onsdag 31 mars 2010

Påskmaten

Nu stundar påsken och egentligen vill man inte skriva något trist om allt gott som vi kommer att äta och man vill ju heller inte ha dåligt samvete om man inte hinner laga allt själv. Har man vardagen full av måsten så är det inte alltid så lätt att hinna med allt. Men man kan ju ändå tillåta sig att vara lite kritiskt när man ska handla påskmat och -godis.

Läser man vad allt innehåller så kanske man åtminstone kan göra hyfsat bra val även om man inte kan välja bort alla tillsatser som man inte vill ha. Köper du lösviktsgodis, vilket är väldigt sannolikt med tanke på statistiken, så tänk på att du har rätt att få veta innehållet på varenda sort och det ska finnas lättillgängligt. Framför allt så är det viktigt för allergiker, men även andra ska kunna välja bort det de inte vill ha.

Sillen verkar vara en svår produkt att få utan diverse tillsatser. Men kanske finns det någon sort där ute i butikerna som jag har missat och som är ett bra alternativ. Berätta det gärna för mig i så fall så skriver jag om det här. Den gravade laxen däremot är tillsatsfri, åtminstone de sorter som jag själv har köpt. Sedan har vi ju de här små glasburkarna med rom. Där har jag tyvärr inte hittat något bra alternativ. Å andra sidan så är det väl inga mängder som man äter av den.

Gör du Janssons frestelse så kika gärna på innehållet i grädden. Det finns vissa sorter som har mycket lång hållbarhet vilket gör att de måste ha tillsatser och det finns sorter med mindre fett som också kräver tillsatser. Då är det bättre att köpa fet grädde och blanda med mer mjölk och blir det grädde över så går den utmärkt att frysa och sedan ha i gratänger och såser.

Oavsett vad ni väljer till påskbordet så vill jag önska er bloggläsare en Glad Påsk med mycket god mat och gott påskgodis och givetvis mycket avkoppling, för det är lika viktigt som val av bra sill!

tisdag 30 mars 2010

Tillsatser i maten och risker

Det är intressant hur olika människor ser på det här med tillsatser och risker och det är helt uppenbart att vore jag med och bedömde vilka tillsatser som skulle bli godkända så vore det mycket som inte skulle slippa igenom. Egentligen tillhör jag dem som anser att man inte ska stressa upp sig i onödan och se något farligt så fort man får chansen, men just när det gäller vår kost så tillhör jag nog ändå den där gruppen som är lite mer misstänksam än de flesta andra.

Hur kan vi vara tillräckligt säkra på att inte vissa tillsatser påverkar vår hälsa eller att den endast gör det i liten omfattning eller att cocktaileffekten/samverkanseffekten inte är speciellt trolig? Naturligtvis så görs ju undersökningar och man (forskningen) kommer fram till vad som är sannolikt och inte. Trots detta så är jag skeptisk till många tillsatser och jag är inte alls så övertygad om att inte samverkanseffekten påverkar oss mer än vad våra myndigheter säger.

”För hälsoriskbedömning av livsmedelstillsatser tar EU-kommissionen hjälp av den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA”. Det här är ett citat från livsmedelsverkets sajt och där kan man läsa mer om det här med godkännande av tillsatser. Man berättar också att man gör djurförsök för att vara på den säkra sidan och att marginalerna är stora för tillsatser och vad man riskerar att reagera på. Men man ska samtidigt vara medveten om att vi har alltfler allergiker och många riskerar att må dåligt på grund av det de äter då vi inte är mer restriktiva än vad vi är och man kan även gissa att fler kommer att få allergier genom att vi äter en många gånger onaturlig kost.

Det är bra att vi har EFSA med flera myndigheter, men personligen så skulle jag önska att de var mycket hårdare i sina bedömningar. Förutom riskerna så finns det även något oetiskt över hela matindustrin och det i sig är också en anledning att förbjuda vissa tillsatser tycker jag.

måndag 29 mars 2010

Hemlagat eller halv- och helfabrikat?

Jag kände att det var på sin plats att utveckla det här med hemlagat eller färdigköpt. Hel- eller halvfabrikat är naturligtvis inte synonymt med dåligt och vissa saker är inte så enkelt att göra själv. Dessutom så kanske man inte behöver så mycket (till exempel majonnäs eller gravad lax) och att då ställa sig och laga till det själv är ingen bra idé. Men på det stora hela så tror jag att det är bra att göra sin egen mat när det är möjligt och man vet att det kommer att gå åt, för i många produkter och rätter så är det mängder med tillsatser och det ibland på grund av att maten är så sönderprocessad så både smak och färg måste tillsättas. Sedan ”måste” hållbarheten vara väldigt lång.

Dessutom är det ju även så att vissa smaker är kemiskt framställda då det kostar mindre för producenten och för mig blir det då en principfråga: vill jag verkligen betala för något onaturligt för att producenten ska spara pengar? Nej, jag vill faktiskt inte det och då måste jag ju ta ställning till om jag ska köpa varan.

En annan aspekt i det här är att man lätt förstör sitt smaksinne. Man lär sig helt enkelt att uppskatta det onaturliga om man aldrig lagar egen mat och missar på det sättet njutningen i att äta det som är naturligt och oprocessat.

Genom åren så har jag blivit allt bättre på att laga mat och det har gjort att jag har varit tvungen att prioritera den tid det tar för tillagningen och jag kan lova att det inte är en stor uppoffring. När man väl sätter sig och äter och njuter av en hemlagad potatisgratäng, hemrullade köttbullar eller egen guacamole så är det värt den extra tid det tog att göra det.

Sedan så är det väldigt bekvämt att kunna handla hem färdigt ibland när tiden inte räcker till, men kvalitén på det färdiga ska vara hög och det är därför som det är så viktigt att vi konsumenter ställer krav och det gör vi genom att rata det dåliga och köpa det som är bra.

söndag 28 mars 2010

Min matblogg

Jag kom på att det kanske är dags att presentera min blogg igen för eventuella nya läsare. I maj har jag skrivit i ett år och det är fortfarande lika roligt kan jag berätta. Men vad var då anledningen till att börja skriva om mat och inte något annat? För mig var det inte så långsökt eftersom jag alltid har varit intresserad av god mat, men kunskaperna och kraven var väl inte överdrivet stora när jag flyttade hemifrån på 80-talet. Sedan dess har jag lärt mig en hel del, det tycker jag åtminstone själv och under resans gång så har kraven blivit allt större.

När jag var yngre så kunde jag köpa både pulversås och färdig pannbiff och jag läste nog inte så väldigt noga på innehållsförteckningen när jag handlade och även en och annan sylt- och marmeladburk med lågt fruktinnehåll har säkerligen köpts in. Ska sanningen fram så finns det fortfarande en hel del som jag kanske inte borde köpa om jag vore konsekvent, men det blir allt färre produkter jämfört med förr och det går alltså i rätt riktning.

Saken är ju den att har man till exempel börjat göra sina egna köttbullar så finns det liksom ingen återvändo och det är inte ens ett alternativ längre att köpa pulver för att sedan vispa ihop chokladpudding. Kanske blir det samma sak den dag som jag gör min egen vaniljsås, något som jag inte provat ännu, men som jag kommer att göra. Kanske kommer det att ta emot att köpa pulver och vispa ihop marsansås, precis som jag aldrig skulle köpa grönpepparsås på pulver sedan flera år.

Hur som helst, maten ska smaka bra och den ska innehålla det den ger sig ut för, men hur är det egentligen? Om det smakar vanilj av något, är det verkligen vanilj eller är det något annat? Hur är det med den vackra färgen i vår mat, är den riktig eller konstgjort? Jag funderar även över alla märkliga tillsatser och dess eventuella påverkan på vår hälsa. Själv är jag övertygad om att kopplingen finns och det är en anledning till att jag bloggar om det här. En annan är att jag inte vill betala för vissa tillsatser och det oavsett om de är skadliga eller ej.

Vidare anser jag att man ska marknadsföra produkter på ett ärligt och icke vilseledande sätt och det här finns det ju lagar för, men de är uppenbarligen inte tillräckliga, för marknadsföringen är ibland inte bara vilseledande utan även skamlig. Det här bloggar jag också om. Jag har även börjat titta på det här med djurhållning och mat för allergiker och även på miljön. Varför skövla regnskogar för att plantera oljepalmer när det finns annan olja än palmolja att använda?

Det finns med andra ord hur mycket som helst att skriva om och som ni som läser har sett så är inte mina inlägg långa som romaner och det är medvetet så att alla som är intresserade ska hinna och orka läsa det jag lägger ut. Men det gör också att det tar lite längre tid att berätta om saker, men det är en bra avvägning tycker jag. Bloggar gör jag förresten nästan varje dag.

lördag 27 mars 2010

Köttklister

Usch, bara ordet får mig att rysa. Inte för att jag är rädd när det gäller hälsan, men det låter så osmakligt. Ändå vill jag skriva några rader om det eftersom det rör vår kost och det är ju sådant jag bloggar om.

Ska vi verkligen behöva "klistra" ihop vårt kött för att det ska duga? Är inte det här ett skapat i-landsproblem eller är det bara jag som inte förstår att fläskfilén som smalnar av i ena änden måste åtgärdas så att den är jämn och fin? Nog för att det är enklare att skära och steka en jämn filé, men är köttklister verkligen så angeläget som större delen av Europa tycks tro, eller i alla fall våra EU-parlamentariker? Jag är inte säker faktiskt. På jobbet reagerade arbetskamraterna som jag talade med precis som jag själv gjorde när jag läste om det.

Men vad är då detta klister? Jo, det är något som man tillverkar av blod från nöt eller gris. Innehållet i klistret är ett protein som heter fibrinogen och ett enzym med namnet trombin. Livsmedelsverket menar att det inte finns någon hälsorisk, men att märkning bör ske så att man som konsument vet om det och det kan jag säga att personligen kommer jag inte att köpa klistrat kött även om det inte är skadligt. Det känns faktiskt inte tillräckligt angeläget och det känns även onaturligt. Däremot så förstår jag om andra väljer annorlunda för egentligen spelar det ingen roll, men för mig är det ett principiellt ställningstagande.

Avslutningsvis så kan jag berätta att det är på grund av just EU som vi nu "berikas" med köttklister av fibrinogen och trombin som man utvinner ur blod. EU är bra på många sätt, men det här är inte ett av tillfällena tycker jag.

fredag 26 mars 2010

Müsliknäcke

Ytterligare ett knäckebröd som jag fick från Kung Markatta var gourmetknäcke müsli. Jättegott bröd och med samma höga kvalité som tidigare knäckebröd som jag smakat på. Även det här är naturligtvis kravmärkt och innehållet är:

fullkornsdinkelmjöl (50 %)
havre (11 %)
solrosfrö
linfrö (6 %)
sultanrussin
dinkelmjöl (5 %)
rårörsocker
honung (3 %)
sesamfrö
havssalt
jäst
kornmaltsextrakt

Det trevliga med dessa bröd är att de känns som något mer än bara knäckebröd och det är ju det som är meningen också. Det är nästan så att det tar emot att äta dem till frukost för det känns som att de bör sparas till ett annat tillfälle, som nu till exempel, en fredagskväll. Med andra ord så är det här något som man mycket väl kan spara till det där speciella tillfället, trots att det "bara" är hårt bröd.

torsdag 25 mars 2010

Halvt svar om västkustsalladen

Företaget som gör västkustsalladen var snabba att svara, men det blev bara ett "halvt" svar. Här nedan ser ni mitt brev som jag skickade igår samt det svar som jag fick. Jag har skrivit och tackat och sagt att jag ser fram emot ytterligare svar.

Hej,

Jag såg att ni lanserade nya kladdsallader och köpte två för att prova. Den ena har jag lustläst innehållsförteckningen på och jag måste säga att jag blev mäkta förvånad över allt som västkustsalladen innehöll. Jag trodde faktiskt att tillverkarna drog ner på tillsatser med tanke på matdebatten och kundernas medvetenhet, men den här innehållsförteckningen var till och med längre än dem jag tidigare har tittat på.

Jag skulle vara tacksam om ni kunde kommentera de ingredienser som är utöver det som egentligen behövs för en västkustsallad och berättade vad de innehåller, om de eventuellt kan vara skadliga för hälsan och hur de är framställda.

Så här ser hela innehållsförteckningen ut:

vegetabilisk olja
vatten
20 % räkor (räkor, vatten, salt, ättika)
19 % champinjonstrimlor (champinjoner, vatten, salt)
6 % crème fraîche
18 % past. äggulor (äggulor, salt)
gelatin
salt
vegetabilisk buljong (jästextrakt, maltodextrin, dextros, salt, olja,
lökpulver)
socker
lökmjöl
aromämne
dill
hummerarom (innehåller fisk)
peppar
senapsmjöl
konserveringsmedel E 202, E 211
antioxidanter E 300
stabiliseringsmedel E 412, E 415
mod. majs- och potatisstärkelse
surhetsreglerande medel E 330, E 270

Hälsningar Katharina Wallenborg




Hej Katharina.

Tack för din mail.

Jag har vidarebefordrat den till vår kvalitetsavdelning och den produktansvariga och bett dem svara.

Med vänliga hälsningar
Susanne Petersen

onsdag 24 mars 2010

Västkustsallad (eller något åt det hållet)

Jag har testat en ny västkustsallad som har börjat säljas och i dessa anti-E-nummertider så nästan utgår man ju ifrån att nya varor som lanseras ska vara hälsosammare och mer tilltalande för kunderna än deras föregångare, men icke!

Vissa matproducenter verkar inte ha hängt med i debatten ett endaste dyft, för då skulle man inte komma med en ny produkt med den här innehållsförteckningen:

vegetabilisk olja
vatten
20 % räkor (räkor, vatten, salt, ättika)
19 % champinjonstrimlor (champinjoner, vatten, salt)
6 % crème fraîche
18 % past. äggulor (äggulor, salt)
gelatin
salt
vegetabilisk buljong (jästextrakt, maltodextrin, dextros, salt, olja, lökpulver)
socker
lökmjöl
aromämne
dill
hummerarom (innehåller fisk)
peppar
senapsmjöl
konserveringsmedel E 202, E 211
antioxidanter E 300
stabiliseringsmedel E 412, E 415
mod. majs- och potatisstärkelse
surhetsreglerande medel E 330, E 270

Det är en ”imponerande” lista för en liten burk med västkustsallad, ny sort dessutom. Den här innehållsförteckningen vill man verkligen veta mer om. Jag kommer att kopiera ovanstående och mejla tillverkaren av salladen och be om kommentarer till det här. Avslutningsvis: om alla som köpte kladdsallader läste vad de innehöll så skulle försäljningen minska dramatiskt, vilket skulle resultera i högre kvalité, vilket vore mer än välkommet!

måndag 22 mars 2010

Gourmetknäcke ost och pumpafrö

Ja det var ytterligare en ny produkt från Kung Markatta som jag har fått prova. Jättegott hårt bröd som precis som övriga produkter är Kravmärkt. Innehållsförteckningen är visserligen lång, men det är inga konstigheter i den:

fullkornsvetemjöl
emmentalerost (10 %)
pumpafrö (8 %)
havre
solrosfrö (3 %)
linfrö (3 %)
sesamfrö (2%)
havssalt
jäst
kornmaltextrakt

lördag 20 mars 2010

Goumetknäcke tre fröer

från Kung Markatta är ett nytt knäckebröd som jag har fått förmånen att prova. Idag var jag och hämtade ett paket med fem nya produkter från företaget.

Det första jag smakade på var alltså gourmetknäcket vilket var mycket gott och som bekant så är ju Kung Markattas produkter Kravmärkta samt tillsatsfria, alltså inga onödiga tillsatser, för det bör påpekas igen: Kravmärkning är inte på något vis en garanti för att slippa kemiska tillsatser, däremot så är det odlat/producerat på ett bra och rent sätt. Så här ser i alla fall innehållsförteckningen ut:

fullkornsdinkelmjöl (55 %)
solrosfrö (17 %)
sesamfrö (8 %)
dinkelmjöl (5 %)
havre, linfrö (3 %)
havssalt
jäst
kornmaltsextrakt

Det här är alltså ytterligare ett bröd som inte innehållet konstigheter vilket är mycket bra!

fredag 19 mars 2010

Chilli sauce Thai

För ett tag sedan så skrev jag om en "chilli sauce" som jag hade köpt som inte innehöll onödiga tillsatser. Häromveckan provade jag en ny sorts chilisås som var mycket god. Mycket stark var den också, men använder man den bara med måtta så är den en bra krydda i maten. Innehållet är:

chili (30 %)
socker
vitlök
citron
vinäger
salt

Såsen kommer från Linghams. Bäst före-datum är 110430.

torsdag 18 mars 2010

Tillsatser i glutenfri mat

Först nu har jag börjat fundera över glutenfri kost och dess innehåll. Av någon anledning så har jag inte tänkt på hälsovådliga eller onödiga tillsatser i kombination med den här typen av mat. Kanske har jag bara utgått ifrån att det är färre tillsatser, kanske till och med inga alls eller åtminstone inte mer. Nu har jag i alla fall upptäckt att det kryllar av E-nummer och dessutom ofta dem man inte vill ha.

Jag råder verkligen dig som äter den här typen av mat att läsa väldigt ordentligt. Bröd till exempel kan man enkelt göra själv och även kakor och kex. Pasta kanske också är enkelt, jag vet inte eftersom jag inte har provat, men det är inte bara mjöl och vatten i den man köper, åtminstone inte i den sorten som jag tittade på.

Eftersom det här verkligen engagerar mig så kommer jag att berätta mer om glutenfri kost. Många är ju berörda då de inte tål det, så det är viktigt att det finns bra alternativ. Ja det hade det ju varit även om bara ett fåtal varit hänvisade till den typen av kost naturligtvis, men nu finns det alltså ett stort kundunderlag och det borde göra att producenterna anstränger sig mer.

Sedan vill jag absolut inte påstå att alla märken är dåliga, för jag har bara börjat nosa på det här, men de förpackningar som jag igår läste på när jag var och handlade gjorde mig inte nöjd, det kan jag säga.

onsdag 17 mars 2010

Santa Maria extra krämig kokosmjölk

Ja, på förpackningen står det visserligen "Extra creamy coconut milk", men då jag gör min blogg på svenska så skriver jag på det också. I alla fall: det här är en sort som jag inte har provat tidigare och jag misstänker att "krämigheten" har att göra med att det inte är lika mycket vatten tillsatt som i många andra kokosmjölker. Innehållet i övrigt är också tilltalande med tanke på att de flesta sorter har tillsatser som man inte är intresserad av att få i sig. Så här ser det ut:

kokosnöt (80 %)
vatten

Innehållet håller till i april nästa år, så det går uppenbarligen att göra hållbara produkter om man har rätt förpackning. Förmodligen är det mycket som skulle kunna förvaras länge om det görs på rätt sätt, men det är klart, vore det konserveringsmedel i så kanske hållbarheten vore avsevärt mycket längre. Fast över ett år är väl ändå godkänt?

tisdag 16 mars 2010

Brev till knäckebrödstillverkaren

Hej,

Under många år har vi köpt ert knäckebröd till dottern som inte tål gluten. Av en händelse så jämförde jag innehållet i vårt eget bröd med hennes och såg att det var väldigt många ingredienser i det glutenfria brödet. Vissa av dem ifrågasätter jag naturligtvis inte, men det känns märkligt att någon som redan är överkänslig ska utsättas för exempelvis emulgeringsmedel. Jag skulle gärna vilja veta hur det framställs och av vad och om det finns någon hälsorisk att äta det. Vissa hävdar nämligen det, men det är kanske svårt att vara säker, så å andra sidan kanske tveksamma tillsatser skulle uteslutas.

När det gäller guarkärnmjölet så är jag själv väldigt tveksam till den tillsatsen och undrar om det verkligen är nödvändigt att ha med den överhuvudtaget. Eftersom man inte med säkerhet kan säga att det inte påverkar hälsan negativt så vore det bästa att inte ta risken alls.

Kanske brödet skulle bli väldigt sprött utan ovanstående tillsatser, men det kanske inte behöver vara lika fast som det är nu.

Jag är också nyfiken på vad det är för aromämnen som är tillsatta och hur det har framställs.

Innehållsförteckning:
vetestärkelse
skummjölkspulver
betfibrer från sockerbeta
socker
jäst
förtjockningsmedel E 412, E 464
vegetabiliskt margarin (veg. fett, vatten, salt, emulgeringsmedel E 471)
aromämnen
A- och D-vitaminer
färgämne (betakaroten)
surhetsreglerande medel (citronsyra)
bakpulver (E 500, E 575)
salt
mineralämne (järn)
vitaminer (tiamin, riboflavin, niacin, B6)

Hälsningar Katharina Wallenborg

söndag 14 mars 2010

Jubileumsknäcke

Samtidigt som jag köpte glutenfritt knäckebröd häromdagen så handlade jag även vanligt knäckebröd och den här gången en för mig ny sort. De tidigare (bara några få i och för sig) som jag har köpt och läst innehållsförteckningen på har inte haft några onödiga tillsatser och nu ska vi se om det gäller även den här sorten:

fullkornsrågmjöl
jäst
salt
vatten

Ja det var inte mycket och allt behövs ju. Det är faktiskt inte klokt att bröd för allergiker ska innehålla så mycket tillsatser, men inte det som är för oss andra. Nu vill jag så klart inte ha tillsatser för någon ologisk rättvisa, men vi konsumenter bör definitivt försöka påverka tillverkarna av specialkost.

Brödet kommer förresten från Leksands-bröd.

fredag 12 mars 2010

Glutenfritt knäckebröd

I går skrev jag om tillsatser i glutenfri kost och efter de där pepparkakorna så har jag blivit nyfiken på de livsmedel som vi har fått på recept och sedan dottern blivit vuxen sedan har fortsatt att köpa i affärerna. Utbudet har blivit mycket större, men är naturligtvis fortfarande begränsat och flera livsmedel har hängt med genom alla år. Ett av dem är knäckebröd och det är främst två sorter som vi har köpt.

Den ena såg jag när maken och jag var och handlade i dag och jag bestämde mig för att köpa med ett paket och jämför med det hårda brödet som vi själva äter. Nu har jag visserligen inte lusläst alla vanliga hårda bröds innehållsförteckningar, men hittills har jag inte hittat något konstigt i dem. Så, vad kan glutenfritt knäckebröd innehålla då? Jo, det här:

vetestärkelse
skummjölkspulver
betfibrer från sockerbeta
socker
jäst
förtjockningsmedel E 412, E 464
vegetabiliskt margarin (veg. fett, vatten, salt, emulgeringsmedel E 471)
aromämnen
A- och D-vitaminer
färgämne (betakaroten)
surhetsreglerande medel (citronsyra)
bakpulver (E 500, E 575)
salt
mineralämne (järn)
vitaminer (tiamin, riboflavin, niacin, B6)

Visst är det fascinerande hur mycket ett knäckebröd kan innehålla och speciellt för någon som redan är överkänslig? Det här kommer ju utan tvekan att resultera i ett mejl, även om jag förstår att det är knepigare att tillverka ett bröd utan än med gluten. Vi får se vad tillverkaren säger. Det ska verkligen bli intressant.

torsdag 11 mars 2010

Allergimat

Före jul skrev jag om pepparkakor som var glutenfria. Nu slog det mig plötsligt att jag trots att jag under hela min dotters uppväxt förutom hennes första år har köpt specialkost inte har någon kontroll på vilka tillsatser det är i sådan mat. Nu är inte utbudet det största, men inte ens i de få produkter som finns så har jag satt mig in i vad de innehåller.

Efter att ha läst innehållsförteckningen både på våra och hennes pepparkakor så kom jag ju fram till att de med mest tillsatser var dotterns. Det borde ju självklart ha varit tvärtom. Har man redan problem så ska man ju inte utsätta kroppen för ännu mer som kan vara skadligt.

Visserligen har jag inga belägg för att någon som är glutenintolerant skulle vara känsligare mot exempelvis stabiliseringsmedel än andra, men det känns instinktivt som ju känsligare man är mot vissa ämnen ju mer bör man undvika sådant som kan vara hälsovådligt.

Slutsatsen är alltså att jag ska kika mer på sortimentet när det gäller livsmedel utan gluten och jag kommer som vanligt att berätta om mina upptäckter på bloggen.

tisdag 9 mars 2010

Julmusten

Nu fick jag svar väldigt snabbt. Ska sanningen fram så hade jag fått svar även tidigare, men det var bara ett halvt svar eller hur man ska uttrycka det. Sedan har jag väntat på att rätt avdelning ska höra av sig, men det skedde aldrig. Så här säger man i alla fall nu:

Hej Katharina!

Vi vidarebefordrade din förfrågan till den ansvariga avdelningen, men närvarande finns det inga planer på att ändra mustreceptet. Tidigare mailväxling finns infogad längst ned i detta mail. Vi ska vidarebefordra att ditt önskemål kvarstår.

Med vänliga hälsningar

Krisztina Vajda ▪ Konsumentkontakt



Den tidigare mejlväxlingen såg ut så här:

Hej Katharina!

Tack för ditt mail!

Vi ska vidarebefodra din förfrågan till den ansvariga avdelningen. Generellt strävar vi efter att minimera innehåll av tillsatser och ha så enkla och naturliga produkter som möjligt, utan att göra avkall på kvalitets- och hållbarhetskrav.

Hoppas du har fått svar på din fråga. I annat fall är du välkommen att återkomma till oss på Spendrups Konsumentkontakt.

God fortsättning!

Med vänliga hälsningar

Krisztina Vajda ▪ Konsumentkontakt



Jag kunde för all del ha stött på igen, men jag tänkte att jag väntar på vad avdelningen säger eftersom frågan skulle skickas vidare. Hur som helst så har jag fått ett svar nu och man får väl se det som en fördel att det inte är mustsäsong mer än två gånger om året!

måndag 8 mars 2010

Julmust

Den som läste min blogg i jul- och nyårstid minns kanske att jag mejlade och frågade om innehållet i julmust. Trots att det nu har gått månader så har inget svar kommit så jag mejlade på nytt. Nu hoppas jag att jag snart kan publicera ett svar till er bloggläsare.


Hej,

Det har gått några månader sedan jag mejlade och det vore trevligt om ni ville svara.

Hälsningar Katharina Wallenborg



Skickat: den 31 december 2009 13:44

Hej,

Jag har en fråga om julmust. Köpte er must som heter XXX. Den var helt okej, så jag har inga kommentarer om smaken, men det var en del tillsatser i den. Skulle man kunna göra en "renare" produkt? Jag gissar att hållbarheten blir kortare vilket är en nackdel och man dricker ju inte must så ofta i och för sig, men ju naturligare en produkt är, ju bättre är det ju eftersom det är tillsatser och konserveringsmedel i det mesta man handlar.

Gott nytt år och hälsningar från Katharina Wallenborg

söndag 7 mars 2010

Märkning av godis och snacks

I veckan hade DN ett stort reportage om märkning av sådant som inte är mat, men som säljs på ett sätt så att vissa kanske tror det, eller rättare sagt ska vilseledas att tro det, bland annat det jag själv kallar "godisflingor", flingor som är mer godis än mat alltså. Men det gäller även chips, godis och annat som vi egentligen inte behöver mer än för vår mentala hälsa möjligtvis och den är ju så klart viktig. Vad jag menar är att vi måste få unna oss det som vi tycker är gott, men man ska ju vara helt på det klara med att det ska intas i begränsad omfattning.

Det här trycker "Sveriges konsumenter" på i artikeln och det är en förening som verkligen behövs med tanke på hur matsituationen ser ut i våra butiker. Däremot så reagerade jag lite på formuleringarna i artikeln, vilka lite fint antydde att vi konsumenter inte själva kan ta till oss och gallra utan blir vilseledda av olika märkningar.

Till viss del så håller jag absolut med och det i de fall det verkligen handlar om mat, för handlar det om chips eller godis så har jag svårt att tro att någon vuxen människa skulle se det som nyttig basföda. Det är så otroligt viktigt att vi konsumenter blir behandlade med respekt, för vi vet och vi kan, problemet är bara att det är så vansinnigt svårt att ändra på utbudet och att hitta alternativ som inte är för dyra och framför allt att inte falla för alla frestelser när vi är och handlar. Men, säger någon då, om vi inte köpte allt skräp så skulle ju utbudet vara bättre. Jag instämmer och jag blir bedrövad när jag ser vissa varor i butikerna, men vi vill väl alla äta det som är gott ibland även om det är onyttigt och jag vet själv till exempel att chips är onyttigt, men jag äter det ändå. Det är inte där skon klämmer tror jag. Vi behöver ingen vägledning för hur stor del av dagsbehovet innehållet i snacks ger oss, för det är ingen produkt vi äter för att den är nyttig eller som en del av vår middag.

Det som måste ske är att vi får bättre vanor. Jag är övertygad om att även de flesta barn och ungdomar i Sverige vet att godisflingor och jordnötsringar är onyttigt, men vanans makt är stor. Vad vi äter kommer att ta tid att ändra på i vårt stressade samhälle och det är ett mycket större problem än att det står att vi inte bör äta fler än 13 chips från påsen!

fredag 5 mars 2010

Rödvinsvinäger

Ibland känner man sig så naiv, som nu, när jag tittade på innehållet i rödvinsvinägern här hemma. Balsamvinägern som jag skrev om för länge sedan innehöll färgämne, men inget annat utöver själva vinägern, men här är det konserveringsmedel, vilket man kan undra om det verkligen behövs, för i så fall borde ju all vinäger innehålla det. Så här ser innehållet ut:

vinäger framställd genom jäsning av vin
konserveringsmedel E 222

E 222 är med andra ord något som heter natriumväte. När jag söker på det så ser jag att det tydligen kan finnas i vin också, men har du någonsin sett en vinflaska med innehållsförteckning? Vin behöver nämligen inte deklarera sitt innehåll som andra livsmedel.

Men för att återgå till konserveringsmedlet. Man kan få överkänslighetsreaktioner och irriterad mage. Är det då verkligen nödvändigt att tillsätta konserveringsmedlet? Jag menar, även om det nu förhindrar bakterier? Tja, det beror säkert på hur lång hållbarhet man vill ha, men kanske vore det värt att ha någon form av bäst före-datum för att slippa den här tillsatsen? Nu finns nämligen inget sådant alls och det kan ju tyckas positivt, men det har säkert med E-numret att göra och för egen del så tror jag nog att jag skulle tycka att det vore värt att inte vinägern höll i åratal.

Jag ska mejla och fråga hur det skulle bli med hållbarheten om konserveringsmedlet togs bort.

torsdag 4 mars 2010

Fråga om aromen

Det här brevet har jag skickat till producenten av kakaon:

Hej, Jag köpte nyligen er kakao, som smakar mycket bra, men har en ingrediens tillsatt som jag funderar över och det är aromen. Vad innehåller den och hur framställs den? Undrar även varför aromen är tillsatt eftersom kakao i sig har mycket smak.

Hälsningar Katharina Wallenborg


Efter att ha köpt den här kakaon så har jag funderat lite mer på det här med tillsatser i samma eller liknande produkter. Det är ju inte första gången som jag upptäcker skillnader. Jag har ju skrivit om till exempel både färskost och marmelad, men även annat. Det finns liksom ingen logik i det här och det stör mig som konsument att jag ska behöva jämföra liknande produkter för att det kan skilja mellan vad man tror är precis samma livsmedel. Handlarna borde vara mycket tydligare och även restriktivare i sina inköp. Det skulle hjälpa oss kunder en hel del, för det tar tid och energi att vara medveten kund, men vad har man för val? Det är bara att jobba på och försöka påverka om man vill äta bra.

onsdag 3 mars 2010

Kakao med arom

Kakaon höll på att ta slut här hemma, så häromdagen när vi var och handlade så skulle jag köpa ny. Eftersom vi handlar på olika ställen så upptäckte jag att på just det här stället så fanns det ingen kakao utan någon tillsats och jag tog den som trots allt kändes bäst, vilket var en med arom i. Innehållet ser ut så här:

kakaopulver
arom

Vad aromen är har jag ingen aning om eftersom producenterna sällan eller aldrig talar om det. Men jag ska mejla och fråga och sedan återkommer jag som vanligt med svaret.

Men jag måste tillägga en annan sak. De hade bland annat en rättvisemärkt kakao och även om det har visat sig att det inte går att lita på den märkningen till 100 procent, så tror jag ändå att chansen att arbetsförhållandena är bra är större än om ingen sådan märkning alls finns, så jag tänkte att det skulle vara ett bra val. Det var tills jag läste innehållsförteckningen. Det är så synd att man inte tänker på den biten också nu när konsumenterna blir mer och mer medvetna om innehållet i de produkter de köper, för det kan göra att man väljer bort just den rättvisemärkta produkten. Åtminstone gjorde jag det och jag är nog inte ensam om det.

tisdag 2 mars 2010

Smörgåsskinka utan tillsatser

Jag verkar inte ha så stor framgång i min jakt på tillsatsfri skinka. Ni med gott minne kommer kanske ihåg att jag har varit in på en butik i närheten av mitt jobb där de säger sig ha tillsatsfri smörgåsskinka. Tyvärr är det inte så ofta som jag är in där, men det händer och idag var jag där i ett ärende och passade på att fråga.

Expediten som jag talade med hade ingen aning om huruvida de brukade ha sådan skinka eller inte (hon hade inte jobbat i butiken så länge), men var väldigt tillmötesgående och försökte ta reda på det, vilket dock inte lyckades, så hon lovade att framföra mitt önskemål till charkansvarig.

Jag får lov att gå in om ett tag igen, för det gäller att inte ge upp. Hon berättade förresten att de hade haft tillsatsfri skinka där hon arbetat tidigare och vilket märke det var. Förhoppningsvis finns just den skinkan att köpa nästa gång jag ska handla.

måndag 1 mars 2010

Björnekullas lingonsylt

Sylt kanske är godast att göra själv, men det är något som jag aldrig gör tyvärr, trots att jag har som ambition att göra det mesta och inte köpa hel- och halvfabrikat. Men det finns färdiga bra produkter och nu senast när jag handlade sylt så köpte jag rårörda lingon och innehållet var inte långt:

lingon
socker
syra (citronsyra)

Ett extra plus var att sylten innehöll 50 gram lingon och det är sannerligen inte självklart. Läs nästa gång du handlar och du kommer att se att det tyvärr ofta är någon kladdig gelé med några lingon som gisslan.