GOTT NYTT ÅR!

Jag vill önska mina bloggläsare ett gott nytt år. Det har verkligen varit spännande att skriva den här bloggen och nu har jag hållit på sedan i maj och har naturligtvis inga planer på att sluta.

Det har varit lärorikt för mig själv och jag hoppas att jag lyckats fånga intresset hos er läsare också. Tyvärr har hört att det är svårt att skriva om man vill kommentera något och jag ska se om jag kan fixa det. Min mejladress går givetvis bra att använda också, men det syns ju inte i bloggen dessvärre.

Hoppas att alla får en bra kväll och ett bra tolvslag och ett härligt 2010!

Julmust och innehåll

Jag har precis skrivit ett mejl som jag ska skicka till bryggeriet som tillverkar en av de mustsorter som jag köpte. Vi får se vad svaret blir. Så här ser mitt mejl ut i alla fall:

Hej,

Jag har en fråga om julmust. Köpte er must som heter XXX. Den var helt okej, så jag har inga kommentarer om smaken, men det var en del tillsatser i den. Skulle man kunna göra en "renare" produkt? Jag gissar att hållbarheten blir kortare vilket är en nackdel och man dricker ju inte must så ofta i och för sig, men ju naturligare en produkt är, ju bättre är det ju eftersom det är tillsatser och konserveringsmedel i det mesta man handlar.

Gott nytt år och hälsningar från Katharina Wallenborg

Julmat och julmust

Nu börjar väl julmaten ta slut hos de flesta och snart blir det till att kasta den om den inte har gått åt. Trots att vi försökte göra färre rätter så finns det mat kvar i år också. Köttbullarna är ju inget problem, de sista togs inte ens fram ur frysen, men den gravade strömmingen kan ju inte stoppas in där. Fast det sista av den kan man ju äta upp på hårt bröd de närmaste dagarna. Men sedan är det ju massor av julskinka kvar också. Den går fortfarande att äta, men det som inte går åt är ju gott att ha i gratäng eller pastasås. Tänk att det är så svårt att planera just julmat. Problemet är väl att det är så många rätter som är ett måste.

Jag slängde ett öga på julmustens innehåll nyss och det var fler tillsatser än vad jag hade trott att det skulle vara. Undrar om det går att minska antalet (konstiga) ingredienser? Jag tycker att det borde gå, men tillverkaren är säkert av annan åsikt. Vi har haft två sorters must i år och jag ska även titta på den andra sorten och se om innehållet är det samma. När jag har gjort det så ska jag mejla tillverkarna och fråga om det går att göra en must med bättre innehåll.

Förmodligen så skulle den sälja dåligt ifall hållbarheten blev allt för kort och det är ju dilemmat i många fall och det går ju åt några liter under helgerna. Åtminstone hos oss som älskar julmust. Med andra ord så blir det kostsamt om produkten är bättre, men man kan ju vända på det och framhålla vikten av att dricka must som har ett bättre innehåll om man nu dricker must varje dag. Ytterligare en aspekt (som jag nog får ha som försvar) är att must dricks få gånger om året och under begränsad tid. Med andra ord så är must något som jag inte kommer att sluta med även om innehållet förblir som nu. Det låter som ett försvar av julmust, men det är helt enkelt för gott för att plockas bort, tyvärr! Däremot ska jag som sagt försöka påverka den till att bli bättre innehållmässigt.

Pigghamskinka

Som jag skrev i blogginlägget häromdagen så har jag mejlat och frågat om skinkan vi köpte eftersom jag inte ville äta skinka från en olycklig gris. Nu har jag fått svar och jag är mycket nöjd med det. Tyvärr så tänkte jag inte på att titta på innehållsförteckningen och eftersom det var maken som tillagade den så åkte omslaget i soporna utan min inblandning. Trots det så tänker jag skriva varifrån skinkan kom eftersom det jag först och främst är intresserad av nu är grisarnas välbefinnande.

Svaret från Scan:

Hej!

Samtliga grisar som kommer in till våra slakterier besiktigas av statligt anställd veterinär. Skulle grisen vara vanvårdad på något sätt kommer den att nödslaktas och en utredning kommer att göras. Vi har också sedan det som hänt gjort utökade kontroller hos de bönder som levererar till oss och dessa har inte visat på några större anmärkningar. Vi kommer även att införa en certifiering som varje leverantör måste ansluta sig till där en oberoende part kontrollerar förhållandena på gården.

God jul!

Med vänliga hälsningar
Janne Nordlund
__________________________________

Matforum
Scan AB
Lindhagensgatan 126, Box 30223, 104 25 Stockholm, Sweden
Telefon: +46(0)8-725 85 58

Julmat

Ja, vad kan man annat än att skriva om julmat såhär dagen före julafton? Nu är det bakning och matlagning på gång och även om man har sina klassiker så är det alltid roligt att prova ett nytt recept på till exempel marineringen till revbensspjällen eller något nytt godis.

När det gäller godis så är ju blockchoklad tacksamt att använda, men efter att ha läst innehållsförteckningen så har jag kommit fram till att jag har köpt min sista blockchoklad, såvida jag inte hittar en sort som passar mig bättre när det gäller tillsatser.

Nougat har jag handlat för att göra mintchokladbräck och den har jag inte läst innehållsförteckningen på. Kanske struntade jag i det eftersom jag inte hade något alternativ. Men jag ska kolla vad det är i och hoppas på att bli positivt överraskad för det blir man ibland. Däremot så blir det mörk choklad istället för blockchoklad runt godisarna.

Gravlaxsåsen kommer jag att göra själv, för den innehöll så mycket märkligt när jag läste på burken senast jag handlade det. Eftersom gravad lax inte går åt i några stora mängder, den är tillsatsfri och mycket god färdiggravad så köper jag den. Sedan är det skönt att inte behöva stressa alltför mycket, det är mycket värt det också.

Mycket är det som kan sägas om julmat, julkakor och julgodis, men då blir blogginlägget alldeles för långt, så jag avslutar här och önskar mina läsare:

GOD JUL!

Från livsmedelsverket

Jag har fått ett svar idag från livsmedelsverket på ett mejl som jag skickade för ett tag sedan och som handlade om hur man kommer fram till vad som är acceptabelt när det gäller tillsatser. Sedan dess har jag faktiskt hittat informationen själv på deras hemsida. Ibland ramlar man på en del intressant där. Men här är svaret:

För att pröva om tillsatserna eventuellt är skadliga görs studier på försöksdjur, till exempel råttor. Med utgångspunkt från den högsta dos av ett ämne som försöksdjuren kunnat tillföras dagligen under sin livstid, utan att skadliga effekter kan påvisas, fastställs den så kallade nolleffektdosen. Nolleffektdosen uttrycks i mg/kg kroppsvikt och dag. För att få en betryggande säkerhetsmarginal tar man sedan som regel en hundradel av detta värde och får då ADI-värdet för människa. Vissa tillsatser har ADI ”not specified”, vilket innebär att intaget av tillsatsen vid normal användning i livsmedel inte medför några hälsorisker. Det rör sig ofta om tillsatser som är ”självbegränsande”. Det är sådana livsmedel som inte går att äta om tillsatsen tillförs i för stor mängd.

Julskinkan i år

Vi har de senaste åren köpt samma sorts skinka och det gjorde vi även i år och jag tror inte att den kommer från de dåliga gårdarna, men man borde nog ha kollat innan. Jag ska i alla fall mejla producenten för säkerhets skull och jag hoppas innerligt att skinkan kommer från en gris som har haft det bra.

Nyårslöften ger jag då och då och ibland håller jag dem till och med, men inte alltid. Fast det här året ska jag ge ett som jag vet att jag inte kommer att bryta och det är att bli ännu bättre på att ta reda på hur djuren som jag äter eller får mat ifrån har haft det.

Jag har bekanta som inte äter kött just för djurens skull och det är värt respekt, men vem säger att kossorna som ger oss mjölk har haft det bättre än grisen som vi får fläskfilén ifrån, eller att lädret i jackan som kommer från fåret är ett sämre val om man tänker på djuren, än äggen som kommer från hönorna?

Det är så mycket att tänka på när det gäller vår mat så man blir lätt alldeles matt och egentligen borde de som producerar maten ha det samvete som vi köpare måste ha när det brister hos dem som verkligen borde ta ansvar, men någon måste ju göra det. Tyvärr är det ett stort problem för oss konsumenter och det är att insyn inte alltid är så lätt, men vi får göra vad vi kan. Jag passar på att tacka alla er andra som också försöker påverka det här.

Fler tillsatser i pepparkakorna

Det fanns några tillsatser till i de glutenfria pepparkakorna som jag var nyfiken på och det var till att börja med ett förtjockningsmedel som heter natriumalginat, vilket står som E 401. Läser man på Äkta vara, så står det att det är framställt av salt från alginsyra. Men jag vill gärna ha mer information och letar i vanlig ordning på livsmedelsverkets hemsida, som även i det här fallet är svår att få information från. Jag har i alla fall inte hittat något negativt när det gäller hälsan och E 401.

E 440 är pektin och det kommer från frukt och verkar helt harmlöst. Man använder det ju även för hemmabruk när man för sylt och marmelad. Söker man på nätet så sägs pektin till och med stimulera bukspottkörteln och gallblåsan. Det här har jag dock ingen aning om ifall det stämmer, men det låter ju intressant.

E 500 är natriumkarbonat och E 575 är något som heter glukonsyrans deltalakton. De här två E-numren är bakpulver.

Förtjockningsmedel i pepparkakor

Det var ju en hel del tillsatser i de glutenfria pepparkakorna och fyra av dem var förtjockningsmedel (man häpnar). Det första heter E 412 och den minnesgode minns kanske att det var ett ämne som kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner. Tyvärr är det de som är allergiska mot ärtor, bönor eller jordnötter som kan drabbas av det här. Alltså ännu märligare att det finns i pepparkakor för allergiker även om det nu är gluten som är problemet för dem som behöver äta dessa pepparkakor. E 412 är guarkärnmjöl och det har jag alltså skrivit om tidigare.

E 646, eller hydroxipropylmetylcellulosa, är framställt av cellulosa, alltså något som finns i växternas cellväggar. Jag har inte hittat någon negativ hälsoeffekt men däremot intressant information på livsmedelsverkets hemsida och som handlar om tillsatser:

Säkerhetsmarginal

För att pröva om tillsatserna eventuellt är skadliga görs studier på försöksdjur, till exempel råttor. Med utgångspunkt från den högsta dos av ett ämne som försöksdjuren kunnat tillföras dagligen under sin livstid, utan att skadliga effekter kan påvisas, fastställs den så kallade nolleffektdosen. Nolleffektdosen uttrycks i mg/kg kroppsvikt och dag. För att få en betryggande säkerhetsmarginal tar man sedan som regel en hundradel av detta värde och får då ADI-värdet för människa.

Vissa tillsatser har ADI ”not specified”, vilket innebär att intaget av tillsatsen vid normal användning i livsmedel inte medför några hälsorisker. Det rör sig ofta om tillsatser som är ”självbegränsande”. Det är sådana livsmedel som inte går att äta om tillsatsen tillförs i för stor mängd.

Svar från livsmedelsverket

Det gick snabbt att få svar från livsmedelsverket den här gången och så här skriver de:

Hej Katharina,

Jag saxar här ett avsnitt ur "E-nummerboken" som kan köpas från Livsmedelsverket:

Modifierade stärkelser är tillsatser med E-nummer, t ex. E 1450, Natriumoktenylsuccinatstärkelse. Stärkelse är den form som de flesta växter använder för att lagra energi. Den består av en mängd glukosenheter (druvsocker) som binds samman i långa kedjor (amylos) eller förgrenat (amylospektin). Stärkelse som används i livsmedel utvinns framför allt ur potatis, vete, majs och ris där det förekommer särskilt rikligt. Potatisstärkelse används i hushållet och det kallas då potatismjöl. Stärkelserna är livsmedel, men modifieras de kemiskt betraktas de som tillsatser. Allt efter vilken process som används får man fram olika egenskaper. Som tillsatser finns det elva godkända stärkelsesorter, vilka också är de mest undersökta, men i princip går det att framställa oändligt många.

Stärkelse är ett av de viktigaste näringsämnena för djur och människor. Men man använder också stärkelse för att påverka kvaliteten på vår mat, till exempel reds saftsoppan med potatismjöl och såsen med vetemjöl eller Maizena (marsstärkelse). Mjöl tillsätts också till köttfärs så att köttbullarna håller ihop bättre.

De flesta modifierade stärkelser bryts ner i mag- och tarmkanalen i likhet med vanlig stärkelse, det vill säga de ingår i den normala matsmältningen.

Modifierade stärkelser får användas utan mängdbegränsning i alla de livsmedel som generellt får innehålla tillsatser.

Med vänlig hälsning
Gunilla Gålne
Upplysningen

Till livsmedelsverket om potatisstärkelse

Det här brevet mejlade jag till livsmedelsverket igår. Svaret lägger jag naturligtvis ut så snart det kommer.

Hej, Jag sökta på "modifierad potatisstärkelse" på er sajt, men fick tyvärr inte fram någon information om det. Hur framställs det och varför tillsätts det i mat och bakverk?

Finns det några risker med att äta det? Jag har inte sett någonstans att det skulle vara hälsovådligt, men är ändå nyfiken. "Modifierad" låter som att det kan vara framställt på ett sätt som kanske inte är så sunt, men som sagt, jag har ingen aning om ifall det är så.

Hälsningar Katharina Wallenborg

Tillsatserna i de glutenfria pepparkakorna

Det var som ni vet en lång ingredienslista i pepparkakorna utan gluten som jag köpte till dottern. Det första som kändes främmande i dem var emulgeringsmedlet E 471. Vad jag vet så är det inte ohälsosamt, men varför betala för en tillsats som man faktiskt klarar sig utan?

Vidare har vi aromämne. Det verkar ju helmärkligt med aromämne i kakor som innehåller starka kryddor. Jag får lov att mejla och fråga om det här och vad är det för ämne? Verkar bara onödigt att tillsätta tycker jag.

Modifierad potatisstärkelse är nästa sak som jag reagerar på. När jag söker på nätet så blir min andra träff följande text: "Ett exempel på en ny limråvara är en modifierad potatisstärkelse. Den nya stärkelsen ger ett lim som passar bra för pappers- och förpackningsindustrin". Det var lite roligt faktiskt och man kan ju utgå ifrån att det här är tillsatt för att hålla ihop pepparkakorna bättre. Men åter till vad det är och det var inte så enkelt att ta reda på det. Jag sökte bland annat på livsmedelsverkets hemsida, men utan resultat. Jag får helt enkelt återkomma. Nu hör man i och för sig på namnet vad det är, men det kan vara intressant att ha lite mer ingående information tycker jag.

Det finns ytterligare en del ingredienser som jag är nyfiken på, men dem skriver jag om en annan dag.

Glutenfria pepparkakor

Sådana kan man ju tycka ska vara så fria från eventuella hälsovådliga tillsatser som möjligt, men innehållslistan på den sort som jag köpte var lång. Det behöver ju inte nödvändigtvis betyda dålig, men när det gäller pepparkakor så borde den vara kortare:

vegetabiliskt margarin
vatten
salt
emulgeringsmedel E 471
surhetsreglerande medel (citronsyra)
aromämne
A- och D-vitamin
farinsocker
rismjöl
majsstärkelse
sirap
potatismjöl
modifierad potatisstärkelse
vatten
socker
kryddor (kanel, ingefära, nejlikor)
förtjockningsmedel E 412, E 464, E 401, E 440
salt
bakpulver E 500, E 575

Varför vatten står två gånger har jag ingen aning om, men listan är bra lång även om man plockar bort en av ”vattnena” och det är ju inte vätskan som jag hänger upp mig på i det här fallet.

På grund av tidsbrist så hinner jag inte gå närmare in på innehållet just nu, men det ska jag göra så snart jag har möjlighet. Ska väl tillägga att jag har gjort glutenfria pepparkakor själv och de behöver inte innehålla mer än vanliga pepparkakor, så den här innehållsförteckningen är helt oacceptabel enligt mig.

Julmat, bakverk och godis

För första året någonsin har jag tittat på innehållsförteckningen på pepparkakor, vilket jag gjorde igår. När det gäller annat som hör julen till så har jag inte funderat över det heller ärligt talat. Eftersom jag har lagat det mesta av vår mat och bakat det mesta fikabrödet, så har jag tänkt att vi äter nyttigt ändå och så är det nog, men även om man inte har tid och lust att göra allt själv så ska man ju inte behöva äta sådant som man inte vill.

Man ska nog vara lite medveten även om man får mindre tillsatser i sig när man lagar och bakar själv, för som jag har skrivit så är det i vissa senapssorter tillsatser som man inte vill ha och senap behövs som bekant i gravlaxsås. Men laxen behöver man inte grava själv för att få den ren, för de sorter som jag har sett har i alla fall inte haft något konstigt tillsatt.

Rödbetssallad har jag både köpt och gjort egen, men jag har inte tänkt på vad de inlagda rödbetorna innehåller som jag har använt, så det ska jag göra det här året.

Köttbullar vill man gärna göra egna så klart när det är jul och då kanske man har ströbröd i. Köper man sådant så får man räkna med tillsatser även i den kravmärkta, åtminstone hade den sort som jag köpte för någon månad sedan tillsatser.

Men sedan har vi ju bakverk och godis och där rekommenderar jag verkligen hemmagjort. Det blir både godare och nyttigare!

Pepparkakor från Broby

Jo jag vet, pepparkakor ska helst bakas hemma och med egen deg, men i år har tiden varit för knapp och vi är lata och köper. Ikväll handlade jag fler och kollade två av sorterna i butiken. En av dem var Broby pepparkakor, som jag visserligen aldrig hört talas om, men innehållet var definitivt bättre än det andra mer kända märkets. Här är ingredienserna:

vetemjöl
sirap
vegetabiliskt margarin
socker
bakpulver E 500
nejlikor
kanel

Det ser ju riktigt bra ut och E 500 är inget annat än natriumkarbonat som man behöver i bak och det finns både naturligt och syntetiskt. Vilket det är framgår inte på förpackningen. Hur som helst: tänk att man till och med ska behöva nagelfara pepparkakorna trots att det inte behövs mer än ovanstående!

Grisar

Förra veckan var det en het debatt om hur grisar behandlas på vissa håll. Man har ju svårt att förstå att det finns människor som inte har respekt för andras liv även om de råkar vara fyrbenta, men de finns tyvärr. Inget nytt under solen brukar det heta och det stämmer alltså även i det här fallet. Däremot så vet jag inte hur förhållandena är på alla ställen som hängdes ut. Det har givetvis blivit protester från bönderna själva och ibland blir ju debatten vinklad, men det är helt uppenbart att det försiggår saker som är oacceptabla.

Ibland är det grisarna man talar om, ibland är det kycklingarna och ibland kossorna och det märkliga är att det emellanåt är väldigt tyst kring djurens förhållanden. Beror det på att media inte har någon lust att berätta om problemen om man tror att det inte "ligger i tiden", eller är det så illa att vi konsumenter "glömmer bort" det här när vi inte ser en stor tidningsrubrik som skriker ut att nu är det missförhållanden på det ena eller det andra stället?

Låt oss hoppas att vårt medlidande med de djur som vi tänker äta inte klingar av, för även om de ska bli mat på bordet, så ska de baske mig ha ett bra liv och bli slaktade så respektfullt som möjligt.

Kycklingfilé

Det är intressant det här med kycklingen tycker jag och i helgen när jag var och handlade så köpte Kronfågels kyckling och de hade mycket riktigt tagit bort de onödiga tillsatserna. Nu har jag visserligen inte hunnit smaka på kycklingen ännu, men det ska bli mycket intressant att göra det och se om det av någon anledning skulle smaka sämre. Jag tror faktiskt inte det, men det är ju ett av argumenten som jag har fått från producenter när jag har frågat om tillsatserna: smaken blir bättre med tillsatser.

Om det nu, vilket jag alltså tror, smakar lika bra med tillsatsfri kyckling, varför har man då inte alltid haft det? Naturligtvis är det pengar i det här, det är ju i alla fall vad jag gissar, för jag tror ju inte att någon har suttit och funderat och sprutat i diverse tillsatser som en god gärning eller för att göra produkten billigare för oss konsumenter. Däremot så skulle man kunna ha trott att någon kycklingfiléproducent borde ha dragit nytta av det faktum att man brukar tillsätta exempelvis smakförstärkare och konserveringsmedel och lanserat sin egen som ren och på det viset fått kunderna att välja det bättre alternativet.

Så har det nu inte varit och det kommer jag väl aldrig att förstå varför, men det spelar mindre roll eftersom man nu har börjat förstå att vi konsumenter är ett medvetet "folkslag" många gånger. Det ska bli intressant att se om de andra följer efter.

Hur mycket kan man egentligen påverka?

Nu har jag skrivit på den här bloggen i drygt ett halvår och berättat om vad jag har gjort för att ta reda på vad det är vi äter och förhoppningsvis förbättra det utbud som finns i våra livsmedelsbutiker. Jag har sökt på nätet, frågat butikspersonal och mejlat till både livsmedelsverket, dietister, producenter och föreningar. Allt för att lära mig mer och påverka för att vi ska få bättre produkter.

En sak som jag har märkt är att det är svårare att få fram fakta än vad jag hade trott. Inte för att jag hade någon direkt klar bild av hur "lätt" det skulle bli att få svar på alla frågor, men att våra myndigheter skulle vara så svåra att få information ifrån hade jag nog inte räknat med. Producenterna däremot hade jag å andra sidan varit beredd att stöta på större motstånd ifrån. Nu kan jag ju inte påstå att de har svarat att "Visst, naturligtvis ska vi anpassa våra produkter efter dina önskemål", men de flesta har varit vänliga i sina svar och de har återkommit till mig snabbt. Sedan finns det ju alltid en och annan som inte svarar eller drar ut på tiden innan de hör av sig, men de tillhör undantagen. Dock finns det några som har varit öppna för att ta fram bättre produkter och någon har till och med varit på gång att göra det och jag tror som jag har nämnt tidigare, att ju fler vi är som stöter på, ju snabbare kommer vi att få bättre mat i våra butiker.

Trots att matdebatten pågår för fullt så går förändringen i mitt tycke alldeles för långsamt. Dels har det sannolikt med pengar att göra, men en del av det hela kan nog ha att göra med att många av oss inte ställer några krav på det vi handlar och är det tillräckligt många som inte gör det så lönar det sig helt enkelt inte att anpassa utbudet efter oss andras önskemål. Men jag är optimist och jag kommer att fortsätta med mina brev och frågor och bloggen kommer att fortsätta samtidigt så klart så att alla ni som är intresserade kan följa min matresa.

Asiatisk sås

Jag brukar inte publicera svar med avsändaren om det inte är så att jag vill framhålla en producent för att deras produkt är så som jag vill ha den, alltså så fri som möjligt från tillsatser. Nu gör jag däremot ett undantag och det på grund av att man jobbar i rätt riktning. Jag tycker nämligen att svaret som jag fick från Blue Dragon var så positivt så jag skriver alltså deras namn här.

Det här brevet mejlade jag den 28 oktober:

Hej,

jag köpte er Sweet chili garlic sauce som var väldigt god, men innehöll ett par tillsatser som kändes onödiga. Då tänker jag på modifierad majsstärkelse och stabiliseringsmedel. Finns det inget annat som man kan ha i för konsistensens skull och när det gäller hållbarheten så tror jag att många hellre har en produkt med kortare hållbarhet som är "renare". Vad är er kommentar angående det här?

Hälsningar Katharina Wallenborg

Idag fick jag följande svar:

Hej Katharina och tack för Din fråga.

Först av allt, trevligt att Du gillar vår cookingsås. Vi strävar efter att ha så rena och naturliga produkter som möjligt i vårt sortiment. Vi försöker ständigt påverka vår leverantör av Blue Dragon produkterna att i första hand välja nativa konsistensgivare där det är möjligt. I många fall måste vi tyvärr använda modifierade stärkelser för att de skall fungera tillsammans med syror etc. i recepten. Vi framför Din synpunkt till kvalitetsansvarig för Blue Dragon i England.

Tyvärr är det svårt att arbeta med kortare hållbarhet än den vi har idag. Våra kunder (butikskedjorna) kräver att kolonialvaror har en viss hållbarhet för att det skall fungera i distributions systemen. Hoppas att detta besvarar Dina frågor, har Du andra frågor eller synpunkter så återkom gärna till oss.

Ha en bra dag, med vänliga hälsningar Anders Tegnér – kock och matkreatör på Blue Dragon

Kycklingfilé från Kronfågel

Nu har jag mejlat flera kycklingfiléproducenter och den senaste är Kronfågel. Jag publicerar deras svar och skriver ut namnet på företaget som ni ser eftersom de har gått ifrån onödiga tillsatser:

Hej Katharina,

Tack för ditt brev. Det är viktigt för oss att få synpunkter på våra produkter och jag förstår din undran över att vi nu mörar våra frysta kycklingfiléer. Jag vill börja med att skriva att vi för en tid sedan plockade bort alla tillsatser (förutom vatten och salt) ur våra filéer men det kan fortfarande finnas en del av de "gamla" påsarna kvar i butik. Vi försöker nu mer att ha så få tillsatser som möjligt i våra produkter varför vi nu undan för undan plockat bort så mycket tillsatser som möjligt.

Vi försökte länge att ha även en fryst filé som inte är mörad men för att kunna konkurrera med andra leverantörer var vi till slut tvungna till detta. Alla våra konkurrenter marinerar el mörar sina frysta produkter vilket gör att man kan sänka priset på produkterna. Vi hade även en annan fryst, naturell kycklingfilé att erbjuda till dem som föredrar omörad kycklingfilé men när våra kunder slutade köpa denna så fick vi tyvärr sluta tillverka även den.

Våra smaktester har visat att just den "marinad" vi använder oss av har fått klart bäst betyg då smaken upplevs som god och bl a frysta filéer blir mörare och saftigare med en måttlig mängd marinad. Vi har även fått bäst i test vad gäller denna filé i ett flertal tidningar, vilket vi är stolta över!

Vill man inte köpa mörad el marinerad fryst kycklingfilé så finns de att köpa färska, helt naturella, i kyldisken så alternativet finns. Dessa går även utmärkt att själv frysa in och håller i frysen i ca: sex månader.

Hoppas detta förklarar vårt beslut att nu möra en del av våra frysta produkter.

Med Vänlig Hälsning

Lisa Holmgren
Konsumentkontakt

Smörgåspålägg av häst

Jag hade ju ytterligare lite funderingar kring hästköttet som jag hade köpt och skrev därför ett nytt mejl som löd så här:

Hej,

Tack för ditt utförliga svar. Det låter bra att hästarna har haft ett bra liv. Jag tolkar ditt svar som att de går ute och då blir ju deras kost automatiskt bättre också.

Kan jag ställa en följdfråga? Nu är ju häst och gris olika djur, men jag har vid några tillfällen köpt lufttorkad skinka (också annan tillagningsmetod i och för sig) utan några tillsatser annat än salt och jag märkte ingen skillnad jämfört med de skinkor som har olika tillsatser. Jag gissar att problemet är att köttet inte håller sig saftigt under lika lång tid om det inte har stabiliseringsmedel och om jag har rätt i det, så undrar jag om ni ändå överväger en sådan produkt. Som konsument så köper jag hellre en så ren produkt som möjligt och till exempel fryser in det jag inte äter om det blir över. Samma sak med konserveringsmedel naturligtvis.

Hälsningar Katharina Wallenborg

Svaret jag fick var kort, men positivt:

Hej, har faktiskt det på dagordningen på produktrådet vi har i december, då vi diskuterar tänkbara projekt under nästa år.

Svar om hästkött, smörgåspålägg

Jag fick idag ett utförligt svar kring det jag undrade när det gällde hästpålägget. Jag har naturligtvis tackat för svaret och samtidigt passade jag på att ställa några följdfrågor om stabiliseringsmedlet och jag återkommer därför igen om hästköttet, men så här ser alltså det första svaret ut, som för övrigt kom väldigt snabbt måste jag säga:

Hej Katharina!

Tillsatsfrågan är ganska het just nu, så jag förstår att många funderar över nödvändigheten av alla tillsatser.

Salt med nitrit används ju för att garantera att ingen drabbas av botulism. C-vitamin används för att stabilisera färgen så produkterna ej blir gråa vid värmebehandligen.

Stabiliseringsmedel (i de flesta fall en kombination av fosfater) används för att produkten ej ska bli uttorkad under värmebehandlingen. Fosfaterna har dåligt rykte och kan användas för att binda extra mycket vätska i produkter, men använt i små doser hjälper de i stället till att säkerställa en saftig produkt.

Hästar från sydamerika? Ja Sverige föder ju inte upp hästar för slakt, utan det lilla svenska hästkött som finns kommer från rid- och travhästar.

De sydamerikanska hästarna lever enligt min uppfattning ett långt bättre liv än svensk tamboskap.

Deras liv kan närmast liknas vid renarnas. De är vildhästar som samlas in o slaktas i hägn, som vid renslakt.

M.v.h.

Göran Melker Olsson

Ytterligare svar om kycklingen

Tidigare i november skrev jag om kycklingfilén som jag hade köpt. Nu har jag fått svar igen eftersom jag hade fler frågor och så här skriver producenten:

Kycklingbröstfilén har följande innehåll: Kycklingbröstfilé 80%, saltlake 20% (vatten, salt, socker, antioxidationsmedel (E301, E331), konserveringsmedel (E262)). Saltlaken gör att kycklingen blir extra mör efter tillagning, där konserveringsmedlet har en vattenbindande förmåga. Detta resulterar i att kycklingen blir saftig efter stekning.

Fodret till kycklingarna varierar beroende på tillväxtfas, start foder (dag 1-7), första tillväxtfas (dag 8-14), andra tillväxtfas (dag 15-33) och slutlig tillväxtfas (dag 34-38). Fodret innehåller en optimal mängd fiskfoder för bästa tillväxt.

Med vänlig hälsning

Marie Engberg
Konsumentkontakt

Lammkotletterna

Den med gott minne kommer kanske ihåg att jag gjorde följande inlägg den 10 oktober:

Lammkotletter

Idag har vi ätit lammkotletter och köttet var mycket gott och det är enligt etiketten svenskt lammkött. Inte för att det är någon garanti för att lammen har fått bra kost och att det har varit bra levnadsförhållanden för djuren, men man inbillar sig ju i alla fall att de har det bättre här än på många andra håll. Men sådant vet man ju aldrig, så jag försökte få lite svar på mina frågor.

Jag letade därför både på förpackningsetiketten och sedan på producentens hemsida, men det fanns absolut ingen information överhuvudtaget att få och det är ju lite märkligt tycker jag. Nu har jag i alla fall mejlat och frågat om det här och även om hur slakten går till eftersom jag tycker att det också är viktigt.

Ytterligare ett mejl som jag nu väntar svar på alltså.

Som jag skrev så mejlade jag för att fråga om köttet och jag har inte ens fått en bekräftelse på mitt brev, så nu ska jag påminna. Så här skrev jag i mitt mejl:

Hej,

Jag har köpt era lammkotletter som var mycket goda, men jag försöker hitta information på etiketten angående om lammen och hur de är uppfödda när det gäller kost och levnadsförhållanden, men även slaktmetod, vilket jag inte hittar något skrivet om. Jag vore tacksam om ni ville svara på mina frågor.

Hälsningar Katharina Wallenborg

Nu ska jag stöta på och hoppas att jag snart kan lägga ut ett svar som är positivt och sedan berätta vem som är producent av köttet.

Lammgrytbitar

Nyligen köpte jag lammgrytbitar från Stockholms butikskött AB, vilka säljer ekologiskt kravmärkt kött. Jag blev mycket nöjd med lammköttet och bestämde mig för att se om det fanns någon hemsida där man kunde läsa mer och där fanns bra information om köttet de säljer.

Bland annat kan man läsa att allt lammkött har ursprung från svenska gårdar. Det innebär ju inte nödvändigtvis att lammen sedan har vuxit upp på dessa gårdar där de föds, men det hoppas jag få svar på. Däremot står att de endast har diat moderns mjölk, vilket känns bra och det ger ju onekligen intryck av att lammen har fått stanna på gården under de 3-4 månader som de fått leva innan slakt.

Jag har nu mejlar och frågat vad det innebär att lammköttet har "ursprung" från svenska gårdar och så fort jag har fått svar så ska jag berätta det här.

Vilka är tillsatserna godkända för - egentligen?

Jag har försökt få fram information om tillsatser på flera sätt, men jag känner att det är svårt att verkligen få svar, i alla fall där man borde få dem och det är ju först och främst hos livsmedelsverket, men även dietister borde vara kunnigare och kunna ge rakare svar tycker jag. Eller också är dem det, men vågar inte annat än att följa de rekommendationer som finns.

Förmodligen finns det mycket kunskap som inte kommer fram, å andra sidan så finns det också mycket som vi förmodligen inte vet ännu, men i det här sammanhanget så kanske inte det är det viktigaste, utan att så få med makt verkligen sätter ner foten för att lyfta fram det här med kost.

Plötsligt när jag höll på med maten för en stund sedan så slog det mig: för vem är dessa godkända mänger tillsatser uträknade? Är det ett litet barn som väger 12 kilo, eller en ungdom som väger 50 kilo, en kvinna på 65 kilo eller en man på 75-80 kilo? Alla vet väl vid det här laget att forskning inom medicin i alla tider har utgått från en vuxen man och där börjar man ju så smått vakna tack och lov, men hur är det egentligen med det vi får i oss genom maten, för att det påverkar oss, det är de flesta ense om faktiskt.

Naturligtvis så har vi själva ett ansvar för att inte äta för mycket av vissa saker, eller för ensidigt, men med tanke på att det är tillsatser i det mesta vi köper, så är det inte så vansinnigt lätt att hålla reda på vad man kan äta dagligen utan fara. Nu ska man inte överdriva risken, men det finns ju någon anledning till att man inte får tillsätta hur mycket som helst av vad som helst och hur vet man att man håller sig inom den gränsen? Nya frågor att söka svar på med andra ord.

Ett annat kycklingsvar

Jag skrev ju att jag hade mejlat till en producent för 1½ månad sedan utan att få svar. Jag påminde om mina frågor och omgående svarade de och jag fick ett utförligt svar som ni kan läsa här. Jag hade ställt frågor om tillsatser, uppfödning och slakt och fick svar på det mesta tycker jag. Sedan kan man ju fortsätta fundera över vissa av tillsatserna.

Hej Katharina,

Ledsen att vi inte svarat tidigare.

Här kommer i alla fall ett delsvar.

Nästan all kycklingfilé är idag lite sprutad med vatten. Kycklingfilén är som mörast (utan att bli gummiaktig) vid sprutning om 9 – 12 %, 15 % är också ganska ok. Svenska kycklingproducenter kallar detta "mörad" Köper man däremot 20 – 35 % sprutade filéer blir man dock ganska missnöjd.

Anledningen till ett par av tillsatserna är ju för att vattnet skall "stanna kvar" i kycklingen
samt även förhöja smaken något.

Ang. kycklingens levnadsvillkor behöver du inte vara orolig. De lever "fritt" i stallar, med fri tillgång till mat & vatten, precis som i Sverige, Samt ett maximum om 36 kg kyckling/m2 samma som i sverige. Alltså inga burar osv. om det var det du tänkte på?

Slakten går till på i stort sett samma vis i hela världen, kycklingarna "bedövas", sedan skär man av strupen och låter hjärtat pumpa ut blodet. Kycklingarna dör på någon sekund.

Detta låter hemskt, men är den gängse slaktmetoden i större delen av världen och är väldigt human och smärtfri för fågeln.

Hoppas detta har besvarat dina frågor.

Mvh

/Gunnar Holmström

Innehållet i den kycklingfilé som jag mejlade om var följande:

kycklingfilé 85 %
vatten
salt
protein (kyckling)
smakförstärkare E 640, E 621
antioxidationsmedel E 331
glukossirap
konserveringsmedel E 262

Sojalecitin

För ett par veckor sedan så ställde jag en fråga till livsmedelsverket och frågorna rörde sojalecitin. Så här såg mitt brev/mejl ut och nedanför kan ni läsa svaret.

Hej,

Jag sökte på sojalecitin på er sajt och fann följande information:

Sojalecitin, E 322, används som emulgeringsmedel. I regel påvisas små mängder sojaprotein i lecitinet. Mängderna beror på kvaliteten på lecitinet. När lecitinet finns i produkter som margarin och choklad blir halten sojaprotein försvinnande liten. För det flesta allergiker är det alltså ingen risk med dessa produkter pga innehåll av sojalecitin.

Lecitin, E322, av soja används som emulgeringsmedel i de flesta margariner. Sojalecitin i sig är inget problem för den som är allergisk mot soja, men i sojalecitin förekommer i regel små rester av sojaprotein. Det kan inte uteslutas av dessa små rester kan vara ett problem för den som är extremt allergisk. Lecitin tillverkas även av äggula. Samma resonemang som ovan gäller även för ägglecitin. Av ingrediensförteckningen måste det framgå om lecitin tillverkats av soja eller av ägg. Numera görs lecitin också från raps och solroskärnor. Det förekommer margariner på marknaden där annat emulgeringsmedel än lecitin ingår.

Utöver det som stod så är jag nyfiken på hur man utvinner lecitinet.

Hälsningar Katharina Wallenborg


Svaren:

Hej!

Texten som du har hittat är hämtad från vår allergiinformation på SLV:s hemsida. För personer som är allergiska mot soja är det viktigt att undvika produkter som innehåller sojaprotein (det är nämligen proteiner som är allergena och det som allergikerna reagerar på). Vid framställningen av sojalecitin kan små mängder sojaprotein följa med. Dessa små mängder är troligtvis endast en risk för den som är extremt allergisk mot soja. För de flesta sojallergiker är det ingen risk att äta produkter med sojalecitin eftersom sojalecitinet i sin tur förekommer i små mängder i det färdiga livsmedlet.

Vänliga hälsningar

Ylva Sjögren


Hej Katharina!

Angående tillverkning ber jag dig att själv gå ut på nätet "google" och söka dig fram.

Doris Rosling
Upplysningen

Första kycklingbrevet

Ni som läste min blogg tidigt i oktober minns kanske att jag berättade om innehållet i fryst kycklingfilé som jag hade köpt. Nu har det gått 1½ månad och inte ett livstecken från producenten. Är det inte nonchalant? Jag ska skicka om mitt brev nu och jag får väl skicka både en tredje och fjärde gång och så vidare om de inte svarar. Så här såg mitt brev ut:

Hej,

Av ren nyfikenhet så läste jag innehållsförteckningen på er frysta kycklingfilé. Det var med stor möda får jag lov att säga för bokstäverna var minimala och färgerna gjorde det inte lättare att läsa vad det stod. Men hur som helst, till sist lyckades jag och fann allt det här i förpackningen:

kycklingfilé 85 %
vatten
salt
protein (kyckling)
smakförstärkare E 640, E 621
antioxidationsmedel E 331
glukossirap
konserveringsmedel E 262


Hur kommer det sig att det är så mycket vatten i kycklingen och varför alla dessa tillsatser? Vad gör var och en av dem för nytta?

Är också nyfiken på hur kycklingen har fötts upp och slaktats och det då jag är mån om deras levnadsförhållanden, men har dålig kunskap om det.

Hälsningar Katharina Wallenborg

Pofibrer från Semper

Har du någon i familjen eller om du själv har celiaki så har du säkert använt pofibrer någon gång. Eftersom dottern är glutenintolerant så har jag använt det i matlagning och bakning i alla år. Många använder det givetvis på grund av fibrerna, men man kan lika gärna använda det i köttbullar om man inte har glutenfritt ströbröd tillgängligt till exempel. Det är ju inga stora mängder man har i i förhållande till färsen, så det brukar inte vara något problem om man nu inte skulle råka behöva extra fibertillskott.

Under "alla år" som jag har använt pofibrer så har jag inte en enda gång funderat över om det kan ha några andra tillsatser, men efter att jag hittat en onödig tillsats till och med i kakao så läste jag nu innehållsförteckningen i samband med att jag skulle göra julköttbullar (det gäller att vara ute i god tid för att hinna allt). Så här ser den ut:

torkade fibrer av potatis

Kan det bli kortare? En ingrediens! Det tackar vi för.

Zetas parmigiano reggiano

Vilket med andra ord är en hårdost liknande parmesan. Den är väldigt god och håller sig mycket längre - precis som många livsmedel - än vad etiketten säger att den gör när man väl har öppnat förpackningen.

Innehållsförteckningen är föredömligt kort:

komjölk
salt
ostlöpe

Av någon anledning så har jag bara läst på andra ostar och inte hårdostar, men det ska bli ändring på, för nu är jag nyfiken om alla hårdostar är utan onödiga tillsatser. Mjukostarna är ju däremot en sorglig historia och även många färskostar.

Tillsatsfria livsmedel igen

Tre gånger tidigare har jag gjort en avstämning på de livsmedel som jag har hittat utan tillsatser. För tydlighetens skull vill jag återigen nämna att alla tillsatser (tänker då främst på alla E-nummer) inte är av ondo, men att jag av nyfikenhet vill se vad det finns för alternativ.

Sedan 28 september har jag hittat följande nya produkter:

Kung Markattas kokosmjölk
Polar seafoods pilgrimsmusslor
Estrellas jordnötter

Det var inte många nya produkter, men jag fyller på med det jag har så länge eftersom det var ett bra tag sedan jag redovisade det här förra gången. För övrigt så kan man ju tycka att musslor och nötter givetvis inte ska innehålla något mer, men efter att ha läst ett antal innehållsförteckningar så inser jag att inget ska tas för givet. Här nedan ser ni de tidigare produkterna som jag har nämnt:

Saltå kvarns ekologiska russin
Thai worlds räkpasta
Blue dragons rostade sjögräs
Icas tonfisk i vatten
Honung från Svensk honungsförädling
Icas makrill i tomatsås
Icas musslor i vatten
Icas kapris på glasburk
Apotekets flytande glukos
Nassims gröna russin
Icas russin
Felix chilisås
Kung markattas har russin (endast tillsatt 0,45 procent solrosolja)
Arlas 34-procentiga creme fraiche
Kosterfiskarn's varmrökta norsklax
Royal Greenland frysta räkor
Bruna bönorna från Felix
Arlas 4-procentiga keso
S:t Dalfour fyra frukter-marmelad
Gravad lax från Sjöboden
Lindt excellence 70 % kakao-choklad
Grillad paprika från Sera
Knäckebröd från Pyramidbageriet
Kakao från Kung markatta
Slotts gästabudssenap
Mae Ploys gröna currypasta
Blue dragoons gröna currypasta
Felix ketchup
Cf & r:s brieost
Kolibrie getost
Risentas fikon
Eldorados naturella färskost
Haugen-gruppens sardeller
Ryttmästarens dundersenap
Maizena majsstärkelse
Druvans vitlök i chilimarinad

Färgämnen

Tänk att allt går så sakta. Ja det är i alla fall så det känns som konsument när det gäller tillsatser som man inte vill ha. Men nu tar man ett steg i rätt riktning igen och det handlar om färgämnen. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, sänker det som kallas acceptabelt dagligt intag, för färgämnena kinolingult E 104, nykockin E 124 och paraorange E 110.

Det är ju bra, men det kan ju bli ett problem i alla fall om man äter mycket av något som innehåller det här. Å andra sidan så vet ju alla att man inte ska överdriva intaget av något, men vet ett barn det och hur lätt är det för dem att förstå det här? Kanske vore det bästa att helt plocka bort sådant som vi vet kan skada hälsan eller att man är övertydlig med innehållet om ämnet ska vara kvar. Det ger i alla fall föräldrarna en större chans att välja till exempel bättre godis.

Många funderar säkert på vilka mängder färgämnen man får i sig genom läsk och det är sannerligen befogat med tanke på vilka enorma mängder som svenskarna dricker, men då finns det alternativ och det är saft. Saft får nämligen aldrig färgas. Kanske kan det inte alltid ersätta läsken, men till barn är det absolut ett bättre alternativ och jag ska erkänna att jag inte har tänkt på det för egen del när det gäller mina barn, för jag visste faktiskt inte om det här tidigare. Men man lär så länge man lever och med kunskap så gör man bättre val.

Svar om kycklingen

Den producent som jag nyligen mejlade angående kycklingfilé var verkligen snabb på att svara och som ni ser så kommer jag att få mer information då jag nu har mejlat numren som de behövde.

Hej Katharina!

Tack för ditt mail. I stort sett all kycklingfilé marineras med vatten för att få ett mörare och mindre torrt kött, då kycklingbröst i sig är mycket torrt. Procenthalten varierar mellan olika märken och måste alltid deklareras.

Slakt av kyckling, nästan oavsett märke, går till så att man bedövar dom i ett elektriskt vattenbad, därefter skär man av halsen av dom.

Dina övriga frågor om konserveringmedel, levnadsförhållanden och vilket foder dom får, kan jag i dagsläget inte besvara eftersom vi har två olika leverantörer av kycklingfilé. För mer info, vänligen återkom med eankodssiffror och vikt på förpackning, så återkommer jag med besked, så snart jag kan.

Med vänlig hälsning

Marie Engberg
Konsumentkontakt

Denna kycklingen!

Jag skrev för ett tag sedan om fryst kycklingfilé som jag hade köpt och som hade en stor del vätska tillsatt. Nyligen köpte jag en annan sort och innehållsförteckningen på den var inte bättre:

kycklingbröstfilé 80 %
saltlake 20 % (vatten, salt, socker, antioxidantmedel E 301, E 331)
konserveringsmedel E 262

All denna vätska är ju bara för att få mer betalt och det är inte acceptabelt. Konserveringsmedlet undrar jag också om det är nödvändigt. Jag ska mejla producenten och höra vad de säger om innehållet. Ser även att den är halalslaktad, så jag kommer att fråga hur det har utförts. Jag vill även veta vilket foder kycklingen har fått samt vilka levnadsförhållanden den har haft.

Jag kan ju tillägga att den andra kycklingproducenten inte har hört av sig trots att det är ett bra tag sedan jag mejlade.

Om tillsatsers vara eller icke vara

Ibland så kan tongångarna från tillsatsförespråkarna bli ganska hårda då de menar att tillsatser faktiskt är något bra. Kanske finns det motståndare mot tillsatser som verkligen ser alla dessa som något dåligt, men jag tror att de är i minoritet faktiskt.

Även om jag själv undviker tillsatser och i min blogg skriver om varor som är rena så är det de onödiga och ofta hälsovådliga sådana som jag vill undvika. Även salt och socker är ju tillsatser, men det är ju inte det som vi som vill ha ren mat är ute efter utan sådant som helt enkelt inte skulle behövas om maten inte hade onormalt lång hållbarhet, var sönderprocessad så de naturliga smakerna hade försvunnit, var tvungen att ha förtjockningsmedel i sig för att vi i vår fetthysteri inte vågar äta mat som har lite extra fett och så vidare.

Men tillhör man dem som lever på att lura i oss diverse konstigheter och kanske till och med jobbar i laboratorier för att få fram nya konstgjorda smaker, ja, då får man väl ha viss förståelse för att man försvarar eländet. Det gör dock inte saken bättre, för jag tror fortfarande att många allergier och liknande kommer från det som vi äter. Jag påstår inte att jag är helt säker på detta, men med den kunskap som jag hittills har så är det min övertygelse.

Jag tror även att det påverkar vårt allmänna välbefinnande eftersom vissa ämnen kan göra oss sjuka, för så mycket vet man, men jag är även misstänksam mot cocktaileffekten och den har jag inte fått fram så mycket information om ännu och här skulle man utan tvekan behöva ta reda på mer och jag tror att det kommer inom en snar framtid eftersom vårt medvetande är så pass stort och debatten så intensiv.

Mintchokladen och frågor kring den

Mitt brev till tillverkaren av chokladen:

Hej, jag har köpt er mintchoklad och jag vill börja med att säga att det inte var något fel på smaken, men jag har några frågor om innehållet.

Innehållsförteckning:
socker
kakaomassa
kakaosmör
smörfett
emulgeringsmedel: sojalecitin
naturligt smakämne
pepparmintsolja
aromämne
vanilj

Vad är smörfett? För mig är smör smör.
Vilken typ av lecitin är det i chokladen och hur utvinns det?
Vad är det naturliga smakämnet?
Vad är aromämne för något och vad innehåller det? Varför tillsätts arom- och smakämnen? Choklad, mint och vanilj borde ju räcka som det är. Jag har köpt annan choklad hos er utan så många tillsatser och den har smakat lika bra.

Hälsningar Katharina Wallenborg

Mörk mintchoklad

Jag tycker mycket om mint i choklad och efterrätter och därför köpte jag en mörk choklad med mintsmak. Märket är ett som brukar förknippas med finare choklad och då har man ju automatiskt förväntningar, vilket man uppenbarligen inte ska ha. Innehållsförteckningen var mycket längre än vad man hade kunnat vänta sig. Så här många och i mitt tycke vissa onödiga ingredienser var det:

socker
kakaomassa
kakaosmör
smörfett
emulgeringsmedel: sojalecitin
naturligt smakämne
pepparmintsolja
aromämne
vanilj

Emulgeringsmedel, i det här fallet sojalecitin, kan vara olika saker, så det får jag fråga om. Naturligt smakämne och aromämne drar ju också nyfikenheten till sig. Har inte kakao och mint tillräckligt med smak i sig självt? Dessutom är det ju vanilj i chokladen. Märkligt...

Colaaromen

Nu har jag fått svar från det företag som polkagrisfabriken köper colaaromen ifrån och innehållet i den lät ju inte allt för aptitligt:

Naturliga och naturidentiska aromämnen samt lösningsmedel (etanol, propylenglykol och glycerol).

Jag fick ju som ni förstår lov att mejla tillbaka och fråga var dessa naturliga och naturidentiska aromämnen kommer ifrån och hur de utvinns. Passade även på att fråga varför man ha lösningsmedel i aromen samt om det finns några hälsorisker med den. Jag ser med spänning fram emot svaret.

Estrellas jordnötter

Då och då äter jag jordnötter, cashewnötter och även olika nötblandningar. Jag har väl tittat på innehållet ibland och drar mig till minnes att jordnötter aldrig brukar ha några tillsatser, men jag är inte säker så jag ska titta på alla påsar som jag köper.

För tillfället så har jag precis ätit upp en påse vars innehåll kommer från Estrella och så här ser den innehållsförteckningen ut:

jordnötter
vegetabilisk olja
salt

Det är ju helt i sin ordning, men jag undrar vad det är för olja, för även oljor är ju olika nyttiga, det är inte bara smakämnen och annat som är värt att ta reda på vad det är. Jag ska mejla dem och se vad de säger. Men det är ju hur som helst inga tillsatser i nötterna och det är bra.

Nyfiken på colaarom

När jag nyss slog på datorn så hade jag fått ett mycket intressant mejl. Det var från polkagrisfabriken och det lyder så här:

Hej,

Tack för det betyget, du har gjort mig lite nyfiken här, så det skulle vara kul om du kunde vidarebefordra xx:s svar till mig.

Trevlig helg

Magnus
xx Polkagris

Naturligtvis ska jag göra det och det känns väldigt roligt att jag väckte nyfikenhet hos tillverkaren av polkagrisar. Det är första gången som någon säger att de själva blivit nyfikna; för det mesta är det ett torrt svar med försvar av produkten och att det inte går att göra si eller så eller erbjuda alternativ. Nu räknar jag inte med att man ska ändra något inom kort, men när väl nyfikenheten har väckts så är det ofrånkomligt att det börjar hända saker, så vem vet hur innehållsförteckningen kommer att se ut om något år?

E 132-svar

Jag fick ju svar angående E 132 igår, men jag fick inte veta vad colaarom innehöll, så jag mejlade på nytt. När jag slog på datorn tidigare idag så hade jag redan fått ett mejl från polkagristillverkaren angående colaaromen, men de kunde inte svara på vad den innehöll trots att de letat efter information om det. Jag fick därför en mejladress till deras leverantör, så jag har skrivit dit och frågat. Det ska bli intressant att se vad aromen innehåller.

E 132 indigotin/indigokarmin

Jag mejlade en av polkagrisfabrikerna (alltså den som jag hade handlat hos) som hade en stång med E 132 och colaarom i. Svaret från fabriken kom snabbt, vilket jag tackade för, men jag fick inte veta något om colaaromen så samtidigt som jag tackade för svaret så ställde jag frågan om aromen igen.

Sedan får man ju hålla med om att det är en ytterst liten mängd indigotin/indigokarmin i polkagrisen och det lär inte vara något direkt problem såvida man inte är storkonsument och det får man verkligen hoppas att ingen är och då tänker jag främst på allt socker och hur det påverkar tänderna.

Här kan ni ser mitt mejl och svaret:

Hej,

Jag var förbi er igår och köpte olika polkagrisar, bland annat en amerikaniserad sådan som innehåller E 132. Jag undrar om det finns något annat alternativ till smaktillsats då indigotin/indigokarmin tros kunna ge hälsoproblem?

Är också nyfiken på vad colaarom är för något och vad det innehåller.

Hälsningar Katharina Wallenborg

Och så här ser svaret ut…

Hej,

Alla blåa stänger innerhåller e132, så vill du undvika denna får du ta en annan smak.
Kan kan dock trösta dej med att det är förhållandevis lite färgämne i polkagrisarna då det
endast är ränderna som innerhåller färg.

mvh

xx Polkagris

Fler polkagrisar

Jag måste ju erkänna att jag blir som barn på nytt när jag går omkring bland alla polkagrisar och tittar vilka smaker det finns på dem. Bland annat så fanns det en som hette U.S.-cola (den är dock till sonen) och den är som alla andra "Handgjord enligt gammalt traditionellt recept", men man undrar om alla E-nummer fanns på ”den gamla goda tiden".

Så... Vad innehåller då denna amerikaniserade polkagris?

socker
colaarom
färgämnen E 120, E 132

Aromen kan ju vara vad som helst och jag får lov att mejla dem och fråga vad det är för något. E 120 var ju löss och E 132 heter egentligen indigotin eller indigokarmin och kan tydligen ge klåda och andningssvårigheter. Det enligt Äkta vara i alla fall vars sajt jag ofta kikar in på. Däremot så hittar jag inget om eventuella hälsoproblem på livsmedelsverkets sajt, så de har fått mejl av mig igen och samtidigt passade jag på att fråga om cocktaileffekten och vad de säger om den.

Polkagris

Idag har jag varit på konferens i Jönköping och är man så nära Gränna och dessutom passerar staden på väg hem så måste man ju köpa polkagrisar! Jag köpte lite olika sorter och har inte hunnit lusläsa alla, men den jag är mest nyfiken på är naturligtvis den klassiska som kallas "original". Den innehåller följande:

socker
pepparmyntolja
glykossirap
färgämne E 120

Färgämnet kommer från en lus och kan orsaka allergiska reaktioner, men jag hoppas att mängden är så liten så att det inte spelar så stor roll eftersom polkagrisar är så goda. Men jag har sedan många år undvikit E 120 och jag får väl erkänna att det inte har handlat om farligheten utan olusten att äta löss. Fast även hälsan är ju som sagt viktig att väga in och jag undrar om det går att använda något annat rött färgämne.

Tillsatser och allergier

Jag mejlade ju till några dietister häromdagen, tre närmare bestämt och inte fyra som jag råkade skriva. Men i fredags mejlade jag dock en fjärde, ordförande i dietistförbundet, som svarade väldigt snabbt, med hänvisning till livsmedelsverket, precis som de andra och jag har därför (återigen) gått in och tittat på deras hemsida.

Bland annat säger man så här:

Överkänslighet mot tillsatser i livsmedel

Det är bara några få tillsatser som ger allergiska besvär.
Vanligen drabbas personer som redan har en allergi mot livsmedel.

Kan man få allergiska reaktioner av glutamat?

Nej, glutamat har inte visat sig ge allergi. Däremot har vissa personer drabbats av överkänslighetsreaktioner i form av huvudvärk, svettningar, tryck över bröstet med mera när de ätit asiatisk mat (Chinese Restaurant Syndrome). Dessa symptom försvinner dock ganska snabbt, inom några timmar. En del av de rapporterade effekterna kan säkert även bero av de stora mängder av starka kryddor som används i detta kök.

Att få reaktioner av överkänslighet är mycket ovanligt men om man misstänker att man är överkänslig bör man vara noga med att läsa innehållsdeklarationen eller fråga om maten innehåller glutamat.

Att jag tog med deras information om glutamat, är för att det är väldigt ifrågasatt.

Det finns naturligtvis mycket mer att läsa på deras hemsida, men det här var vad jag hittade om tillsatser och allergi. Jag ska naturligtvis läsa mer, för det ligger ute många dokument och det finns många sidor, men deras information är glasklar: är det godkänt så är det ingen större fara att äta även ifrågasatta tillsatser.

Bohusröran

Jag kopierade svaret på frågorna om Bohusröran häromdagen och jag tänkte titta närmare på vad de olika tillsatserna är för något.

Det första, E 202 som "finns naturligt" som producenten säger kan ge överkänslighetsreaktioner. E 211 tros till och med kunna orsaka astmaanfall och har man oturen att råka ut för det så spelar det ingen roll hur naturlig ingrediensen är. Det är i alla fall min uppfattning även om företaget som gör röran inte ser det problemet.

Vidare har vi E 412, guarkärnmjöl, som också kan ge överkänslighetsreaktioner. Det är som ni kanske minns ett stabiliserings- och förtjockningsmedel, något som inte skulle behövas kan man tycka. Majonnäs är ju tjockt i sig självt. Även E 415 är ett förtjockningsmedel, men jag hittar inget om att det skulle vara hälsovådligt.

Sedan har vi ju ytterligare en ingrediens som verkligen fascinerar och det är smakförstärkaren E 621. Som jag skrev i min tidigare blogg så kan man ju undra varför man ska behöva förstärka smaken i en röra med så många ingredienser. Tyvärr är det inte bara smak man får genom E 621 om man har otur utan känner du halsbränna eller yrsel till exempel så kan det mycket väl vara Bohusröran som spökar.

Min bestämda uppfattning när det gäller Bohusröra: Gör din egen eller leta upp en som är utan tillsatser (om det nu går att hitta)!

Hållbar i endast 7 dagar...

Ibland när jag mejlar producenter och ställer frågor om deras produkter så passar jag på att fråga om de skulle kunna tänka sig att förutom det ordinarie sortimentet ta fram en ren produkt som marknadsförs som fri från tillsatser och att det är ett argument i sig som kan locka trots kortare hållbarhetstid eftersom fler och fler blir medvetna om vad de äter och dessutom bryr sig om det.

Det som är lite konstigt är att även om jag får väldigt bra svar i övrigt, så verkar det inte som att man vill svara på eller diskutera just det här. Det är synd eftersom jag tror att det är de som går i bräschen för nyttigare mat är de som kommer att göra de stora vinsterna. De visar framfötterna eftersom de lyssnar på oss och det uppskattar vi konsumenter.

Förhoppningsvis vänder det här inom en tid och man inser att det är ett bra försäljningsargument att lansera en sådan här produkt även om hållbarhetstiden är kortare. Kanske det till och med kan vara ett av de argument man kommer att locka med: Hållbar i endast 7 dagar då varan är fri från tillsatser!

Vad säger olika dietister?

Jag mejlade fyra olika dietister igår och frågade om tillsatser och så här såg mitt brev ut:

Hej,

Jag letar fakta om tillsatser i vår mat. Alla tillsatser är ju inte av ondo, men många verkar vara det. Vilka anser du som dietist att man ska undvika och varför? Finns det någon forskning kring exempelvis kopplingen mellan tillsatser och allergi som kan vara intressant att ta del av? Jag har nämligen läst att vissa forskare tror att den kopplingen finns.

Hälsningar Katharina Wallenborg

Redan idag fick jag två svar och så här lyder de:

Hejsan!

Råder dig att läsa mer på Livsmedelsverkets hemsida och själv försöka skapa en bedömning.

http://www.slv.se/sv/grupp1/Markning-av-mat/Tillsatser-i-mat/

När det gäller reaktioner har man sett att personer som redan är allergiska mot annat, ibland kan reagera på sulfit och azofärgen tartazin (sannolikt att reaktioner kan ske på alla azofärger).

Alla tillsatser som tillsätts är godkända av EU, det får sedan bli upp till oss själva om vi vill undvika vissa eller alla tillsatser.

Jag arbetar inte specifikt med detta område och har ingen annan info än det som Livsmedelsverket delar med sig av.

Lycka till!

----------------------

Hej Katharina!

Tack för din fråga!

Livsmedelsverket har bra information om detta. www.slv.se Är det så att du söker informationen i något annat syfte än privat så får du höra av dig igen och specificera det.

MVH

Som ni ser så är det inte helt enkelt att få svar på frågor om det här. Varför det är så vet jag givetvis inte, men kanske är frågorna ställda för tidigt; kunskaperna och intresset har helt enkelt inte kommit så långt som man önskar att de hade.

Skinka utan tillsatser?

Ja, kan man få tag på det? Den frågan har jag ju ställt mig tidigare och ni som har läst bloggen ett tag har säkert sett att just skinka har varit på tapeten flera gånger. Jag har ju konstaterat att det går att få tag på lufttorkad skinka utan tillsatser, men i övrigt har jag misslyckats.

I början av sommaren var jag bland annat in på en livsmedelsbutik i närheten av mitt jobb och frågade där efter varmrökt eller kokt skinka utan tillsatser, vilket de inte hade fick jag veta, men jag bad mannen i butiken att framföra önskemål om att ta hem det, vilket han skulle göra.

Huruvida det var min fråga eller något annat som gjorde att man beslutade sig för att ta in det i sortimentet vet jag inte, men idag när jag var förbi (efter väldigt lång tid alltså) så frågade jag en dam i butiken hur det hade gått. Svaret jag fick var mycket positivt, för hon berättade att de hade haft sådan skinka, men att det just nu inte gick att köpa in från leverantören, men så snart det gick igen så skulle de sälja det igen.

Jag tackade givetvis och berättade att en annan handlare hade sagt att de fått sluta med att köpa in skinka utan tillsatser för att den inte sålde på grund av färgen, men det hade inte de haft problem med berättade hon. Så snart jag har sett innehållsförteckningen och att den verkligen är vad butiken säger, så ska jag skriva på bloggen vilken butik det gäller.

Svar på frågorna om Bohusröra

Hej Katharina!

Tack för att du tog dig tid att höra av dig oss.

Frågan kring tillsatser är berättigad och i dagens debatt kring E-nummer så pågår definitivt en förändring på området. Frågan är dock mer komplex än så. Vissa av tillsatserna är nödvändiga för att säkra produktens kvalitet ur hälsosynpunkt. Extra viktigt då produkten som i det här fallet, ska konsumeras kall.

Till viss del är det så, som du påpekar, att industriellt tillverkad mat, måste innehålla en del tillsatser för att hållbarheten ska vara så lång att maten kan transporteras och lagras innan den når alla landets butiker. Smak, lukt, konsistens och utseende ska också bli det förväntade och vara desamma fram till sista hållbarhetsdagen. Varje tillsats har en funktion, annars skulle den inte finnas där. Samtidigt arbetar man mycket med förpackningsteknik, främst då det gäller kylvaror.

Kortare hållbarhet på livsmedel medför ofta mindre serier, fler transporter och därmed dyrare priser. Många fullgoda livsmedel slängs även i onödan, på grund av "kort datum".

Beträffande Bohusröra är jag osäker på om det finns några alternativ, det gäller att läsa ingrediensförteckning på respektive produkt/märke. Om det är till någon tröst, så förekommer Bohusrörans tillsatser även naturligt, E330=citronsyra; E202 och E211 finns naturligt i bär, såsom rönnbär, lingon m.m.; E412=guar, en ärtväxt; E415 framställs av socker. E614, slutligen, där många är så invanda på smaken att receptförändringar tar mycket tid och arbete, för att få fram en produkt som är lika omtyckt utan E621. Vi gör kontinuerliga tester både internt och externt för att ta fram nya smaker/produkter.

Jag hoppas att du har fått en del svar på dina frågor och synpunkter, annars är du välkommen att höra av dig igen.

Kanske kommer det ett alternativ i framtiden för oss som vill ha andra produkter. Men jag förstår att hållbarheten och priset är ett dilemma. Hur som helst så tror jag att det som händer nu bara är början, för det är fler och fler som blir medvetna om det här med ingredienser i det vi äter.

Citroncyra i musslor

I juli skrev jag om musslor och att det var citronsyra tillsatt. Samma dag så mejlade jag till Ica och frågade varför det var citronsyra i musslorna. Nu – efter nästan tre månader – så fick jag äntligen svar. Det tog ett tag, men bättre sent än aldrig.

Till Ica 090722

Hej, jag har köpt olika varor med ert eget märke och jag såg att i konserven med musslor så fanns det citronsyra. Varför tillsätts det till just musslor? I makrillen i tomatsås fanns det däremot inte.

Hälsningar Katharina Wallenborg


Hej!
Tack för att du har hört av dig till oss.Citronsyra tillsätts till musslorna för smakens skull.Du är alltid välkommen att höra av dig till oss. Vi hjälper gärna till!　

Med vänlig hälsning
ICA Kundkontakt
Camilla Gustavsson

Bohusröra

Trots att jag vet att det är massor av tillsatser i majonnäsröror så kan jag inte låta bli att köpa dem ibland och varje gång så läser jag och börjar inse att det inte finns någon sort som är någotsånär ren.

Förra veckan så köpte jag något som kallas Bohusröra och smaken var det inget fel på, men innehållet kan man ju ha vissa åsikter om:

majonnäs (rapsolja, vatten, äggula, senap, vinättika, socker, salt, surhetsreglerande medel (citronsyra))
kräftstjärtar
räkor
rödlök
citron
dill
vitlök
kryddor
smakförstärkare E 621
konserveringsmedel E 202, E 211
stabiliseringsmedel E 412, E 415

Ska det verkligen behövas så många tillsatser i en röra? Med tanke på alla ingredienser så borde det ju vara smak nog kan man tycka. Jag ska mejla företaget som har gjort röran och fråga vad de själva anser om det här.

Pilgrimsmusslor från Polar seafood

Man hittar ju diverse saker i mängder av livsmedel som man aldrig skulle kunna tro att de har några tillsatser, men tyvärr har vi ju lärt oss att det är alldeles för vanligt, så man måste därför vara väldigt noga med innehållsförteckningen om man vill undvika dessa. I många livsmedel tillsätts även vatten för att dryga ut innehållet och det konstaterade vi ju häromdagen angående kycklingen och det gäller ju även annat kött och även skaldjur.

För ett tag sedan köpte jag frysta pilgrimsmusslor som jag lagade till idag. Innehållsförteckningen här var föredömligt kort:

stora pilgrimsmusslor

Musslorna är paketerade av Polar seafood och innehåller alltså inga tillsatser alls! Att de var perfekta i konsistens och smak gjorde ju bara det hela ännu bättre. Man blir glad för varje livsmedel man ser som inte har onödiga tillsatser.

Lammkotletter

Idag har vi ätit lammkotletter och köttet var mycket gott och det är enligt etiketten svenskt lammkött. Inte för att det är någon garanti för att lammen har fått bra kost och att det har varit bra levnadsförhållanden för djuren, men man inbillar sig ju i alla fall att de har det bättre här än på många andra håll. Men sådant vet man ju aldrig, så jag försökte få lite svar på mina frågor.

Jag letade därför både på förpackningsetiketten och sedan på producentens hemsida, men det fanns absolut ingen information överhuvudtaget att få och det är ju lite märkligt tycker jag. Nu har jag i alla fall mejlat och frågat om det här och även om hur slakten går till eftersom jag tycker att det också är viktigt.

Ytterligare ett mejl som jag nu väntar svar på alltså.

Vad säger livsmedelsverket?

Återigen har jag varit in på livsmedelsverkets hemsida för att titta efter information om tillsatser och jag söker i de dokument som man hänvisas till och som ligger på hemsidan, men det är tunt tycker jag.

Det här kan man läsa på deras hemsida och man undrar ju om det här ska göra oss trygga?

"Tillsatser får inte utgöra någon hälsorisk och ska dessutom vara av värde för konsumenten eller nödvändiga för livsmedlets hantering för att kunna bli godkända."

Om det vore så att inga tillsatser utgjorde någon hälsorisk, varför reagerar då så många? Och det där med värde för konsumenten känns nästan komiskt. Vilket värde har vattnet som producenterna sprutar in i den frysta kycklingen (är köttet av bra kvalité så behövs inget vatten eller så kallad mörning), eller bindväven som mals ner i leverpastejen?

Det är ju helt uppenbart att den hårda debatt som förs om våra livsmedel är nödvändig, för den myndighet som regeringen hänvisar till, alltså livsmedelsverket, är alldeles för flata.

Fryst kycklingfilé

Det här med kyckling är intressant tycker jag. Vi köper ofta filé som är fryst och säkert är det fler än jag som har varit naiva och trott att det i stort sett är kyckling i påsen eller kartongen och eventuellt bara lite, lite vatten i, för det vet man ju att det sprutas in i kött för att fylla ut.

En av förpackningarna (den som låg överst här hemma i frysen) har en innehållsförteckning som ser ut så här:

kycklingfilé 85 %
vatten
salt
protein (kyckling)
smakförstärkare E 640, E 621
antioxidationsmedel E 331
glukossirap
konserveringsmedel E 262

När jag efter stor möda lyckats läsa igenom innehållsförteckningen så förstod jag snabbt varför bokstäverna var minimala och med färger som gör det extra svårt att se vad det står, för jösses vilken lång innehållsförteckning för fryst kyckling! Vad i hela friden gör konserveringsmedlet där till exempel? Varan är ju fryst!

Eftersom jag vet att kycklingar inte alltid blir väl behandlade så ville jag veta lite om deras förhållanden också, men precis som jag gissat så fanns inte ett ord om det på förpackningen. Nu kommer jag mejla och fråga både om det och om den innehållsrika innehållsförteckningen. Det ska bli minst sagt spännande att få läsa svaret, för det hoppas jag att jag får ett.

Ishavssallad

Den där ishavssalladen som jag skrev om för inte så länge sedan hade ju en del tveksamma tillsatser, så jag mejlade ju företaget som tillverkar den och fick ett svar där de bad om mitt telefonnummer eftersom de ville ta det den vägen istället för på mejlen.

Helt okej tyckte jag och för drygt en vecka sedan – alltså direkt som jag såg deras svarsmejl – så mejlade jag mitt nummer, men jag har fortfarande inte hört något. Jag har haft ett missat samtal som jag inte vet varifrån det kommer och det är möjligt att det var från dem, men det är ju konstigt om man inte lämnar ett meddelande eller ringer igen. Dåligt tycker jag! Men skulle de höra av sig så ska jag givetvis återkomma och berätta vad de sa om innehållet i salladen.

Kanske är det här med ifrågasättande av innehåll i vår mat mer känsligt än vad man kan tro.

Åsikter om tillsatser

Jag har förstått att inte alla (läs industrin och dess företrädare) är positiva till den debatt som förs nu om matens tillsatser då de bland annat tycker att man skrämmer människor. För tydlighetens skull så vill jag bara säga att för egen del så finns det inget behov av att skrämma någon, däremot så vill jag upplysa och göra bloggens läsare medvetna om hur det ligger till med det här med tillsatser.

Mitt mål är att vi ska få så rena produkter som möjligt och jag håller med om det vissa försvarare av industrin säger, alltså att maten på det stora hela är bra och att de flesta tillsatser inte är farliga. Problemet är bara att jag som konsument kanske inte vill betala för en tillsats som gör att skinkan håller ihop på grund av att den är sönderprocessad, även om det inte är farligt att äta tillsatsen.

Jag kanske inte har någon lust att betala för 1/5 vatten i den frysta kycklingfilén även om inte det heller är farligt och jag kanske inte vill betala för färgämne i brödet så att det ska se nyttigare ut när det inte är det.

Vad jag vill är att det ska vara undantagen som representerar ovanstående, men nu är det inte så, för det är så otroligt mycket som har tillsatser eller är sönderprocessat så att man är tvungen att ha förtjockningsmedel, smakämnen med mera och än så länge så är jag långt ifrån övertygad om att allt är ofarligt bara för att EU har godkänt det. För mig betyder det ingenting så länge som jag vet att många tillsatser kan ge hälsoproblem, men som sagt: även i de fall de inte är farliga så har jag ingen lust att betala för dem om de inte är absolut nödvändiga.

Det är inte att skrämmas, däremot kan konsumenter som ställer helt normala krav vara skrämmande för det ställer krav på producenterna och det är uppenbarligen inte vad de önskar.

Cocktaileffekt

Säger man cocktail så tänker nog de flesta på en god drink och det låter ju bra mycket trevligare än E-nummercocktail, men det är det senare jag syftar på nu. Talar man om läkemedel så har man ofta kunskap om vilka läkemedel man inte ska blanda och man att de kan vara direkt farliga i kombination med varandra. Men tillsatserna i maten har man dålig kunskap om.

Man vet ju en hel del om vissa tillsatser, men inte alls så mycket som man borde och att då kunna få fram svar om hur blandningen av dessa påverkar oss är ju ännu svårare. Ska jag vara ärlig så har jag ganska nyligen tänkt på att det kan vara dåligt att blanda tillsatserna. Jag har mest tänkt att var och en kan vara skadlig.

Det känns alltmer angeläget att läsa innehållsförteckningar och laga sin mat samt att helt enkelt utesluta vissa saker helt. Men det är inte lätt och jag kommer nog att fortsätta synda framöver ibland när suget blir för stort. Fast samtidigt måste man försöka påverka i rätt riktning, annars kommer vi alltid att vara hänvisade till det skräp som ofta säljs. Vi är alldeles för få som påverkar nu, trots att det här är vad våra växande barn äter. Det känns verkligen inte bra.

Kokosmjölken

Jag har funderat lite kring det här med kokosmjölken. Som jag skrev är Kung Markattas den enda sort som jag har hittat utan tillsatser annat än vatten, vilket ju inte är farligt på något vis. Men jag kan inte sluta fundera på varför de andra har tillsatser även om jag förstår att det sannolikt har med ekonomisk vinning att göra så klart. Men ändå… Behövs inte tillsatserna så ska de inte vara där.

Frågan är vart vi tycker att gränsen går för vad vi vill betala för de produkter som är bättre än andra och i det här fallet skiljer det ändå några kronor. Då kan man ju tycka att "hur ofta köper man kokosmjölk?" och ser man det så, så spelar det ju ingen roll om den är dyrare såvida man inte är storkonsument.

Men problemet är ju att det blir mycket pengar om man alltid ska välja det bättre alternativet och det påverkar givetvis våra val även när vi börjar bli insatta i det här med tillsatser. Jag vet ärligt talat inte hur man ska lösa det här, men jag tycker inte att man ska behöva köpa ett sämre alternativ bara för att man inte har råd att välja.

Hur som helst så ska jag titta på innehållsförteckningen på de andra burkarna och mejla och fråga varför tillsatserna finns i de fall jag anser att de inte är bra för oss.

Hur har djuren det?

Genom åren har jag många gånger tänkt att jag skulle ta reda på mer om hur våra djur har det. De djur vi äter alltså. Pinsamt nog har jag inte gjort mycket mer än att tänka på att inte köpa ägg från hönor som sitter som packade sillar. I övrigt så är det väldigt svårt eftersom det oftast inte står något på till exempel kycklingpaketet. Men jag tycker att det här är en så viktig del av mina funderingar kring vad jag äter och varför, så jag kommer att ta reda på det jag kan om djurens förhållanden.

Det är klart att man hör ett och annat och jag läste nyligen att de lagar som finns i Europa (vi är ju med i Europeiska unionen och där regleras det här) är hyfsat bra, problemet är att de inte efterlevs som de borde. Därför måste vi konsumenter vara mer på hugget och inte acceptera det här och för att ställa krav måste vi ha kunskap och jag ska i alla fall bidra med det jag kan genom min blogg för att få fler engagerade mot dåliga och hemska djurförhållanden.

Kokosmjölk utan tillsatser!

Eftersom jag gillar kokosmjölk så köper jag givetvis det då och då. Jag har läst innehållsförteckningar och jag har frågat efter kokosmjölk utan tillsatser, men inte ens den kravmärkta som jag har hittat har varit utan.

Idag var jag och handlade igen och fick syn på en sort som jag inte hade sett tidigare. Den kanske har funnits, bara att jag endera har missat den eller tyckt att den varit för dyr, för den kostar lite mer än de andra sorterna, men när jag läste innehållsförteckningen så var det inget annat i än:

kokosnöt
vatten

Det avgjorde mitt val och nu har jag alltså hittat en sort utan tillsatser. Den här är också kravmärkt och det är Kung Markatta som producerar kokosmjölken.

Produktavstämning för tredje gången

Först vill jag säga att alla tillsatser inte är av ondo, utan ibland tvärtom faktiskt, men av ren nyfikenhet så letar jag efter produkter utan tillsatser och för tredje gången gör jag nu en lista med det som jag har hittat.

Från tidigare gångerna har jag listat följande produkter:

Gravad lax från Sjöboden
Lindt excellence 70 % kakao-choklad
Grillad paprika från Sera
Knäckebröd från Pyramidbageriet
Kakao från Kung markatta
Slotts gästabudssenap
Mae Ploys gröna currypasta
Blue dragoons gröna currypasta
Felix ketchup
Cf & r:s brieost
Kolibrie getost
Risentas fikon
Eldorados naturella färskost
Haugen-gruppens sardeller
Ryttmästarens dundersenap
Maizena majsstärkelse
Druvans vitlök i chilimarinad

Nu fyller jag alltså på med följande:

Saltå kvarns ekologiska russin
Thai worlds räkpasta
Blue dragons rostade sjögräs
Icas tonfisk i vatten
Honung från Svensk honungsförädling
Icas makrill i tomatsås
Icas musslor i vatten
Icas kapris på glasburk
Apotekets flytande glukos
Nassims gröna russin
Icas russin
Felix chilisås
Kung markattas har russin (endast tillsatt 0,45 procent solrosolja)
Arlas 34-procentiga creme fraiche
Kosterfiskarn's varmrökta norsklax
Royal Greenland frysta räkor
Bruna bönorna från Felix
Arlas 4-procentiga keso
S:t Dalfour fyra frukter-marmelad

S:t Dalfour fyra frukter

För länge sedan skrev jag om S:t Dalfours marmelad och jag har nu provat en ny sort som heter fyra frukter och den var väldigt god och hade bra konsistens. Innehållet är endast:

vilda björnbär
svarta körsbär
jordgubbar
hallon
osötat druvjuicekoncentrat
fruktpektin
citronjuice

Den håller sig till och med 15 juli -11 om den inte öppnas, så det bevisar ju att man kan konservera marmelad utan onödiga tillsatser.

Tårtbotten

Jag måste bara kommentera det här även om alla säkert redan har hört det, men i dag skriver media om en tårtbotten som har legat i 25 år, utan att mögla! Man undrar ju vad sjutton tillverkarna stoppar i sina produkter. Jag läste att det tog hela 10 år innan den ens blev torr!

Man får hoppas att det här får folk att sluta köpa de där skumgummiaktiga sakerna och göra tårtor av fortsättningsvis, för känner man på dem så känns de inte äkta och de smakar syntetiskt på något vis. Nu kanske vissa protesterar, men har man ätit hemlagad tårtbotten så vet man att det är ljusårs skillnad på köpta och hembakade. Sedan kan man ju bara gissa skillnaden i nyttighet (hur nyttig en tårtbotten nu kan vara).

Jag ska väl tillägga att jag inte alls har något emot köpta tårtbottnar så länge de smakar som de ska och har ingredienser som gör att botten blir torr och möglar när den ska, för gör den inte det så känns det inte hälsosamt att äta den, så är det bara.

Rostbrödet

I rostbröder som jag köpte fanns det bland annat vegetabiliskt emulgeringsmedel E 471 och maltvinäger. Så här säger nationalencyklopedien om emulgering. Emulgeringsmedel, emulgator, livsmedelstillsats som används för att stabilisera en blandning (emulsion) av vatten och fett. Exempel är lecitin samt mono- och diglycerider av fettsyror som kan tillsättas t.ex. majonnäs, glass, choklad och margarin.

E 471 är som det står på påsen från vegetabilier, men annars kan det även komma från djurriket. Än så länge har jag inte hittat något ohälsosamt om det, men det låter inte så smakligt: emulgeringsmedel.

Sedan har vi maltvinägern. Det verkar som att den är tillsatt för både smak och hållbarhet. Om en den skulle vara skadlig så hittar jag i alla fall inget sådant om den, men jag kommer leta vidare precis som med alla andra tillsatser.

Fläsket

E 301, askorbat, som fanns i fläsket jag köpte för ett tag sedan är till för färgens skull. Jag hittar inget negativt om E 301, men anser inte att det är nödvändigt hur som helst.

E 250 däremot är inte harmlöst utan tros kunna ge cancer. Nitrit som det egentligen heter finns ofta i charkuteriprodukter tyvärr.

Ishavssallad och innehåll

Den med gott minne och som följer min blogg kanske kommer ihåg att jag köpte ishavssallad som hade flera tillsatser. Jag upptäckte till och med en ”ny”, E 1442. Det var ett bland tre stabiliseringsmedel. Det fanns även två konserveringsmedel samt crabfish, som ju inte är en fisksort utan en processad vara med tillsatser, så den är man ju också nyfiken på.

Det första konserveringsmedlet är E 202, en tillsats som vi har konstaterat att man tillsätter för att motverka mögel- och jästsvampar. Men det kan ge allergireaktioner.

E 211 har vi också redan konstaterat att det kan ge problem och faktiskt väldigt allvarliga sådana, till exempel misstänker man att det kan ge hyperaktivitet, astmaanfall och cancer plus en del annat.

E 415 är ett stabiliserings- och förtjockningsmedel och vad jag har förstått ganska harmlöst.

E 412, är ett stabiliseringsmedel som heter guarkärnmjöl och som jag har hittat i annat tidigare och skrivit om, vilket tros kunna ge allergireaktioner även det.

E 1442 är ett Stabiliserings- och förtjockningsmedel och det verkar precis som E 415 ofarligt.

E 1442 är ett Stabiliserings- och förtjockningsmedel och det verkar precis som E 415 ofarligt. Tittar man på livsmedelsverkets hemsida så hittar man den här tjusiga betäckningen på E-numret: Hydroxipropyldistärkelsefosfat.

Crabfishen får jag kolla upp och återkomma om.

Svar om sandelträextrakt

Det gick snabbt att få svar från livsmedelsverket, men det kanske beror på att det inte var så mycket information som de skickade:

Hej!

Det är möjligt att det framställs aromer av sandelträ. Men för de ämnen som man har identifierat som möjliga hälsofaror har man fastställt gränsvärden. Tillverkaren är alltid ansvarig för att de livsmedel han säljer är säkra för konsumenterna.

Med vänlig hälsning
Gunilla Henrysdotter

Jag har märkt att det är svårt att verkligen få svar från myndigheter och det här är ändå en statlig myndighet som har ett övergripande ansvar. Därför önskar man att man kunde få bättre svar; det handlar trots allt om vår hälsa. Det finns ett antal punkter för vad livsmedelsverket gör och här är en av dem: "Främjar konsumenternas, särskilt barns och ungdomars, förutsättningar att göra medvetna val av hälsosam och säker mat". Hur ska man kunna göra dessa val om man inte kan få svar på frågor om våra livsmedels innehåll?

Fransk löksill - fortsättning

Jag har inte hunnit mejla tillverkaren av sillen ännu, men till att börja med så ska jag stilla min nyfikenhet och se vad jag får för träffar om jag söker på ”sandelträextrakt” på internet.

Den första träff jag får är till ett företag som säljer produkter för kropps- och ansiktsvård, smink med mera och så här säger de: Sandelträ-extrakt: Lindrar och lugnar huden. Har antiseptiska egenskaper.

Ett annat citat, men den här gången för doft för män: … traditionell engelsk raktvål i praktisk reseask med klassisk doft av sandelträ…

Men, jag hittar det också som smaksättare i spritdrycker och som krydda. Det här gör ju ingrediensen än mer fascinerande och i morgon ska jag mejla silltillverkaren och fråga om både extraktet och övriga ingredienser, men först ska jag skriva till livsmedelsverket och fråga vad de säger om det. Bara för att man har det i både hudvårdsprodukter och liknande men även i mat så behöver det ju inte vara något farligt, men det låter sannerligen inte aptitligt!

Så här ser mejlet ut som jag precis har skickat till livsmedelsverket:

Hej,

Jag undrar vad sandelträextrakt är för typ av ingrediens. Jag har sett att den finns i skönhetsprodukter, men även i mat och dryck som vad jag förmodar, smaksättning. Kan den ge några hälsoproblem, eller är den ofarlig?

Hälsningar Katharina Wallenborg

Det ska verkligen bli spännande att läsa deras svar.

Nytt svar om jordnötssåsen

Företaget som tillverkar såsen är verkligen snabba på att svara, för jag har redan fått svar på det som jag mejlade igår. Här kan ni se vad se svarade mig:

Thank you for your fast answer and for explaining why it's E 202 in the sauce. I saw that the tenability time was two years. Would it be possible to remove it if it had to be eaten in a shorter period of time?

Regards, Katharina Wallenborg


Dear: Katharina
Thank you for your e-mail message.

I see your point but if we remove E202 then the product quality will be compromise, plus normally the retails need minimum shelf life when our distributor deliver to them which can be up to 20 months so we have no chance to do it at this time.

Kind Regards Jittiporn

Som ni ser så har handeln en hel del att säga till om och jag tror tyvärr att många konsumenter efterfrågar produkter som håller väldigt länge. Det är synd att det inte är större efterfrågan på sådant som ska konsumeras inom kortare tid, men där kan vi alla hjälpa till att påverka genom att fråga efter alternativ i våra livsmedelsbutiker.

Svar om jordnötssåsen

Jag mejlade företaget som gör såsen häromdagen. Svaret jag fick blev så här:

Dear: Katharina Thank you for your e-mail message.

We already check with our R&D and they need E202 because there is a lot of Coconut Milk inside this product plus all the oil use in manufacturing process in Thailand is based on Soybean Oil. Sorry about that but later if we can improve we will definitely do it for you.

Kind Regards Jittiporn

Svaret framstår kanske som personligt vilket säkert beror på att jag skrev att jag har allergiproblem, vilket är sant. Jag tackade så mycket i alla fall och frågade samtidigt om man kunde ta bort konserveringsmedlet om man kortade hållbarhetstiden. Den är hela två år! Det ska bli spännande att se vad de svarar på det.

Fransk löksill och tillsatser

Det mest märkliga som jag har ätit vad jag vet är sandelträextrakt. Varför har man något så konstigt i? Ja, för smaken kan man ju gissa, men är det verkligen nödvändigt? Sill är väl gott som det är med lite kryddor och lag? Fast det fanns mer i den där burken som jag tyckte var konstigt och jag kommer att mejla tillverkaren även i det här fallet.

Förutom sandelträextrakt så var det några E-nummer i sillen också. Kanske helt ofarliga, men det ska jag ta reda på:

syra E 260
konserveringsmedel E 211
förtjockningsmedel E 415

Dessutom var det arom tillsatt. Man kan ju undra vad den stackars sillen har varit med om eftersom man måste tillsätta arom också.

E 260 visade sig vara ättiksyra och jag har inte hittat några negativa kommentarer om det. Det är naturligt förekommande, även om det verkar sannolikt att ättiksyran oftast är syntetiskt framställd.

E 211 lät däremot inte alls trevligt. Det kan ge astmaanfall eller cancer om det vill sig riktigt illa. Hyperaktivitet misstänks också och även om det finns naturligt i kroppen så är det giftigt i för stor mängd. Ni som har följt bloggen kanske minns att jag skrivit om E 211 tidigare också.

Förtjockningsmedlet E 415 är något som heter xantangummi och det framställs ur socker. Det verkar inte vara skadligt, åtminstone inte i mindre mängder.

Fortsättning på jordnötssåsen

Nu känner jag att jag riskerar att bli tjatig, men jag kan inte sluta att fundera över såsen. Varför i hela friden har man sojabönsolja i jordnötssås? Jag har ju flera gånger gjort sådan här sås själv och vet precis vad som behöver vara i och inte både för smaken och konsistensens skull och av alla recept jag har sett och även det jag själv har komponerat, så har sojabönsolja aldrig förekommit.

Sedan var det ju det där med mögel- och jästsvampar som man så klart inte vill äta, fast även här känns tillsatsen överflödigt. För det första: måste maten nu för tiden hålla i all evighet och för det andra: går det verkligen inte att göra en förpackning som bevarar hållbarheten relativt länge så man slipper E 202?

Dottern har fyllt år och kommer över i morgon för att bli firad och hon vill gärna ha grillspett med jordnötssås till middag, så det ska hon givetvis få och jag ska därför köpa en ny burk eftersom såsen är så god och då ska jag passa på att titta på hållbarhetstiden, för jag har för mig att den är mycket lång nämligen.

Återkommer...

Jordnötssåsen

Då var det dags att börja kika på var och en av produkterna och dess innehåll igen och se om det är något man behöver funderar vidare kring.

När jag börjar leta information om sojabönsolja, vilket ju lät ganska oskyldigt, så fann jag att det inte alls var så. Naturligtvis reagerar de flesta inte på oljan, precis som de inte gör det på många andra tillsatser, men till och läkemedelsverket tar upp problemet med att vissa kan få allergiska reaktioner. Det låter ju inte alls bra tycker jag.

Vad var det mer i såsen som jag reagerade över? Jo, E 202. Det är tydligen kemiskt framställt som mycket annat och kan ge överkänslighetsreaktioner. Man tillsätter det för att motverka mögel- och jästsvampar och dem vill man ju givetvis inte ha. Fast finns det inget bättre val än just E 202?

Jag kommer att mejla företaget idag och fråga om båda dessa tillsatser och sedan berättar jag som vanligt på min blogg vad jag får för svar.

Tillsatser under en vecka

Under en vecka ungefär har jag skrivit ner något som jag har ätit varje dag för att se vilka tillsatser som jag har fått i mig i den ”helt vanliga” maten som jag äter. De här E-numren/tillsatserna har jag alltså ätit:

sojabönsolja (har jag inte hört talas om förut, så det ska jag också ta reda på vad det är)
konserveringsmedel E 202
syra E 260
konserveringsmedel E 211
sandelträextrakt (visste jag inte ens att man åt!)
arom
förtjockningsmedel E 415
crabfish (fanns i ishavssallad och det är ju ingen riktig fisk, så det kan vara intressant att veta vad för något begreppet står för)
konserveringsmedel E 211
stabiliseringsmedel E 415
stabiliseringsmedel E 412
stabiliseringsmedel E 1442
antioxidantmedel E 301
konserveringsmedel E 250
vegetabiliskt emulgeringsmedel E 471

Det blev en del som jag förmodligen inte alls vill äta och det ska bli spännande att se vilka svar jag får när jag kommer att fråga om allt detta verkligen är nödvändigt att stoppa i maten.

Rostbröd

Först vill jag säga att jag är absolut ingen förespråkare av vitt rostbröd, men precis som mycket annat onyttigt så kan det vara gott ibland och idag har jag rostat bröd och ätit räk- och äggröra, avokado och rödlök på. Det var riktigt gott och mätt blev man! Innehållet i brödet är som följer:

vetemjöl
vatten
vegetabilisk olja av raps
jäst
maltvinäger
havrefiber
salt
socker
vegetabiliskt emulgeringsmedel E 471

I morgon ska jag börja gå igenom det jag har skrivit om de senaste dagarna. Det är ju verkligen bara ett axplock av allt man äter, men det kan vara kul att göra ett eget litet experiment.

Keso

Naturell keso – vilket jag åt till min lunch idag – borde rimligtvis inte innehålla några onödiga tillsatser och det gjorde den heller inte, men man ska ju inte vara helt säker innan man har kollat. Hur som helst så innehöll keson inget annat än:

mjölk
grädde
syrningskultur
salt
löpe

Dessutom så är den ju så användbar; man kan äta den som den är till maten, gärna med lite kryddor eller man kan ha den i paj, smörgåsar med mera. En bra produkt med andra ord. Den jag köpte var den vanliga 4-procentiga från Arla.

Fläsk

Som jag skrev i går så var det inga konstigheter i bruna bönorna som jag köpte, men när jag höll på med middagen så passade jag på att läsa innehållsförteckningen i det rimmade fläsket, vilket man ju skulle kunna förväntat sig att det var utan tillsatser. Men det var det inte. Förutom fläsket så var det följande i:

vatten
koksalt
druvsocker
antioxidantmedel E 301
konserveringsmedel E 250

Bruna bönor

Jag har tidigare skrivit om hemlagat, hel- och halvfabrikat och hemlagat brukar ju bli bäst. Det är i alla fall vad jag själv tycker och även andra som jag har talat med. Men det finns vissa rätter som inte alls blir som man vill när man gör dem själv och en sådan rätt för mig är bruna bönor. Det är visserligen många år sedan jag försökte, men jag fick inte alls till såsen så som jag ville ha den, så bruna bönor köper jag färdiga.

Med tanke på vad som brukar finnas i färdigrätter så var jag ju inställd på en lång radda tillsatser och övervägde om jag skulle vänta med att läsa tills efter jag hade ätit. Men det gjorde jag inte och jag blev faktiskt positivt överraskad av innehållsförteckningen:

vatten
torkade bönor
sirap
ättika
risstärkelse
salt

Bruna bönorna är från Felix.

Räkor

Räkor som man skalar själv är naturligtvis mycket godare, men ibland är jag lat och köper färdigskalade. När jag tittade på innehållet i dem med lag så var det en del annat i än räkor och salt. Idag ska jag ha räkor på smörgåstårta och har tinat frysta skalade räkor och innehållet i påsen är:

räkor
vatten
salt

Varför det är vatten i dem kanske beror på att de är kokta, men å andra sidan så är det ju vatten i det mesta verkar det som. Det väger ju mer då. Men jag ska låta det vara osagt i det här fallet.

Räkorna kommer från Royal Greenland och är fiskade enligt MCS:s regler. Det är en internationell organisation med syfte att främja och stödja ett ansvarsfullt utnyttjande av det som finns i havet, vilket ju är väldigt viktigt. Jag kände faktiskt inte till att den här organisationen fanns och jag ska ta reda på mer om den.

Varmrökt norsklax

I dag blir det varmrökt lax till middag. Alltid trevligt när man kan äta middag hemma och slipper tråkiga smörgåsar eller landgångar som är torra och inte ens har pålägg på hela brödet (som det ofta blir före kvällssammanträdena).

Varmrökt fisk är gott med potatis, kall sås och grönsaker tycker jag och blir det något över så kan man ju äta upp resten till frukost eller ha det som pizzapålägg. Varmrökt lax eller till exempel sik tillsammans med fiskrom/kaviar är jättegott på pizza.

Hur som helst så köpte jag Kosterfiskarn's varmrökta norsklax och läste med spänning innehållet i förpackningen. Inte kunde det väl vara några tillsatser i det här? Och till min glädje så var det endast två ingredienser:

lax (odlad i Norge)
salt

Ishavssallad

Jag har en svaghet för kladd-sallader och idag köpte jag bland annat ishavssallad till min lunch-tunnbrödrulle som jag gjorde. Nog för att jag visste att den innehöll mer än vad jag egentligen ville, men att den innehöll så mycket mer hade jag nog inte trott. Men det som man kanske tror är majonnäs och surimi bara vad alltså följande:

äkta majonnäs (vegetabilisk olja, vatten, äggula, senap)
betor
crabfish
kryddor
konserveringsmedel E202, E211
stabiliseringsmedel E415, E412, E1442
citronsyra

E1442 är första gången jag ser i maten, så det blir till att ta reda på vad det är bland allt det andra när jag ska summera veckan som har gått sedan. Sedan så var det ju alldeles för mycket betor i min smak. Det var faktiskt första gången som jag stötte på det i ishavssallad. Annars så brukar det vara en hel del i räksallad för att dryga ut den. Men surimi/crabfish är ju inte alls så dyrt, så det här tycker jag var dåligt. Den här ishavssalladen kommer jag inte att köpa igen.

Fransk löksill

Ibland är det gott med en sillsmörgås och det finns ju massor av sorter att välja mellan. Själv gillar jag nog alla. Men sedan ett par månader tillbaka har jag börjat läsa innehållsförteckningen, vilket ju kan göra att det blir mindre sill framöver och jag skrev också om matjesill redan vid midsommar.

Idag blev jag sugen på sill i alla fall och det var ett tag sedan jag åt det senast och det blev fransk löksill den här gången. Förutom sill och lök så fanns det en del annat i glasburken:

marinerade sillbitar (sill, vatten, salt, syra E260)
lag (vatten, socker, rödvinsvinäger, kryddpeppar, konserveringsmedel E211)
sandelträextrakt
arom
förtjockningsmedel E415
syra E260
lök

Det var en del som man inte vill ha i burken och första gången som jag såg att det fanns sandelträextrakt i maten! Märkligt!

Crème fraiche

Crème fraiche är verkligen användbart till mycket. Idag har jag haft den i sås och det är den 34-procentiga som jag använt. Man hör ju mycket om att även mejeriprodukter innehåller tillsatser och är väldigt processade, men jag har inte hunnit sätta mig in i det så mycket. Den här sorten innehåller i alla fall endast:

högpastöriserad grädde
syrakultur

Nästa gång jag är och handlar ska jag titta på de andra sorterna också och se vad de innehåller.

Jordnötssås

Som ni som har följt min blogg vet, så försöker jag sortera så gott det går bland det jag handlar, men hur ser det ut om man inte gör det utan bara handlar det man känner för och brukar köpa? Hur många olika sorters tillsatser finns det i det vi äter varje dag?

Jag kan givetvis inte skriva om allt jag äter varje dag, men jag tänkte ta en vecka och skriva ner innehållsförteckningen i något som jag äter just den dagen och som jag äter då och då och sedan summera tillsatserna och se hur "farligt" det är egentligen. Kanske har man fått i sig ett väldigt stort antal både onödiga och farliga tillsatser, eller också så är det på en nivå som man tycker är okej. Fast det där sista tror nog vare sig ni eller jag på.

Först ut är i alla fall en jordnötssås-sort som jag brukar köpa och ha som grund när jag ska ha jordnötssås. För det mesta undviker jag helfabrikat eftersom jag sällan gillar dem, men den här såsen är väldigt god bara man fixar till den lite och den sparar en mycket tid då det är lite pyssel att göra såsen helt själv.

Innehållet är:
kokosmjölk
socker
lök
sesamfrön
jordnöt (man får ju utgå ifrån att det är mer än en nöt, men så här står det på etiketten)
sojabönsolja
salt
currypulver
konserveringsmedel E 202

Endast en tillsats, men en dålig sådan tycker jag. Sedan kan man ju alltid ha åsikter om nyttigheten eftersom det är mycket socker i, men det är en annan diskussion.