I juli i somras så granskade jag innehållet i Icas böngroddar på burk och nu har jag kollat även Mrs Cheng's och deras innehåll ser precis lika bra ut:
böngroddar
vatten
salt
Sedan finns det naturligtvis en hel del andra saker som man kan rota i som transporter, arbetsförhållanden, förpackning och så vidare. Tyvärr har jag inte möjlighet till denna djupdykning med allt som jag skriver om, men det vore givetvis intressant att ha full koll på allt som rör allt man äter och dricker. Dock gör jag då och då en lite djupare analys av ovanstående, men utöver att det tar tid, så är det svårt att hitta information många gånger. Ni som läser bloggen vet till exempel att svaren är mer tunnsådda när det gäller sådant som man inte har någon lust att diskutera öppet och detta trots att jag alltid lämnar fullständigt namn och alltid är vänlig i mina brev. Jag har heller aldrig hängt ut någon på bloggen och det är jag glad över så här i efterhand nu när jag har bloggat ett tag, för jag tror att det är än svårare att få svar om man har en baktanke med det man gör.
Hur som helst så är alltså det här den andra sortens groddar på burk som jag granskar innehållet i, men jag ska kika på fler, för två sorter säger inte tillräckligt mycket. Men om man nu lämnar själva innehållet, så kan man tycka att dessa burkar borde fasas ut; varför inte sälja böngroddar i vakuumförpackningar? Så säljs ju oliver och soltorkade tomater ibland. Det borde inte vara något problem och det känns spontant som att det vore bättre än metallburkar. Debatten kommer säkert, den brukar göra det gällande det mesta men till dess så ska jag försöka ta reda på mer om varför valet faller på metall istället för plast hos våra producenter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar