Mmm, vilken god choklad. Det är magnum som chokladkaka. Jag har så klart mina farhågor gällande innehållet, men nu är chokladen slut så det är som det är. Just choklad är ju ett livsmedel som väldigt sällan tillverkas utan tillsatser, även om jag har hittat det vid något tillfälle och faktum är att det smakar precis lika bra utan E-nummer som med.
Den här chokladkakan har följande ingredienser:
socker
kakaomassa
kakaosmör
helmjölkspulver
skummjölkspulver
emulgeringsmedel (sojalecitin)
aromämne
Så nära, men ändå så långt ifrån. Synd på så god choklad.
Visar inlägg med etikett sojalecitin. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett sojalecitin. Visa alla inlägg
måndag 20 november 2017
onsdag 17 september 2014
Plopp
Då var valet över och onsdagsräkningen klar. Fler som röstade med tillsatsfri mat i åtanke? Hur som helst så fortsätter jag mitt bloggande, mejlande till producenter och frågor till politiker. Trägen vinner brukar det ju heta.
Den här gången handlar det om en riktigt gammal klassiker, nämligen Plopp. Det var en av favoriterna när jag var barn minns jag och även om jag äter den mer sällan nu så tycker jag fortfarande om den. Vad godiset innehåller har jag däremot aldrig tagit reda på, så det tänkte jag göra tillsammans med er nu.
Ingredienser:
socker
glukossirap
kakaosmör
skummjölkspulver
helmjölkspulver
vegetabiliskt fett
kakaomassa
emulgeringsmedel (sojalecitin)
salt
aromer (bl.a. vanillin)
Fy vad trött jag blir på detta lecitin och även glukos. Det behövs ju inte då det är socker tillsatt. Det är i alla fall min bestämda uppfattning. Jag ska mejla och fråga om båda ingredienserna och samtidigt höra vilken typ av olja det är.
Den här gången handlar det om en riktigt gammal klassiker, nämligen Plopp. Det var en av favoriterna när jag var barn minns jag och även om jag äter den mer sällan nu så tycker jag fortfarande om den. Vad godiset innehåller har jag däremot aldrig tagit reda på, så det tänkte jag göra tillsammans med er nu.
Ingredienser:
socker
glukossirap
kakaosmör
skummjölkspulver
helmjölkspulver
vegetabiliskt fett
kakaomassa
emulgeringsmedel (sojalecitin)
salt
aromer (bl.a. vanillin)
Fy vad trött jag blir på detta lecitin och även glukos. Det behövs ju inte då det är socker tillsatt. Det är i alla fall min bestämda uppfattning. Jag ska mejla och fråga om båda ingredienserna och samtidigt höra vilken typ av olja det är.
torsdag 3 april 2014
Strutchoklad och dess innehåll
För några veckor sedan så skrev jag om choklad som kommer i strut och den här sorten hette "Stort tack". Jag gillar den här tillverkarens choklad, men jag gillar inte att de tillsätter sojalecitin, vilket jag skrev att jag skulle fråga om det gick att utesluta. Nu äntligen har jag fått iväg ett mejl och jag skrev så här:
Hej,
Jag skriver till er då jag gillar er choklad, men har en fundering om innehållet. Det är alltid (tror jag i alla fall) sojalecitin i chokladen. Går det verkligen inte att tillverka den utan tillsatsen?
Hälsningar Katharina Wallenborg
Som jag har skrivit här på bloggen så framställs sojalecitin med hjälp av bensin. Det är i alla fall vad man hittar när man söker på nätet och Livsmedelsverket säger inte emot detta när jag frågar dem. Vi skulle förmodligen behöva vara mer försiktiga med E 322 än vad vi är. Jag har tidigare skrivit om att det är en ofarlig tillsats, men jag har blivit mer skeptisk på sistone faktiskt.
Hej,
Jag skriver till er då jag gillar er choklad, men har en fundering om innehållet. Det är alltid (tror jag i alla fall) sojalecitin i chokladen. Går det verkligen inte att tillverka den utan tillsatsen?
Hälsningar Katharina Wallenborg
Som jag har skrivit här på bloggen så framställs sojalecitin med hjälp av bensin. Det är i alla fall vad man hittar när man söker på nätet och Livsmedelsverket säger inte emot detta när jag frågar dem. Vi skulle förmodligen behöva vara mer försiktiga med E 322 än vad vi är. Jag har tidigare skrivit om att det är en ofarlig tillsats, men jag har blivit mer skeptisk på sistone faktiskt.
tisdag 1 april 2014
Ytterligare en glassnyhet
Det har kommit så många nya glassorter och jag har tittat på innehållet i två pinnar och här är en tredje sorts innehåll:
Ingredienser:
skummjölk
socker
vegetabiliskt fett
vatten
kakaosmör¹
kakaomassa¹
vassle
glukossirap
helmjölkspulver
glukos-fruktossirap
mjölkfett
Marc de Champagne (0,8%)
fruktsocker
emulgeringsmedel (E471, sojalecitin, E476)
stabiliseringsmedel (E410, E412, E407)
färgämnen (E171, E153)
karamelliserad sockersirap
arom
Nej, det var ingen rolig läsning. Man kanske borde mejla tillverkaren och fråga varför det är så många trista ingredienser i deras nya glassar. Varför kan inte nyheter få visa vägen till bättre innehåll? Trist!
Ingredienser:
skummjölk
socker
vegetabiliskt fett
vatten
kakaosmör¹
kakaomassa¹
vassle
glukossirap
helmjölkspulver
glukos-fruktossirap
mjölkfett
Marc de Champagne (0,8%)
fruktsocker
emulgeringsmedel (E471, sojalecitin, E476)
stabiliseringsmedel (E410, E412, E407)
färgämnen (E171, E153)
karamelliserad sockersirap
arom
Nej, det var ingen rolig läsning. Man kanske borde mejla tillverkaren och fråga varför det är så många trista ingredienser i deras nya glassar. Varför kan inte nyheter få visa vägen till bättre innehåll? Trist!
söndag 16 mars 2014
Stort tack
Ja det är inte jag som tänker tacka för mig och avsluta min matblogg, utan det är namnet på en strut med fin choklad som maken fick i ett sammanhang. Jag har ätit choklad från den här tillverkaren förr och om mitt minne inte sviker mig så finns det en del tillsatser i det här innehållet. Vi kollar på en gång:
mörk choklad (kakaomassa, socker, kakaosmör, soja lecitin, naturlig vanilj)
ljus choklad (socker, kakaosmör, mjölkpulver, kakaomassa, soja lecitin, naturlig vanilj)
glykos
socker
grädde
mjölk
smör
xxxsprit
Som vanligt så är stavfelen inte mina utan tillverkarens, men för att kommentera mer väsentliga saker så tycker jag som vanligt att det är trist med sojalecitin i godiset. När det gäller den sista ingrediensen så står x:en för de bokstäver som jag inte kan se på grund av datumtryck, men det är alltså en smaktillsats.
Oavsett innehållet så smakar den här chokladen väldigt bra; tyvärr kanske man ska säga, men det kanske går att påverka tillverkaren så att innehållet blir bättre, vem vet? Jag ska mejla och fråga om det finns möjlighet att ta bort lecitinet.
mörk choklad (kakaomassa, socker, kakaosmör, soja lecitin, naturlig vanilj)
ljus choklad (socker, kakaosmör, mjölkpulver, kakaomassa, soja lecitin, naturlig vanilj)
glykos
socker
grädde
mjölk
smör
xxxsprit
Som vanligt så är stavfelen inte mina utan tillverkarens, men för att kommentera mer väsentliga saker så tycker jag som vanligt att det är trist med sojalecitin i godiset. När det gäller den sista ingrediensen så står x:en för de bokstäver som jag inte kan se på grund av datumtryck, men det är alltså en smaktillsats.
Oavsett innehållet så smakar den här chokladen väldigt bra; tyvärr kanske man ska säga, men det kanske går att påverka tillverkaren så att innehållet blir bättre, vem vet? Jag ska mejla och fråga om det finns möjlighet att ta bort lecitinet.
söndag 16 februari 2014
Sojalecitinsvaret
Svaret från Livsmedelsverket häromdagen har fått mig att fundera över hur svårt det är som lekman att bedöma vad som är bra och dåligt i tillsatsvärlden. Som konsument så vill jag verkligen kunna lite på både Livsmedelsverket och EFSA och till stor del så gör jag nog det, men det där tvivlet finns ändå alltid närvarande. Jag vill återigen poängtera att jag inte är fanatisk angående tillsatser, tvärtom så äter jag dem dagligen, precis som alla andra och jag går inte omkring och känner mig rädd eller så. Däremot så kan jag ibland undra över vissa hälsoproblem som jag har; skulle det vara annorlunda om vår mat vore helt tillsatsfri? Kanske inte, men vi är ju så många som har olika typer av problem och vissa har tyvärr väldigt stora problem.
I veckan så var jag på en konferens om gifter i miljön och för mig är det väldigt sannolikt att det finns kopplingar mellan gifterna och vad vi äter. Hur ska vi veta vad vi bör undvika när samverkanseffekten mellan E-nummer är mer eller mindre obefintlig och det sedan finns så mycket annat otäckt i vår omgivning som påverkar vår hälsa? Man känner ofta till en enskild tillsats, men tyvärr inte hur den reagerar med andra. Ändå tillåts de var och en för sig. Kopplar vi sedan miljögifter till E-nummer så känner i alla fall jag ett stort obehag, även om jag inte är lagd åt det dramatiska hållet och alltid ser faror och elände runt varenda hörn. Men det här tycker jag att vi borde ha mer respekt för än vad vi har.
I veckan så var jag på en konferens om gifter i miljön och för mig är det väldigt sannolikt att det finns kopplingar mellan gifterna och vad vi äter. Hur ska vi veta vad vi bör undvika när samverkanseffekten mellan E-nummer är mer eller mindre obefintlig och det sedan finns så mycket annat otäckt i vår omgivning som påverkar vår hälsa? Man känner ofta till en enskild tillsats, men tyvärr inte hur den reagerar med andra. Ändå tillåts de var och en för sig. Kopplar vi sedan miljögifter till E-nummer så känner i alla fall jag ett stort obehag, även om jag inte är lagd åt det dramatiska hållet och alltid ser faror och elände runt varenda hörn. Men det här tycker jag att vi borde ha mer respekt för än vad vi har.
fredag 14 februari 2014
Svar från Livsmedelsverket
Nu har jag fått svar från SLV och det var mycket mer uttömmande än för några år sedan. Här kan ni läsa vad de skriver:
Hej,
Lecitin är vanligt förekommande i naturen både i djur och växter, och finns i alla celler. Vanliga källor för framtagande av lecitin är ägg och sojabönor. Det är ett fosfor- och kvävehaltigt fettämne som tas fram genom extraktion med alkohol som sedan indunstas och renas. Huvuddelen av lecitin som tas fram är faktiskt en biprodukt när man utvinner olja ur sojabönor. Vid dessa processer används således alkohol och eter som effektivt tas bort i reningsprocessen. Man har dessutom en noggrann teknologisk kravspecifikation på produkten, alltså krav på renhet, för tex toluene–olösligt material, syra och peroxid värden, olika tungmetalller som exv arsenik, bly, kvicksilver. Att renhetskrav uppfylls kontrolleras noga och fortlöpande vid tillverkning av alla tillsatser, inklusive lecitin.
Den allmänna och vetenskapligt baserade bedömningen är att, för människor som inte är allergiska för soja eller ägg är lecitin en säker livsmedelstillsats. Man har alltså i den omfattande säkerhetsvärdering som gjorts för lecitin, och som görs för alla livsmedelstillsatser, inte funnit några negativa hälsoeffekter och man har därför inte heller satt något ADI- (Acceptabelt Dagligt Intag) värde för lecitin. Vidare har detta lett till att man inte har någon mängdbegränsning i användningen annat än den som gäller för quantum satis tillsatser.
När det gäller framställningsmetoden är det mycket riktigt så att det kan vara svårt att få fram den exakta teknologiska metoden eftersom den till varierande omfattning kan vara industriskyddad. Vad som är viktigt att veta är att när en tillsats godkänns ingår även en utvärdering av metoden för framställning, samt eventuella risker med att ämnen som ingår i processen skulle kunna komma med till den färdiga produkten. Vi har idag en europeisk myndighet EFSA (European Food Safety Authority) som ansvarar för all livsmedelssäkerhet, inklusive godkännanden av livsmedelstillsatser. Alla utvärderingar som görs publiceras i omfattande rapporter som kan hittas på EFSAs hemsida. Vill man veta mer om enskilda ämnen, utvärderingar och framställning finns här mycket information att hämta.
Hälsningar
Nils-Gunnar Ilbäck
Nils-Gunnar Ilbäck
Professor
Risk Benefit Assessment Department
National Food Agency
P.O. Box 622
SE-751 26 Uppsala
SWEDEN
Hej,
Lecitin är vanligt förekommande i naturen både i djur och växter, och finns i alla celler. Vanliga källor för framtagande av lecitin är ägg och sojabönor. Det är ett fosfor- och kvävehaltigt fettämne som tas fram genom extraktion med alkohol som sedan indunstas och renas. Huvuddelen av lecitin som tas fram är faktiskt en biprodukt när man utvinner olja ur sojabönor. Vid dessa processer används således alkohol och eter som effektivt tas bort i reningsprocessen. Man har dessutom en noggrann teknologisk kravspecifikation på produkten, alltså krav på renhet, för tex toluene–olösligt material, syra och peroxid värden, olika tungmetalller som exv arsenik, bly, kvicksilver. Att renhetskrav uppfylls kontrolleras noga och fortlöpande vid tillverkning av alla tillsatser, inklusive lecitin.
Den allmänna och vetenskapligt baserade bedömningen är att, för människor som inte är allergiska för soja eller ägg är lecitin en säker livsmedelstillsats. Man har alltså i den omfattande säkerhetsvärdering som gjorts för lecitin, och som görs för alla livsmedelstillsatser, inte funnit några negativa hälsoeffekter och man har därför inte heller satt något ADI- (Acceptabelt Dagligt Intag) värde för lecitin. Vidare har detta lett till att man inte har någon mängdbegränsning i användningen annat än den som gäller för quantum satis tillsatser.
När det gäller framställningsmetoden är det mycket riktigt så att det kan vara svårt att få fram den exakta teknologiska metoden eftersom den till varierande omfattning kan vara industriskyddad. Vad som är viktigt att veta är att när en tillsats godkänns ingår även en utvärdering av metoden för framställning, samt eventuella risker med att ämnen som ingår i processen skulle kunna komma med till den färdiga produkten. Vi har idag en europeisk myndighet EFSA (European Food Safety Authority) som ansvarar för all livsmedelssäkerhet, inklusive godkännanden av livsmedelstillsatser. Alla utvärderingar som görs publiceras i omfattande rapporter som kan hittas på EFSAs hemsida. Vill man veta mer om enskilda ämnen, utvärderingar och framställning finns här mycket information att hämta.
Hälsningar
Nils-Gunnar Ilbäck
Nils-Gunnar Ilbäck
Professor
Risk Benefit Assessment Department
National Food Agency
P.O. Box 622
SE-751 26 Uppsala
SWEDEN
tisdag 11 februari 2014
Framställning av sojalecitin
Hur tillverkas sojalecitin egentligen? På nätet kan man läsa följande:
"I framställningen av Sojalecitin används bensin (Extraktionsbensin, Hexan) som är ett lösningsmedel som används flitigt idag i matprodukter. Den största mängden bensin får vi troligtvis genom sojaprodukter som sojalecitin, sojaolja och sojaprotein. Hela sojaindustrin är uppbyggd runt bensin. Processen syftar till att mala sojabönorna och blanda mjölet med varmt vatten och bensin, för att dra ut vad man vill ha eller förändra egenskaper. Sedan försöker man driva av bensinen genom upphettning. Men just sojalecitin är värmekänsligt och tål ingen värmebehandling, varför just denna sojaprodukt kan väntas innehålla högre bensinrester än andra sojaprodukter."
På ett annat ställe hittar jag den här beskrivningen:
"Den största mängden bensin når oss sannolikt med sojaprodukter som sojaolja, sojaprotein, sojalecitin etc. Sojalecitin är ett kapitel för sig. Sojaindustrin är uppbyggd runt bensin. I princip mal man sojabönorna och blandar mjölet med varmt vatten och bensin. Då återfinns en del av sojan in vattnet som skiktar sig mot bensinen, där andra delar av sojan återfinns. Sedan försöker man driva av bensinen genom upphettning. Men just sojalecitin är värmekänsligt och tål ingen värmebehandling, varför denna sojaprodukt kan väntas innehålla höga bensinhalter."
Ovanstående två citat är ganska lika varandra men verkar inte ha med varandra att göra. Jag letar vidare:
"Sojalecitin är nog det värsta som vi har i margariner. För att dra ur lecitinet ur sojabönan används extrationsbensin (hexan), dessutom finns aceton med i framställningen. Undvik alltid alla produkter som innehåller sojalecitin."
Ytterligare kommentar:
"Sojabönorna skalas, torkas och mals till pulver som avfettas med flyktiga lösningsmedel, t. ex. hexan eller metanol (träsprit). Det borttagna fettet centrifugeras så att den flytande delen kan gå vidare och raffineras till sojaolja."
Vad säger då Livsmedelsverket om framställningen? Ja när jag för några år sedan mejlade och frågade så fick jag det här svaret:
Hej Katharina!
Angående tillverkning ber jag dig att själv gå ut på nätet "google" och söka dig fram.
Doris Rosling
Upplysningen
Verket bör ju vara väl medvetna om vad som står om framställningen på nätet, så indirekt bekräftar de ju ovanstående. Tyvärr så har jag skrivit och sökt information om annat och detta har fallit bort, men nu kommer jag att fortsätta rota i frågan tills någon med ansvar ger mig ett berättigat svar. Jag precis som andra konsumenter äter den här tillsatsen och då bör jag kunna få svar om den om jag frågar. Jag lovat att återkomma om det här snart igen.
"I framställningen av Sojalecitin används bensin (Extraktionsbensin, Hexan) som är ett lösningsmedel som används flitigt idag i matprodukter. Den största mängden bensin får vi troligtvis genom sojaprodukter som sojalecitin, sojaolja och sojaprotein. Hela sojaindustrin är uppbyggd runt bensin. Processen syftar till att mala sojabönorna och blanda mjölet med varmt vatten och bensin, för att dra ut vad man vill ha eller förändra egenskaper. Sedan försöker man driva av bensinen genom upphettning. Men just sojalecitin är värmekänsligt och tål ingen värmebehandling, varför just denna sojaprodukt kan väntas innehålla högre bensinrester än andra sojaprodukter."
På ett annat ställe hittar jag den här beskrivningen:
"Den största mängden bensin når oss sannolikt med sojaprodukter som sojaolja, sojaprotein, sojalecitin etc. Sojalecitin är ett kapitel för sig. Sojaindustrin är uppbyggd runt bensin. I princip mal man sojabönorna och blandar mjölet med varmt vatten och bensin. Då återfinns en del av sojan in vattnet som skiktar sig mot bensinen, där andra delar av sojan återfinns. Sedan försöker man driva av bensinen genom upphettning. Men just sojalecitin är värmekänsligt och tål ingen värmebehandling, varför denna sojaprodukt kan väntas innehålla höga bensinhalter."
Ovanstående två citat är ganska lika varandra men verkar inte ha med varandra att göra. Jag letar vidare:
"Sojalecitin är nog det värsta som vi har i margariner. För att dra ur lecitinet ur sojabönan används extrationsbensin (hexan), dessutom finns aceton med i framställningen. Undvik alltid alla produkter som innehåller sojalecitin."
Ytterligare kommentar:
"Sojabönorna skalas, torkas och mals till pulver som avfettas med flyktiga lösningsmedel, t. ex. hexan eller metanol (träsprit). Det borttagna fettet centrifugeras så att den flytande delen kan gå vidare och raffineras till sojaolja."
Vad säger då Livsmedelsverket om framställningen? Ja när jag för några år sedan mejlade och frågade så fick jag det här svaret:
Hej Katharina!
Angående tillverkning ber jag dig att själv gå ut på nätet "google" och söka dig fram.
Doris Rosling
Upplysningen
Verket bör ju vara väl medvetna om vad som står om framställningen på nätet, så indirekt bekräftar de ju ovanstående. Tyvärr så har jag skrivit och sökt information om annat och detta har fallit bort, men nu kommer jag att fortsätta rota i frågan tills någon med ansvar ger mig ett berättigat svar. Jag precis som andra konsumenter äter den här tillsatsen och då bör jag kunna få svar om den om jag frågar. Jag lovat att återkomma om det här snart igen.
måndag 10 februari 2014
Fråga om sojalecitin
När jag var ut på nätet och läste om lite av varje så hittade jag en representant från Sverige i Nordiska ministerrådets grupp för kosthållning, mat och toxikologi. Jag mejlade henne och ställde följande fråga:
Hej,
Jag ser att du sitter i Nordiska ministerrådet och jag undrar om du kan svara mig på frågan om hur sojalecitin tillverkas och om det finns något negativt med tillsatsen? Vissa säger att de reagerar negativt på den, men jag är oavsett det nyfiken på hur den framställs och om det förekommer några kemikalier i samband med det. När det gäller olika E-nummer så är det otroligt svårt att få fram fakta, det är i alla fall min erfarenhet och jag har verkligen försökt. Man hittar lätt vart de kommer ifrån och om de är naturliga eller kemiskt framtagna, men hur själva processen går till är inte lika enkelt att få svar på. Jag tänker osökt på margarin och den trista framställning som finns där och undrar om det även finns liknande sätt att få fram olika tillsatser på.
Jag skulle bli väldigt glad om du, som har mer insyn än de flesta av oss andra, ville svara på mina fråga.
Hälsningar Katharina Wallenborg
Jag har ju skrivit om sojalecitin här tidigare, men inte så ingående eftersom det har varit svårt att hitta information om det som jag vill veta. Det kan visserligen vara så att jag har letat på fel sätt, men sedan så skriver jag inget om jag inte känner att källan är seriös. Det finns en hel del tyckande på nätet och jag vill att ni som läser min matblogg ska veta att det som står här går att lita på. Jag säger inte att allt är hundraprocentiga sanningar, för dem sitter inte någon inne med, det vittnar ju experternas olika slutsatser tydligt om. Men jag läser, frågar och gör så gott som jag kan och det är det bästa som går att göra.
Hej,
Jag ser att du sitter i Nordiska ministerrådet och jag undrar om du kan svara mig på frågan om hur sojalecitin tillverkas och om det finns något negativt med tillsatsen? Vissa säger att de reagerar negativt på den, men jag är oavsett det nyfiken på hur den framställs och om det förekommer några kemikalier i samband med det. När det gäller olika E-nummer så är det otroligt svårt att få fram fakta, det är i alla fall min erfarenhet och jag har verkligen försökt. Man hittar lätt vart de kommer ifrån och om de är naturliga eller kemiskt framtagna, men hur själva processen går till är inte lika enkelt att få svar på. Jag tänker osökt på margarin och den trista framställning som finns där och undrar om det även finns liknande sätt att få fram olika tillsatser på.
Jag skulle bli väldigt glad om du, som har mer insyn än de flesta av oss andra, ville svara på mina fråga.
Hälsningar Katharina Wallenborg
Jag har ju skrivit om sojalecitin här tidigare, men inte så ingående eftersom det har varit svårt att hitta information om det som jag vill veta. Det kan visserligen vara så att jag har letat på fel sätt, men sedan så skriver jag inget om jag inte känner att källan är seriös. Det finns en hel del tyckande på nätet och jag vill att ni som läser min matblogg ska veta att det som står här går att lita på. Jag säger inte att allt är hundraprocentiga sanningar, för dem sitter inte någon inne med, det vittnar ju experternas olika slutsatser tydligt om. Men jag läser, frågar och gör så gott som jag kan och det är det bästa som går att göra.
tisdag 26 februari 2013
Vit choklad
Jag har precis ätit upp det sista av chokladkakan Vit choklad. Det var mycket gott kan jag berätta. Nu läser jag också på omslaget att det är en nyhet. Varje gång som jag ser ett nytt livsmedel så tänker jag att det här, det borde vara något nytt även innehållsmässigt och att ingredienserna är så moderna så att det enda som finns i är det som behövs för att tillverka chokladen, kakorna, brödet eller vad det nu är.
Jag är nog ganska naiv som tänker så, för i livsmedelsbranschen är en nyhet inget som har med ett modernt tänkande att göra utan en ny tillsatsprodukt som ska sälja bra även om det är till priset av vår hälsa. Det kanske låter lite väl bittert det här inlägget, men jag är nog mer uppgiven än bitter och det är absolut inte så att jag skulle ge upp i min kamp för bättre livsmedel bara för att jag gång på gång stöter på motgångar. Livet är fullt av dem och det finns ingen anledning att bli allt för nedstämd utav det, utan man får fortsätta läsa innehållsförteckningar för att göra bra val och man får fortsätta fråga efter bra livsmedel och sedan mejla och ställa frågor om innehåll.
Innehållet i denna chokladkaka då, hur ser det ut? Jo så här:
socker
kakaosmör
skummjölkspulver
vasslepulver
vegetabiliskt fett
smörfett
emulgeringsmedel (sojalecitin, E 476)
aromer
Som jag har sagt tidigare ibland här på bloggen: Det började ju så bra! Men det räcker inte när avslutningen är så trist. Ändå köpte jag det här godiset, mot mina egna principer alltså. Fast ibland blir man sugen och ibland ger man efter. Inte hela världen, men trist att inte ens en nyhet ser bättre ut än så här. När det gäller E 476 så ser jag inget farligt med den tillsatsen utan här är det mer en princip. Varför jobbar man inte i riktning för att tillverka naturliga produkter istället? Pengar spelar in så klart, det förstå jag, men ändå, det här är inte vad jag som konsument vill ha.
Jag är nog ganska naiv som tänker så, för i livsmedelsbranschen är en nyhet inget som har med ett modernt tänkande att göra utan en ny tillsatsprodukt som ska sälja bra även om det är till priset av vår hälsa. Det kanske låter lite väl bittert det här inlägget, men jag är nog mer uppgiven än bitter och det är absolut inte så att jag skulle ge upp i min kamp för bättre livsmedel bara för att jag gång på gång stöter på motgångar. Livet är fullt av dem och det finns ingen anledning att bli allt för nedstämd utav det, utan man får fortsätta läsa innehållsförteckningar för att göra bra val och man får fortsätta fråga efter bra livsmedel och sedan mejla och ställa frågor om innehåll.
Innehållet i denna chokladkaka då, hur ser det ut? Jo så här:
socker
kakaosmör
skummjölkspulver
vasslepulver
vegetabiliskt fett
smörfett
emulgeringsmedel (sojalecitin, E 476)
aromer
Som jag har sagt tidigare ibland här på bloggen: Det började ju så bra! Men det räcker inte när avslutningen är så trist. Ändå köpte jag det här godiset, mot mina egna principer alltså. Fast ibland blir man sugen och ibland ger man efter. Inte hela världen, men trist att inte ens en nyhet ser bättre ut än så här. När det gäller E 476 så ser jag inget farligt med den tillsatsen utan här är det mer en princip. Varför jobbar man inte i riktning för att tillverka naturliga produkter istället? Pengar spelar in så klart, det förstå jag, men ändå, det här är inte vad jag som konsument vill ha.
tisdag 4 augusti 2009
E 442
Det fanns ytterligare ett E-nummer och översatt blir det ammoniumfosfatider, vilket det också stod på omslaget till glassen. Det är ett stabiliserings- och emulgeringsmedel. Jag hittar inget negativt om det när det gäller hälsan, men jag hittade något annat intressant när jag letade på nätet om information.
En av våra större dagstidningar har gjort ett test där panelen fått rösta fram sina favoritglassar. I glassarna fanns följande:
Polyglycerolpolyricinoleat ...
... eller E 476, är en av tillsatserna i årets glassnyheter. Här är de övriga:
Glass #1: Färgämne: betakaroten (E 160a). Emulgeringsmedel: lecitin (E 322) , mono- och diglycerider av fettsyror (E 471). Stabiliseringsmedel: fruktkärnmjöl (E 410), guarkärnmjöl (E 412), karragenan (E 407).
Glass #2: Emulgeringsmedel: polyglycerolpolyricinoleat (E 476), lecitin (E 322), mono- och diglycerider av fettsyror (E 471). Stabiliseringsmedel: guarkärnmjöl (E 412), fruktkärnmjöl (E 410).
Glass #3: Emulgeringsmedel: mono- och diglycerider av fettsyror (E 471), lecitin från solros (E 322), ammoniumfosfatider (E 442). Stabiliseringsmedel: fruktkärnmjöl (E 410), guarkärnmjöl (E 412), karragenan (E 407). Färgämne: betakaroten (E 160a).
Glass #4: Fibrer: polydextros (E 1200). Stabiliseringsmedel: pektin (E 440), xantangummi (E 415).
Glass #5: Emulgeringsmedel: mono- och diglycerider av fettsyror (E 471), 1,2-Propylenglykolestrar av fettsyror (E 477) , sojalecitin (E 322). Färgämnen: sockerkulör (E 150 a), betakaroten (E 160a). Stabiliseringsmedel: guarkärnmjöl (E 412), fruktkärnmjöl (E 410), bearbetad euchemaalg (E 407a).
Glass #6: Emulgeringsmedel: mono- och diglycerider av fettsyror (E 471), polyglycerolpolyricinoleat (E 476), sojalecitin (E 322l). Stabiliseringsmedel: fruktkärnmjöl (E 410), guarkärnmjöl (E 412), karragenan (E 407). Färgämne: betakaroten (E 160a).
Glass #7: Emulgeringsmedel: mono- och diglycerider av fettsyror (E 471), ammoniumfosfatider (E 442), polyglycerolpolyricinoleat (E 476). Stabiliseringsmedel: fruktkärnmjöl (E 410), karragenan (E 407).
Glass #8: Emulgeringsmedel: sojalecitin (E 322), sorbitantristearat (E 492), polyglycerolpolyricinoleat (E 476). Färgämnen: sockerkulör (E 150a), sockerkulör ammoniaksulfitprocessen (E 150d). Emulgeringsmedel: sojalecitin (E 322), mono- och diglycerider av fettsyror (E 471). Stabiliseringsmedel: fruktkärnmjöl (E 410), guarkärnmjöl (E 412).
Glass #9: Ytbehandlingsmedel: shellack (i kakaokrosset) (E 904). Emulgeringsmedel: mono- och diglycerider av vegetabiliska fettsyror (E 471), sojalecitin (E 322). Stabiliseringsmedel: fruktkärnmjöl (E 410), guarkärnmjöl (E 412).
Glass #10: Stabiliseringsmedel: fruktkärnmjöl (E 410), guarkärnmjöl (E 412), karragenan (E 407). Emulgeringsmedel: mono- och diglycerider av vegetabiliska fettsyror (E 471). Surhetsreglerande medel: citronsyra (E 330).
Glass #11: Emulgeringsmedel: sojalecitin (E 322), emulgeringsmedel: mono- och diglycerider av vegetabiliska fettsyror (E 471). Stabiliseringsmedel: fruktkärnmjöl (E 410), guarkärnmjöl (E 412).
Blir ni glassugna i värmen? Tja, man lär nog fortsätta äta en och annan glass, men lika frestande är det inte längre, i alla fall tycker inte jag det.
En av våra större dagstidningar har gjort ett test där panelen fått rösta fram sina favoritglassar. I glassarna fanns följande:
Polyglycerolpolyricinoleat ...
... eller E 476, är en av tillsatserna i årets glassnyheter. Här är de övriga:
Glass #1: Färgämne: betakaroten (E 160a). Emulgeringsmedel: lecitin (E 322) , mono- och diglycerider av fettsyror (E 471). Stabiliseringsmedel: fruktkärnmjöl (E 410), guarkärnmjöl (E 412), karragenan (E 407).
Glass #2: Emulgeringsmedel: polyglycerolpolyricinoleat (E 476), lecitin (E 322), mono- och diglycerider av fettsyror (E 471). Stabiliseringsmedel: guarkärnmjöl (E 412), fruktkärnmjöl (E 410).
Glass #3: Emulgeringsmedel: mono- och diglycerider av fettsyror (E 471), lecitin från solros (E 322), ammoniumfosfatider (E 442). Stabiliseringsmedel: fruktkärnmjöl (E 410), guarkärnmjöl (E 412), karragenan (E 407). Färgämne: betakaroten (E 160a).
Glass #4: Fibrer: polydextros (E 1200). Stabiliseringsmedel: pektin (E 440), xantangummi (E 415).
Glass #5: Emulgeringsmedel: mono- och diglycerider av fettsyror (E 471), 1,2-Propylenglykolestrar av fettsyror (E 477) , sojalecitin (E 322). Färgämnen: sockerkulör (E 150 a), betakaroten (E 160a). Stabiliseringsmedel: guarkärnmjöl (E 412), fruktkärnmjöl (E 410), bearbetad euchemaalg (E 407a).
Glass #6: Emulgeringsmedel: mono- och diglycerider av fettsyror (E 471), polyglycerolpolyricinoleat (E 476), sojalecitin (E 322l). Stabiliseringsmedel: fruktkärnmjöl (E 410), guarkärnmjöl (E 412), karragenan (E 407). Färgämne: betakaroten (E 160a).
Glass #7: Emulgeringsmedel: mono- och diglycerider av fettsyror (E 471), ammoniumfosfatider (E 442), polyglycerolpolyricinoleat (E 476). Stabiliseringsmedel: fruktkärnmjöl (E 410), karragenan (E 407).
Glass #8: Emulgeringsmedel: sojalecitin (E 322), sorbitantristearat (E 492), polyglycerolpolyricinoleat (E 476). Färgämnen: sockerkulör (E 150a), sockerkulör ammoniaksulfitprocessen (E 150d). Emulgeringsmedel: sojalecitin (E 322), mono- och diglycerider av fettsyror (E 471). Stabiliseringsmedel: fruktkärnmjöl (E 410), guarkärnmjöl (E 412).
Glass #9: Ytbehandlingsmedel: shellack (i kakaokrosset) (E 904). Emulgeringsmedel: mono- och diglycerider av vegetabiliska fettsyror (E 471), sojalecitin (E 322). Stabiliseringsmedel: fruktkärnmjöl (E 410), guarkärnmjöl (E 412).
Glass #10: Stabiliseringsmedel: fruktkärnmjöl (E 410), guarkärnmjöl (E 412), karragenan (E 407). Emulgeringsmedel: mono- och diglycerider av vegetabiliska fettsyror (E 471). Surhetsreglerande medel: citronsyra (E 330).
Glass #11: Emulgeringsmedel: sojalecitin (E 322), emulgeringsmedel: mono- och diglycerider av vegetabiliska fettsyror (E 471). Stabiliseringsmedel: fruktkärnmjöl (E 410), guarkärnmjöl (E 412).
Blir ni glassugna i värmen? Tja, man lär nog fortsätta äta en och annan glass, men lika frestande är det inte längre, i alla fall tycker inte jag det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)