Vi närmar oss jul och all den goda julmaten

Så här års så början man fundera över julen och all den goda maten och gotterna som är ska finnas på julbordet. Vad måste vara med och vad kan vi avvara om vi känner att stressen blir för stor? Julen handlar ju om att njuta, inte att få migrän på julafton, vilka en del dessvärre får. Det tar dessutom en faslig tid att plocka fram ett stort antal rätter, speciellt som mycket ska vara varmt. Men vi har alla några rätter som vi måste ha med. Bakat och godis vill vi nog inte heller skippa. För egen del så är nog Janssons frestelse det sista som skulle försvinna från mitt julbord. Choklad och tryffel är jag också svag för. Men hur mycket hinner och orkar man göra själv?

För egen del så är hemlagade köttbullar ett måste. Att jag inte skulle hinna med det är lika osannolikt som att jag skulle låta bli att tvätta mina kläder. Däremot så tycker jag att den färdiggravade laxen faktiskt är godare färdigköpt, men det är ett undantag. Just gravad lax är något som i princip alltid är tillsatsfritt dessutom, men läs innehållsförteckningen innan, för det finns åtminstone en sort som inte är det och då är det väldigt enkelt att välja ett annat alternativ.

Julskinkan är alltid ett kapitel för sig. Här kan det vara näst intill omöjligt att hitta en utan tillsatser i våra butiker, men är man beredd att lägga lite extra tid på att hitta den och en hel del extra pengar på att köpa den, så finns den. Det allra enklaste är nog att kontakta en lokal bonde som har butiksförsäljning. Där hittar du säkert även tillsatsfria prinskorvar om du vill ha det.

Godiset då? Ja det är klart att det ofta smakar bättre och har bättre innehåll än det färdigköpta. För många så är godistillverkningen också ett sätt att julpyssla och samlas kring lite glögg och mysa. Köper du kakao eller choklad som ska blandas i godiset så finns det flera tillsatsfria alternativ när det gäller kakaon. Chokladen är värre och urvalet ytterst begränsat, men åtminstone mörk choklad hittar nog de flesta om de frågar efter den.

Recept och mattidningar

När jag gick igenom en hög med tidningar och annat smått och gott idag så hittade jag en mattidning från förra året; det var påsknumret, så det passade ju bra att bläddra i på annandagen när man satt ute i det underbara vårvädret. Tidningen är en av våra största på matfronten och ger inspiration till många i köket. Jag blev positivt överraskad när de i det här numret skrev om färdigköpta tårtbottnar. Två sorter hade testats och ingen fick godkänt och varför skulle de ha fått det? Tummen upp här alltså. Däremot så blev jag besviken över receptet med torkade aprikoser. Man använde de svavlade, trots att det finns alternativ här. Receptet var dessutom från en av våra mest kända kockar. Hur kan det bli så fel?

Ett annat recept innehöll en så kallad light-produkt. Även det är något som jag inte kan förstå att man använder i en seriös mattidning. Det här numret innehöll alltså både positiva och negativa inslag och jag har skrivit om det här med mattidningar förr: varför jobbar de inte mer för bra mat? Recept och reportage i all ära och självklart så förmedlar de mycket kunskap, men vart tog rösten i samhällsdebatten vägen? Jag vet att mattidningar inte är politiska skrifter, men att hjälpa oss konsumenter på traven i hur vi kan göra bra val borde väl ligga i deras intresse, de engagerar sig ju i en hel del annat som rör maten?