Sent omsider har jag tittat igenom alla partiledartalen från Almedalsveckan. Inte för att jag trodde att maten skulle få något utrymme, men hoppas kan man alltid då det är något som berör oss alla och är en viktig fråga, men inte ett enda ord från någon. Trist. Jag ska givetvis vara rättvis och det blir så klart mer övergripande, men alla bestämmer själva vad som ska sägas och nog borde man ha kunnat få in det någonstans i något sammanhang. Men det är bara att ligga på och försöka påverka i vardagen, både handlare och politiker och alla andra som är involverade i vad vi äter. För vi ska ha tillgång till så bra mat som möjligt.
Det må ha pratats om allt möjligt utom mat i Almedalen, men här på bloggen lovar jag att fortsätta och även rapportera från de politiska partierna.
lördag 27 juli 2019
onsdag 17 juli 2019
Svarta eller gröna oliver
Gillar du oliver så har du med all säkerhet testat både svarta med och utan kärnor, bara för att omgående komma fram till att de urkärnade smakar ... Ja vad smakar de egentligen? Inte speciellt mycket faktiskt. Varför? Jo de är inte svarta egentligen utan gröna som färgas. Att vänta på att de ska bli svarta av sig själva kostar pengar, så man tillsätter alltså svart färg till gröna oliver och säljer dem som svarta.
Vad man mer gör är lägga dem i vatten- och saltbad med tillsatt natriumhydroxid, eller lut om man så vill. Det görs för att få bort den bittra smaken på dem. Efter det så syrabehandlas de. Sedan tillsätts alltså E 579, järnglukonat, för att färgen ska stabiliseras. Lockande, eller hur? Nej inte direkt va. Hur många är ens medvetna om detta när de äter de billiga oliverna i sallader och på pizza?
Jag vet att det är lite pyssel att kärna ur de svarta oliverna om man vill ha dem i maten, men det är väl värt det. Oliver är egentligen väldigt goda, men då ska de ha mognat innan de äts och de ska inte vara badade i lut.
Vad man mer gör är lägga dem i vatten- och saltbad med tillsatt natriumhydroxid, eller lut om man så vill. Det görs för att få bort den bittra smaken på dem. Efter det så syrabehandlas de. Sedan tillsätts alltså E 579, järnglukonat, för att färgen ska stabiliseras. Lockande, eller hur? Nej inte direkt va. Hur många är ens medvetna om detta när de äter de billiga oliverna i sallader och på pizza?
Jag vet att det är lite pyssel att kärna ur de svarta oliverna om man vill ha dem i maten, men det är väl värt det. Oliver är egentligen väldigt goda, men då ska de ha mognat innan de äts och de ska inte vara badade i lut.
fredag 12 juli 2019
Matsvinn i Sverige
Det här är en ständigt aktuell fråga, så även om jag har bloggat om matsvinn några gånger tidigare så känns det som att man inte nog kan trycka på hur viktigt det är att tänka på vad vi kan äta och inte kasta. Vissa saker är svåra att förstå, och att människor kastar så mycket mat är en av dem. Givetvis så tar vi alla det säkra före det osäkra och ingen vill bli sjuk av det vi äter. Men det är en sak, det andra är ren nojighet eller överdriven rädsla. Sådant kan man jobba bort. Det tjänar både den privata ekonomin och miljön på.
Det där med pengar borde vara en större drivkraft för oss, för vem vill inte ha mer av den varan. Visste du att ett hushåll kan spara mellan 3 000 - 6 000 kronor om året (Livsmedelsverket) på att ta tillvara sina matrester och att inte köpa på sig mer än man äter och dricker? Det är dessutom för många i underkant och ofta kan vi spara ännu mer pengar. Det är något att fundera över när vi tycker att det är för mycket månad jämfört med pengar.
Tänk på att också ha kallt i kylskåpet, 4 grader rekommenderas. Då håller mycket av dina livsmedel i flera dagar till. Lär dig mer om hur du tar tillvara på matrester. Kanske kan de till och med bli till nya maträtter. Det finns massor som man kan göra. Bland annat har Livsmedelsverket en hel del tips kring hur man sparar pengar och miljö. https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/miljo/ta-hand-om-maten-minska-svinnet/tips-minska-matsvinnet Lycka till!
Det där med pengar borde vara en större drivkraft för oss, för vem vill inte ha mer av den varan. Visste du att ett hushåll kan spara mellan 3 000 - 6 000 kronor om året (Livsmedelsverket) på att ta tillvara sina matrester och att inte köpa på sig mer än man äter och dricker? Det är dessutom för många i underkant och ofta kan vi spara ännu mer pengar. Det är något att fundera över när vi tycker att det är för mycket månad jämfört med pengar.
Tänk på att också ha kallt i kylskåpet, 4 grader rekommenderas. Då håller mycket av dina livsmedel i flera dagar till. Lär dig mer om hur du tar tillvara på matrester. Kanske kan de till och med bli till nya maträtter. Det finns massor som man kan göra. Bland annat har Livsmedelsverket en hel del tips kring hur man sparar pengar och miljö. https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/miljo/ta-hand-om-maten-minska-svinnet/tips-minska-matsvinnet Lycka till!
tisdag 18 juni 2019
Fussili med lax & spenat
Brukar du köpa färdigrätter? Då kanske du redan har koll på innehållet i dem. Jag köper dem i princip aldrig, men häromdagen gjorde jag det. Det blev en fryst pastarätt som skulle ligga i en krämig sås. Krämig kanske var att ta i, men sås var det och smaken var väl godkänd. Men lite extra kryddor behövdes trots allt. Innehållet var långt och inte helt till belåtenhet. Varför ska det exempelvis vara glukossirap i? Eller modifierad stärkelse, något som tillsätts för att spara pengar och snåla på råvaror. På Äkta varas sajt beskrivs hur den tas fram:
"Vanlig majsstärkelse blandas i en jättelik reaktortank med propylenoxid – som är en petroleumprodukt framställd av naturgas, klor och lut eller saltsyra – tillsammans med fosforoxiklorid, en vätska som är så lättflyktig och reaktionsbenägen att den måste hanteras med största försiktighet. Denna kemikalie, som även används vid tillverkning av bekämpningsmedel, reagerar våldsamt i kontakt med vatten och bildar saltsyra och fosforsyra samtidigt som stärkelsemolekylerna i majsen förändras och kloreras. Om den modifierade stärkelsen dessutom ska blekas, vilket kan behövas om den ska nyttjas som ljus fyllning i vissa livsmedel, behandlas den nu med exempelvis svavelsyra. Det färdiga resultatet av dessa processer är en flytande substans som renas från sina kemikalier och sprejas in i gigantiska tankar för att där snabbtorkas till det pulver som levereras till livsmedelsindustrin och hamnar i Ninas frukostyoghurt, salladsdressing och fiskgratäng."
Inte speciellt lockande eller hur, än mindre med tanke på att den inte är nödvändigt utan enbart ett sätt att slippa riktiga ingredienser, eller slippa använda dem i tillräcklig omfattning. Men jag ska lista allt som var i den lilla rätt jag köpte.
Ingredienser:
pasta 40 % (vatten, durumvetemjöl)
grädde (12 %)
vatten
lax (Salmo salar) 10 %
spenat 8 %
orangea morötter 5 %
gula morötter 5 %
vitt vin
schalottenlök
skummjölkspulver
rapsolja
dill 0,7 %
fiskbuljong (glukossirap, salt, fiskpulver, rapsolja, lök, kryddor)
salt
modifierad majsstärkelse,
vitlök
grönsaksbuljong (salt, glukossirap, grönsakspulver, socker, solrosolja, kryddor)
peppar
muskotnöt
Nja, jag tror jag avstår fortsättningsvis...
"Vanlig majsstärkelse blandas i en jättelik reaktortank med propylenoxid – som är en petroleumprodukt framställd av naturgas, klor och lut eller saltsyra – tillsammans med fosforoxiklorid, en vätska som är så lättflyktig och reaktionsbenägen att den måste hanteras med största försiktighet. Denna kemikalie, som även används vid tillverkning av bekämpningsmedel, reagerar våldsamt i kontakt med vatten och bildar saltsyra och fosforsyra samtidigt som stärkelsemolekylerna i majsen förändras och kloreras. Om den modifierade stärkelsen dessutom ska blekas, vilket kan behövas om den ska nyttjas som ljus fyllning i vissa livsmedel, behandlas den nu med exempelvis svavelsyra. Det färdiga resultatet av dessa processer är en flytande substans som renas från sina kemikalier och sprejas in i gigantiska tankar för att där snabbtorkas till det pulver som levereras till livsmedelsindustrin och hamnar i Ninas frukostyoghurt, salladsdressing och fiskgratäng."
Inte speciellt lockande eller hur, än mindre med tanke på att den inte är nödvändigt utan enbart ett sätt att slippa riktiga ingredienser, eller slippa använda dem i tillräcklig omfattning. Men jag ska lista allt som var i den lilla rätt jag köpte.
Ingredienser:
pasta 40 % (vatten, durumvetemjöl)
grädde (12 %)
vatten
lax (Salmo salar) 10 %
spenat 8 %
orangea morötter 5 %
gula morötter 5 %
vitt vin
schalottenlök
skummjölkspulver
rapsolja
dill 0,7 %
fiskbuljong (glukossirap, salt, fiskpulver, rapsolja, lök, kryddor)
salt
modifierad majsstärkelse,
vitlök
grönsaksbuljong (salt, glukossirap, grönsakspulver, socker, solrosolja, kryddor)
peppar
muskotnöt
Nja, jag tror jag avstår fortsättningsvis...
tisdag 11 juni 2019
Matsvinn och givmildhet
Här är ännu ett fint exempel på hur man kan bry sig om både människor och miljö samtidigt och göra en god insats för dem som behöver det. En ICA-handlare skänker mat som är på väg att gå ut i datum. Kanske hade det varit enklare att bara kasta den, men matsvinn är något som till varje pris ska undvikas och man önskar att fler tog fasta på det. Läs artikeln här: https://www.aftonbladet.se/svenskahjaltar/a/8mXPdr/matsvinnet-blev-deras-raddning--efter-tuffa-tiden
Men även att sälja till ett lägre pris är lovvärt, för alla kanske inte vill hämta en matkasse som skänks bort och även de som inte har det lika knapert är säkert tacksamma om de kan spara några kronor. Matkostnaderna är trots allt en stor post för människor. Vidare så finns det något annat positivt i att det görs artiklar om matsvinn och vad man kan göra för att minska eller undvika det. Det ökar nämligen kunskap om att mat sällan är så dålig så att den bör kastas.
Men även att sälja till ett lägre pris är lovvärt, för alla kanske inte vill hämta en matkasse som skänks bort och även de som inte har det lika knapert är säkert tacksamma om de kan spara några kronor. Matkostnaderna är trots allt en stor post för människor. Vidare så finns det något annat positivt i att det görs artiklar om matsvinn och vad man kan göra för att minska eller undvika det. Det ökar nämligen kunskap om att mat sällan är så dålig så att den bör kastas.
torsdag 6 juni 2019
Sverigedemokraternas motion om färre tillsatser i maten
Jag har skrivit några gånger om en motion som SD la för länge sedan som rörde att ta bort onödiga tillsatser i vår mat. Eftersom jag trots två mejl till motionsställaren inte fick något svar om vad som hade hänt, så skrev jag till sist direkt till partiet. Nu gick det snabbare och jag fick veta att den, plus en tidigare i samma anda, blev nedröstad. Det är för mig obegripligt eftersom det i motionen inte fanns något som borde ha gjort att ingen ville jobba vidare i den andan. Däremot så bevisar det vad jag många gånger har berört här i bloggen: matfrågor är en lågstatusfråga.
Jag vet det av erfarenhet då jag under åratal som kommunalråd med folkhälsa som ansvar stångade pannan blodig för att bland annat förbättra maten i kommunen. Det är inte alls samma sak som att den var vare sig smaklös eller dålig på det stora hela, vi har till och med skolkök som har fått fina utmärkelser och verkligen gör vad de kan för det här, men generellt så är engagemanget för lågt. Det gäller både hos anställda och politiker. Säkerligen skulle många hävda motsatsen eftersom det samtidigt finns de som brinner för det här precis, som jag, problemet är att vi är i minoritet. Så på ett vis så är jag inte förvånad alltså över riksdagens ställningstagande. Men jag kommer aldrig att förstå vad som driver dem som jobbar emot något som är bra.
Jag kommer fortsätta följa riksdagens arbete och jag vet att det finns politiker i andra partier också som driver det här och det har jag också bloggat om, men det är alldeles uppenbart att det inte räcker. Sannolikt är det så att det är enskilda folkvalda som jobbar hårt, men det är svårt att få med sig hela partiet.
Jag vet det av erfarenhet då jag under åratal som kommunalråd med folkhälsa som ansvar stångade pannan blodig för att bland annat förbättra maten i kommunen. Det är inte alls samma sak som att den var vare sig smaklös eller dålig på det stora hela, vi har till och med skolkök som har fått fina utmärkelser och verkligen gör vad de kan för det här, men generellt så är engagemanget för lågt. Det gäller både hos anställda och politiker. Säkerligen skulle många hävda motsatsen eftersom det samtidigt finns de som brinner för det här precis, som jag, problemet är att vi är i minoritet. Så på ett vis så är jag inte förvånad alltså över riksdagens ställningstagande. Men jag kommer aldrig att förstå vad som driver dem som jobbar emot något som är bra.
Jag kommer fortsätta följa riksdagens arbete och jag vet att det finns politiker i andra partier också som driver det här och det har jag också bloggat om, men det är alldeles uppenbart att det inte räcker. Sannolikt är det så att det är enskilda folkvalda som jobbar hårt, men det är svårt att få med sig hela partiet.
tisdag 4 juni 2019
Intervju med Fika Swedish Kitchen
Nej, jag brukar inte göra intervjuer på bloggen och det här är faktiskt första gången, men någon gång ska ju vara det också. För inte så länge sedan var jag i Sydney i Australien och där finns ett svenskt fikaställe som heter Fika Swedish Kitchen. Är ni i krokarna så gör ett besök.
Läs min intervju här:
Svensk fika i Australien
Är du svensk och bor i Sydney, Australien är det inte osannolikt att du har besökt Fika Swedish Kitchen, eller kanske det rent av är ett av dina stamställen, för här satsar man inte bara på att besökarna ska få en god fika, utan också att vara en samlingsplats för framför allt just svenskar. Men de flesta av oss som varit där är vanliga turister och självklart är alla välkomna och fiket är mycket populärt.
På en tvärgata till butiksgatan The Corso i stadsdelen Manly, med adress 5 b Market Lane, ligger Fika Swedish Kitchen. Skylten – en liten vid kvadratisk sådan, med gula kanter – är ganska liten och stället ger ett enkelt och nästan lite rörigt intryck med de fyra små borden utanför lokalen på gatan. Där inne är det större och köket, som man som gäst ser in i, är modernt och här är det fullt av aktivitet. Nästan alla bord är upptagna och det finns en puls utan att det känns stressigt, och atmosfären är trevlig.
Stället drivs av tre kvinnor och de slog upp dörrarna för ungefär 5½ år sedan. Vännerna Sophie, Linda och Diana hade redan bott i Sydney i flera år när de bestämde sig för att öppna fiket, vilket faktiskt var ett ställe som de själva som svenska invandrare hade saknat. Efter att de till slut slog upp dörrarna till Fika Swedish Kitchen har de haft fullt upp för hit kom gästerna direkt, då det utöver att det är gott också är en härlig atmosfär. Utöver det som serveras finns också en viss försäljning av sådant de importerar från Sverige och det är livsmedel så som senap, saft, Ahlgrens bilar och en del annat som man kan känna begär efter som immigrant down under.
– Första åren vi bodde i Sydney saknade vi fikakulturen, det svenska köket och traditionerna och drömde om en svensk mötesplats. Vi undrade hur det kom sig att de fanns så många svenskar i Sydney men ingenstans att gå och uppleva svensk matkultur. Den är ju så rik och spännande. Över en fika bestämde vi oss för att sluta drömma och börja resan mot att öppna Sydneys första Svenska café, säger Sophie Curl som jag träffar i hennes och vännernas mysiga café.
Jag har tagit mig hit med färja från Circular Quay i centrala Sydney. Här ligger en liten hamn inte långt bort från det berömda operahuset. Man kan välja på snabbgående färja eller en lite långsammare och har man ingen brådska så är den långsamma att rekommendera för det är en härlig tur ut till det vackra Manly.
– Manly har alltid haft en kär plats i våra hjärtan. Det var hit vi först kom och bosatte oss och det var här våra vägar möttes. Att lockas till de vackra stränderna, vänliga människorna och den avslappnade atmosfären var vi inte ensamma om. Den charmiga surforten är ett populärt resmål bland svenskar och för många blev semestern en förlängd, ibland livslång vistelse. Så det kändes naturligt att öppna vårt svenska café i just Manly. Vi hittade en fantastisk lokal i en smal mysig gränd intill ett trevligt torg och ett kvarter från den turistiga gatan The Corso, och så bar det av, fortsätter Sophie.
Men ett café kan vara mer än kakor och mat, och med våra traditioner finns det mycket att samlas kring. Det har Fika Swedish Kitchen tagit fasta på. Är man dessutom i minoritet så kan det betyda väldigt mycket att träffa landsmän och få fira traditionellt och samtidigt prata med varandra på sitt modersmål.
– Sverige har en sådan rik matkultur så det finns mycket för oss att fira. Varje år anordnar vi både midsommar, kräftskiva, lucia och julbord på fika. Det är roligt att se att traditionerna inte bara lockar svenskar utan människor från hela världen. Men framför allt för svenskar så betyder det mycket – att få träffa andra svenskar när hemlängtan är som störst, få visa vänner en del av sin kultur och få återuppleva gamla minnen, menar Sophie.
Här finns kanelbullar, toast Skagen, köttbullar med lingonsylt och ett antal rätter till, men inte för många, det är inte kvantiteten som är det vikigaste. Det som serveras håller hög kvalitet och att begränsa menyn gör att det är möjligt. Än så länge finns dock inte den svenska klassikern smörgåstårta att beställa, men rätten finns på önskelistan och man jobbar på det.
Menyn är viktig och den är i ständig utveckling även om vissa klassiker säkert blir långlivade. Den ska naturligtvis inte bara locka svenskar, och det är så klart roligt om även australiensarna själv vågar prova våra rätter och helst uppskatta också dem.
– Med en varierande och unik meny hoppas vi överraska och uppfylla. Vi blandar svenska klassiker med helt nya kreationer. Vår inspiration hämtar vi från de senaste mattrenderna i Australien och Sverige men även världen över. Ibland har vi undvikit en klassiker med rädsla för att chocka Australierna för mycket. Sillen är ett sådant exempel – det tog oss fyra år innan vi vågade bjuda på en klassisk sillmacka. Till vår förvåning visade den sig bli en av favoriterna både bland svenskar och icke svenskar. Sen dess har vi försökt att inte ha förutfattade meningar. Vår erfarenhet visar att Sydneyborna älskar att prova nya matkulturer och det svenska köket är inget undantag, avslutar Sophie vårt möte.
När jag till sist går därifrån har jag förutom en upplevelse jag kommer ta med mig hem som ett fint semesterminne, även fått med mig receptet på deras populära kanelbullar. Bosatt i Australien eller inte, vem kan tacka nej till dessa bakverk?
Läs min intervju här:
Svensk fika i Australien
Är du svensk och bor i Sydney, Australien är det inte osannolikt att du har besökt Fika Swedish Kitchen, eller kanske det rent av är ett av dina stamställen, för här satsar man inte bara på att besökarna ska få en god fika, utan också att vara en samlingsplats för framför allt just svenskar. Men de flesta av oss som varit där är vanliga turister och självklart är alla välkomna och fiket är mycket populärt.
På en tvärgata till butiksgatan The Corso i stadsdelen Manly, med adress 5 b Market Lane, ligger Fika Swedish Kitchen. Skylten – en liten vid kvadratisk sådan, med gula kanter – är ganska liten och stället ger ett enkelt och nästan lite rörigt intryck med de fyra små borden utanför lokalen på gatan. Där inne är det större och köket, som man som gäst ser in i, är modernt och här är det fullt av aktivitet. Nästan alla bord är upptagna och det finns en puls utan att det känns stressigt, och atmosfären är trevlig.
Stället drivs av tre kvinnor och de slog upp dörrarna för ungefär 5½ år sedan. Vännerna Sophie, Linda och Diana hade redan bott i Sydney i flera år när de bestämde sig för att öppna fiket, vilket faktiskt var ett ställe som de själva som svenska invandrare hade saknat. Efter att de till slut slog upp dörrarna till Fika Swedish Kitchen har de haft fullt upp för hit kom gästerna direkt, då det utöver att det är gott också är en härlig atmosfär. Utöver det som serveras finns också en viss försäljning av sådant de importerar från Sverige och det är livsmedel så som senap, saft, Ahlgrens bilar och en del annat som man kan känna begär efter som immigrant down under.
– Första åren vi bodde i Sydney saknade vi fikakulturen, det svenska köket och traditionerna och drömde om en svensk mötesplats. Vi undrade hur det kom sig att de fanns så många svenskar i Sydney men ingenstans att gå och uppleva svensk matkultur. Den är ju så rik och spännande. Över en fika bestämde vi oss för att sluta drömma och börja resan mot att öppna Sydneys första Svenska café, säger Sophie Curl som jag träffar i hennes och vännernas mysiga café.
Jag har tagit mig hit med färja från Circular Quay i centrala Sydney. Här ligger en liten hamn inte långt bort från det berömda operahuset. Man kan välja på snabbgående färja eller en lite långsammare och har man ingen brådska så är den långsamma att rekommendera för det är en härlig tur ut till det vackra Manly.
– Manly har alltid haft en kär plats i våra hjärtan. Det var hit vi först kom och bosatte oss och det var här våra vägar möttes. Att lockas till de vackra stränderna, vänliga människorna och den avslappnade atmosfären var vi inte ensamma om. Den charmiga surforten är ett populärt resmål bland svenskar och för många blev semestern en förlängd, ibland livslång vistelse. Så det kändes naturligt att öppna vårt svenska café i just Manly. Vi hittade en fantastisk lokal i en smal mysig gränd intill ett trevligt torg och ett kvarter från den turistiga gatan The Corso, och så bar det av, fortsätter Sophie.
Men ett café kan vara mer än kakor och mat, och med våra traditioner finns det mycket att samlas kring. Det har Fika Swedish Kitchen tagit fasta på. Är man dessutom i minoritet så kan det betyda väldigt mycket att träffa landsmän och få fira traditionellt och samtidigt prata med varandra på sitt modersmål.
– Sverige har en sådan rik matkultur så det finns mycket för oss att fira. Varje år anordnar vi både midsommar, kräftskiva, lucia och julbord på fika. Det är roligt att se att traditionerna inte bara lockar svenskar utan människor från hela världen. Men framför allt för svenskar så betyder det mycket – att få träffa andra svenskar när hemlängtan är som störst, få visa vänner en del av sin kultur och få återuppleva gamla minnen, menar Sophie.
Här finns kanelbullar, toast Skagen, köttbullar med lingonsylt och ett antal rätter till, men inte för många, det är inte kvantiteten som är det vikigaste. Det som serveras håller hög kvalitet och att begränsa menyn gör att det är möjligt. Än så länge finns dock inte den svenska klassikern smörgåstårta att beställa, men rätten finns på önskelistan och man jobbar på det.
Menyn är viktig och den är i ständig utveckling även om vissa klassiker säkert blir långlivade. Den ska naturligtvis inte bara locka svenskar, och det är så klart roligt om även australiensarna själv vågar prova våra rätter och helst uppskatta också dem.
– Med en varierande och unik meny hoppas vi överraska och uppfylla. Vi blandar svenska klassiker med helt nya kreationer. Vår inspiration hämtar vi från de senaste mattrenderna i Australien och Sverige men även världen över. Ibland har vi undvikit en klassiker med rädsla för att chocka Australierna för mycket. Sillen är ett sådant exempel – det tog oss fyra år innan vi vågade bjuda på en klassisk sillmacka. Till vår förvåning visade den sig bli en av favoriterna både bland svenskar och icke svenskar. Sen dess har vi försökt att inte ha förutfattade meningar. Vår erfarenhet visar att Sydneyborna älskar att prova nya matkulturer och det svenska köket är inget undantag, avslutar Sophie vårt möte.
När jag till sist går därifrån har jag förutom en upplevelse jag kommer ta med mig hem som ett fint semesterminne, även fått med mig receptet på deras populära kanelbullar. Bosatt i Australien eller inte, vem kan tacka nej till dessa bakverk?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)