Mandelmassa

Jul och godis hör ju ihop och vi äter en del mandelmassa under den här perioden och med "vi" menar jag svenskar i allmänhet och inte enbart vi här hemma. Det är både gott och passar i godis och i bakverk. Innehållsförteckningen är kort, men tillverkaren har ändå lyckats få med ett E-nummer:

sötmandel (50 %)
socker
vatten
konserveringsmedel E 202

Så vad var nu E 202? Det heter också kaliumsorbat och är salt av sorbinsyra och kan som jag har skrivit tidigare ge överkänslighetsreaktioner. Så är med måtta!

Krav-mjölk

Varför ska man välja Krav-mjölk när det finns vanlig och den dessutom är billigare? Jag får erkänna att jag för det mesta köper den vanliga och har väl inte givit Krav-mjölken så mycket tanke, speciellt som jag för några år sedan hörde att den med Krav-märkning hade mer gifter från besprutning i sig än den andra. Huruvida detta stämmer eller ej låter jag vara osagt, men för mig handlar det inte enbart om innehåller de gånger som jag väljer Krav-mjölken, för det gör jag då och då. Det är ju givetvis även för djurens skull och några fördelar med att göra det här valet är följande:

Inga bekämpningsmedel används i fodret till kossorna.

Det mesta av fodret kommer från den egna eller grannens gård.

Ekologiska kor står inne i lagården kortare tid än andra kor.

Ekologiska kor får föda sin kalv i en särskild box där de får vara ifred och lära känna varandra den första tiden.

Det här är några av fördelarna med Krav. Du kan själv ta reda på mer och göra ditt eget ställningstagande.

Italiensk middag

I gårkväll var jag ute med några partikamrater och åt italienskt. Gott och trevligt! Vi åt alla olika rätter och jag åt en där det ingick tryffelolja. Tryffel är ju vansinnigt dyrt så man funderar ju lite över vad denna olja innehåller. Jag frågade dock inte men minns att jag har läst om det, men det var länge sedan så jag kommer inte ihåg exakt vad det egentligen var. Nu har jag gjort en sökning på nätet för att se vad man får för träffar på tryffelolja och här är lite av det som jag hittade.

"Man kan också torka tryffelsvampen för att sedan lägga den i olja. Tyvärr försvinner aromen då svampen torkar eftersom svampens aromer är just vattenlösliga.

De allra flesta tryffeloljor får därför sin goda och intensiva smak från syntetisk tryffelarom. En framtagen arom, fettlöslig för att passa oljan och på så sätt förmedla den unika tryffelkaraktären året runt i det vardagliga köket."

"Vill man absolut ha tryffelolja får man finna sig i att greppa djupt i plånboken och investera i äkta vara."

"Äkta tryffelolja är en fysikalisk omöjlighet eftersom svampens smakämnen, till skillnad från citron och vitlök, inte lagras i en essensolja."

Ja, jag vet inte riktigt hur man ska tolka olika kommentarer som man hittar på nätet. Jag tror faktiskt att jag ska ta och fråga runt lite när jag är och handlar och se vad jag kan hitta. Vissa saker kanske man får lov att acceptera att man inte kan hitta och faktum är att man behöver inte kunna köpa och äta precis allting. Men skulle jag ramla över en bra olja så lovar jag att berätta om den här på bloggen.

Vegetabilisk pastej med örter

När jag senast gjorde smörgåstårta så använde jag vegetabilisk pastej i hopp om att innehållet där skulle vara bättre. Smaken är helt okej, men jag måste erkänna att den här pastejen inte kan ersätta den animaliska. Men det är ett helt okej alternativ. Vi får dessutom i oss tillräckligt med animaliska produkter, så för den sakens skull spelar det absolut ingen roll, inte för min egen del i alla fall.

Så vad kan man säga om innehållet då? Är det bara naturligt och bra? Först vill jag nämna att det här är en ekologisk produkt och det tycker jag är bra, för då har man tagit ansvar för odling och det är också bra för dem som hanterar produkterna att det inte finns gifter med. Och så här ser innehållet ut:

näringsjäst
vatten
palmolja
solrosolja
potatisstärkelse
örter (persilja 1,8 %, gräslök 1,2 %)
purjolök
havssalt
tomatpuré
jästextrakt

Efter några av ingredienserna, bland annat paljomljan, så finns en asterisk och den lite längre ner kan man läsa att ingredienserna kommer från "kontrollerade ekologiska odlingar" och pastejen är tillverkad av Tartex i Tyskland.

Nötter och E 627

Även E 627 fanns i nötblandningen och det är också en smakförstärkare. Man kan undra vart fabrikanten fått tag på dessa nötter som tydligen inte smakar någonting med vanliga kryddor. Men hur som helst så innehåller de alltså något som också heter dinatriumguanylat. Svårt ord och i det här fallet så är det nog lättare att komma ihåg att undvika E 627 istället för dinatriumguanylat om man nu inte vill äta tillsatsen alltså.

Det framställs från E 626/ganylsyra och även om det är en godkänd tillsats här så är E 626 förbjudet i Australien och Nya Zeeland. Det behöver ju i och för sig inte betyda någonting, men det finns alltså nationer där det inte är tillåtet och någon grund lär de ju ha för det ställningstagandet.

Angående E 627 så säger Äkta vara så här: "Kan utgöra problem för personer som lider av njursten och gikt. Kan också vara ohälsosamt för småbarn". Vissa hävdar till och med att det är farligt för barn och personer med dessa sjukdomar att äta E 627. Jag gissar att det som vanligt även handlar om i vilka mängder man får i sig tillsatsen, men vill även här påpeka att det bästa vore att inte använda den ifall vissa kan få hälsoproblem.

Nötmix och E 621

Jag sa att jag skulle titta lite närmare på innehållet i nötmixen som jag köpte förra veckan. Det första jag började söka på var E 621 och det var den gamla ökända ingrediensen mononatriumglutamat eller glutamat som man ofta kallar det. Dock finns det olika glutamater och nu är det alltså mononatriumglutamat som vi talar om. Det råder ju hur som helst ingen tvekan om varför inte den ingrediensen har skrivits ut, utan att man istället använder E-numret. Ibland gör fabrikanterna tvärtom, skriver ut det riktiga namnet för att inte skylta med att det är ett E-nummer då det hos många har dålig klang (trots att inte allt med E framför är dåligt ska tilläggas).

Glutamat hittar man tyvärr i flera livsmedel och till och med i kycklingfilé vilket är väldigt sorgligt så klart. Vissa reagerar med halsbränna, illamående, svettningar och annat. Föreningen Sveriges Konsumenter i Samverkan skriver till och med på sin sajt att epileptiker kan drabbas svårt av tillsatsen. Kanske ringer det en klocka om jag även berättar att det här ibland går som "Chinese syndrome" då det ofta används i kinamat, men även i många färdigrätter.

Trots att detta är en av EU godkänd tillsats, så undrar jag återigen varför den används. Om det nu är så att den kan ge så många problem så är det väl bättre att helt plocka bort den, eller är det så illa att vår mat och annat vi äter är så sönderprocessat så man är tvungen att tillsätta till och med farliga ingredienser? Frågan har jag ställt mig förr, men jag gör det alltså igen. Trots att jag inte är expert på området och trots att jag inte brukar ha åsikter om och uppmana direkt så gör jag det när det gäller E 621: köp inte något med det här innehållet.

Förtydligande angående gårdagens inlägg

Idag har jag talat med dietisten som mejlade mig igår och bad mig ringa då jag inte var nöjd med svaren som jag tidigare hade fått. Hon var trevlig och förklarade en del kring kastrering och vaccinering. Men först vill jag berätta att min misstanke om att det inte gick att köpa kött som kom från grisar som blivit vaccinerade utan bedövning stämde, tyvärr. Eller rättare sagt, man låter på prov vissa grishållare ge bedövning, men det går inte att i butiken säga vilken skinka som kommer från dem.

Vill man få sådant kött så ska man fråga efter norskt eller holländskt, men chansen att hitta det är inte stor. Vidare berättade dietisten att det hela tiden är tryck på olika djurhållningsfrågor från oss konsumenter och att just den här frågan har varit ganska tyst om. Jag ifrågasätter inte sanningen i det, men blir bedrövad över faktumet.

Man kan vaccinera vilket jag har berättat förut, men problemet är att om man råkar sticka sig själv så kan det påverka testiklar och äggstockar, dock är risken för problem liten, speciellt om det händer endast en gång. Det finns också speciella sprutor som minimerar risken att sticka sig.

Den smak som kan utvecklas om man kastrerar är tydligen väldigt påfallande och många anser inte att köttet går att äta om smaken kommer fram. Det är alltså ingen lätt fråga det här, men djurens väl och ve är viktigt så jag hoppas att vi är många som fortsätter ställa krav både för grisarnas och andra djurs skull.