Även om min blogg handlar om undvikande av E-nummer, så kan det absolut finnas en poäng att ha dem i vissa sammanhang. Däremot så anser jag inte att behovet är lika stort som vad Livsmedelsverket och livsmedelsproducenterna gör. Det finns för övrigt olika metoder till att förlänga hållbarheten på det vi äter, alltså det vi kallar konservering.
När det gäller så kallad kemisk konservering så skriver Livsmedelsverket så här på sin sajt: "Kemisk konservering innebär att man tillsätter vissa kemiska ämnen till livsmedlen för att öka deras hållbarhet. Konserveringsmedlen hämmar utveckling och tillväxt av olika mikroorganismer som bakterier, mögel- och jästsvampar. Mikroorganismerna skulle annars göra att maten ruttnade, möglade eller jäste.
Vid kemisk konservering minskar också risken för att giftiga ämnen bildas av bakterier och mögelsvampar. Dessa giftiga ämnen kallas bakterietoxiner och mykotoxiner. Lagringstiden för livsmedel som tillsatts konserveringsmedel ökar. Smak och innehåll av näringsämnen bevaras också bättre."
Sedan är det så klart upp till oss själva vilka av dessa kemiska tillsatser som vi vill äta. Att röka, syra och konservera på andra naturliga sätt tilltalar ofta människor mer. Men som sagt var, ibland, speciellt med bristfällig möjlighet till kylförvaring, så försämras livsmedlen väldigt snabbt och att det finns kemiska möjligheter till konservering kan naturligtvis vara positivt. Även för ett litet hushåll där maten inte går år så snabbt så är det bra. Samtidigt så finns det all anledning att inte vara allt för hysterisk kring mat och hållbarhet har det visat sig. Vi slänger alldeles för mycket som är alldeles utmärkt att äta. Sunt förnuft, att lukta och smaka, vägleder oss väldigt bra i de flesta fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar