Visar inlägg med etikett äkta vara. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett äkta vara. Visa alla inlägg

onsdag 5 april 2017

Kryddig rökt sojakorv

Det här var väl inte det godaste som jag har ätit, det får erkännas, men nu har jag smakat och nu vet jag det. Dock så smakade korvarna aningen bättre än vad jag hade räknat med, så det kunde ha varit värre. Dottern hade köpt dem, men de visade sig innehålla gluten, så hon gav dem till mig. Men vad mer innehåller de då?

Ingredienser:

rehydrerat vete- och sojaprotein
invertsocker
druvsocker
hydrolyserat majsprotein
salt
kryddor och örter (vitpeppar, koriander, ingefära, svartpeppar, muskotblomma)
potatisstärkelse
vetegluten
arom
vetestärkelse
växtextrakt (majs, raps)
surhetsreglerande medel (E 330)

Wow! Det var en lista som heter duga. Vad döljer sig bakom alla dessa "fina" ingredienser mån tro? Rehydrerat vete är sannolikt inget annat än att det har tillförts vätska, men jag ska ta reda på exakt vad det är och återkomma. Invertsocker kommer från en sockerart som heter sackaros och har en konserverande effekt. När det gäller hydrolyserat majsprotein så får jag visserligen ett antal träffar, men jag är inte säker på att jag hittar korrekt information om det, så jag frågar när jag mejlar om vete- och sojaproteinet.

E 300 är citronsyra, något som finns i mängder av livsmedel. Harmlöst säger vissa, inte alls säger andra. Så här står det på Äkta varas webbplats: "En del personer uppger sig få allergiska reaktioner eller överkänslighetsreaktioner av tillsatsen citronsyra, vilket skulle kunna ha att göra med eventuella rester av mögel, mögelsporer eller mögelbiprodukter i tillsatsen. Vi känner dock inte till någon forskning som stödjer detta och EU:s matsäkerhetsmyndighet EFSA menar att biotekniskt framställd citronsyra är säker."


tisdag 31 januari 2017

Kommentarer kring Årets matbluff

Det här med tävlingen Årets matbluff är ju vansinnigt intressant tycker jag som matmänniska, om än amatör. Men gillar man mat och matlagning så går det inte att låta bli att bli engagerad i sådant här och jag tycker att det är en bra tävling. Alla håller så klart inte med, så är det alltid, och här kommer några kommentarer från dem som känner sig påhoppade. Dock med motargument/förklaringar:

Vilken framgång vår tävling har blivit! Det är jättekul men framförallt är det jätteviktigt det som tävlingen ger, nämligen möjlighet för konsumenter att verkligen sätta ner foten när livsmedelsproducenter gått för långt och myndigheternas regelverk inte räcker till.

Alla håller förstås inte med — alla röstade inte på "vinnaren", vilket röstningen visade. En del tycker inte att Lallerstedt-såsen är en värdig pristagare, och tycker att Äkta vara har valt fel produkt. Låt mig då klargöra lite:

1. Det är inte Äkta vara utan svenska konsumenter som röstat fram denna "vinnare". Det är även de som har nominerat kandidaterna. Det är alltså tusentals konsumenterna som tyckte att denna produkt, i hård konkurrens, var mest vilseledande.
2. Erik Lallerstedt säger i en Expressen-artikel att de följer Livsmedelsverkets regler. Konsumenterna, de som ska köpa produkterna, hade dock en annan uppfattning.
3. Tillverkaren Kavli försvarar sig i tv4 med att det inte går att göra en massproducerad tryffelsås med riktig tryffel, ”…för då skulle den inte smaka tryffel”. Ändå är det just det som de försöker få konsumenten att tro att de gör. Sen tillsätter man syntetiskt tryffelarom.
4. Kavli säger också att skälet till att man inte har smör i är för att den inte ska stelna i kylskåpet och ska kunna ätas kall. Samtidigt står det på förpackningen att den "Smakar bäst lätt värmd". Så ur det perspektivet hade det väl funkat med smör.
5. Kavli tycker inte att de vilseleder och säger att den smakar tryffel, har riktig tryffel i och deklarerar detta tydligt på förpackningen. Samtidigt är det först när man läser ingredienserna som man förstår att den riktiga tryffeln är så mikroskopisk att den rimligen inte ger nåt smakbidrag. Istället får den noggranne granskaren gissa att tryffelsmaken kommer från det lilla ordet "arom" sist i ingredienslistan. Är det verkligen tydligt? Tryffel är snarare med som gisslan för att vilseleda konsumenten.
6. Erik säger till Expressen att Äkta vara gör detta för att få uppmärksamhet. Javisst vill vi det. Men det handlar ju om att ge uppmärksamhet till alla konsumenter att de har möjlighet att säga ifrån när produkter vilseleder.
7. På förpackningen kallar Erik såsen för "min finaste bearnaise”. Stjärnkockar brukar sätta en stor heder i att göra riktiga såser. Då är det anmärkningsvärt att Eriks ”finaste” bearnaise är gjord utan smör och smaksatt med syntetisk tryffelarom. Är det verkligen Eriks finaste bearnaise?

Alltså — kort och gott: Svenska folket har röstat fram Eriks sås för att den utger sig för att vara något som den inte är och som tillverkaren dessutom hävdar inte kan tillverkas. 

Detta är kopierat från Äkta varas sajt och jag ville dela det eftersom jag tycker att det är intressant och tänkvärt och då det även tar upp motargumenten mot priset.



fredag 27 januari 2017

Årets matbluff: De här var de nominerade!

http://www.aktavara.org/Pages.aspx?r_id=230806 Gå in och läs här så ser du bilder och text om de fem finalisterna. Alla värdiga kandidater tycker jag. För egen del så röstade jag på tvåan. Det var messmör som skulle ha smak av lingon och det fanns till och med målade bär på förpackningen. Var det några lingon i messmöret då? Inte ett enda, de hade alltså inte ens lyckats peta ner ens ett lingon per förpackning. Nu görs ju inte produkter på det viset så att man petar ner ett lingon i varje när det gäller messmör, men jag tror att ni förstår min poäng.

Det är sorgligt att man gör så här, för konsumenterna känner sig lurade och man smutsar faktiskt ner sitt varumärke. Kalla det något annat i så fall, något som inte lurar kunderna. Nu är ju vi kunder för all del väldigt luttrade, men det spelar ingen roll, man ska inte gå med en känsla av misstänksamhet när man handlar och ser något som man vill köpa. Ärlighet vara längst sägs det, men alla har inte anammat det tänkandet tyvärr. Så tills vidare så får vi läsa och läsa igen och ta reda på vad maten innehåller.

lördag 17 december 2016

Smör eller olja i pepparkakorna?

Äkta vara har tittat på ett stort antal pepparkakor och kan konstatera att ingen använder smör i stället för olja när de tillverkar pepparkakor. Du kan självklart gå till ett konditori med hembakat på smör om du vill ha det, en ingrediens som är nyttigare än vissa oljor men framför allt ger bättre smak. Även om det här inlägget inte handlar om E-nummer så tycker jag att det är både angeläget och intressant eftersom palmolja dessutom ofta framställs på ett för miljön förkastligt sätt.

Vill du se vilka sorters pepparkakor som Äkta vara kontrollerade, så gå in här: http: //www.aktavara.org/News.aspx?r_id=170064


onsdag 7 september 2016

Äkta vara

Jag har skrivit om Äkta vara tidigare, även om det var ett tag sedan, men webbplatsen är väl värd att gå in på. Här hittar man väldigt mycket matnyttigt (om uttrycket ursäktas) och det finns ingen organisation, myndighet eller förening som har djupdykt som dem när det gäller E-nummer.

Jag gillar deras sätt att informera om också eftersom det inte är några fanatiker i frågan, utan de ger endast saklig information och på ett sätt som ger oss konsumenter kunskap. Skillnaden mellan tillsatser är stor och bara för att det står ett E och en sifferkombination så behöver det faktiskt inte betyda speciellt mycket, men det kan göra det och då hittar man alltså information om tillsatsen på sajten.

Även om man vill äta så bra som möjligt så är det heller inte hälsosamt att bli allt för orolig och med rädsla utesluta allt som har ett E bland ingredienserna. Däremot så kan man bli en medveten konsument och göra renare val så att säga. Det ger en sannolikt hälsosammare mat samtidigt som det skickar signaler till producenterna om att vi gör aktiva val och att vi vill ha så få ingredienser som nödvändigt och inte smaksättare, fluff och annat onödigt. Vi har makt, bara vi vill. Tyvärr är vi inte tillräckligt många som vill ännu, men vi blir fler och fler!

fredag 8 januari 2016

Metvetna konsumentval

Idag läste jag en artikel om tillsatser i maten. Den hade citat från EU-parlamentarikern Anna Maria Corazza Bildt och Björn Bernhardson från Äkta vara. Jag blev positiv överraskad då majoriteten av svenskarna ändå gör aktiva val, fast vi kunde bli bättre på att läsa innehållet, det framgår. Det är intressant det här med aromer, både naturliga och konstgjorda och att de ska behövas. Jag låter de naturliga passera här på bloggen eftersom det är E-numren som jag är ute efter. Men det finns säkerligen aromer som är mer anmärkningsvärda än vissa E-nummer, då det till exempel finns ett nummer även för bränt socker. Men jag är nyfiken på hur lätt eller svårt det är att hitta mat utan tillsatser, så därför gör jag det här valet när jag skriver om olika livsmedel.

Det känns hur som helst bra att vi har politiker i parlamentet som engagerar sig i matfrågan, för de är tyvärr inte många. Vi skulle behöva få många fler som jobbade för bättre mat. Jag kan verkligen inte förstå varför den här frågan ofta är så långt ner på agendan. Jag har varit politiskt aktiv i större delen av mitt vuxna liv och är det en sak som jag har märkt så är det att de flesta inte vill ägna någon större tid till "matprat".

Läs artikeln här: https://www.gp.se/ekonomi/1.2945479-tydlig-trend-vi-koper-mindre-konstgjord-mat?m=print

tisdag 29 september 2015

Svar från Äkta vara

Jag fick förresten svar från Äkta vara igår. Det hela blev mycket tydligare och jag är verkligen tacksam för det som de gör. Det krävs nästan att man jobbar som de gör, för det är väldigt svårt att som vanlig konsument tränga in i allt och dessutom kunna ta reda på vad som händer bakom fasaderna. Äkta vara gör ett toppenjobb där. Men vi kan alla hjälpas åt att påverka. Ställ frågor och var nyfiken så kommer även du att vara med och påverka till det bättre och det är ju bland annat vår hälsa som det handlar om.

Svaret:

Hej Katharina!

Nils-Gunnar Ilbäck förklarar nog det hela lite väl förenklat och slarvigt. Det finns flera tillsatser (liksom bekämpningsmedel och föroreningar) som har visats kunna vara både giftiga och ohälsosamma på andra sätt, om man äter de i stora mängder. Men det som EFSA gör när de godkänner dem är att de sätter ett gränsvärde. Det som de garanterar när de godkänner en tillsats är att den inte ska vara farliga i de halter som är tillåtna. Han menar alltså att vid minsta risk, i de aktuella halterna, så godkänns inte ämnena.

Alla forskare är dock sällan överens om vad som anses vara sant och bevisat och det förändras dessutom över tid. Tolkningen av resultaten kan också skilja sig mellan olika länder.

Konserveringsmedlen natriumnitrit och kaliumnitrit är till exempel godkända tillsatser inom EU, som trots det enligt viss forskning misstänks vara cancerframkallande. Av just det skälet tillåts de inte alls i Krav-produkter. I Danmark har man dessutom ett undantag från EU:s regler för att få ha strängare gränsvärden för dessa, dvs lägre tillåtna halter. Och orsaken till försiktigheten med nitrit är enligt det danska livsmedelsverket just misstankarna om att det är cancerframkallande.

Svaret på din fråga är alltså att det inte är så enkelt att avgöra vad som är farligt och vad som är ofarligt, som Nils-Gunnar Ilbäck skriver. Frågan är betydligt mer komplex och vi har inte heller alla svaren.

Kan också tillägga att Äkta vara inte kommer från hälsohållet, som är kritiska mot tillsatser för att de är farliga. Vår huvudsakliga invändning är istället att de ofta används för att fuska med maten, vilket leder till sämre kvalitet. Denna utveckling vill vi hindra.

Hoppas att det var svar på din fråga.

Mvh
Ivar Nilsson
Äkta vara


tisdag 29 april 2014

City gross märkning av tillsatsfria livsmedel

Tänk att det var i augusti 2010 som jag skrev om City gross och deras Ä-märkning. Det känns så länge sedan, men det är det ju också när man tänker efter. Men det borde ha hänt så mycket mer sedan dess. Jag kommenterade just att det är bra att någon går i bräschen och att jag hoppades att fler skulle följa efter. Vad har hänt? Ingenting så vitt jag vet. Eller finns det fler butiker som vägleder om man inte vill betala för annat än de ingredienser som ska vara i maten? Jag känner åtminstone inte till några andra än just City gross. Det är med andra ord dags att stöta på så att det händer något, för det är ju rent ut sagt löjligt hur trögt det går.

Hela 600 varor har fått märkningen Ä, en märkning som är ett samarbete med föreningen Äkta vara. Tydligen så mottogs märkningen på ett överväldigande sätt från konsumenterna och även livsmedelsindustrin visade sig positiva, dock så kan man läsa följande citat på City gross sajt: "Få orkar ifrågasätta och sätter likhetstecken mellan kända varumärken och trygghet." Det gör mig faktiskt lite bedrövad; är det verkligen så illa att de flesta bara äter det som faller dem in utan att överhuvudtaget ta reda på innehållet? Visst så "slarvar" även jag och det är en djungel som man ger sig in i när man börjar ifrågasätta innehåll i maten och i vissa fall så finns inte tillsatsfria alternativ, men ändå, att helt strunta i det känns lite märkligt kan jag tycka.

Hjälp till du också för att påverka utbudet av bra och naturliga varor i våra butiker. Vi är många som jobbar för bättre mat, men väljer vi att köpa sådant som aldrig borde finnas i en livsmedelsaffär så stöttar vi det dåliga och det vill vi väl inte, egentligen?

lördag 19 oktober 2013

Favorits Makrillfilé i tomatsås

Vad glad man blir när man köper något och läser en tillsatsfri innehållsförteckning när man kommer hem. När jag handlade idag så både köpte jag E-nummermat och valde bort dito. Det är inte så lätt att vara konsekvent faktiskt. Jag önskar att jag alltid vore det, men vad sjutton ska man äta i så fall? Ja så känns det faktiskt ibland, även om man skulle kunna bli bättre på att gallra bort sådant som man inte vill ha. Hur som helst så köpte jag alltså makrillfilé i tomatsås, något som vi gillar mycket här hemma. Jag har tidigare bloggat om två sorter och den enda av dem var tillsatsfri. Nu har jag alltså hittat en till.

Så här ser ingredienserna ut i Favorits makrillfilé:

makrillfilé utan skinn och ben (64 %)
vatten (23,1 %)
tomatpasta (12,3 %)
salt (0,6 %)

Varan är för övrigt märkt med Ä, alltså Äkta varas logotyp. Heder till den föreningen som orkar lägga ner så mycket energi på att jobba för bättre mat för oss svenska medborgare! Men du kan också dra ditt strå till stacken: välj, välj bort, fråga och mejla. Är vi många som påverkar så blir det mycket bättre.

söndag 19 maj 2013

Glass eller någon liknande konstgjord sörja?

Glass var ett livsmedel som jag skrev en del om för ett tag sedan och det har blivit några inlägg även tidigare genom åren. Vill du djupdyka i detta ämne och få veta vilka glassar som du ska välja nu i sommar, ja då tycker jag att du ska gå in på Äkta varas sajt. Så här inleder de sitt blogginlägg där de har testat ett stort antal glassar: "Det är stor skillnad på glass och "glass", visar Äkta varas granskning av innehållet i 38 olika vaniljglassar. En tillverkare använder endast fyra ingredienser, medan en annan använder hela 16 stycken, varav merparten tillsatser, aromämnen och industriella ingredienser." Adressen är: http://www.aktavara.org/News.aspx?r_id=115145

Det är inte utan att man häpnar över antalet tillsatser i vissa glassar. Hur kan man ha fantasi att få med så många? Jag blir alldeles mållös. Dessutom, kan en sådan blandning verkligen vara värd att få kallas glass? Livsmedelsverket, nu är det dags att rycka ut och det inte bara på grund av alla tillsatser utan också för att de inte alltid är så harmlösa för hälsan. Som jag även tidigare har sagt så vet vi inte tillräckligt om samverkanseffekten heller, så det är inte bara så enkelt som att läsa varje tillsats för sig och tro att de är okej. Glass är ju även barnens favorit när solen skiner och som förälder vill man veta att det inte är några konstigheter som man ger sina barn. Men ska man köpa en pinnglass eller en strut så är det nästan omöjligt att hitta en bra sådan. Det är verkligen trist tycker jag och industrin borde verkligen ha kommit längre här och ha ett större hälsotänkande.