Visar inlägg med etikett Katharina Wallenborg. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Katharina Wallenborg. Visa alla inlägg

torsdag 6 juni 2019

Sverigedemokraternas motion om färre tillsatser i maten

Jag har skrivit några gånger om en motion som SD la för länge sedan som rörde att ta bort onödiga tillsatser i vår mat. Eftersom jag trots två mejl till motionsställaren inte fick något svar om vad som hade hänt, så skrev jag till sist direkt till partiet. Nu gick det snabbare och jag fick veta att den, plus en tidigare i samma anda, blev nedröstad. Det är för mig obegripligt eftersom det i motionen inte fanns något som borde ha gjort att ingen ville jobba vidare i den andan. Däremot så bevisar det vad jag många gånger har berört här i bloggen: matfrågor är en lågstatusfråga.

Jag vet det av erfarenhet då jag under åratal som kommunalråd med folkhälsa som ansvar stångade pannan blodig för att bland annat förbättra maten i kommunen. Det är inte alls samma sak som att den var vare sig smaklös eller dålig på det stora hela, vi har till och med skolkök som har fått fina utmärkelser och verkligen gör vad de kan för det här, men generellt så är engagemanget för lågt. Det gäller både hos anställda och politiker. Säkerligen skulle många hävda motsatsen eftersom det samtidigt finns de som brinner för det här precis, som jag, problemet är att vi är i minoritet. Så på ett vis så är jag inte förvånad alltså över riksdagens ställningstagande. Men jag kommer aldrig att förstå vad som driver dem som jobbar emot något som är bra.

Jag kommer fortsätta följa riksdagens arbete och jag vet att det finns politiker i andra partier också som driver det här och det har jag också bloggat om, men det är alldeles uppenbart att det inte räcker. Sannolikt är det så att det är enskilda folkvalda som jobbar hårt, men det är svårt att få med sig hela partiet.


tisdag 29 januari 2019

Vad är tillsatser?

Vi talar ofta om tillsatser i termen E-nummer och E betyder att tillsatsen har ett nummer godkänt av Europeiska unionen. Det är den så kallade EU-kommissionen som godkänner tillsatserna. Om inte kommissionen har godkänt dem så får de inte användas. Alla tillsatser är alltså godkända. Det är dock inte detsamma som att de alltid är ofarliga, men de flesta påverkar inte vår hälsa. Vidare så handlar det naturligtvis om i vilka mängder vi får dem i oss.

På Livsmedelsverkets sajt beskriver man tillsatser så här:

Tillsatser är ämnen som tillförs livsmedel för ett tekniskt ändamål och som normalt inte konsumeras som livsmedel i sig. Exempel på tillsatser är ämnen som:

Ökar hållbarheten - konserveringsmedel och antioxidationsmedel.
Påverkar konsistensen - emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel och förtjockningsmedel.
Påverkar smaken - sötningsmedel och smakförstärkare.
Ger färg till ett livsmedel - färgämnen.


Är du intresserad så gå in på sajten och läs mer: https://kontrollwiki.livsmedelsverket.se/artikel/138/tillsatser

Värt att komma ihåg är att bara för att en tillsats är godkänd så får den inte användas hur som helt. Den godkänns för vissa livsmedel bara. Kanske har du förresten undrat över varför vissa livsmedel har så många tillsatser och generellt kan man säga att ju mer processat det är, ju fler tillsatser. Så var lite uppmärksam när det är fler tillsatser än ingredienser, för sådant finns det många exempel på.


tisdag 4 september 2018

Riksdagen utreder tillsatser i maten

Ibland har jag skrivit att det är för få politiker som engagerar sig i matfrågor, men de finns och en av dem har lagt följande motion:

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på ett övergripande och seriöst plan, via oberoende och statligt finansierade forskare, utreda tillsatsers effekter – i kombination eller enskilt – i livsmedel samt utifrån resultatet skyndsamt föreslå riksdagen lämpliga åtgärder och tillkännager detta för regeringen.

Motivering
I en mängd livsmedel tillförs en rad olika tillsatser. Vissa tillsatser kan kanske vara
harmlösa åtminstone var för sig, medan andra troligen förtjänar en ökad tillsyn för
att tillse att konsumenterna inte riskerar onödiga risker. Särskilt bör den eventuella
risken till mixen av tillsatser och de effekter tillsatserna leder till tillsammans med
tillsatser från andra livsmedel utredas. Men det bör även utredas ordentligt vilka risker
enskilda tillsatser som t ex smakförstärkare eller olika typer av sötningsmedel medför.
För att garantera ett så pass gott resultat som möjligt bör fokus ligga på riskvärdering
utifrån de instanser som inkommer med riskbedömningar utifrån rimliga utgångspunkter
och utan hänsyn tagen till vad EU rekommenderar eller kräver.
Det som anförs i motionen bör ges regeringen tillkänna.

Johnny Skalin (SD)


Svaret? Ja det blev glädjande nog så här:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på ett övergripande och seriöst plan, via oberoende och statligt finansierade forskare, utreda tillsatsers effekter - i kombination eller enskilt - i livsmedel samt utifrån resultatet skyndsamt föreslå riksdagen lämpliga åtgärder och tillkännager detta för regeringen.

När jag själv var politiker på kommunnivå och ansvarig för folkhälsa samt vice ordförande i förskolenämnden, så försökte jag gång efter annan att få övriga politiker att också jobba för att få ner tillsatserna i maten framför allt i skolan, men även för de äldre. Det gick sådär kan jag säga. Mat är ingen statusfråga såvida det inte handlar om att man ska göra något snyggt symboliskt som låter bra, till exempel att det ska vara KRAV-märkt eller bra för klimatet. Dock lyckades jag efter ett antal år att få in i våra dokument att man där det är möjligt skulle minska tillsatserna. Fast det är ju en sak att pränta ner det, en annan att göra praktik av det.

Hur som helst, jag ska följa upp både motionens och kommunens arbete med detta. Droppen som urholkar stenen ni vet.


fredag 15 december 2017

Ytterligare ICA-svar, eller icke-svar

Jag måste börja med att ge ICA en eloge för sin snabbhet när det gäller att svara på mejl. Däremot så önskar jag att de samtidigt svarade på frågorna också. Det blir lite märkligt att tacka för svaret och samtidigt skicka om sin fråga, för tredje eller fjärde gången nu. Det här svaret fick jag i dag:

Hej Katharina,

Tack för din återkoppling.

Arbetet med att minska mängden tillsatser i livsmedel är ett löpande arbete som pågår hela tiden.
Gå gärna in på vår hemsida för att läsa mer om vårt arbete med säker mat.
Vi tar emot ditt önskemål om produkt gråsaltad skinka, att du som kund önskar denna produkt i ICAs sortiment. Skickar detta vidare som önskemål till ansvariga centralt för ICAs sortiment.
Då varje ICA handlare är sin egen bestämmer de själva sitt sortiment. De kan beställa varor från ICAs centrala lager men också från vilka andra leverantörer som helst. Detta innebär om att om du som kund önskar köpa en vara i butik, fråga handlaren om de vill och kan beställa hem produkten. Finns produkten inte på ICAs centrala lager kan handlaren beställa från någon annan leverantör. Många ICA handlare säljer mycket lokalproducerad mat. Så om du inte redan gjort det, fråga din lokala handlare om de har eller om de kan beställa in gråsaltad skinka.

Hoppas att detta besvarar dina frågor.

Önskar dig en härlig helg.

Med vänlig hälsning
Linda Andersson
ICA Kundservice
020 - 83 33 33


Allt började ju med min fråga om det arbete de inledde för snart 10 år sedan som gällde att få ner mängden tillsatser i maten. Det blir nog fjärde gången som jag frågar nu. Så här såg mitt senaste mejl ut:

Hej igen,

Ja, jag vet det och hade jag inte känt till vad det var så hade jag ju inte kunnat efterfrågat det. Vidare så vet jag även att det är en fråga om hygien huruvida risken för botulism föreligger eller inte.

Min fråga kvarstår alltså: varför finns det inte gråsaltade skinkor för oss som vill ha det? Ni säljer ju andra charkprodukter utan nitrit, borde inte samma resonemang gälla även där?

Undrar även varför ingen kommenterar huvudfrågan som gällde vad som har hänt med ert arbete att få ner mängden tillsatser i livsmedlen som ni säljer. Är arbetet pågående, eller var det bara ett projekt som ni hade för många år sedan?

Hälsningar Katharina Wallenborg


Det där med skinkan blev ett stickspår som nästan blev ett huvudspår. Jag hoppas att jag snart får svar nu på det jag började med att fråga, så jag kan lägga ut det här och berätta vad som har hänt på fronten "färre tillsatser".

torsdag 9 november 2017

Mejl om "fläskytterfilén"

Jag har mejlat till köttproducenten angående den så kallade filén, vilken jag bloggade om i går. Så här skrev jag:

Hej,

Jag köpte er gourmetmörade fläskytterfilé, som egentligen var fläskkotlett med vatten och lite annat tillsatt. Den var visserligen mör, men varför skriver ni filé när det inte är det? Tittar man i innehållsförteckningen och under de stora versalerna så framgår det att det är kotlett, men kan ni inte bara skriva benfri kotlett istället för fläskytterfilé? Det känns ärligare och som konsument så vill man att innehållet ska vara så tydligt som möjligt.

Hälsningar Katharina Wallenborg


Dessutom så tänkte jag förtydliga ett par saker. Det står visserligen "gourmetmörad", både på framsidan och på baksidan av vacuumförpackningen, men produkten heter kort och gott "Fläskytterfilé", vilket är skrivet med stora versaler. Saltmängden är 17 procent, något som jag anser är väldigt högt. Nu kommenterade jag inte mer än det vilseledande namnet när jag mejlade, för det var främst det som jag ville få svar på, men det är sorgligt att man gör så här.

De var mycket snabba med att svara och redan i går återkom de, så här ser ni förklaringen till varför de skriver filé fast det inte är det. Jag förstår, men samtidigt så förstår jag inte. Det är fortfarande vilseledande tycker jag.

Hej Katharina,

Tack för ert mail och era synpunkter.

Namnet fläskytterfilé har funnits länge och har sitt ursprung från restaurangvärlden. Så när vi lanserade vår produkt fläskytterfilé för över 8 år sedan var namnet redan etablerat. Kotlett som putsas och delas på mitten kallas fläskytterfilé, vi säljer även en produkt med produktnamnet kotlett och den är inte delad på mitten. Vi tycker att det är viktigt att vi är tydliga med märkningen så därför framgår det såväl på framsidan som på baksidan på förpackningen att fläskytterfilén är från kotlett. Jag kommer givetvis att framföra dina synpunkter till berörda, men i dagsläget tror jag inte att vi kommer att ändra produktnamnet till exempelvis delad kotlett.

Önskar dig en fortsatt fin dag!

Med vänlig hälsning,

Elina Karlsson
Kvalitetschef



lördag 23 september 2017

Positivt Lidl-svar

Det blev ett väldigt positivt svar från Lidl angående palmoljan.

Hej Katharina!

Tack för din fråga!
Vi uppskattar att du intresserar dig för våra produkter. Det hjälper oss i vårt arbete att ständigt utvecklas. Nedan följer lite information om palmolja och hur Lidl Sverige förhåller sig till det:
Hur garanterar Lidl att den pamlolja som används i produktionen av olika produkter är hållbar ur miljösynpunkt?
Den globala efterfrågan på palmolja ökar. I samma takt ökar också produktionen av palmolja och mer mark tas i anspråk för att plantera fler palmträd. Utmaningen är att se till att expansionen sker på ett hållbart sätt, med respekt för människor och natur och ej på bekostnad av biologisk mångfald.

Palmolja har en stor ekonomisk betydelse i tropikerna då den är billig att producera, kräver ett lågt startkapital, är enkel att odla och kan skördas hela året runt. Den används i många olika produkter, är hållbar och ersätter transfetter.
Dock, om det inte hanteras på rätt sätt, kan storskalig palmoljeproduktion ge upphov till avskogning och förlust av biologisk mångfald, bränder och koldioxidutsläpp, monokulturer, överdriven användning av bekämpningsmedel och markrättskonflikter med lokalbefolkningen.

Certifierad palmolja odlas på ett sätt som är bättre för natur, människor och djur, med skydd för värdefulla skogar och fokus på minskade sociala konflikter.

Lidl strävar efter att använda sig uteslutet av RSPO-certifierad palmolja och har som mål att bidra till en mer långsiktigt hållbar produktion av palmolja. Sedan 2014 innehåller våra egna svenska varor uteslutande palmolja och palmkärnolja som är certifierad enligt systemet för RSPO - Mass Balance. Lidls mål är att senast år 2017 skall alla ätbara produkter skall vara certifierad enligt systemet för segregerad RSPO (SG). För märkesvaror som inte går att äta försöker vi stegvis ställa om till RSPO – Mass Balance så längt som det är tekniskt möjligt. Miniminivå för icke ätbara produkter är RSPO Book & Claim.

RSPO, Roundtable on Sustainable Palm Oil, är en robust och transparent certifiering för ansvarfull odling av palmolja som tar hänsyn till miljö- och ekosystemspåverkanpåverkan, pesticidieanvädning, sociala och etiska rättigheter.

RSPO-standarden innehåller kriterier inom åtta olika huvudområden:
• transparens
• att följa lagar och regler
• långsiktigt hållbar ekonomi
• bruk av bästa arbetsmetoderna i odlingar och kvarnar
• miljömässig ansvarsfullhet och bevarande av naturresurser och biologisk mångfald
• ansvarsfull hantering av anställda
• ansvarsfull etablering av nya plantage
• arbete med ständiga förbättringar.

Är RSPO certifiering enbart en spårbarhet eller är det även en garanti för att skogen inte skövlas?
RSPO är en certifiering med krav på både spårbarhet och långsiktigt hållbarhet.
RSPO är uppdelad i fyra kategorier där man arbetar med olika grader av och spårbarhet och påverkansgrad.
Identity Preserverad, Segregation, Mass Balance och Book & Claim. Från och med 2017 tillkommer en certifieringsnivå – RSPO Next som ställer ännu tuffare krav både på odlingsnivå och genom hela värdekedjan.

Hur stor påverkan har Lidl på sina leverantörer för att de ska använda sig av hållbar palmolja i sin produktion?
Lidl ställer detta krav på samtliga av sina leverantörer direkt vid upphandling (RSPO-certifierad palmolja).

Hur ser Lidls policy ut kring palmolja och vad är målen?
Sedan 2014 innehåller Lidls egna svenska varor uteslutande palmolja och palmoljekärnolja som är certifierade enligt systemet för RSPO - Mass Balance.

Lidls mål är att senast år 2017 skall alla ätbara produkter skall vara certifierade enligt systemet för segregerad RSPO (SG). För märkesvaror som inte går att äta försöker vi stegvis ställa om till RSPO – Mass Balance så längt som det är tekniskt möjligt. Miniminivå för icke ätbara produkter är RSPO Book & Claim.

Frågor kring följande rapport:
(https://www.amnesty.org/en/latest/news/2016/11/palm-oil-global-brands-profiting-from-child-and-forced-labour/)

1. Täcker RSPO certifieringen även schysta arbetsvillkor och att barnarbete inte förekommer?
SVAR: Ja.

2. Har Lidl insyn i hur arbetsvillkoren ser ut och iså fall hur arbetar man för bättre villkor?
SVAR: Vi förlitar oss på RSPO-certifieringen och dess standard som även täcker dessa frågor. Certifieringen är dynamisk och genomgår kontinuerligt uppdateringar, uppstramningar och förbättringar.
Som medlem i RSPO utnyttjar Lidl internationellt sin röst under generalförsamlingar för at driva igenom positiva förändringar. Dessutom strävar vi efter att skapa dialog och nätverk med andra företag, ideella organisationer och europeiska initiativ för att gemensamt driva igenom förbättringar.

Med vänlig hälsning
Jens Pettersson
Lidl Kundenmanagment Inköp
Kvalitet@lidl.se



måndag 24 april 2017

E 211-svar

Idag fick jag svar på mitt mejl om konserveringsmedlet i sillen som jag skrev om. Jag kopierar in mitt mejl först och sedan svaret.

Hej, till påsk köpte jag er Brantevikssill som var väldigt god. När jag läste innehållet i den så hittade jag dock konserveringsmedlet E 211, som jag vet kan vara dåligt för hälsan. Finns det inget bättre konserveringsmedel att använda? Eller skulle det gå att göra sill utan?

Hälsningar Katharina Wallenborg


Svar:

Hej Katharina!

Tack för att du hör av dig!

Vi använder endast de tillsatser som är godkända av Livsmedelsverket.

Mat som inte konserveras på något sätt och som förvaras under längre tid blir till slut förstörd av bakterier, jästsvampar eller mögel. Även om livsmedlen förvaras kallt pågår förstörelseprocessen, om än långsammare.

Maten kan också bli direkt farlig att äta, eftersom såväl bakterier som mögel kan bilda gifter (toxiner) och dessa är doft och smaklösa.

Sill är en produkt som dessutom ska konsumeras kall och då är konserveringsmetod extra viktig.

E211 är natriumbensoat, den mest använda inom gruppen och det använder man även i hemmet vid exempelvis syltning.

Om du lägger in sill hemma går det bra att utesluta, om sillen ska konsumeras inom en inte alltför lång tid.


Välkommen att höra av dig till oss om du har några fler frågor eller funderingar!


Ha en fortsatt bra dag!

Med vänlig hälsning

Marie Engberg


De var snabba att svara och mejlet var trevligt, även om jag inte fick veta ifall det fanns något annat alternativ av konserveringsmedel som de skulle kunna använda.


torsdag 26 januari 2017

Äkta varas Årets matbluff

Ingen har väl missat den relativt nya tävlingen Årets matbluff? Där utses ett vinnande livsmedel som de röstande, alltså alla konsumenter som känner sig manade, får delta. Äkta vara listar fem olika kandidater och den här gången var det en tryffelsås som vann: https://news.cision.com/se/akta-vara/r/lallerstedts-tryffelbearnaise-blev-arets-matbluff,c2173288

Motiveringen är: "Nog för att tryffel är drygt, men mer än ett hundradels gram borde man kunna förvänta sig i en sås smaksatt med denna delikatess. De 0,005 procent som såsen innehåller borde närmast beskrivas som en gisslan, för att kunna säga att det är 'äkta tryffel' i, samtidigt som det mesta av smaken kommer från ett syntetiskt aromämne. En normalstor tryffel (50 gram) räcker med detta recept till ett helt ton sås. Att stjärnkocken Erik Lallerstedt kallar såsen för 'min finaste' och pryder dess förpackning med namn och bild, minskar inte direkt konsumentens förväntan. 'Bearnaisen' är dessutom gjord utan smör." Du kan läsa den i länken också där du får lite mer information.

Lallerstedt och hans försvarare påpekar att tryffel är så starkt så det till och med ger smak om ett livsmedel förvaras tillsammans med det, men jag måste säga att jag håller med Äkta vara här, 0,005 procent är ändå i minsta laget när såsen heter "Eriks finaste bearnaise tryffel". Den innehåller dessutom E-nummer, vilket inte en sådan här "fin" så borde ha. Men det är min uppfattning och jag tror att fler delar den.


måndag 8 februari 2016

Svar från Miljöpartiet

Hej igen! Det har gått ett tag sedan jag bloggade och under tiden som jag var bortrest så kom det ett svar från Miljöpartiet angående mat och E-nummer. Så här ser svaret ut:

Hej Katharina!

Tack för ditt mail och för dina synpunkter!

Här kan du läsa mer om Miljöpartiets matpolitik: http://www.mp.se/politik/mat-och-jordbruk

Med vänliga hälsningar

Joakim


Jag går in på den bifogade länken och försöker hitta det jag vill veta. Det är inte lätt att hitta svaren men jag hittade bland annat det här från en motion från 2009: "5. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om att begränsa onödiga tillsatser i skolmaten i enlighet med vad som anförs i motionen." Jag läser vidare och så här står det: "Nej till motioner om grundskolan (UbU8). Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om olika frågor inom skolpolitikens område. Skälet är utskottet inte vill föregripa det förslag till ny skollag som regeringen förväntas presentera för riksdagen under våren."

Jag mejlar på nytt för jag är nyfiken på vad som har hänt och även vad de gör nu när de för första gången sitter i en regering. Så jag kommer att skicka det här mejlet:

Hej och tack för svaret. Jag ser att ni för många år sedan motionerade om bland annat färre tillsatser i skolmaten. Hur gick det sedan? Undrar även om ni driver den frågan i regeringen och om ni generellt jobbar för förre tillsatser i olika livsmedel.

Hälsningar Katharina Wallenborg


Jag förstår verkligen inte varför det ska vara så svårt att bara svara rakt och enkelt, men det kanske kommer i nästa mejl.





onsdag 28 januari 2015

Positivt svar om hårt bröd

Vad roligt det är att få skriva sådana här blogginlägg som i dag. Det är så ofta som man gnäller över tillsatser och framställning av livsmedel och annat. Jag mejlade ju i går till Wasa om julknäckebrödet och redan i dag svarade de och så här ser vår konversation ut:

Hej,

Jag köpte ert goda julknäckebröd till jul och nu när jag tittar i innehållsförteckningen så ser jag att det finns palmolja bland ingredienserna. Jag antar att den är från sjysta odlingar, men vill ändå försäkra mig om det då jag är mån inte bara om att maten ska smaka gott, utan även inkräkta så lite som möjligt på miljön.

Hälsningar Katharina Wallenborg

Brukar du själv mejla eller ringa och ställa frågor förresten? Om inte, gör det; jag tror nämligen att det är det bästa sättet att påverka förutom att låta bli att köpa produkterna så klart, men bra livsmedel med tydlig information är vi nog många som vill ha, även när vi inte orkar läsa alla ingredienser på allt varje gång vi är till affären.


Hej Katharina,

Tack för ditt mail och din fråga. I de få Wasa knäckebröd där det används palmolja så görs detta på grund utav att det inte innehåller transfetter eller kolesterol och erbjuder en bättre smakstabilitet till produkten.

Sedan 2010 är Barilla/Wasa medlemmar i RSPO (Roundtable for Sustainable Palm Oil, www.rspo.org), en internationell organisation som definierar regler för att skydda miljön i produktionsområdena och intygar deras genomförande. Wasas försörjningskedja av palmolja är certifierad kompatibel med RSPO’s krav.
Du är välkommen att besöka vår hemsida www.barillagroup.com för mer information om våra projekt gällande hållbarhet.

Med vänliga hälsningar,

Konsumentkontakt
Jessica

Barilla Sverige AB
Konsul Lundströms väg 11 | 682 82 Filipstad | Sweden
Tel +46 590 18100 | Fax +46 590 18500

Barilla. The Italian Food Company. Since 1877.
www.barillagroup.com


Tack för svaret. Vad bra att ni använder den typen av olja. Jag tror att ni skulle tjäna på att skriva det på era förpackningar. Står man och väljer mellan två sorter och bara den ena är märkt så tar man ju hellre den.

Hälsningar Katharina Wallenborg


tisdag 12 augusti 2014

Rollokolamejl

Ibland tar det ett tag innan man får tummen ur, men nu har jag äntligen fått iväg ett mejl till tillverkaren av rollokola. Jag bloggade om dessa kolor den 28 juni, så jag antar att det var på tiden. Så här skrev jag:

Hej, jag har en fråga angående era rollokolor som för övrigt är mycket goda, men som har ett lite tråkigt innehåll. Går det inte att göra dem utan emulgeringsmedel och hur framställs det? Undrar också varför det är glukos i när det även är socker tillsatt, det borde ju räcka. Till sist: vad innehåller ingrediensen aromer?

Hälsningar Katharina Wallenborg


Nu är visserligen inte rollokola den största favoriten som jag har, men god är den och jag tackar inte nej. Däremot så kan innehållet få mig att tveka lite. Jag har dock en favorit bland kolor och det kanske är läge att se vad de innehåller, men risken är stor att jag inte blir nöjd. Den sorten är dessutom så god så jag inte kan låta bli att äta dem även om det skulle vara tillsatser som jag absolut inte vill ha. Det är ett dilemma detta med godis och tillsatser.