Svar om kyckling

För några dagar sedan fick jag svar från Svensk fågel och så här ser det ut. Ett långt och utförligt svar, men kanske inte riktigt så utförligt som jag hade hoppats på. Jag funderar till exempel fortfarande kring det här med hur snabbt kycklingar kan växa, för en naturlig kyckling växer nämligen inte så fort. Hur som helst så ska jag kika vidare på det där med naturliga raser nu när jag har fått tips om det.

Hej Katharina!

Idag finns det olika hobbyföreningar med intresse att bevara olika lantraser. Även myndigheter, som Jordbruksverket har enheter som jobbar med bevarandet av gamla lantraser. Jag föreslår att du vänder dig till dem för att eventuellt kunna köpa kyckling från dessa raser för konsumtion.

Idag används raser som ska uppfylla ett flertal olika krav som rör både djurhälsa, djurvälfärd och smittskydd. Avelsutveckling är en mycket kostsam verksamhet och därför finns det idag endast ett fåtal aktörer. Sverige som nation och ett litet producentland skulle aldrig ha råd att bedriva egen avelsutveckling, och förmodligen skulle en svensk avel inte heller ge nämnvärda ytterligare förbättringar avseende de genetiska egenskaper som vi värdesätter i Sverige så som djurhälsa, djurvälfärd och fria från sjukdomar. Vi för kontinuerliga diskussioner med avelsföretagen för att förbättra avelsarbetet och ta fram ännu bättre och starkare kycklingar.

Fåglar generellt är mycket bra på att utnyttja foder och det är på dessa egenskaper som man försöker beakta i avelsutvecklingen. För kyckling som är en effektiv foderomvandlare, så innebär det att lite går åt till spillo och inga stora mängder gödsel eller gaser bildas som bidrar till övergödning. Svenska kycklingar får i stort sett fri tillgång till foder under sin uppväxt. De äter till största delen svensk spannmål som ofta kommer från den egna gården – därför förekommer i princip ingen industri/fabrikskyckling i den svenska produktionen – och är en av anledningarna till att svensk kyckling är klimatsmartare än importerad kyckling. De flesta svenska kycklingbönder har också ett kretsloppstänkande på gården – kycklinghusen värms upp med halm eller flis från den egna gården, kycklingarna äter till stor del foder som är odlat på den egna gården och slutligen används kycklingarnas gödsel till grödorna som sedan blir både till värme och mat åt kommande kycklingar.

Ibland kan det förekomma att kycklingen har problem med benhälsan men generellt så har majoriteten av svenska kycklingar en bra benhälsostatus och i synnerhet mindre problem än kycklingar i andra länder. Det beror främst på att åtgärder för att förbättra benhälsan prioriteras i Sverige.

I Svensk Fågels Djuromsorgsprogram ingår bl.a. bedömning av fothälsan – programmet är unikt i världen eftersom en direkt djurvälfärdsindikator är kopplat till en beläggning, dvs. hur många kycklingar man får ha i djurstallet. Endast om kycklingarna har den bästa fothälsan får bonden ha den högsta beläggningen. En ”högsta” beläggning som ligger betydligt lägre än vad de flesta övriga länder har.

Hoppas det har gett svar på dina frågor.

På vår hemsida kan du läsa mer om de olika kontrollprogrammen som de svenska kycklingbönderna som är medlemmar i Svensk Fågel måste följa.

Med vänliga hälsningar
Maria Donis

Maria Donis, VD/MD
Branschorganisationen
Svensk Fågel/The Swedish Poultry Meat Association
SE-105 33 Stockholm
www.svenskfagel.se
telefon:+46 8 787 55 21
mobil:+46 708 25 48 58
fax:+46 8 787 53 21