att minska antalet (konstiga) ingredienser? Jag tycker att det borde gå, men tillverkaren är säkert av annan åsikt. Vi har haft två sorters must i år och jag ska även titta på den andra sorten och se om innehållet är det samma. När jag har gjort det så ska jag mejla tillverkarna och fråga om det går att göra en must med bättre innehåll.

Förmodligen så skulle den sälja dåligt ifall hållbarheten blev allt för kort och det är ju dilemmat i många fall och det går ju åt några liter under helgerna. Åtminstone hos oss som älskar julmust. Med andra ord så blir det kostsamt om produkten är bättre, men man kan ju vända på det och framhålla vikten av att dricka must som har ett bättre innehåll om man nu dricker must varje dag. Ytterligare en aspekt (som jag nog får ha som försvar) är att must dricks få gånger om året och under begränsad tid. Med andra ord så är must något som jag inte kommer att sluta med även om innehållet förblir som nu. Det låter som ett försvar av julmust, men det är helt enkelt för gott för att plockas bort, tyvärr! Däremot ska jag som sagt försöka påverka den till att bli bättre innehållmässigt.

Pigghamskinka

Som jag skrev i blogginlägget häromdagen så har jag mejlat och frågat om skinkan vi köpte eftersom jag inte ville äta skinka från en olycklig gris. Nu har jag fått svar och jag är mycket nöjd med det. Tyvärr så tänkte jag inte på att titta på innehållsförteckningen och eftersom det var maken som tillagade den så åkte omslaget i soporna utan min inblandning. Trots det så tänker jag skriva varifrån skinkan kom eftersom det jag först och främst är intresserad av nu är grisarnas välbefinnande.

Svaret från Scan:

Hej!

Samtliga grisar som kommer in till våra slakterier besiktigas av statligt anställd veterinär. Skulle grisen vara vanvårdad på något sätt kommer den att nödslaktas och en utredning kommer att göras. Vi har också sedan det som hänt gjort utökade kontroller hos de bönder som levererar till oss och dessa har inte visat på några större anmärkningar. Vi kommer även att införa en certifiering som varje leverantör måste ansluta sig till där en oberoende part kontrollerar förhållandena på gården.

God jul!

Med vänliga hälsningar
Janne Nordlund
__________________________________

Matforum
Scan AB
Lindhagensgatan 126, Box 30223, 104 25 Stockholm, Sweden
Telefon: +46(0)8-725 85 58

Julmat

Ja, vad kan man annat än att skriva om julmat såhär dagen före julafton? Nu är det bakning och matlagning på gång och även om man har sina klassiker så är det alltid roligt att prova ett nytt recept på till exempel marineringen till revbensspjällen eller något nytt godis.

När det gäller godis så är ju blockchoklad tacksamt att använda, men efter att ha läst innehållsförteckningen så har jag kommit fram till att jag har köpt min sista blockchoklad, såvida jag inte hittar en sort som passar mig bättre när det gäller tillsatser.

Nougat har jag handlat för att göra mintchokladbräck och den har jag inte läst innehållsförteckningen på. Kanske struntade jag i det eftersom jag inte hade något alternativ. Men jag ska kolla vad det är i och hoppas på att bli positivt överraskad för det blir man ibland. Däremot så blir det mörk choklad istället för blockchoklad runt godisarna.

Gravlaxsåsen kommer jag att göra själv, för den innehöll så mycket märkligt när jag läste på burken senast jag handlade det. Eftersom gravad lax inte går åt i några stora mängder, den är tillsatsfri och mycket god färdiggravad så köper jag den. Sedan är det skönt att inte behöva stressa alltför mycket, det är mycket värt det också.

Mycket är det som kan sägas om julmat, julkakor och julgodis, men då blir blogginlägget alldeles för långt, så jag avslutar här och önskar mina läsare:

GOD JUL!

Från livsmedelsverket

Jag har fått ett svar idag från livsmedelsverket på ett mejl som jag skickade för ett tag sedan och som handlade om hur man kommer fram till vad som är acceptabelt när det gäller tillsatser. Sedan dess har jag faktiskt hittat informationen själv på deras hemsida. Ibland ramlar man på en del intressant där. Men här är svaret:

För att pröva om tillsatserna eventuellt är skadliga görs studier på försöksdjur, till exempel råttor. Med utgångspunkt från den högsta dos av ett ämne som försöksdjuren kunnat tillföras dagligen under sin livstid, utan att skadliga effekter kan påvisas, fastställs den så kallade nolleffektdosen. Nolleffektdosen uttrycks i mg/kg kroppsvikt och dag. För att få en betryggande säkerhetsmarginal tar man sedan som regel en hundradel av detta värde och får då ADI-värdet för människa. Vissa tillsatser har ADI ”not specified”, vilket innebär att intaget av tillsatsen vid normal användning i livsmedel inte medför några hälsorisker. Det rör sig ofta om tillsatser som är ”självbegränsande”. Det är sådana livsmedel som inte går att äta om tillsatsen tillförs i för stor mängd.

Julskinkan i år

Vi har de senaste åren köpt samma sorts skinka och det gjorde vi även i år och jag tror inte att den kommer från de dåliga gårdarna, men man borde nog ha kollat innan. Jag ska i alla fall mejla producenten för säkerhets skull och jag hoppas innerligt att skinkan kommer från en gris som har haft det bra.

Nyårslöften ger jag då och då och ibland håller jag dem till och med, men inte alltid. Fast det här året ska jag ge ett som jag vet att jag inte kommer att bryta och det är att bli ännu bättre på att ta reda på hur djuren som jag äter eller får mat ifrån har haft det.

Jag har bekanta som inte äter kött just för djurens skull och det är värt respekt, men vem säger att kossorna som ger oss mjölk har haft det bättre än grisen som vi får fläskfilén ifrån, eller att lädret i jackan som kommer från fåret är ett sämre val om man tänker på djuren, än äggen som kommer från hönorna?

Det är så mycket att tänka på när det gäller vår mat så man blir lätt alldeles matt och egentligen borde de som producerar maten ha det samvete som vi köpare måste ha när det brister hos dem som verkligen borde ta ansvar, men någon måste ju göra det. Tyvärr är det ett stort problem för oss konsumenter och det är att insyn inte alltid är så lätt, men vi får göra vad vi kan. Jag passar på att tacka alla er andra som också försöker påverka det här.

Fler tillsatser i pepparkakorna

Det fanns några tillsatser till i de glutenfria pepparkakorna som jag var nyfiken på och det var till att börja med ett förtjockningsmedel som heter natriumalginat, vilket står som E 401. Läser man på Äkta vara, så står det att det är framställt av salt från alginsyra. Men jag vill gärna ha mer information och letar i vanlig ordning på livsmedelsverkets hemsida, som även i det här fallet är svår att få information från. Jag har i alla fall inte hittat något negativt när det gäller hälsan och E 401.

E 440 är pektin och det kommer från frukt och verkar helt harmlöst. Man använder det ju även för hemmabruk när man för sylt och marmelad. Söker man på nätet så sägs pektin till och med stimulera bukspottkörteln och gallblåsan. Det här har jag dock ingen aning om ifall det stämmer, men det låter ju intressant.

E 500 är natriumkarbonat och E 575 är något som heter glukonsyrans deltalakton. De här två E-numren är bakpulver.

Förtjockningsmedel i pepparkakor

Det var ju en hel del tillsatser i de glutenfria pepparkakorna och fyra av dem var förtjockningsmedel (man häpnar). Det första heter E 412 och den minnesgode minns kanske att det var ett ämne som kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner. Tyvärr är det de som är allergiska mot ärtor, bönor eller jordnötter som kan drabbas av det här. Alltså ännu märligare att det finns i pepparkakor för allergiker även om det nu är gluten som är problemet för dem som behöver äta dessa pepparkakor. E 412 är guarkärnmjöl och det har jag alltså skrivit om tidigare.

E 646, eller hydroxipropylmetylcellulosa, är framställt av cellulosa, alltså något som finns i växternas cellväggar. Jag har inte hittat någon negativ hälsoeffekt men däremot intressant information på livsmedelsverkets hemsida och som handlar om tillsatser:

Säkerhetsmarginal

För att pröva om tillsatserna eventuellt är skadliga görs studier på försöksdjur, till exempel råttor. Med utgångspunkt från den högsta dos av ett ämne som försöksdjuren kunnat tillföras dagligen under sin livstid, utan att skadliga effekter kan påvisas, fastställs den så kallade nolleffektdosen. Nolleffektdosen uttrycks i mg/kg kroppsvikt och dag. För att få en betryggande säkerhetsmarginal tar man sedan som regel en hundradel av detta värde och får då ADI-värdet för människa.

Vissa tillsatser har ADI ”not specified”, vilket innebär att intaget av tillsatsen vid normal användning i livsmedel inte medför några hälsorisker. Det rör sig ofta om tillsatser som är ”självbegränsande”. Det är sådana livsmedel som inte går att äta om tillsatsen tillförs i för stor mängd.

Svar från livsmedelsverket

Det gick snabbt att få svar från livsmedelsverket den här gången och så här skriver de:

Hej Katharina,

Jag saxar här ett avsnitt ur "E-nummerboken" som kan köpas från Livsmedelsverket:

Modifierade stärkelser är tillsatser med E-nummer, t ex. E 1450, Natriumoktenylsuccinatstärkelse. Stärkelse är den form som de flesta växter använder för att lagra energi. Den består av en mängd glukosenheter (druvsocker) som binds samman i långa kedjor (amylos) eller förgrenat (amylospektin). Stärkelse som används i livsmedel utvinns framför allt ur potatis, vete, majs och ris där det förekommer särskilt rikligt. Potatisstärkelse används i hushållet och det kallas då potatismjöl. Stärkelserna är livsmedel, men modifieras de kemiskt betraktas de som tillsatser. Allt efter vilken process som används får man fram olika egenskaper. Som tillsatser finns det elva godkända stärkelsesorter, vilka också är de mest undersökta, men i princip går det att framställa oändligt många.

Stärkelse är ett av de viktigaste näringsämnena för djur och människor. Men man använder också stärkelse för att påverka kvaliteten på vår mat, till exempel reds saftsoppan med potatismjöl och såsen med vetemjöl eller Maizena (marsstärkelse). Mjöl tillsätts också till köttfärs så att köttbullarna håller ihop bättre.

De flesta modifierade stärkelser bryts ner i mag- och tarmkanalen i likhet med vanlig stärkelse, det vill säga de ingår i den normala matsmältningen.

Modifierade stärkelser får användas utan mängdbegränsning i alla de livsmedel som generellt får innehålla tillsatser.

Med vänlig hälsning
Gunilla Gålne
Upplysningen

Till livsmedelsverket om potatisstärkelse

Det här brevet mejlade jag till livsmedelsverket igår. Svaret lägger jag naturligtvis ut så snart det kommer.

Hej, Jag sökta på "modifierad potatisstärkelse" på er sajt, men fick tyvärr inte fram någon information om det. Hur framställs det och varför tillsätts det i mat och bakverk?

Finns det några risker med att äta det? Jag har inte sett någonstans att det skulle vara hälsovådligt, men är ändå nyfiken. "Modifierad" låter som att det kan vara framställt på ett sätt som kanske inte är så sunt, men som sagt, jag har ingen aning om ifall det är så.

Hälsningar Katharina Wallenborg

Tillsatserna i de glutenfria pepparkakorna

Det var som ni vet en lång ingredienslista i pepparkakorna utan gluten som jag köpte till dottern. Det första som kändes främmande i dem var emulgeringsmedlet E 471. Vad jag vet så är det inte ohälsosamt, men varför betala för en tillsats som man faktiskt klarar sig utan?

Vidare har vi aromämne. Det verkar ju helmärkligt med aromämne i kakor som innehåller starka kryddor. Jag får lov att mejla och fråga om det här och vad är det för ämne? Verkar bara onödigt att tillsätta tycker jag.

Modifierad potatisstärkelse är nästa sak som jag reagerar på. När jag söker på nätet så blir min andra träff följande text: "Ett exempel på en ny limråvara är en modifierad potatisstärkelse. Den nya stärkelsen ger ett lim som passar bra för pappers- och förpackningsindustrin". Det var lite roligt faktiskt och man kan ju utgå ifrån att det här är tillsatt för att hålla ihop pepparkakorna bättre. Men åter till vad det är och det var inte så enkelt att ta reda på det. Jag sökte bland annat på livsmedelsverkets hemsida, men utan resultat. Jag får helt enkelt återkomma. Nu hör man i och för sig på namnet vad det är, men det kan vara intressant att ha lite mer ingående information tycker jag.

Det finns ytterligare en del ingredienser som jag är nyfiken på, men dem skriver jag om en annan dag.

Glutenfria pepparkakor

Sådana kan man ju tycka ska vara så fria från eventuella hälsovådliga tillsatser som möjligt, men innehållslistan på den sort som jag köpte var lång. Det behöver ju inte nödvändigtvis betyda dålig, men när det gäller pepparkakor så borde den vara kortare:

vegetabiliskt margarin
vatten
salt
emulgeringsmedel E 471
surhetsreglerande medel (citronsyra)
aromämne
A- och D-vitamin
farinsocker
rismjöl
majsstärkelse
sirap
potatismjöl
modifierad potatisstärkelse
vatten
socker
kryddor (kanel, ingefära, nejlikor)
förtjockningsmedel E 412, E 464, E 401, E 440
salt
bakpulver E 500, E 575

Varför vatten står två gånger har jag ingen aning om, men listan är bra lång även om man plockar bort en av ”vattnena” och det är ju inte vätskan som jag hänger upp mig på i det här fallet.

På grund av tidsbrist så hinner jag inte gå närmare in på innehållet just nu, men det ska jag göra så snart jag har möjlighet. Ska väl tillägga att jag har gjort glutenfria pepparkakor själv och de behöver inte innehålla mer än vanliga pepparkakor, så den här innehållsförteckningen är helt oacceptabel enligt mig.

Julmat, bakverk och godis

För första året någonsin har jag tittat på innehållsförteckningen på pepparkakor, vilket jag gjorde igår. När det gäller annat som hör julen till så har jag inte funderat över det heller ärligt talat. Eftersom jag har lagat det mesta av vår mat och bakat det mesta fikabrödet, så har jag tänkt att vi äter nyttigt ändå och så är det nog, men även om man inte har tid och lust att göra allt själv så ska man ju inte behöva äta sådant som man inte vill.

Man ska nog vara lite medveten även om man får mindre tillsatser i sig när man lagar och bakar själv, för som jag har skrivit så är det i vissa senapssorter tillsatser som man inte vill ha och senap behövs som bekant i gravlaxsås. Men laxen behöver man inte grava själv för att få den ren, för de sorter som jag har sett har i alla fall inte haft något konstigt tillsatt.

Rödbetssallad har jag både köpt och gjort egen, men jag har inte tänkt på vad de inlagda rödbetorna innehåller som jag har använt, så det ska jag göra det här året.

Köttbullar vill man gärna göra egna så klart när det är jul och då kanske man har ströbröd i. Köper man sådant så får man räkna med tillsatser även i den kravmärkta, åtminstone hade den sort som jag köpte för någon månad sedan tillsatser.

Men sedan har vi ju bakverk och godis och där rekommenderar jag verkligen hemmagjort. Det blir både godare och nyttigare!

Pepparkakor från Broby

Jo jag vet, pepparkakor ska helst bakas hemma och med egen deg, men i år har tiden varit för knapp och vi är lata och köper. Ikväll handlade jag fler och kollade två av sorterna i butiken. En av dem var Broby pepparkakor, som jag visserligen aldrig hört talas om, men innehållet var definitivt bättre än det andra mer kända märkets. Här är ingredienserna:

vetemjöl
sirap
vegetabiliskt margarin
socker
bakpulver E 500
nejlikor
kanel

Det ser ju riktigt bra ut och E 500 är inget annat än natriumkarbonat som man behöver i bak och det finns både naturligt och syntetiskt. Vilket det är framgår inte på förpackningen. Hur som helst: tänk att man till och med ska behöva nagelfara pepparkakorna trots att det inte behövs mer än ovanstående!

Grisar

Förra veckan var det en het debatt om hur grisar behandlas på vissa håll. Man har ju svårt att förstå att det finns människor som inte har respekt för andras liv även om de råkar vara fyrbenta, men de finns tyvärr. Inget nytt under solen brukar det heta och det stämmer alltså även i det här fallet. Däremot så vet jag inte hur förhållandena är på alla ställen som hängdes ut. Det har givetvis blivit protester från bönderna själva och ibland blir ju debatten vinklad, men det är helt uppenbart att det försiggår saker som är oacceptabla.

Ibland är det grisarna man talar om, ibland är det kycklingarna och ibland kossorna och det märkliga är att det emellanåt är väldigt tyst kring djurens förhållanden. Beror det på att media inte har någon lust att berätta om problemen om man tror att det inte "ligger i tiden", eller är det så illa att vi konsumenter "glömmer bort" det här när vi inte ser en stor tidningsrubrik som skriker ut att nu är det missförhållanden på det ena eller det andra stället?

Låt oss hoppas att vårt medlidande med de djur som vi tänker äta inte klingar av, för även om de ska bli mat på bordet, så ska de baske mig ha ett bra liv och bli slaktade så respektfullt som möjligt.

Kycklingfilé

Det är intressant det här med kycklingen tycker jag och i helgen när jag var och handlade så köpte Kronfågels kyckling och de hade mycket riktigt tagit bort de onödiga tillsatserna. Nu har jag visserligen inte hunnit smaka på kycklingen ännu, men det ska bli mycket intressant att göra det och se om det av någon anledning skulle smaka sämre. Jag tror faktiskt inte det, men det är ju ett av argumenten som jag har fått från producenter när jag har frågat om tillsatserna: smaken blir bättre med tillsatser.

Om det nu, vilket jag alltså tror, smakar lika bra med tillsatsfri kyckling, varför har man då inte alltid haft det? Naturligtvis är det pengar i det här, det är ju i alla fall vad jag gissar, för jag tror ju inte att någon har suttit och funderat och sprutat i diverse tillsatser som en god gärning eller för att göra produkten billigare för oss konsumenter. Däremot så skulle man kunna ha trott att någon kycklingfiléproducent borde ha dragit nytta av det faktum att man brukar tillsätta exempelvis smakförstärkare och konserveringsmedel och lanserat sin egen som ren och på det viset fått kunderna att välja det bättre alternativet.

Så har det nu inte varit och det kommer jag väl aldrig att förstå varför, men det spelar mindre roll eftersom man nu har börjat förstå att vi konsumenter är ett medvetet "folkslag" många gånger. Det ska bli intressant att se om de andra följer efter.

Hur mycket kan man egentligen påverka?

Nu har jag skrivit på den här bloggen i drygt ett halvår och berättat om vad jag har gjort för att ta reda på vad det är vi äter och förhoppningsvis förbättra det utbud som finns i våra livsmedelsbutiker. Jag har sökt på nätet, frågat butikspersonal och mejlat till både livsmedelsverket, dietister, producenter och föreningar. Allt för att lära mig mer och påverka för att vi ska få bättre produkter.

En sak som jag har märkt är att det är svårare att få fram fakta än vad jag hade trott. Inte för att jag hade någon direkt klar bild av hur "lätt" det skulle bli att få svar på alla frågor, men att våra myndigheter skulle vara så svåra att få information ifrån hade jag nog inte räknat med. Producenterna däremot hade jag å andra sidan varit beredd att stöta på större motstånd ifrån. Nu kan jag ju inte påstå att de har svarat att "Visst, naturligtvis ska vi anpassa våra produkter efter dina önskemål", men de flesta har varit vänliga i sina svar och de har återkommit till mig snabbt. Sedan finns det ju alltid en och annan som inte svarar eller drar ut på tiden innan de hör av sig, men de tillhör undantagen. Dock finns det några som har varit öppna för att ta fram bättre produkter och någon har till och med varit på gång att göra det och jag tror som jag har nämnt tidigare, att ju fler vi är som stöter på, ju snabbare kommer vi att få bättre mat i våra butiker.

Trots att matdebatten pågår för fullt så går förändringen i mitt tycke alldeles för långsamt. Dels har det sannolikt med pengar att göra, men en del av det hela kan nog ha att göra med att många av oss inte ställer några krav på det vi handlar och är det tillräckligt många som inte gör det så lönar det sig helt enkelt inte att anpassa utbudet efter oss andras önskemål. Men jag är optimist och jag kommer att fortsätta med mina brev och frågor och bloggen kommer att fortsätta samtidigt så klart så att alla ni som är intresserade kan följa min matresa.

Asiatisk sås

Jag brukar inte publicera svar med avsändaren om det inte är så att jag vill framhålla en producent för att deras produkt är så som jag vill ha den, alltså så fri som möjligt från tillsatser. Nu gör jag däremot ett undantag och det på grund av att man jobbar i rätt riktning. Jag tycker nämligen att svaret som jag fick från Blue Dragon var så positivt så jag skriver alltså deras namn här.

Det här brevet mejlade jag den 28 oktober:

Hej,

jag köpte er Sweet chili garlic sauce som var väldigt god, men innehöll ett par tillsatser som kändes onödiga. Då tänker jag på modifierad majsstärkelse och stabiliseringsmedel. Finns det inget annat som man kan ha i för konsistensens skull och när det gäller hållbarheten så tror jag att många hellre har en produkt med kortare hållbarhet som är "renare". Vad är er kommentar angående det här?

Hälsningar Katharina Wallenborg

Idag fick jag följande svar:

Hej Katharina och tack för Din fråga.

Först av allt, trevligt att Du gillar vår cookingsås. Vi strävar efter att ha så rena och naturliga produkter som möjligt i vårt sortiment. Vi försöker ständigt påverka vår leverantör av Blue Dragon produkterna att i första hand välja nativa konsistensgivare där det är möjligt. I många fall måste vi tyvärr använda modifierade stärkelser för att de skall fungera tillsammans med syror etc. i recepten. Vi framför Din synpunkt till kvalitetsansvarig för Blue Dragon i England.

Tyvärr är det svårt att arbeta med kortare hållbarhet än den vi har idag. Våra kunder (butikskedjorna) kräver att kolonialvaror har en viss hållbarhet för att det skall fungera i distributions systemen. Hoppas att detta besvarar Dina frågor, har Du andra frågor eller synpunkter så återkom gärna till oss.

Ha en bra dag, med vänliga hälsningar Anders Tegnér – kock och matkreatör på Blue Dragon