Vad är tillsatser?

Vi talar ofta om tillsatser i termen E-nummer och E betyder att tillsatsen har ett nummer godkänt av Europeiska unionen. Det är den så kallade EU-kommissionen som godkänner tillsatserna. Om inte kommissionen har godkänt dem så får de inte användas. Alla tillsatser är alltså godkända. Det är dock inte detsamma som att de alltid är ofarliga, men de flesta påverkar inte vår hälsa. Vidare så handlar det naturligtvis om i vilka mängder vi får dem i oss.

På Livsmedelsverkets sajt beskriver man tillsatser så här:

Tillsatser är ämnen som tillförs livsmedel för ett tekniskt ändamål och som normalt inte konsumeras som livsmedel i sig. Exempel på tillsatser är ämnen som:

Ökar hållbarheten - konserveringsmedel och antioxidationsmedel.
Påverkar konsistensen - emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel och förtjockningsmedel.
Påverkar smaken - sötningsmedel och smakförstärkare.
Ger färg till ett livsmedel - färgämnen.

Är du intresserad så gå in på sajten och läs mer: https://kontrollwiki.livsmedelsverket.se/artikel/138/tillsatser

Värt att komma ihåg är att bara för att en tillsats är godkänd så får den inte användas hur som helt. Den godkänns för vissa livsmedel bara. Kanske har du förresten undrat över varför vissa livsmedel har så många tillsatser och generellt kan man säga att ju mer processat det är, ju fler tillsatser. Så var lite uppmärksam när det är fler tillsatser än ingredienser, för sådant finns det många exempel på.

Inte bara tillsatser som kan vara ett problem

Nej, sannerligen inte, det finns mycket annat som kan vara ett problem med det som vi äter. Jag vill ju tro att min mat är säker och det är inte alls så att jag sitter och är stressad vid middagsbordet för att jag är rädd att jag får i mig gifter och annat. Vi måste ju äta och det är med mat som allt annat, är vi allt för oroliga så blir vi ju sjuka av den anledningen istället och hur sunt är det? Men en gnutta sunt ifrågasättande har jag tidigare sagt är bra och det håller jag fast vid. Jag är ju då och då in på Livsmedelsverkets sajt, men även andra ibland och jag läser om mat i tidningar och ser om det på TV, ja som många andra alltså.

Det händer även att jag går in på europeiska myndigheters sajter och jag gick nu in på EU:s sajt igen, för det var ett bra tag sedan. Där kan man läsa om deras förträfflighet när det gäller säkerheten angående djurhållning och livsmedelstillverkning. Man är ju nyfiken på vad de säger eftersom de står över våra egna myndigheter. De berättar att de agerar omedelbart och dessutom ordentligt om det kommer in larm om något som kan vara skadligt för vår hälsa. Det är en trygghet för oss konsumenter tillika medborgare i denna stora organisation. Jag litar dessutom på att det stämmer och jag har ingen anledning att tro att de inte skulle göra det. Vi vet vid större händelser att myndigheterna har reagerat med kraft.

Men... Jo, det brukar ofta komma ett "men" här på bloggen, så blir jag lite orolig över den här formuleringen: "EU har ett system för snabb varning – Rasff – för att skydda oss mot produkter som inte uppfyller EU:s regler för säkra livsmedel. Systemet varnar också om livsmedel innehåller förbjudna ämnen eller för höga halter av särskilt farliga ämnen, t.ex. rester av veterinärläkemedel i kött eller cancerframkallande färgämnen i livsmedel." Det här är naturligtvis otroligt viktigt och även här känner jag en viss trygghet då inga stora mängder av något hälsovådligt får förekomma, men, jag blir ändå orolig när man skriver "för höga halter". Varför tillåter man några halter alls? Sannolikt så är det så att det är svårt att garantera att det inte finns några restprodukter i ett livsmedel, fast själv så tänker jag osökt på all antibiotika som pumpas in i även friska djur. Jag tänker även på om cancerframkallande färgämnen ska vara tillåtna alls. Varför i hela friden ska vi byta färg på maten? Fundera över det här, är det sunt egentligen? Jag tycker inte det och jag funderar på hur man kan göra för att påverka mer. Jag har försökt så länge men det är så svårt trots att jag får känslan av att vi är många som delar uppfattningen att matindustrin i mångt och mycket inte är sund. Slutsats: vi behöver bli fler och vi behöver skrika högre!

Frågor och svar om E-nummer

Tidigare den här månaden så skrev jag till en av våra större livsmedelstillverkare och frågade följande:

Hej,

Jag handlar en hel del av era egna varor, men vissa undviker jag och då på grund av olika E-nummer. En del av hälsoskäl, andra av princip och etik då jag inte vill betala för annat än naturliga ingredienser. Hur resonerar ni som livsmedelstillverkare då väldigt många produkter har både en och flera tillsatser som borde kunna uteslutas? Jobbar ni för att minska tillsatserna? Som bekant så finns det väldigt lite kunskap om samverkanseffekten och det är en stor anledning att dra ner på sådant som kan ersättas av det naturliga anser jag, vad säger ni om det resonemanget? Håller ni med?

Hälsningar Katharina Wallenborg

Idag fick jag svar och det ser ut så här:

Hej Katharina!

Tack för ditt mejl.

Jag vill börja med att försäkra att våra produkter endast innehåller tillsatser som är tillåtna inom EU och Sverige.
Därmed litar vi på den bedömning om tillsatsernas hälsoeffekter som Livsmedelsverket och centrala Europeiska livsmedelsmyndigheter gjort. Skulle nya rekommendationer komma från myndigheterna, kommer vi på nytt att ta ställning till vilka tillsatser vi vill använda.

Vi deklarerar alla tillsatser på produkternas etikett, för att varje konsument själv ska veta vad som finns i maten och därmed kunna ta ställning.

Frågan kring tillsatser är berättigad och i dagens debatt kring E-nummer så pågår definitivt en förändring på området. Frågan är dock mer komplex än så. Vissa av tillsatserna är nödvändiga för att säkra produktens kvalitet ur hälsosynpunkt. Extra viktigt då vissa produkter ska konsumeras kalla.

Till viss del är det så, att industriellt tillverkad mat, måste innehålla en del tillsatser för att hållbarheten ska vara så lång att maten kan transporteras och lagras innan den når alla landets butiker. Smak, lukt, konsistens och utseende ska också bli det förväntade och vara desamma fram till sista hållbarhetsdagen. Varje tillsats har en funktion, annars skulle den inte finnas där. Samtidigt arbetar man mycket med förpackningsteknik, främst då det gäller kylvaror.

Vi arbetar ständigt med att anpassa sortimentet och varornas innehåll efter vad konsumenterna efterfrågar.

Önskar dig en fin vecka!


Med vänlig hälsning

Gabrielle Holmberg

XXX Konsumentkontakt

Svaret är ganska utförligt, men kommenterar inte samverkanseffekten och jag skulle gilla om industrin själv vore lite mer ifrågasättande; bara för att tillsatserna är godkända så är det inte samma som att de är harmlösa. Nu håller jag visserligen med till viss del: är de av EU godkända så ska de vara säkra, men lite kritiskt tänkande skadar aldrig.

Före detta olagliga fosfater

Säkert har du stött på fosfater i flera av de livsmedel som du äter. Det finns flera olika sådana som är godkända som tillsatser och E 450 och E 451 är två av dem. Innan vi gick med i EU så var de förbjudna i Sverige, men nu ser Livsmedelsverket dessa som tillräckligt harmlösa för att inte vara något problem att ha som godkänt E-nummer. Inte för att de kan bestämma ditten och datten då EU är den stora maktfaktorn, men de skulle kunna göra väsen av det om de ville.

Hur som helst så ramlade jag på en artikel i dagens SvD när jag skulle kolla lite om fosfor, så jag rekommenderar dig att läsa den om du inte redan har gjort det: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/fosfat-ett-underskattat-hot_8804828.svd Dock är det för mig en motsättning att man drabbas på grund av låg inkomst. Snabbmat är mycket dyrare än hemlagat, så det är uppenbarligen något annat som gör att vissa får i sig för stora mängder, men så här skriver man alltid tyvärr. Däremot så är artikeln i övrigt väldigt informativ.

Snälla konsument, hjälp till att ifrågasätta. Självklart så kan vi låta bli att äta sådant som vi inte vill ha, men när mer eller mindre all mat är proppfull med diverse tillsatser så finns det inte ens alternativ ibland att välja. Vi ska betala för mat, inte kemiska E-nummer framtagna på laboratorier.

Vin och dess tillsatser

Ja det finns väl ingen svensk som har missat vindebatten som rasar för tillfället. Det är bra att diskussionen nu äntligen förs tycker jag och att den här frågan har kommit i fokus och jag måste säga att jag har nog varit lite naiv för egen del när det gäller vad vin egentligen innehåller mer än vindruvor. Vid några tillfällen så har jag bloggat om vin, men det har väl inte blivit någon djupdykning tyvärr och det som jag har fått fram har inte gjort att jag har haft anledning att tro att det är så illa så att det är tillsatserna och inte alkoholen som ger vissa baksmälla!

På Systembolagets sajt kan man läsa att det är EU som reglerar tillsatserna och så är det ju för alla livsmedel. Alltså inget märkligt med det. Problemet är väl snarare bristen på krav att redovisa innehållet. Det skiljer sig mot andra livsmedel vilket är obegripligt. Visst kan någon mena att vin inte är mat och kan uteslutas ur "kosten" och det är så klart sant, men vi behöver inte snickers, sockerdricka, mjölkchoklad eller citronrån heller. Fast vi kanske vill äta och dricka det ibland, för att vi tycker att det är gott och för att vi behöver få unna oss sådant som vi gillar ibland. Alla livsmedel ska vara säkra för oss, inte bara vissa och alla ska enligt min mening ha en innehållsförteckning på förpackningen.

Enligt Systembolaget så ser man inom EU över just ovanstående och vi är nog många som hoppas på att kraven ska höjas och att inte gränsen för att behöva deklarera innehållet ska gå vid 2,25 procents alkoholhalt. Det kan ju faktiskt vara så att man får större problem än "baksmälla" och verkligen åker på en större allergireaktion och så ska det självklart inte behöva vara.