Naturell creme cheese från Wernerssons

Som jag tidigare har skrivit om här på bloggen så är just färskost något som är lite av ett lotteri när det gäller E-nummer eller inte bland ingredienserna. Nu har jag köpt en ny sort som heter Wernerssons och deras naturella färskost har inga konstiga tillsatser. Däremot så är namnet på osten lite intressant eftersom de blandar svenska och engelska. Jag skulle ha valt att kalla den för naturell färskost eller natural creme cheese om man nu vill rikta sig till en större marknad. Men som sagt var, innehållet är bra:

pastöriserad komjölk
mjölksyrakultur
salt (0,8 %)
ystenzym

Fetthalten är hela 26 procent. Inte för att jag har något problem med det, men jag har bestämt för mig att den mest kända (inget namn nämnt) tillverkaren av naturell färskost har ungefär samma fetthalt men ändå tillsätter stabiliseringsmedel. Det här måste jag kolla och återkomma om. Speciellt viktigt är det här då stabiliseringsmedel kan ge hälsoproblem. Vid vilken fetthalt (låg sådan alltså) måste man ha tillsatsen egentligen?

Livsmedelsverket och mejl

Ni som följer bloggen minns kanske att jag har mejlat för att få mer information om E 150. Två gånger har jag fått svar från Livsmedelsverket om att mejlet inte går att leverera. Nu läser jag mer noga bland allt som står och ser att de skriver att mejlen till deras adress är begränsad? Vad är det för konstigheter? De är en myndighet som ska stå till oss invånares förfogan. Eller har jag missuppfattat något? Men jag ska försöka få fram mer information om tillsatsen på annat håll och den återkommer jag så klart med.

Nu när jag skriver det här inlägget så slår det mig igen hur svårt det är att verkligen få annat än ytlig information om E-nummer. Jag har på olika sätt utöver vad E-numret är för ingrediens försökt att få fram information om hur de framställs till exempel och sådant kan vara svårt om man vill veta mer om den kemiska processen.

Men E-nummer är intressant ut både etisk och hälsoaspekt, så jag kommer inte att ge mig.

Mini Baguetter

Ja så står det på förpackningen, men det ska så klart vara Minibaguetter. Hur som helst så är det innehållet i dem som jag är intresserad av och inte om de har stavat rätt eller inte, fast jag kan aldrig helt bortse från det heller tyvärr. Men för att prata om det som rör bloggen så är det så klart bröden och den här sorten är sådana som man bakar färdigt själv, de är alltså halvfärdiga och jag älskar verkligen den här typen av bröd. De blir så frasiga och goda när man tar ut dem ur ugnen och det är lätt att äta för mycket av dem. Dock är jag medveten om att de kan innehålla trista tillsatser så jag har ingen annan gissning än att de här också gör det. Vi kollar.

Ingredienser:

vetemjöl
vatten
jäst
rapsolja
syra (E 263)
vetesurdeg

E 263, det var en ny tillsats för mig. Det visar sig vara ett konserveringsmedel som kommer från ättiksyra och är ett acetat. Acetat är alltså estrar eller salt. Jag får erkänna att det inte var så farligt som jag trodde och endast en tillsats hittade jag alltså. Men visst hade det varit tilltalande med ett helt tillsatsfritt bröd, fast det är väl svårt med den här typen av livsmedel.

E-nummer och mat i reklamutskicken

I den reklam som skickas ut från alla mataffärer så står det så klart inte om det finns E-nummer i maten eller inte, men jag har ändå ganska bra koll tycker jag när det gäller att gissa vad som har tillsatser eller inte, även om jag inte alltid vet vad som innehåller vad givetvis och det är ju därför som jag håller på och läser innehållsförteckningar hela tiden. För skoj skull tänkte jag titta i ett reklamutskick från en av våra större kedjor och se hur bra erbjudanden som de egentligen har.

Men knapp marginal så verkar de tillsatsfria livsmedlen och råvarorna vinna, men det beror enbart på att det var en del färskt kött samt grönsaker med den här gången. Annars så var i princip allt annat mat med tillsatser så som tacokrydda, korv, smörgåsmargarin och glass. Det är ganska typiskt; direkt som man vill ha något annat än råvaror så börjar det bli knepigt.

Det är bara att än en gång konstatera: E-nummer är regel, tillsatsfri mat är undantag.

Angående många, många tillsatser

I mitt senaste inlägg här på bloggen så skrev jag om E 150, ett av många E-nummer, men den här gången så blir det ett inlägg om tillsatser i hamburgare. Jag läste nämligen i tidningen om hur en större hamburgerkedja använder sig av en stor mängd tillsatser och inte ens osten gick fri. Man hade listat allt, både normala ingredienser och E-nummer och även om jag har blivit härdad och vet att det finns många sådana i mycket av vår mat så reagerade jag.

Tydligen har heller inte restaurangerna någon skyldighet att redovisa vilka tillsatser som finns i den så kallade mat som de serverar. Jag undrar hur en allergiker gör, för även om Livsmedelsverket anser att alla godkände E-nummer är okej, så erkänner de ändock att vissa kan ge problem för dem som är känsliga och som jag tidigare har skrivit om så är samverkanseffekten E-nummer sinsemellan väldigt lite utredd.

Även om man inte går till en hamburgerrestaurang för att få ett mål mat av högsta kvalité, så tycker jag nog att man kunde kräva lite mer än verklighetens mat är när det gäller innehåll. Det är nästan så man undrar om det är mat som serveras, eller något som är ihopfixat i ett laboratorium. Nödfallsmat är vad jag kallar sådant här, mat som man äter när man absolut inte har något annat val och inte orkar gå hungrig längre.

Angående E 150

Ju mer jag funderar på svaret från Livsmedelsverket angående tillsatsen E 150, ju mer konfunderad blir jag. Vad är det egentligen verket säger i sitt svar om vad tillsatsen är för något? Jag lägger in det igen här innan jag fortsätter:

"Sockerkulör bereds genom kontrollerad värmebehandling av kolhydrater (i handeln tillgängliga livsmedelsklassade näringshaltiga sötningsmedel, som är monomererna glukos och fruktos och/eller deras polymerer, t.ex. glukossirap, sackaros och/eller invertsirap och dextros). För att underlätta karamelliseringen kan syror, alkalier och salter användas, med undantag för ammoniumföreningar och sulfiter."


Det är med andra ord inte bara socker som är upphettat, vilket jag trodde, eller är det det? Alkalier används för att "underlägga karamelliseringen". Varför ska denna underlättas? Alla som har smält socker vet att det sannerligen inte behöver underlättas utan snarare tvärtom. Sedan kan man undra vad denna alkalie är för något. Det känns nästan som att man ska vara kemist för att verkligen förstå vad det är man äter när det handlar om vissa tillsatser som Livsmedelsverket har godkänt.

Vidare finns ett annat ord med som säkert många inte har en aning om vad det är och det är monomerer. Det är en molekyl, men vad säger det om man inte är insatt i kemi? Ja det är ju en sammansättning av atomer, men vad innebär det i sammanhanget? Jag tror att jag får lov att mejla till Livsmedelsverket igen och be dem utveckla sitt svar helt enkelt. När jag fick det så svarade jag bara och tackade, men nu när det har gått några dagar så börjar jag bli lite irriterad över att de inte kunde ge mig en förklaring som jag och andra lätt kan förstå. Vi får se vad de säger när jag kontaktar dem igen, men det är en statlig myndighet och den är till för mig som medborgare, så jag utgår ifrån att jag får ett tillmötesgående och förståligt svar.

Mer om piroger

Jag kunde inte låta bli att söka på nätet igen efter piroger. Det är ju egentligen väldigt gott, om man gör dem själv vill säga. När jag sökte så ramlade jag på ett inlägg som skrevs av en matjournalist för flera år sedan och det råkade handla om just piroger och innehållet var ganska likt det som jag själv bloggade om och så här skrev hon bland annat: "Helt normala ingredienser. Som att bre köttfärssås på en macka, strö över ost och gratinera. Ja, de innehåller konserveringsmedel men det kommer man inte ifrån någonstans."

Helt normala ingredienser var det. Ja på det stora hela så är det väl det, men det är ju de där ingredienserna som man inte vill ha som gör det så trist. De piroger som hon hade skrivit om innehöll dessutom E 224, kaliumdisulfit, vilket Äkta vara skriver så här om: "Kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner, särskilt hos astmatiker. Kan även orsaka irritation i magsäcken då svavelsyrlighet bildas."

Men, men, det står alla fritt att äta dem, eller som i journalistens fall, ge dem som mellanmål till barnen. Jag köper också färdigmat ibland till sonen, även om jag undviker det, men jag anser inte att det är bra mat och det är mer "nödfallsmat" eller för att det är gott någon gång då, definitivt inte för att det är bra mat.