Salsiccia, annan sort

Nyligen skrev jag om tillsatsfri färsk korv, salsiccia. Nu provade jag en annan sort, men den var inte ett dugg bättre än de rökta korvarna som man brukar köpa. Trist, för den smakade bra. Det står på förpackningen att "Produkten måste värmas upp grundligt före konsumtion." Det innebär att om den är tillverkad med god hygien och den sedan tillagas som den ska så behövs inga tillsatser, ändå finns de där. Nu ska man självklart ha respekt för botulism, så det är inget annat än ett konstaterande.

Ingredienser:

kött av gris (90 %)
vatten
salt
vitlök
kryddor (svartpeppar, rosmarin, basilika, mejram, koriander)
antioxidationsmedel (E 300, E 325)
konserveringsmedel (E 250)

Vi väljer givetvis själva vad vi vill äta, men det är bra att det i det här fallet finns valmöjlighet, för det är det inte alltid det gör, utan vi är hänvisade till tillsatsmaten.

Matsvinn i Sverige

Det här är en ständigt aktuell fråga, så även om jag har bloggat om matsvinn några gånger tidigare så känns det som att man inte nog kan trycka på hur viktigt det är att tänka på vad vi kan äta och inte kasta. Vissa saker är svåra att förstå, och att människor kastar så mycket mat är en av dem. Givetvis så tar vi alla det säkra före det osäkra och ingen vill bli sjuk av det vi äter. Men det är en sak, det andra är ren nojighet eller överdriven rädsla. Sådant kan man jobba bort. Det tjänar både den privata ekonomin och miljön på.

Det där med pengar borde vara en större drivkraft för oss, för vem vill inte ha mer av den varan. Visste du att ett hushåll kan spara mellan 3 000 - 6 000 kronor om året (Livsmedelsverket) på att ta tillvara sina matrester och att inte köpa på sig mer än man äter och dricker? Det är dessutom för många i underkant och ofta kan vi spara ännu mer pengar. Det är något att fundera över när vi tycker att det är för mycket månad jämfört med pengar.

Tänk på att också ha kallt i kylskåpet, 4 grader rekommenderas. Då håller mycket av dina livsmedel i flera dagar till. Lär dig mer om hur du tar tillvara på matrester. Kanske kan de till och med bli till nya maträtter. Det finns massor som man kan göra. Bland annat har Livsmedelsverket en hel del tips kring hur man sparar pengar och miljö. https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/miljo/ta-hand-om-maten-minska-svinnet/tips-minska-matsvinnet Lycka till!

Vilket kött köper du?

Jag vet, det är lätt att inte ens tänka på att det finns skillnad för vår hälsa beroende på varifrån köttet vi äter kommer. Visst, alla vet att det är bättre med svenskt och många av oss försöker tänka på det även när vi handlar, men inte alltid. Ibland har man varken pengar, tid eller ork. Då önskar man att handeln själv gjorde mer, men det går väldigt sakta. Köttimporten är fortfarande stor och många väljer utländskt kött för priset. Men glöm inte djurhållningen, vilket är en aspekt väl värd att lyfta fram. Billigt kött medför ofta stort lidande. Fast det finns ytterligare något som borde diskuteras mer och det är all antibiotika som pumpas in i friska djur. Det är en hälsofara som inte är ringa.

I Sverige får vi inte ge antibiotika i så kallat förebyggande syfte, men sådant gör man i många andra länder. Det kanske är bra tänker någon, men det är det inte alls, utan det är katastrofalt. EU som är så strikta med mycket annat tillåter alltså det här tillvägagångssättet och det resulterar i att minst 25 000 människor dör varje år som en följd av multiresistenta bakterier. Dessa kan inte behandlas med antibiotika, men de kommer av behandlingen hos djuren.

Vi kan alltså inte vara nog så försiktiga när vi handlar och här finns det mycket kvar att önska av våra politiker. Många engagerar sig i frågan, men få driver den tillräckligt. När hörde du senast en debatt om detta? Eller när läste du senast en artikel om problemet? Var finns journalisterna? Tyvärr vilar det mesta ansvaret på oss konsumenter. Det må vara fel, men det är vår hälsa det handlar om, så ta reda på så mycket du kan innan du handlar.

Havredryck

I går skrev jag om havredryck, och i dag blir det ett inlägg till. Den här gången handlar det dock om en liknande dryck som har ett helt annat innehåll.

Ingredienser:

havrebas (vatten, havre 10%)
rapsolja
kalciumkarbonat
kalciumfosfater
joderat salt
vitaminer (D2, riboflavin och B12)

Som ni ser så är det snarlikt med tanke på mängden havre, olja och salt. Men den här sorten har förutom vitaminerna även kalciumkarbonat och kalciumfosfater. Kalciumkarbonat har på E-nummerspråk E 170, och är en harmlös tillsats som ger ljusare färg och även är surhetsreglerande. Kalciumfosfater däremot, även kallat E 341, kan vara hälsovådligt, men det finns för få studier gjorda hittills för att veta. Men som alltid så kan vi välja livsmedel utan tillsatser när de finns och det finns det i det här fallet. Det gäller bara att läsa ordentligt.

Debatt om tillsatser

Först vill jag säga att motionen som jag skrev om i mitt föregående inlägg las i början av vintern, så det finns inget att berätta om den ännu. När den har blivit besvarad så återkommer jag.

Så där, nu över till dagens blogg. Jag ramlade nämligen över två intressanta debattinlägg. De är nästan 1,5 år gamla, men det spelar ingen roll i sammanhanget. Det första är skrivet av en person vid namn Johannes Cullberg som har en matvarukedja vid namn Paradiset. Den säljer enbart tillsatsfri och ekologiskt odlad mat. Han skrev ett öppet brev till Ica med en utmaning om att ta bort de "värsta tillsatserna". https://www.market.se/debatt/ica-jag-utmanar-er-att-forbjuda-de-100-varsta-tillsatserna-i-ert-sortiment

Ica var inte sena att svara och så här sa de: https://www.market.se/debatt/replik-nar-det-galler-tillsatser-forhaller-vi-oss-till-vetenskap Bland annat skriver vd Anders Svensson "När det gäller tillsatser förhåller vi oss till vetenskap och Livsmedelsverket. Självklart undviker vi onödiga tillsatser, men för att en tillsats ska bli godkänd för att få användas i livsmedel får den inte innebära en risk för människors hälsa." Det efter att ha skrivit en del om sådant som inte efterfrågades, men för all del kan vara intressant. En eloge hur som helst för att han bjöd in "utmanaren" på en fika fōr att diskutera vidare. Dock är jag ändå lite besviken eftersom Ica är ett företag som säger sig jobba för att ta bort onödiga tillsatser.

Tyvärr är det inte så enkelt som att alla godkända tillsatser är harmlösa, men mer om det vid ett annat tillfälle.

Onödiga tillsatser, riksdagsmotion

I september skrev jag om en motion som lagts i riksdagen och som handlade om tillsatser i maten. Det var en ledamot vid namn Johnny Skalin (SD) som lagt den. I mars ska den beredas och debatteras i riksdagen. Det om jag har tolkat saken rätt alltså. Det är inte helt enkelt att hitta den information som man söker på riksdagens sajt. Exempelvis är jag nyfiken på om alla riksdagspartier ställde sig bakom förslaget att utreda tillsatsers påverkan på hälsan. Den informationen hittade jag inte.

För att få veta mer har jag nu mejlat Skalin och hoppas att snart kunna berätta här på bloggen om vad som händer. Även om det finns ett antal riksdagsledamöter som engagerar sig i matfrågan för vår hälsas skull, så är det ytterst sällan eller aldrig som man hör om detta. (Undantag finns och det är ekologisk mat, "klimatsmart" mat, vegetariskt och liknande.) De här frågorna borde få stort utrymme i den politiska debatten och i media i övrigt. Vad har vi kvar om inte vår hälsa är bra? Det går inte att nog poängtera hur viktigt det här är. Därför är det synd att frågan har så låg status.

Vill du också påverka våra politiker, gå in på riksdagen.se och läs mer om motioner som läggs eller mejla dem och fråga vad de anser om tillsatser i maten. Kom ihåg att du också når dina lokala politiker genom att skriva in namnet på din kommun och sedan .se Där hittar du kontaktuppgifter till alla förtroendevalda om kommunen har skött sin uppgift rätt och lagt ut dem. Har de inte gjort det, säg till att de ska göra det, för kommunen är en politiskt styrd organisation. Hänvisar de då till sekretess eller annat, så är det bara ursäkter, för det går alltid att använda en adress med kommunnamnet och sedan vidarebefordra till en privat adress om nu kommunen inte använder läsplattor till sina politiker.

Om vi ska kunna påverka så måste vi självfallet kunna nå dem som företräder oss.

Cashews från Alesto

Cashews roasted & salted står det på påsen med cashewnötter. En del sådana här nötter kan vara lite torra, men de här var perfekta. Märket heter Alesto och det står att de är packade i EU. Det är ju ett ganska vitt begrepp med tanke på att Europeiska Unionen har 28 medlemsländer. Det står visserligen Neckarsulm, DE, på påsen, men det säger i och för sig inte så mycket. Varor transporteras ofta och packas i ett annat land.

Innehållet då? Jo det är bra, vilket ni väl redan förstått med tanke på att jag skriver ut fabrikanten.

Ingredienser:

cashewnötter
solrosolja
salt

Kort och bra! Ytterligare ett livsmedel helt utan tillsatser. Det tackar vi för.

Katrinplommon och Soft prunes från Änglamark

Nu när jag har börjat titta på innehållet i plommon, katrinplommon, så vill jag se om alla har E 202, kaliumsorbat i sig. Så kanske det är och med rätta, men jag är fortfarande skeptisk, och det ska man vara ibland. Finns det bättre alternativ? Ja, jag tror det, men den första sorten som jag stöter på har också kaliumsorbat i innehållet.

Ingredienser:

kaliforniska plommon
vatten
konserveringsmedel (kaliumsorbat)

Ovanstående sort är från ett mycket gammalt känt märke, men inte har plommonen det bästa innehållet bara för det. Så jag letar vidare och hittar en ekologisk sort, vilket absolut inte är någon garanti för tillsatsfritt, men nu blev det lyckträff! De här plommonen, eller Soft prunes, som Änglamark av någon outgrundlig anledning kallar dem, har inget konstigt i innehållet. Så här ser det ut:

ekologiska katrinplommon utan kärnor 91%
vatten

Det här visar ju på att det inte alls behövs något konserveringsmedel. Jag kommer att mejla dem jag fick svar ifrån och det blir spännande att se hur de bemöter mig. Ibland är det stört omöjligt att hitta bra alternativ men det händer att man lyckas, som nu!

Och sista papayasvaret

I går kom det sista mejlet i vår papayakonversation. Jag skriver ut leverantörens namn eftersom de var så tillmötesgående. Här finns trots allt stor chans att de är med och påverkar våra livsmedel i rätt riktning. Självklart så har jag tackat så mycket.


Hej Katharina,

Jag har nu fått svar från min leverantör som säger att det finns helt naturella torkade papaya på marknaden, men tyvärr inget som deras producent erbjuder och heller inget som de kan skaffa fram genom sina inköpskanaler.

"Problemet" med den helt naturella är, enligt tillverkaren, främst att hållbarheten blir betydligt sämre än de med konserveringsmedel. Deras erfarenhet är att produkten börjar härskna och tappa färg redan efter ett par månader.

En annan anledning är att de naturella kommer från producenter i Afrika som tyvärr inte alltid kan hålla den leveranssäkerhet som köparna kräver.

Sen att prisbilden är nästan 4 gånger dyrare gör att många köpare inte vågar satsa på den produkten. Då blir det hellre att man kanske betalar lite mer och satsar på ekologiskt, förutsatt att ens varumärke klarar av det.

Så, sammanfattningsvis måste jag tyvärr meddela att vi inte kommer kunna byta ut den produkt vi har idag. Men så snart det finns en möjlighet från någon av mina leverantörer så lovar jag dig att ett byte kommer ske :-)

/Tolga

--
--
Tolga Ilhan

Tolga Food AB (Ltd)
Manager
GSM: +46 70 253 31 81
Office: +46 8 645 21 71
Fax: +46 8 580 350 13
Web: www.tolgafood.se
E-mail: tolga@ilhan.se

Gourmetmörad fläskytterfilé,

eller benfri kotlett med tillsatt vätska, socker och salt. Hur man formulerar sig är så klart en smaksak, men kotlett med vatten är vad det är hur som helst och det retar mig rejält. Filé behöver inte möras med vatten, det vet alla.

Innehållet i kotlettköttet, som för övrigt var väldigt gott, ser ut så här:

kotlett av gris (88 %)
vatten
salt
druvsocker
naturlig arom
vinäger
vegetabilisk fiber

Ska man vara lite rättvis så får man ju erkänna att det faktiskt framgår att det är kotlett som det handlar om, för det står ju bland ingredienserna, men det gäller att kunna läsa det finstilta. Sedan så klarar i alla fall jag mig utan salt och socker tillsatt. Det kan jag strö över köttet själv om jag vill ha det. Den här "gourmetmörade fläskytterfilén" är ett bra exempel på när vi utan att kanske ens veta om det får i oss mer av salt och socker än vad vi vet om och vill.

Kommer jag att köpta den här produkten igen? Nej, det kommer jag inte och jag har återigen lärt mig läxan att kött inte nödvändigtvis bara innehåller kött. Tyvärr!

Tryffelfrågor

Det har gått mer än en månad sedan som jag skickade det här meddelandet via tryffeltillverkarens sajt, men inte ett knyst från dem. Idag har jag mejlat istället, det fanns en mejladress också fick jag se när jag gick in på deras sajt.

Good day! This Christmas I got two sorts of your delicious truffles in present. I truly have enjoyed every piece of it. The other day I read the content though and saw that you use both soy lecithin and glucose syrup. Is it really necessary to use this in such fine chocolate? I have tasted chocolates without any of these ingredients and it has been just as tasty and the texture has been just as good as well, so I know it's possible.

Greetings and a nice week-end, Katharina Wallenborg

Vi får se hur länge och om de reagerar den här gången, om inte så skriver jag igen. Om de har kontaktuppgifter för sina kunder så ska de väl använda dem också? Jättemärkligt att man har en ruta för meddelanden/frågor, men ingen som svarar. Fast, kanske de gör det nu på mejlen.

Jordbruksverkets svar

Igår redan kom svaret från Jordbruksverket. Det var verkligen snabbt, vilket bara är positivt så klart. Jag hade ju mejlat och frågat om kastrering av grisar då jag hört att det inte alltid är bättre nu, men de hävdar motsatsen och jag hoppas att de på totalen har rätt. Inte vill man att djuren ska lida. Så här svarar verket:

Hej Katharina,
Jag instämmer inte med kommentaren från branschen. Den personal som kastrerar grisar idag har inte mindre rutin idag än tidigare.

För att få lägga bedövning innan kastrering ska man ha gått en utbildning, för att försäkra att bedövningen blir bra och gör nytta.
Jag har själv tittat på i flera besättningar då grisar bedövas och kastreras. Smågrisarna skriker förstås då de blir upplyfta och fasthållna. Men bedövningssticket reagerar de inte på med smärtljud eller avvärjningsrörelser. När bedövningen har tagit går själva kastreringen mycket lugnare än tidigare.

Självklart kan det finnas individer som inte har tagit in undervisningen på kursen tillräckligt bra. Men generellt hävdar jag bestämt att lidandet har minskat.
Vänliga hälsningar

Lotta Andersson
Handläggare avel och semin
Enheten för idisslare och gris
Jordbruksverket


Det bästa vi konsumenter kan göra är att fråga och ifrågasätta. Vi vill självklart ha bra mat, men det ska inte gå ut över djuren anser jag och får vi veta att de behandlas illa så är det viktigt att reagera, det är allas vårt ansvar.

Äkta vara

Jag har skrivit om Äkta vara tidigare, även om det var ett tag sedan, men webbplatsen är väl värd att gå in på. Här hittar man väldigt mycket matnyttigt (om uttrycket ursäktas) och det finns ingen organisation, myndighet eller förening som har djupdykt som dem när det gäller E-nummer.

Jag gillar deras sätt att informera om också eftersom det inte är några fanatiker i frågan, utan de ger endast saklig information och på ett sätt som ger oss konsumenter kunskap. Skillnaden mellan tillsatser är stor och bara för att det står ett E och en sifferkombination så behöver det faktiskt inte betyda speciellt mycket, men det kan göra det och då hittar man alltså information om tillsatsen på sajten.

Även om man vill äta så bra som möjligt så är det heller inte hälsosamt att bli allt för orolig och med rädsla utesluta allt som har ett E bland ingredienserna. Däremot så kan man bli en medveten konsument och göra renare val så att säga. Det ger en sannolikt hälsosammare mat samtidigt som det skickar signaler till producenterna om att vi gör aktiva val och att vi vill ha så få ingredienser som nödvändigt och inte smaksättare, fluff och annat onödigt. Vi har makt, bara vi vill. Tyvärr är vi inte tillräckligt många som vill ännu, men vi blir fler och fler!

Från 4 december -09

Jag gick tillbaka och kikade av nyfikenhet på äldre blogginlägg och hittade det här inlägget som jag gjorde för mer än 6 år sedan. Det kunde lika gärna ha varit skrivet i dag och det känns som att allt går så trögt. Det kommer till och med nya livsmedel som är lika fulla av tillsatser som de gamla. Hur kan det vara möjligt att det är så trögt? I och för sig så är det en sak som har ändrats och det är att jag upplever oftare nu än då att jag inte får svar på mina mejl och det handlar inte om att jag återkommer flera gånger till samma företag, för då skulle jag förstå det. Nej, det är allmänt dåligt med svaren. Många, kanske de flesta hör förr eller senare av sig, men ofta så måste man påminna dem. Vad ska man göra för att få till en förändring när det gäller vår mat? Myndigheterna verkar inte oroade i alla fall när det gäller vissa tveksamma E-nummer och det etiska ser de också mellan ögonen på alldeles för ofta.

Hur mycket kan man egentligen påverka?

Nu har jag skrivit på den här bloggen i drygt ett halvår och berättat om vad jag har gjort för att ta reda på vad det är vi äter och förhoppningsvis förbättra det utbud som finns i våra livsmedelsbutiker. Jag har sökt på nätet, frågat butikspersonal och mejlat till både livsmedelsverket, dietister, producenter och föreningar. Allt för att lära mig mer och påverka för att vi ska få bättre produkter.

En sak som jag har märkt är att det är svårare att få fram fakta än vad jag hade trott. Inte för att jag hade någon direkt klar bild av hur "lätt" det skulle bli att få svar på alla frågor, men att våra myndigheter skulle vara så svåra att få information ifrån hade jag nog inte räknat med. Producenterna däremot hade jag å andra sidan varit beredd att stöta på större motstånd ifrån. Nu kan jag ju inte påstå att de har svarat att "Visst, naturligtvis ska vi anpassa våra produkter efter dina önskemål", men de flesta har varit vänliga i sina svar och de har återkommit till mig snabbt. Sedan finns det ju alltid en och annan som inte svarar eller drar ut på tiden innan de hör av sig, men de tillhör undantagen. Dock finns det några som har varit öppna för att ta fram bättre produkter och någon har till och med varit på gång att göra det och jag tror som jag har nämnt tidigare, att ju fler vi är som stöter på, ju snabbare kommer vi att få bättre mat i våra butiker.

Trots att matdebatten pågår för fullt så går förändringen i mitt tycke alldeles för långsamt. Dels har det sannolikt med pengar att göra, men en del av det hela kan nog ha att göra med att många av oss inte ställer några krav på det vi handlar och är det tillräckligt många som inte gör det så lönar det sig helt enkelt inte att anpassa utbudet efter oss andras önskemål. Men jag är optimist och jag kommer att fortsätta med mina brev och frågor och bloggen kommer att fortsätta samtidigt så klart så att alla ni som är intresserade kan följa min matresa.

Nytt mejl till Kristdemokraterna

Efter att jag hade bloggat i går så kände jag att, nej, det här var inget ordentligt svar. Man kommenterade knappt det jag frågade efter, alltså hur de ser på tillsatser i maten och om de jobbar för att minska antalet. Jag skickade ett nytt mejl och jag hoppas att jag får ett bättre svar nästa gång. Men det här bevisar hur lågt på agendan frågan befinner sig. Inte ett enda namn eller ett enda dokument om något som har gjorts har jag fått och det gäller även de andra partierna. Alla har inte ens svarat. Jag kommer absolut att fortsätta jobba för frågan. Så här skrev jag i mitt nästa mejl:

Tack för svaret!

Ställer ett par ytterligare frågor. Driver någon i riksdagen att antal tillsatser ska minska? Hur är det i EU-parlamentet, har ni någon där som jobbar för frågan? Den är tyvärr en icke-fråga för många politiker vilket jag tycker är väldigt synd. Det här är en fråga som verkligen berör 100 procent av medborgarna, så den borde få större utrymme kan man tycka.

Hälsningar Katharina Wallenborg

Om ni som läser det här inlägget vill bidra och jobba för bättre mat, skicka mejl till era politiker ni också och det går alldeles utmärkt att kontakta de lokala dito också.

Svar om oxkinden

Det gick snabbt att få svar om oxkinden och bemötandet var bra också:

Hej Katharina!

Tack för att du hör av dig!

Vad roligt att höra att du tycker om vår produkt.

Jag vill försäkra dig om att våra produkter endast innehåller tillsatser som är tillåtna inom EU och Sverige. Därmed litar vi på den bedömning om tillsatsernas hälsoeffekter som Livsmedelsverket och centrala Europeiska livsmedelsmyndigheter gjort. Skulle nya rekommendationer komma från myndigheterna, kommer vi på nytt att ta ställning till vilka tillsatser vi vill använda. Vi deklarerar alla tillsatser på produkternas etikett.

E220 är ett konserveringsmedel och det är barbecuesåsen som innehåller det.
Vi arbetar ständigt med att anpassa sortimentet och varornas innehåll efter vad konsumenterna efterfrågar. Vi strävar efter att alla konsumenter ska kunna hitta bra mat i våra butiker.

Jag framför dina önskemål till vår kvalitetsavdelning.

Med vänlig hälsning

Marie Engberg
________________________________________

Med vänliga hälsningar

XXX Sverige AB
Konsumentkontakt
Telefon 0771-876770


Jag mejlade tillbaka och skrev så här:

Hej

Tack för snabbt och utförligt svar. Toppen att du skickar mina synpunkter vidare till kvalitetsavdelningen, förhoppningsvis så gör de bedömningen att det bör säljas tillsatsfri kind också, även om man behåller den marinerade. Det är ju väldigt mört och fint kött.

Hälsningar Katharina Wallenborg


Vissa kanske tycker att jag lägger ner onödig tid och jag är ju bara en av alla konsumenter, men jag tror ändå på att vi kan påverka, det enda som behövs är att vi blir många fler.

Vilken sorts färskost ska jag välja?

Som ni som har läst bloggen vet, så är det stor skillnad på färskost och färskost. Vissa sorter är helt tillsatsfria, medan andra har en del "flufftillsatser" i sig. Dessa flufftillsatser är inte alltid så oskyldiga som vissa andra tillsatser, utan kan ge väldigt tråkiga hälsoproblem. Nu konsumerar man tack och lov inte så stora mängder, men just förtjockningsmedel finns i många livsmedel och jag är inte säker på (min egen gissning ska tilläggas) att de inte reagerar med varandra och med andra E-nummer. Men det är ju inte utan anledning som uttrycket "samverkanseffekt" finns.

Varför då välja en sort med E-nummer, när man inte behöver? Smaken kan vara en anledning och det är självklart ett stort argument, men kanske man kan vara mer flexibel om man ska ha den i bak och matlagning. För övrigt så finns det flera sorter utan E-nummer, så jag är övertygad om att alla kan hitta en tillsatsfri sort om man verkligen vill. Det skickar också signaler till osttillverkarna om att vi vill ha rena livsmedel och ska det vara fluff i, så ska det vara ofarligt sådant.

Jag gick av nyfikenhet in på en av våra stora receptsajter och sökte på färskost och fick 180 träffar. Sedan så sökte jag på en väldigt populär färskost som tyvärr har tillsatser i sig och fick hela 189 träffar. Här kan du utan problem byta ut denna sort mot en bättre om du vill. Så med andra ord så skulle alla 369 recept ha kunnat innehålla endast färskost och inget specifikt märke.

Det här är bara ett exempel på hur medvetenhet kring livsmedel kan göra så att vi slipper tråkiga tillsatser. För även om alla inte är hälsovådliga, så är det ju så att man inte vill betala för det som inte hör hemma där.

Nästa chipssvar

Här kommer nästa chipssvar och jag ska på en gång säga att det kom väldigt snabbt, däremot så har inte jag varit lika snabb, eller rättare sagt, jag har inte haft tillgång till den mejl som jag använde och därför såg jag det först nu. Så här ser det ut:

Hej Katharina!

Va kul att du tyckte så mycket om våra chips!

Aromer används för att förstärka smaken från vanliga kryddor när det behövs. Exempelvis kan man använda en lökarom även om det finns lökpulver i produkten för att förhöja och /eller förlänga löksmaken.
Aromer delas bland annat in i "naturliga aromer" och "aromer" (det finns dessutom "rökaromer"). Skillnaden på dessa är att "naturliga aromer" utvinns ur vegetabiliska eller animaliska råvaror genom fysikaliska, enzymatiska eller mikrobiologiska metoder. "Aromer" kan även framställas genom kemisk syntes till ämnen som är identiska med naturliga aromer eller som inte finns i naturen.

När det gäller gräslök och persilja så ger gräslöken mer smak än persiljan, den blir alltså mer framträdande. Sedan är Persilja en del av en ”baskrydda” till många chips som hjälper till att framhäva de andra smakerna.

Hoppas att du är nöjd med svaren på dina frågor!


Med vänlig hälsning

Amanda Förberg
Konsumenttjänst

Min tolkning är att det är syntetiska aromer i chipsen, så jag skriver alltså inte vem som har tillverkat dem även om det är frestande då de var så goda. Bra förklaring när det gäller persilja och gräslök förresten. Den köper jag.

Ha en fin andra advent förresten.

Plopp

Då var valet över och onsdagsräkningen klar. Fler som röstade med tillsatsfri mat i åtanke? Hur som helst så fortsätter jag mitt bloggande, mejlande till producenter och frågor till politiker. Trägen vinner brukar det ju heta.

Den här gången handlar det om en riktigt gammal klassiker, nämligen Plopp. Det var en av favoriterna när jag var barn minns jag och även om jag äter den mer sällan nu så tycker jag fortfarande om den. Vad godiset innehåller har jag däremot aldrig tagit reda på, så det tänkte jag göra tillsammans med er nu.

Ingredienser:

socker
glukossirap
kakaosmör
skummjölkspulver
helmjölkspulver
vegetabiliskt fett
kakaomassa
emulgeringsmedel (sojalecitin)
salt
aromer (bl.a. vanillin)

Fy vad trött jag blir på detta lecitin och även glukos. Det behövs ju inte då det är socker tillsatt. Det är i alla fall min bestämda uppfattning. Jag ska mejla och fråga om båda ingredienserna och samtidigt höra vilken typ av olja det är.

Fun lights innehåll

Den 18 oktober så skickade jag ett mejl till tillverkaren av drycken fun light. Ibland glömmer man ju att man får svar, men jag har inget minne av att jag skulle ha fått det och det finns inget brev i min inkorg, så i går mejlade jag dem på nytt. Jag skickade samma mejl som i oktober och det såg ut så här:

Hej,

Varför tillsätter ni Kaliumsorbat, E 202 i era drycker? Måste det finnas konserveringsmedel i överhuvudtaget och om, varför just denna tillsats? Jag har läst att den kan ge överkänslighetsreaktioner, hur ställer ni er till det?

Hälsningar Katharina Wallenborg

Naturligvis så påpekade jag att det har gått flera månader sedan jag skrev första gången. Ibland får man ett automatsvar, men inte ens det har kommit. Mejlen studsar heller inte tillbaka, så det är inget fel på adressen. Nu hoppas jag att jag ska kunna lägga ut ett svar snart. Tyvärr får jag återigen konstatera att det är allt för många företag som väljer att inte återkomma med svar. Nu får man givetvis acceptera att sådant kan hända ibland då ingen är perfekt och ibland faller saker bort, men när det händer att det är fler som inte svarar än som svarar, ja då är det ingen liten miss någon gång.

Brukar du också höra av dig med frågor om matens innehåll? Det hoppas jag att du gör om du inte är nöjd och kanske, kanske är det något positivt med att det inte alltid är så lätt att få ett svar: vi kanske helt enkelt är fler som hör av oss numera, så det är många fler mejl än tidigare att hantera och därav långa svarstider eller inget svar alls?