måndag 31 januari 2011

Marmelad och nyttig mat

Senast gjorde jag ett inlägg om marmelad och lite senare samma dag så öppnade jag burken och smakade på innehållet och det var mycket gott kan jag berätta. Både i lördags och igår åt jag kex med lagrad ost och fikonmarmelad på. Kan verkligen rekommenderas.

I helgen lagade jag som vanligt mat och en av rätterna var kålpudding som jag serverade med lingonsylt. När jag gjorde kålpuddingen så kom jag att tänka på det här med att nyttig mat är dyrare än onyttig. För mig är nämligen den här rätten ett lysande exempel på hur fel det är. Ofta har jag tänkt på att det faktiskt är tvärt om. Jämfört med till exempel hamburgare på någon av våra kedjor så är det här mycket billigare och mycket nyttigare. Passa på att köpa färs när det är extrapris och köp kålen när den är billig, alltså när det är säsong, för det handlar väldigt mycket om att handla det som för tillfället är billigt. Jag betalde 4:90/kg för kålen och det kan man väl inte med bästa vilja i världen påstå att det är dyrt?

I min värld så handlar bra eller dålig mat inte om pris, utan om medvetenhet och matlagningskunskaper. Jag hoppas att myten om att nyttigt är synonymt med dyrt snart är avlivad, för det stämmer många gånger inte.

lördag 29 januari 2011

Fikon och lagerbladsmarmelad

Nu tror jag att det ska vara fikon- och lagerbladsmarmelad, för att göra marmelad av lagerblad verkar märkligt. I alla fall, den här burken tillsammans med en massa andra godsaker fick maken i julklapp på jobbet och även om jag inte har hunnit smaka så tänker jag skriva om marmeladen. Jag gillar verkligen marmelad, men det är ändå sällan som jag äter det. Men på rostat bröd eller till en smakrik ost är det kanon.

Så vad innehåller då denna burk. Först ska jag säga att jag aldrig har sett marmelad med lagerblad i så det blir spännande att smaka den och det är roligt med nya smakupplevelser. Det är ju en stor och viktig del av livet för många av oss. Men nu till innehållet som ser ut så här:

svarta fikon
rörsocker
fruktpektin
lagerblad
citronsyra

Ja men det är ju föredömligt bra det här innehållet och då kan jag också avslöja tillverkaren, vilken är Werners gourmetservice. Kan man förresten få bättre julklappar än goda upplevelser i form av mat? Det här var bara en av alla godsaker i lådan och det är så spännande att öppna burkar och smaka på något man aldrig tidigare har ätit.

torsdag 27 januari 2011

Dijonsenap, annan sort

En för mig ny sorts senap är en dijonsenap med följande innehåll:

senapsfrön
vinäger
vatten
havssalt
sulfiter

Sulfiter finns i olika former har jag förstått, en del naturliga, en del syntetiska. Just dessa kommer från vinäger, men jag är ändå osäker på om det räknas som en tillsats och om det är något som kan ge problem. Jag ska försöka ta reda på det och tills vidare så skriver jag alltså inte namnet på producenten. Det ser ut att vara en fin senap annars så jag hoppas att ingrediensen inte är något att fundera över, men sådant vet man aldrig i förväg och det låter ju inte så tilltalande. Men det behöver å andra sidan inte vara ett problem. Jag ber att få återkomma.

onsdag 26 januari 2011

Goda pepparkakor,

men inte med det innehåll som jag vill ha. Ja det har en av våra mest kända pepparkakstillverkare. Innan jag började läsa innehållet i det jag handlar för att se om och vilka tillsatser det finns i maten och annat som jag äter så köpte jag alltid den här sorten för deras pepparkakor är absolut bland de godaste. De smakar pepparkaksdeg och vem kan motstå den smaken? Men hur goda de än är så köper jag dem alltså inte. Fast idag tog jag ett stort hjärta av dem eftersom jag blev sugen och det stod en burk på jobbet. Fast smaken är precis som jag vill ha den så var det ändå inte lika gott som förr bara för att jag visste att det var sådant i som jag inte har någon lust att äta.

Jag gissar att inom några år så kommer fler och fler att välja bort de här kakorna eftersom det faktiskt finns alternativ som smakar väldigt bra, till exempel Brobys som jag har skrivit om tidigare. Men det är lustigt hur smaken påverkas av hur man upplever saker och vad man tänker om dem. Har man väl börjat ställa krav så finns det ingen återvändo, men det känns ändå bra att det är så. Man lär sig uppskatta det som är rent och man blir bättre på matlagning eftersom man måste göra fler saker själv och det är väl inte det sämsta i och för sig? Men tanke på den slutknorren så kan väl konstateras att hembakade pepparkakor är ett mycket bra alternativ.

tisdag 25 januari 2011

Handgjorda praliner

Visst låter det härligt? Handgjorda praliner. De här pralinerna har jag ätit tidigare, men med andra smaker. Det känns extra roligt när det man äter är handgjort och det borde betyda att innehållet är bättre än i fabriksgjort godis. Tidigare har jag inte läst innehållsförteckningen på de här pralinerna och det är inte så väldigt ofta jag äter dem ska väl tilläggas. Men nu ska jag ta reda på om de är lika bra som de ger intryck av att vara.

Så här ser innehållet i dem ut:

mörk choklad 56 - 70% (kakaomassa, kakaosmör, soja lecitin (ska säkert vara sojalecitin, för jag tror inte att de har soja i godiset), naturlig vanilj)
grädde
vit choklad (socker, kakaosmör, mjölkpulver, soja lecitin (sojalecitin med största sannolikhet), naturlig vanilj)
glykos
socker
mjölk
smör
finsprit
kakaosmör
apelsinolja
vaniljextrakt
pepparkakskrydda
saffranspasta
vaniljvodka
apelsinlikör

Så trist att de har sojalecitin i när det kunde vara så bra. Det här godiset säljs inte direkt till lösviktsgodispris och jag anser verkligen att det borde ha ett föredömligt innehåll. För mig är valet framöver enkelt: inga fler sådana har praliner såvida inte innehållet ändras. Tar man dyrt betalt så ska man som kund kunna ställa höga krav också.

måndag 24 januari 2011

Pesto

Pesto har jag inte skrivit om tidigare, men det är en populär ingrediens så det är väl på tiden. Det finns ett antal sorter och nu har jag fått en sort som jag inte tidigare har provat själv, så smaken tänker jag inte uttala mig om eftersom jag inte har hunnit smaka på innehållet. Däremot så är jag så klart nyfiken på vad det finns bland ingredienserna och det är alltid lika spännande (eller vad man nu ska säga) att ta reda på det. Så här ser innehållet ut i den här peston:

basilika (49 %)
extra jungfru olivolja (45 %) (Här ska det förmodligen stå "jungfruolivolja")
parmesanost
raggianoost
pecorinoost
pinjenötter
vitlök
salt

Ja det där såg väl bra ut? Är smaken lika god som innehållet är bra så kan man bara konstatera att det här är ett bra val av pesto. Nu vet jag ju inte hur det brukar se ut så pesto kanske alltid är tillsatsfri, vilket vore trevligt. Men det får jag ta reda på och återkomma om. Just det ja, jag höll alldeles på att glömma bort vem tillverkaren är. Crespi heter företaget och produkten kommer från Italien. Importör är Werners gourmetservice i Skara.

söndag 23 januari 2011

Svar eller ej?

Ja det vet man aldrig om man får när man mejlar och frågar om något. Jag tycker att producenterna har blivit sämre på att svara nu än för inte allt för länge sedan. Det är säkerligen en slump, men ändock, det är irriterande. Även om man inte har ett svar på momangen så kan man höra av sig ändå, åtminstone någon gång och inte låta det vara helt och hållet. Vi är många som får frågor på vårt jobb och det har hänt flera gånger att jag inte har haft svar direkt, men då har jag mejlat och sagt att jag återkommer. Ibland har frågan varit till någon annan egentligen, men då ser jag till att den kommer dit den ska samtidigt som jag svarar att den är vidareskickad.

Sedan så kan vi väl alla missa någon gång, men nu är det för många missar enligt mig. Ett företag lovade redan före jul att återkomma inom två veckor och när de inte gjorde det så påminde jag, men inte hände det något för det! Dåligt! Det är ännu mer irriterande än om de inte hör av sig alls.

Så vad vill jag säga med det här inlägget utöver att få gnälla av mig lite? Jo, jag vill uppmana er alla att alltid ställa frågor när ni har några. Inte bara för sakens skull, utan när det är relevant, för många uteblivna svar säger i alla fall mig att man undviker det som är jobbigt och är det jobbigt så ska frågan absolut ställas. Sådant som är positivt för ett företag kan omöjligt vara sådant man undviker att svara på. Eller hur?

onsdag 19 januari 2011

Parmaskinka från Fiorucci

Idag hittade jag av en slump en ny sorts skinka utan tillsatser och det var en lufttorkad parmaskinka från Fiorucci. Den är mycket tunnt skivad och när det gäller den här typen av skinka så behövs det inga tjocka skivor, för det är så mycket smak på den ändå. Dessutom är ju konsistensen seg och man ska ju kunna äta den utan allt för mycket krångel.

För att vara parmaskinka så var priset fantastiskt bra och innehållet lika trevligt det:

skinka av gris
salt

Föredömligt med andra ord! Nu vet ju ni som läser min blogg att jag egentligen har slutat köpa skinka och det på grund av den hemska kastreringen som sker. Men det är inte alla länder som gör på det viset och som man i Sverige gör, alltså kastrerar utan bedövning. Det görs i princip alltid och är helt förkastligt anser jag. På förpackningen finns ett svensk telefonnummer, så jag ska ringa och fråga hur det är med Fioruccis skinka.

Jag vill även passa på att uppdatera er om smörgåsskinka och tillsatser. Det finns nämligen många som gärna skulle vilja kalla sin skinka för parmaskinka, men kom ihåg att det här namnet är skyddat och det får inte finnas någon annan ingrediens i än skinka och salt, så är skinkan från annat håll än Parma, läs och se vad det står i innehållsförteckningen.

tisdag 18 januari 2011

Ä-märkning

Jag har skrivit om olika sorters märkning och en som är väldigt ny är Ä-märkningen, alltså bara ett "Ä". Det är Äkta varas märkning, men att det reducerats till ett Ä har med kritik från Livsmedelsverket som anser att märkningen kan vara vilseledande. Man får kanske förstå deras kritik, samtidigt som det är lite märkligt att det är när någon vill ta ett steg i rätt riktning som man får backa när det gäller märkningen.

Först ut var hur som helst Kung Markatta och det förvånar mig inte med deras långa historia av tillsatsfria produkter. Roligt att det händer saker på den här fronten och jag tror att det här har en enorm betydelse för vilka val människor gör när de går och handlar och det kommer utan tvekan att höja medvetenheten. Det ska verkligen bli spännande att se vart den här nya märkningen kommer att ta oss.

lördag 15 januari 2011

Skrädknäcke

En annan nyhet på brödfronten är Pyramids skrädknäcke. Precis som deras andra hårda bröd som jag skrev om den 31 december så är det här minibröd, alltså väldigt små runda kakor, kanske 13-14 cm i diameter. Innehållet är kort och bra:

mjöl av råg
rostat havre och korn
vatten
salt
jäst

Här är alltså ytterligare ett exempel på bra knäckebröd och med tanke på att det finns många utan onödiga tillsatser så är det inte svårt att göra ett bra val här. Rågmjöl är förresten ofta huvudingrediensen i knäckebröd och det är ett fullkornsmjöl. Använd det gärna själv när du bakar, men tänk på att det inte har lika bra bakegenskaper som vetemjöl. Du kan även använda det till bland annat gröt och panering. Sök på nätet så får du många receptträffar ifall du inte hittar det du vill i kokböckerna där hemma. Det är alltid kul att variera sig när man till exempel bakar.

onsdag 12 januari 2011

Europalövet

Känner du igen Europalövet? Symbolen för ekologiska färdigförpackade matprodukter tillverkade i Europeiska unionen? Den har mellangrön botten, lite åt granny smith-hållet och vita stjärnor som bildar ett löv. Den är obligatorisk på dessa produkter, men vissa använder den frivilligt på icke färdigförpackade produkter.

Det är bara ett halvår sedan det blev lagkrav på att använda den här symbolen, men bättre sent än aldrig och det är alltid bra när ekologiskt och andra bättre produkter utmärker sig i hyllorna. Än så länge är det dock inte så många produkter som är märkta med EU-lövet, men det blir säkert fler med tiden.

De produkter som är färdigförpackade och har den här märkningen garanteras att förpackningen varit obruten hela vägen från tillverkning och fram till kunden.

Som kund är det inte alltid lätt att hålla reda på alla symboler och veta skillnaden på olika märkningar. Det är löv, svanar, träd, fåglar, blommor med mera. Sedan har vissa kedjor sina egna märkningar. Själv lägger jag inte alltid så mycket vikt vid märkningarna, förutom just det som har med ekologisk odling samt rättvisemärkning att göra. Men det finns anledning att lära sig mer, helt klart. Glöm däremot inte bort att ha i minnet att alla symboler som ser bra ut inte alltid är det när det gäller hur hälsosam en produkt är. Det kan finnas både den ena och andra tillsatsen i innehållet, så kom ihåg att läsa innan du handlar såvida du inte är säker på att symbolen garanterar just det här.

tisdag 11 januari 2011

Innehåll i vit choklad

Den 18 december skrev jag om vit choklad som jag hade köpt för att göra godis. Den innehöll bland annat sojalecitin, vilket många vill undvika. Jag skickade ett mejl för att lyssna med tillverkaren och höra vad de ansåg om innehållet. Svaret är väl inte enbart negativt, men visst önskar man att ambitionen var större än så här när det gäller att få bort det.

När det gäller emulgeringsmedel så kom jag på senare att det handlade om att det var olika språk, men här kommer alltså ett förtydligande angåend det. Och så här ser svaret ut:

Hej Katharina

Tack för ditt mail

Att det står både och har med att det står både på danska och svenska så att det är bara emulgeringsmedel(emulgator är ett danskt ord). Vi håller ögonen på detta med sojalecitin men det är svårt att hitta ett bra alternativ. Då de flesta inom chokladtillverkning använder detta.


Jag hoppas att detta besvarar din fråga. Annars är du välkommen igen.


Med vänlig hälsning
Susanne

Konsumentkontakt

söndag 9 januari 2011

Framställning av tillsatser

Efter att ha letat på alla möjliga sajter och inte hittat det jag vill, åtminstone inte i tillräcklig omfattning och från säker källa så bestämde jag mig för att mejla Livsmedelsverket och fråga om framställning av vissa tillsatser. Så här skrev jag och får jag svar så lägger jag naturligtvis ut det:

Hej,

Jag har letat på er sajt och flera andra då jag är nyfiken på hur t ex emulgeringsmedel och annat framställs/utvinns. Alltså hela processen, inte endast varifrån tillsatserna kommer. Var kan man läsa om det här om man är intresserad?

Hälsningar Katharina Wallenborg


Saken är ju den att det används olika kemiska ämnen i vissa fall så det handlar inte endast om tillsatsen i sig självt. Det ska bli spännande att se om jag kan hitta bra information om det här, för det är lika angeläget som resten i tillsatsdebatten.

lördag 8 januari 2011

Estrella sourcream- & onionchips

När jag senast läste vad chips innehåller så var det tillsatser i de flesta sorter. Så kanske det fortfarande är, men det vet jag inte eftersom det har gått ett bra tag sedan jag kollade. Nu fick jag för mig att jag skulle ta en titt igen och det råkade bli på påsen med sourcream- & onionchips, eller gräddfil- och lökchips. En av de populäraste sorterna alltså. Hur innehållet såg ut förr kan jag inte uttala mig om, men nu är det i alla fall bra och dessa ingredienser finns i påsen:

potatis
solrosolja
vasslepulver
salt
lökpulver
socker
kärnmjölkspulver
naturliga aromer
jästpulver
persilja
vitlökspulver

Nu är väl kanske inte chips något man ska rekommendera oavsett innehåll, för det finns ju nyttigare, men då och då är det inte så dumt faktiskt. Man måste få unna sig också, bara man gör det med måtta. Läs gärna innehållsförteckningen innan du köper chips, för innehållet varierar.

torsdag 6 januari 2011

Kokosmjölk

Har du läst min blogg ett tag så vet du att kokosmjölk har varit uppe till diskussion några gånger. Jag är definitivt inte någon storkonsument, men tycker att det är väldigt gott i vissa asiatiska rätter och köper det då och då. Igår var senast jag handlade kokosmjölk och jag läste på varenda förpackning, vilket inte var helt lätt kan jag säga med minimala bokstäver i färger som skulle smälta in i bakgrunden så bra som möjligt!

Efter en stund hade jag dock lycktas tyda tillräckligt för att förstå att det endast fanns en av säkert 10 sorter, som var okej. Jag såg sedan att det satt en liten skylt framför också som talade om detta. Men innan jag upptäckte den och efter att ha läst på alla burkar så såg jag att det är inte bara skillnad i tillsatser, utan även i mängd kokosmjölk. Den varierar mellan 60 - 80 % och sedan är det alltså vatten i.

När det gäller innehåll, till exempel mängden kokosmjölk så är inte det något som tydligt framgår på förpackningen och det får du alltså ta reda på genom att läsa innehållsförteckningen. Gör man inte det så blir literpriset helt missvisande då man jämför de olika sorterna och tror att man betalar för samma sak. Märkligt förresten att inte de "bra" sorterna är bättre på att framhålla det här och funderar man vidare så kan man ju undra varför butikerna tar in 60-procentig kokosmjölk. Dåligt! Nästan hälften är trots allt vatten.

tisdag 4 januari 2011

Myter om mat

Det finns många myter om mat. Visste du att mer än hälften av oss fortfarande tror att lingonsyltindustrin drygar ut sylten med äpple fast det var bra många år sedan den ”skandalen” var uppe? Eller att en tredjedel tror att det finns plastkulor i smörgåsmargarin (lättmargarin) fast det aldrig har funnits några? Vissa saker är mer osannolika än andra och kan säkert gallras bort enklare, men är det något som låter märkligt, läs på förpackningen eller mejla eller ring tillverkaren av varan! Det är alltid tryggare att veta vad man äter än att tro att det är värre än vad det är.

Myter eller föreställningar finns också om naturliga råvaror. Det kan gälla att det är orent och här finns eller har funnits bland annat gällande gris, svamp och skaldjur. Sedan finns det av kulturella och traditionella skäl sådant som vi inte äter som hund och katt. Vissa kulturer gör det men inte vi. Däremot äter vi hästkött, något som i en annan världsdel kan vara otänkbart som föda. Råttor är också något som anses orent och som därför inte är ett alternativ till mat hos oss. Vi äter heller inte fågelspindlar, vilket en del andra människor gör. Tittar man tillbaka så finns det alltid en förklaring till allt det här och även i de fall som vi avstår från något, så tror jag att det är bra att reflektera över varför vi gör det och om det kan vara värt att ompröva vårt ställningstagande. Naturligtvis förespråkar jag inte att vi ska äta våra sällskapsdjur, det vill jag vara mer än tydlig med men när man börjar fundera över vad vi äter och inte äter så sitter det så djupt rotat så det kan vara nästintill omöjligt att ändra på. Gräshoppor är till exempel för mig helt uteslutet, även om jag inte alls tror att det är onyttigt. Men det är intressant att det finns anledningar till varför vi äter vissa saker men absolut inte andra och det är sällan skapat av oss personligen, utan kommer från andra och har för det mesta långa traditioner.

Myter som jag började skriva om finns alltså många av. Det som vissa har tagit för en sanning, alltså att det har funnits råttkött i pizza började för decennier sedan i England och handlade då om katt och det spred sig till omvärlden med konsekvenser som blev så stora så att många restauranger tvingades stänga. Det här har egentligen inte med tillsatsdebatten att göra, men för mig hänger saker ihop och jag tror att vi hela tiden ska vara alerta när det gäller vad vi äter samtidigt som vi ska vara det när det gäller vad vi tror att vi äter. Börja det nya året med att lova dig själv att ta reda på så mycket som möjligt, för då slipper du leva i villfarelse plus att du gör bättre val.

måndag 3 januari 2011

Information om livsmedel

Då och då dyker funderingar upp om varför det alltid informeras om kaloriinnehåll, fettinnehåll och allt möjligt annat på förpackningar och sajter. Vart finns all information om tillsatserna? Alltså mer än namnet på dem (och knappt det ibland). Vi kan till exempel få veta att en gröda är ekologiskt odlad, vi blir informerade om att det är naturliga vitaminer, att köttet i skinkan är svensk, att nötterna har skördats under humana former och så vidare och så vidare.

Men jag vill få veta om en tillsats riskerar att påverka min hälsa negativt. För mig är det viktigare än om färskosten innehåller 22 procent fett eller 25 procent fett och speciellt ifall stabiliseringsmedel har tillsats för att sänka fetthalten. Vad innehåller då detta stabiliseringsmedel och är det verkligen nyttigare att äta det än det där extra fettet? Vem gör avvägningen och hur kommer man fram till att det är bättre?

Varför reagerar ingen myndighet och varför är även deras information så flat? Varför ger de inte information om hur tillsatser framställs och varför rekommenderar de inte producenterna att visa vad produkterna verkligen innehåller? Finns det verkligen inte tillräckligt med bevis för att vi ska dra öronen åt oss och i de fall vi är tveksamma, är det inte bättre att äta naturligt trots allt?

lördag 1 januari 2011

Mörk 55 % kakao choklad

Det ser lite konstigt ut det där namnet, men det handlar alltså om mörk choklad och jag köpte den för att göra julgodis. Den har ännu inte blivit öppnad, men godis har det blivit, fast med andra ingredienser. Hur som helst så är det riktigt svårt att hitta choklad utan tillsatser och det var bara att acceptera när jag handlade innan jul, för vi ville trots allt göra lite julgodis. Det står på omslaget att chokladen är perfekt till bakning och dessert och man skulle ju kunna tycka att hemlagat skulle bli lika med tillsatsfritt, men en sådan värld lever vi inte i - ännu!

Innehållet då? Jo, så här ser det ut:

kakaomassa
socker
kakaosmör
emulgeringsmedel (sojalecitin)

Inte så jättemånga ingredienser, men den där sista, alltså E 322, hade man gärna klarat sig utan. Så här säger Äkta vara: "Kan orsaka illamående, yrsel och diarré vid hög konsumtion". Nu sätter väl ingen i sig enorma mängder av livsmedel med det här i skulle jag tro, men tanken är inte trevlig. Har man dessutom allergi mot ärtor, bönor eller jordnötter så kan man få reaktioner.