Tillsatser som kan vara cancerogena och sojalecitin

Kan tillsatser vara cancerogena och tillåts de i så fall? Det finns ju tillsatser som har visat sig vara det i djurförsök, men som ändå är godkända, något som Livsmedelsverket säger att det inte förekommer. Jag kopierar ett brev från dem som jag har lagt ut här tidigare:

Hej,

Här kommer sent omsider svar på frågan när det gäller hälsorisker.

Alla livsmedelstillsatser som godkänts i Europa, inklusive klumpförebyggande medel, får ett E-nummer för att visa att det är en godkänd och säker tillsats. För att en tillsats ska godkännas krävs således en omfattande dokumentation som visar att den inte är skadlig att äta. Bland de studier som är ett absolut krav är tex cancerstudier i djur. Vid minsta misstanke om cancerrisk godkänns inte tillsatser. I de guidelines som företag är skyldiga att följa för ansökan om godkännande av tillsatser ingår ett stort antal studier på celler och djur, inkl cancerstudier. Dessa studier måste göras för alla tillsatser för att visa att de inte innebär någon hälsorisk för konsumenter. Du kan gå in på EFSAs hemsida och titta i utvärderingar av olika tillsatser vilken omfattande säkerhetsdokumentation som faktiskt krävs för att en tillsats ska godkännas. Förutom dessa krav ställs en mängd andra krav av teknisk natur, tex renhet, egenskaper och stabilitet, samt hur den fungerar i livsmedlen.

Hälsningar

Nils-Gunnar Ilbäck

Att jag ramlade på detta berodde på att jag började kika efter svaret från ministerrådet, vilket jag skrev om igår. Jag hade visst fått svar, men det visade sig att personen som jag skickat till var från Livsmedelsverket och ingick i en arbetsgrupp som hade ett uppdrag åt ministerrådet. Hon i sin tur hänvisade vidare och jag fick alltså svar, men inte från rådet och jag kopierar in det igen:

Hej,
Lecitin är vanligt förekommande i naturen både i djur och växter, och finns i alla celler. Vanliga källor för framtagande av lecitin är ägg och sojabönor. Det är ett fosfor- och kvävehaltigt fettämne som tas fram genom extraktion med alkohol som sedan indunstas och renas. Huvuddelen av lecitin som tas fram är faktiskt en biprodukt när man utvinner olja ur sojabönor. Vid dessa processer används således alkohol och eter som effektivt tas bort i reningsprocessen. Man har dessutom en noggrann teknologisk kravspecifikation på produkten, alltså krav på renhet, för tex toluene–olösligt material, syra och peroxid värden, olika tungmetalller som exv arsenik, bly, kvicksilver. Att renhetskrav uppfylls kontrolleras noga och fortlöpande vid tillverkning av alla tillsatser, inklusive lecitin.

Den allmänna och vetenskapligt baserade bedömningen är att, för människor som inte är allergiska för soja eller ägg är lecitin en säker livsmedelstillsats. Man har alltså i den omfattande säkerhetsvärdering som gjorts för lecitin, och som görs för alla livsmedelstillsatser, inte funnit några negativa hälsoeffekter och man har därför inte heller satt något ADI- (Acceptabelt Dagligt Intag) värde för lecitin. Vidare har detta lett till att man inte har någon mängdbegränsning i användningen annat än den som gäller för quantum satis tillsatser.

När det gäller framställningsmetoden är det mycket riktigt så att det kan vara svårt att få fram den exakta teknologiska metoden eftersom den till varierande omfattning kan vara industriskyddad. Vad som är viktigt att veta är att när en tillsats godkänns ingår även en utvärdering av metoden för framställning, samt eventuella risker med att ämnen som ingår i processen skulle kunna komma med till den färdiga produkten. Vi har idag en europeisk myndighet EFSA (European Food Safety Authority) som ansvarar för all livsmedelssäkerhet, inklusive godkännanden av livsmedelstillsatser. Alla utvärderingar som görs publiceras i omfattande rapporter som kan hittas på EFSAs hemsida. Vill man veta mer om enskilda ämnen, utvärderingar och framställning finns här mycket information att hämta.

Hälsningar
Nils-Gunnar Ilbäck

Nils-Gunnar Ilbäck
Professor
Risk Benefit Assessment Department
National Food Agency
P.O. Box 622
SE-751 26 Uppsala
SWEDEN

Personen som har skrivit svaret är som ni ser professor och det inger så klart ödmjukhet, men jag är inte riktigt nöjd ändå och fortsätter därför att titta på det här och det blev ett mejl till Äkta vara som jag skickade tidigare idag:

Hej

Jag är som många andra intresserad av vad jag äter och försöker sedan ett antal år att rota i detta för att kunna göra bra val, vilket verkligen har visat sig vara en djungel. Hur som helst så hittade jag det här gamla brevsvaret från Livsmedelsverket och kom då osökt att tänka på er eftersom jag har läst att vissa tillsatser kan vara cancerogena, men att det än så länge bara är genom tester på djur. Eftersom svaret är tydligt med att man vid minsta misstanke inte tillåter en tillsats, så blir det för mig motsägelsefullt. Kan Äkta vara hjälpa mig att få en tydligare bild av det hela? Jag har fetmarkerat meningen som fick mig att mejla er.

Hälsningar Katharina Wallenborg

70% cocoa sea salt pecan

Så, vad är då det här för något: kakao, havssalt och pekannötter? Jo, det är en chokladkaka som innehåller havssalt och pekannötter. Det är ingen av de där vansinnigt dyra sorterna, men heller ingen lågbudgetchoklad, så vad kan man då förvänta sig av innehållet med detta i åtanke? Inte så mycket mer än när det gäller billig choklad, säger jag som numera är ganska härdad efter alla innehållsförteckningar som jag har läst. Men, ibland så blir man faktiskt positivt överraskad, även om det tyvärr sällan gäller godis, så jag ska inte döma innan jag vet.

Vi kikar:

kakaomassa
socker
kakaosmör
karamelliserade pekannötter 10,5 %
smörfett
arom
emulgeringsmedel (sojalecitin)

Den där sista ingrediensen, sojalecitin, eller E 322, är ju inget som man är så där jättesugen på att äta. Den framställs med hjälp av bensin. Inte alls trevligt. Kom på att jag för mer än 1½ år sedan skrev till en representant i Nordiska ministerrådets grupp och frågade om just denna tillsats. Fick jag något svar? Tyvärr inte och sedan så glömde jag bort det, men jag ska mejla och påminna.

Fråga om sojalecitin

När jag var ut på nätet och läste om lite av varje så hittade jag en representant från Sverige i Nordiska ministerrådets grupp för kosthållning, mat och toxikologi. Jag mejlade henne och ställde följande fråga:

Hej,

Jag ser att du sitter i Nordiska ministerrådet och jag undrar om du kan svara mig på frågan om hur sojalecitin tillverkas och om det finns något negativt med tillsatsen? Vissa säger att de reagerar negativt på den, men jag är oavsett det nyfiken på hur den framställs och om det förekommer några kemikalier i samband med det. När det gäller olika E-nummer så är det otroligt svårt att få fram fakta, det är i alla fall min erfarenhet och jag har verkligen försökt. Man hittar lätt vart de kommer ifrån och om de är naturliga eller kemiskt framtagna, men hur själva processen går till är inte lika enkelt att få svar på. Jag tänker osökt på margarin och den trista framställning som finns där och undrar om det även finns liknande sätt att få fram olika tillsatser på.

Jag skulle bli väldigt glad om du, som har mer insyn än de flesta av oss andra, ville svara på mina fråga.

Hälsningar Katharina Wallenborg

Jag har ju skrivit om sojalecitin här tidigare, men inte så ingående eftersom det har varit svårt att hitta information om det som jag vill veta. Det kan visserligen vara så att jag har letat på fel sätt, men sedan så skriver jag inget om jag inte känner att källan är seriös. Det finns en hel del tyckande på nätet och jag vill att ni som läser min matblogg ska veta att det som står här går att lita på. Jag säger inte att allt är hundraprocentiga sanningar, för dem sitter inte någon inne med, det vittnar ju experternas olika slutsatser tydligt om. Men jag läser, frågar och gör så gott som jag kan och det är det bästa som går att göra.