torsdag 28 november 2013

Julmat och julskinka

Nu är det bara ett par dagar kvar av november och sedan går vi in i årets sista månad med allt vad det innebär. December är ju den stora festmånaden om man ser till bjudningar, mat med mera. Det är också då som vi pyntar mest, vilket verkligen är välkommet efter det jobbiga novembermörkret, men det är inte det som jag ska skriva om utan vad vi äter och det är mycket och idag blir det om skinkan. Nu gäller det att tänka sig för om man vill hålla formen och det är sannerligen lättare sagt än gjort.

Men om man nu ska unna sig en massa gott och det ska man väl, men samtidigt vill att det ska vara så tillsatsfritt som möjligt? Ja då har man verkligen hamnat i en djungel av ingredienser i alla olika livsmedel. I princip ingenting av det du kommer att köpa till julbordet är tillsatsfritt, såvida du inte gör aktiva val. Tyvärr så kommer man förmodligen inte att lyckas helt i sin ambition ändå, men det kan ju bli bra mycket bättre än om man bara handlar på måfå.

För mig eller rättare sagt för min man och mig, så är det julskinkan som vi först och främst vill ha så naturell som möjligt. I de flesta processade charkprodukter hittar man E 250, alltså natriumnitrit. Det ger en finare färg (om man nu gillar rött) och det påverkar hållbarheten samt förebygger botulism, den hemska sjukdomen som kan leda till döden om man har otur. Det är med andra ord inte svårt att köpa argumenten, men om man nu ändå inte vill ha det i maten då det inte är säkerställt att det inte är hälsovådligt? Ja då blir det till att leta. Men det finns och KRAV-märkta skinkor plus några andra sorter har inte natrium i sig. Läs innehållsförteckningar och fråga så kommer du att hitta den här typen av skinka. Det är för övrigt den vanligaste i vårt grannland Finland. Man ska också veta att vid god hygien så förekommer inte botulism. Men, är man rädd att ta risken så ska man givetvis välja en natriumskinka.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar