Tillsatser som kan vara cancerogena och sojalecitin

Kan tillsatser vara cancerogena och tillåts de i så fall? Det finns ju tillsatser som har visat sig vara det i djurförsök, men som ändå är godkända, något som Livsmedelsverket säger att det inte förekommer. Jag kopierar ett brev från dem som jag har lagt ut här tidigare:

Hej,

Här kommer sent omsider svar på frågan när det gäller hälsorisker.

Alla livsmedelstillsatser som godkänts i Europa, inklusive klumpförebyggande medel, får ett E-nummer för att visa att det är en godkänd och säker tillsats. För att en tillsats ska godkännas krävs således en omfattande dokumentation som visar att den inte är skadlig att äta. Bland de studier som är ett absolut krav är tex cancerstudier i djur. Vid minsta misstanke om cancerrisk godkänns inte tillsatser. I de guidelines som företag är skyldiga att följa för ansökan om godkännande av tillsatser ingår ett stort antal studier på celler och djur, inkl cancerstudier. Dessa studier måste göras för alla tillsatser för att visa att de inte innebär någon hälsorisk för konsumenter. Du kan gå in på EFSAs hemsida och titta i utvärderingar av olika tillsatser vilken omfattande säkerhetsdokumentation som faktiskt krävs för att en tillsats ska godkännas. Förutom dessa krav ställs en mängd andra krav av teknisk natur, tex renhet, egenskaper och stabilitet, samt hur den fungerar i livsmedlen.

Hälsningar

Nils-Gunnar Ilbäck

Att jag ramlade på detta berodde på att jag började kika efter svaret från ministerrådet, vilket jag skrev om igår. Jag hade visst fått svar, men det visade sig att personen som jag skickat till var från Livsmedelsverket och ingick i en arbetsgrupp som hade ett uppdrag åt ministerrådet. Hon i sin tur hänvisade vidare och jag fick alltså svar, men inte från rådet och jag kopierar in det igen:

Hej,
Lecitin är vanligt förekommande i naturen både i djur och växter, och finns i alla celler. Vanliga källor för framtagande av lecitin är ägg och sojabönor. Det är ett fosfor- och kvävehaltigt fettämne som tas fram genom extraktion med alkohol som sedan indunstas och renas. Huvuddelen av lecitin som tas fram är faktiskt en biprodukt när man utvinner olja ur sojabönor. Vid dessa processer används således alkohol och eter som effektivt tas bort i reningsprocessen. Man har dessutom en noggrann teknologisk kravspecifikation på produkten, alltså krav på renhet, för tex toluene–olösligt material, syra och peroxid värden, olika tungmetalller som exv arsenik, bly, kvicksilver. Att renhetskrav uppfylls kontrolleras noga och fortlöpande vid tillverkning av alla tillsatser, inklusive lecitin.

Den allmänna och vetenskapligt baserade bedömningen är att, för människor som inte är allergiska för soja eller ägg är lecitin en säker livsmedelstillsats. Man har alltså i den omfattande säkerhetsvärdering som gjorts för lecitin, och som görs för alla livsmedelstillsatser, inte funnit några negativa hälsoeffekter och man har därför inte heller satt något ADI- (Acceptabelt Dagligt Intag) värde för lecitin. Vidare har detta lett till att man inte har någon mängdbegränsning i användningen annat än den som gäller för quantum satis tillsatser.

När det gäller framställningsmetoden är det mycket riktigt så att det kan vara svårt att få fram den exakta teknologiska metoden eftersom den till varierande omfattning kan vara industriskyddad. Vad som är viktigt att veta är att när en tillsats godkänns ingår även en utvärdering av metoden för framställning, samt eventuella risker med att ämnen som ingår i processen skulle kunna komma med till den färdiga produkten. Vi har idag en europeisk myndighet EFSA (European Food Safety Authority) som ansvarar för all livsmedelssäkerhet, inklusive godkännanden av livsmedelstillsatser. Alla utvärderingar som görs publiceras i omfattande rapporter som kan hittas på EFSAs hemsida. Vill man veta mer om enskilda ämnen, utvärderingar och framställning finns här mycket information att hämta.

Hälsningar
Nils-Gunnar Ilbäck

Nils-Gunnar Ilbäck
Professor
Risk Benefit Assessment Department
National Food Agency
P.O. Box 622
SE-751 26 Uppsala
SWEDEN

Personen som har skrivit svaret är som ni ser professor och det inger så klart ödmjukhet, men jag är inte riktigt nöjd ändå och fortsätter därför att titta på det här och det blev ett mejl till Äkta vara som jag skickade tidigare idag:

Hej

Jag är som många andra intresserad av vad jag äter och försöker sedan ett antal år att rota i detta för att kunna göra bra val, vilket verkligen har visat sig vara en djungel. Hur som helst så hittade jag det här gamla brevsvaret från Livsmedelsverket och kom då osökt att tänka på er eftersom jag har läst att vissa tillsatser kan vara cancerogena, men att det än så länge bara är genom tester på djur. Eftersom svaret är tydligt med att man vid minsta misstanke inte tillåter en tillsats, så blir det för mig motsägelsefullt. Kan Äkta vara hjälpa mig att få en tydligare bild av det hela? Jag har fetmarkerat meningen som fick mig att mejla er.

Hälsningar Katharina Wallenborg

70% cocoa sea salt pecan

Så, vad är då det här för något: kakao, havssalt och pekannötter? Jo, det är en chokladkaka som innehåller havssalt och pekannötter. Det är ingen av de där vansinnigt dyra sorterna, men heller ingen lågbudgetchoklad, så vad kan man då förvänta sig av innehållet med detta i åtanke? Inte så mycket mer än när det gäller billig choklad, säger jag som numera är ganska härdad efter alla innehållsförteckningar som jag har läst. Men, ibland så blir man faktiskt positivt överraskad, även om det tyvärr sällan gäller godis, så jag ska inte döma innan jag vet.

Vi kikar:

kakaomassa
socker
kakaosmör
karamelliserade pekannötter 10,5 %
smörfett
arom
emulgeringsmedel (sojalecitin)

Den där sista ingrediensen, sojalecitin, eller E 322, är ju inget som man är så där jättesugen på att äta. Den framställs med hjälp av bensin. Inte alls trevligt. Kom på att jag för mer än 1½ år sedan skrev till en representant i Nordiska ministerrådets grupp och frågade om just denna tillsats. Fick jag något svar? Tyvärr inte och sedan så glömde jag bort det, men jag ska mejla och påminna.

Tillbaka igen!

Hej! Uppehåll i skrivandet igen, men i morgon är jag tillbaka och bloggar på nytt. Det har verkligen blivit oregelbundet, fast jag hoppas att ni som följer bloggen inte överger den trots detta.

Matfusk

Visste du att det ofta finns kriminalitet bakom matfusk? Det är säkert inte något som man tänker på när man hör ordet matfusk. Det är ju illa nog med fusk, men ännu värre när det finns kriminella nätverk bakom. Men vad gör då dessa nätverk? Det kan handla om kontroll av olivolja där det är italienska maffian som styr och ställer. Resultatet för oss konsumenter är olja av sämre kvalité. De till och med smaksätter rapsolja och säljer den som olivolja. Det handlar ofta om ligor som sysslar med människohandel och droger, alltså den smutsigaste marknaden av alla.

Hur som helst, kanske har du läst om falsk oxfilé eller också så har du köpt oxfilé som inte riktigt har känts som sådan. Du kan ha råkat köpa fläskfilé som har varit färgad, för sådan har sålts. Sanslöst säger jag bara.

Men även flingor märks om och sedan blir de plötsligt ekologiska. I Kina så finns det till och med fabrikstillverkade ägg, alltså inte ägg värpta av hönor utan människotillverkade.

Men det finns hopp, i alla fall enligt Livsmedelsverket, vilka ska utbilda 200 inspektörer för att förbättra kontrollen av matvarors innehålls- och ursprungsmärkning.

Nu ska man ju vara medveten om att detta inte bara rör Sverige eller Europa, utan hela världen och när det gäller matfusk så har det faktiskt förekommit i "alla" tider. Det är inget nytt, men metoderna blir så klart mer raffinerade.

Varför tillsatser i glass?

Det här är väldigt intressant tycker jag. Så här säger en av alla tillverkare på sin sajt:

Vi använder tillsatser i våra produkter för att de ska få en bra konsistens, tåla temperatursvängningar och ge en bra munkänsla. Tillsatserna vi använder höjer kvalitén samtidigt som de ger glassen en lägre fetthalt och ett lägre pris.

Den minnesgode kanske kommer ihåg att jag för några år sedan mejlade och frågade om tillsatser och en av våra stora tillverkare sa då så här:

Vi har ingen glass som är helt naturlig, det är inte möjligt att göra glass i stor skala utan stabiliseringsmedel och emulgeringsmedel. Att tillverka glass i stora mängder, som man gör hemma, det är ohanterbart och för dyrt.

Det här stämmer ju inte, vilket jag och många andra sedan länge har konstaterat. Fluffet i glassen kan dock göra att man känner att man får mer för pengarna, men ha då i minnet att kompakt glass är den som är naturlig, precis som när du gör egen.

Hittade förresten en annan artikel om glass och innehåll, dock inte helt ny, men ändå intressant då ingredienserna är desamma fortfarande: http://www.aftonbladet.se/minekonomi/article16854161.ab

För egen del har jag nog lättare att hantera gelatinet än lössen och visst, de är naturliga, men ändå, inte så tilltalande.

Tillsatser i glass

Först så måste jag ju bara kommentera min sporadiskhet här. Jag var helt övertygad om att jag hade bloggat för inte allt för många dagar sedan och så ser jag att det var i tisdags! Ber om ursäkt. Men, nu till glass, vilket jag ibland skriver om. Sök på följande och du får hela 72 500 träffar: tillsatser i glass. Det är ingen tvekan om att det här är något som engagerar många. Har du någon gång läst på innehållsförteckningen på glass? Om inte, så gör det. Du kommer att bli förvånad över hur mycket fluff som är tillsatt i stället för grädde eller annat. Det här gäller även dyra glassar tyvärr.

Här hemma har vi även en bil som säljer glass och den är vida känd i landet. Jag minns att även jag handlade där när jag var barn och det är ju mest de yngre som gillar den här bilen, gissar jag i alla fall. Ni som följer min blogg vet att jag har skrivit till dem och frågat vad man ska välja om man inte vill ha E-nummerglass till barnen, men det alternativet har inte varit prioriterat hos dem.

Läs gärna den här artikeln från i våras. Den är visserligen full av slarvfel, men bortse från dem så får ni intressant läsning: http://www.svt.se/nyheter/inrikes/manga-tillsatser-i-vanlig-glass

Visst blir man bedrövad? Ännu mer just för att det glass är något som de flesta barn gillar. Men vi kan ändra på det här om vi vill, bara vi sätter press och det är du och jag som måste göra det.

Guteglass

Jag skrev om glass senast som jag bloggade. Jag har i och för sig skrivit om det många gånger och de flesta, ja, i alla fall väldigt många gånger, så har det inte varit så uppmuntrande läsning. Men det finns flertalet tillverkare som gör tillsatsfri glass och här är en till: Guteglass.

Kikar du in på guteglass.se så kan du läsa följande:

Vi gör riktig glass på mjölk, grädde, ägg, socker och honung så som glass har gjorts i flera hundra år. Det är en väldigt ung tradition att göra på något annat sätt.

Du hittar inga E-nummer i innehållsförteckningen på vår glass och inga andra konstiga ingredienser heller.

Sådant här gillar jag och det finns ett flertal butiker som säljer glassen, men dock bara i några få städer. Vi hoppas på att fler börjar sälja den här tillsatsfria glassen, för det är just på råvaror och inget annat som glass ska göras.