Nu har jag mejlat flera kycklingfiléproducenter och den senaste är Kronfågel. Jag publicerar deras svar och skriver ut namnet på företaget som ni ser eftersom de har gått ifrån onödiga tillsatser:
Hej Katharina,
Tack för ditt brev. Det är viktigt för oss att få synpunkter på våra produkter och jag förstår din undran över att vi nu mörar våra frysta kycklingfiléer. Jag vill börja med att skriva att vi för en tid sedan plockade bort alla tillsatser (förutom vatten och salt) ur våra filéer men det kan fortfarande finnas en del av de "gamla" påsarna kvar i butik. Vi försöker nu mer att ha så få tillsatser som möjligt i våra produkter varför vi nu undan för undan plockat bort så mycket tillsatser som möjligt.
Vi försökte länge att ha även en fryst filé som inte är mörad men för att kunna konkurrera med andra leverantörer var vi till slut tvungna till detta. Alla våra konkurrenter marinerar el mörar sina frysta produkter vilket gör att man kan sänka priset på produkterna. Vi hade även en annan fryst, naturell kycklingfilé att erbjuda till dem som föredrar omörad kycklingfilé men när våra kunder slutade köpa denna så fick vi tyvärr sluta tillverka även den.
Våra smaktester har visat att just den "marinad" vi använder oss av har fått klart bäst betyg då smaken upplevs som god och bl a frysta filéer blir mörare och saftigare med en måttlig mängd marinad. Vi har även fått bäst i test vad gäller denna filé i ett flertal tidningar, vilket vi är stolta över!
Vill man inte köpa mörad el marinerad fryst kycklingfilé så finns de att köpa färska, helt naturella, i kyldisken så alternativet finns. Dessa går även utmärkt att själv frysa in och håller i frysen i ca: sex månader.
Hoppas detta förklarar vårt beslut att nu möra en del av våra frysta produkter.
Med Vänlig Hälsning
Lisa Holmgren
Konsumentkontakt
måndag 30 november 2009
lördag 28 november 2009
Smörgåspålägg av häst
Jag hade ju ytterligare lite funderingar kring hästköttet som jag hade köpt och skrev därför ett nytt mejl som löd så här:
Hej,
Tack för ditt utförliga svar. Det låter bra att hästarna har haft ett bra liv. Jag tolkar ditt svar som att de går ute och då blir ju deras kost automatiskt bättre också.
Kan jag ställa en följdfråga? Nu är ju häst och gris olika djur, men jag har vid några tillfällen köpt lufttorkad skinka (också annan tillagningsmetod i och för sig) utan några tillsatser annat än salt och jag märkte ingen skillnad jämfört med de skinkor som har olika tillsatser. Jag gissar att problemet är att köttet inte håller sig saftigt under lika lång tid om det inte har stabiliseringsmedel och om jag har rätt i det, så undrar jag om ni ändå överväger en sådan produkt. Som konsument så köper jag hellre en så ren produkt som möjligt och till exempel fryser in det jag inte äter om det blir över. Samma sak med konserveringsmedel naturligtvis.
Hälsningar Katharina Wallenborg
Svaret jag fick var kort, men positivt:
Hej, har faktiskt det på dagordningen på produktrådet vi har i december, då vi diskuterar tänkbara projekt under nästa år.
Hej,
Tack för ditt utförliga svar. Det låter bra att hästarna har haft ett bra liv. Jag tolkar ditt svar som att de går ute och då blir ju deras kost automatiskt bättre också.
Kan jag ställa en följdfråga? Nu är ju häst och gris olika djur, men jag har vid några tillfällen köpt lufttorkad skinka (också annan tillagningsmetod i och för sig) utan några tillsatser annat än salt och jag märkte ingen skillnad jämfört med de skinkor som har olika tillsatser. Jag gissar att problemet är att köttet inte håller sig saftigt under lika lång tid om det inte har stabiliseringsmedel och om jag har rätt i det, så undrar jag om ni ändå överväger en sådan produkt. Som konsument så köper jag hellre en så ren produkt som möjligt och till exempel fryser in det jag inte äter om det blir över. Samma sak med konserveringsmedel naturligtvis.
Hälsningar Katharina Wallenborg
Svaret jag fick var kort, men positivt:
Hej, har faktiskt det på dagordningen på produktrådet vi har i december, då vi diskuterar tänkbara projekt under nästa år.
torsdag 26 november 2009
Svar om hästkött, smörgåspålägg
Jag fick idag ett utförligt svar kring det jag undrade när det gällde hästpålägget. Jag har naturligtvis tackat för svaret och samtidigt passade jag på att ställa några följdfrågor om stabiliseringsmedlet och jag återkommer därför igen om hästköttet, men så här ser alltså det första svaret ut, som för övrigt kom väldigt snabbt måste jag säga:
Hej Katharina!
Tillsatsfrågan är ganska het just nu, så jag förstår att många funderar över nödvändigheten av alla tillsatser.
Salt med nitrit används ju för att garantera att ingen drabbas av botulism. C-vitamin används för att stabilisera färgen så produkterna ej blir gråa vid värmebehandligen.
Stabiliseringsmedel (i de flesta fall en kombination av fosfater) används för att produkten ej ska bli uttorkad under värmebehandlingen. Fosfaterna har dåligt rykte och kan användas för att binda extra mycket vätska i produkter, men använt i små doser hjälper de i stället till att säkerställa en saftig produkt.
Hästar från sydamerika? Ja Sverige föder ju inte upp hästar för slakt, utan det lilla svenska hästkött som finns kommer från rid- och travhästar.
De sydamerikanska hästarna lever enligt min uppfattning ett långt bättre liv än svensk tamboskap.
Deras liv kan närmast liknas vid renarnas. De är vildhästar som samlas in o slaktas i hägn, som vid renslakt.
M.v.h.
Göran Melker Olsson
Hej Katharina!
Tillsatsfrågan är ganska het just nu, så jag förstår att många funderar över nödvändigheten av alla tillsatser.
Salt med nitrit används ju för att garantera att ingen drabbas av botulism. C-vitamin används för att stabilisera färgen så produkterna ej blir gråa vid värmebehandligen.
Stabiliseringsmedel (i de flesta fall en kombination av fosfater) används för att produkten ej ska bli uttorkad under värmebehandlingen. Fosfaterna har dåligt rykte och kan användas för att binda extra mycket vätska i produkter, men använt i små doser hjälper de i stället till att säkerställa en saftig produkt.
Hästar från sydamerika? Ja Sverige föder ju inte upp hästar för slakt, utan det lilla svenska hästkött som finns kommer från rid- och travhästar.
De sydamerikanska hästarna lever enligt min uppfattning ett långt bättre liv än svensk tamboskap.
Deras liv kan närmast liknas vid renarnas. De är vildhästar som samlas in o slaktas i hägn, som vid renslakt.
M.v.h.
Göran Melker Olsson
onsdag 25 november 2009
Ytterligare svar om kycklingen
Tidigare i november skrev jag om kycklingfilén som jag hade köpt. Nu har jag fått svar igen eftersom jag hade fler frågor och så här skriver producenten:
Kycklingbröstfilén har följande innehåll: Kycklingbröstfilé 80%, saltlake 20% (vatten, salt, socker, antioxidationsmedel (E301, E331), konserveringsmedel (E262)). Saltlaken gör att kycklingen blir extra mör efter tillagning, där konserveringsmedlet har en vattenbindande förmåga. Detta resulterar i att kycklingen blir saftig efter stekning.
Fodret till kycklingarna varierar beroende på tillväxtfas, start foder (dag 1-7), första tillväxtfas (dag 8-14), andra tillväxtfas (dag 15-33) och slutlig tillväxtfas (dag 34-38). Fodret innehåller en optimal mängd fiskfoder för bästa tillväxt.
Med vänlig hälsning
Marie Engberg
Konsumentkontakt
Kycklingbröstfilén har följande innehåll: Kycklingbröstfilé 80%, saltlake 20% (vatten, salt, socker, antioxidationsmedel (E301, E331), konserveringsmedel (E262)). Saltlaken gör att kycklingen blir extra mör efter tillagning, där konserveringsmedlet har en vattenbindande förmåga. Detta resulterar i att kycklingen blir saftig efter stekning.
Fodret till kycklingarna varierar beroende på tillväxtfas, start foder (dag 1-7), första tillväxtfas (dag 8-14), andra tillväxtfas (dag 15-33) och slutlig tillväxtfas (dag 34-38). Fodret innehåller en optimal mängd fiskfoder för bästa tillväxt.
Med vänlig hälsning
Marie Engberg
Konsumentkontakt
tisdag 24 november 2009
Lammkotletterna
Den med gott minne kommer kanske ihåg att jag gjorde följande inlägg den 10 oktober:
Lammkotletter
Idag har vi ätit lammkotletter och köttet var mycket gott och det är enligt etiketten svenskt lammkött. Inte för att det är någon garanti för att lammen har fått bra kost och att det har varit bra levnadsförhållanden för djuren, men man inbillar sig ju i alla fall att de har det bättre här än på många andra håll. Men sådant vet man ju aldrig, så jag försökte få lite svar på mina frågor.
Jag letade därför både på förpackningsetiketten och sedan på producentens hemsida, men det fanns absolut ingen information överhuvudtaget att få och det är ju lite märkligt tycker jag. Nu har jag i alla fall mejlat och frågat om det här och även om hur slakten går till eftersom jag tycker att det också är viktigt.
Ytterligare ett mejl som jag nu väntar svar på alltså.
Som jag skrev så mejlade jag för att fråga om köttet och jag har inte ens fått en bekräftelse på mitt brev, så nu ska jag påminna. Så här skrev jag i mitt mejl:
Hej,
Jag har köpt era lammkotletter som var mycket goda, men jag försöker hitta information på etiketten angående om lammen och hur de är uppfödda när det gäller kost och levnadsförhållanden, men även slaktmetod, vilket jag inte hittar något skrivet om. Jag vore tacksam om ni ville svara på mina frågor.
Hälsningar Katharina Wallenborg
Nu ska jag stöta på och hoppas att jag snart kan lägga ut ett svar som är positivt och sedan berätta vem som är producent av köttet.
Lammkotletter
Idag har vi ätit lammkotletter och köttet var mycket gott och det är enligt etiketten svenskt lammkött. Inte för att det är någon garanti för att lammen har fått bra kost och att det har varit bra levnadsförhållanden för djuren, men man inbillar sig ju i alla fall att de har det bättre här än på många andra håll. Men sådant vet man ju aldrig, så jag försökte få lite svar på mina frågor.
Jag letade därför både på förpackningsetiketten och sedan på producentens hemsida, men det fanns absolut ingen information överhuvudtaget att få och det är ju lite märkligt tycker jag. Nu har jag i alla fall mejlat och frågat om det här och även om hur slakten går till eftersom jag tycker att det också är viktigt.
Ytterligare ett mejl som jag nu väntar svar på alltså.
Som jag skrev så mejlade jag för att fråga om köttet och jag har inte ens fått en bekräftelse på mitt brev, så nu ska jag påminna. Så här skrev jag i mitt mejl:
Hej,
Jag har köpt era lammkotletter som var mycket goda, men jag försöker hitta information på etiketten angående om lammen och hur de är uppfödda när det gäller kost och levnadsförhållanden, men även slaktmetod, vilket jag inte hittar något skrivet om. Jag vore tacksam om ni ville svara på mina frågor.
Hälsningar Katharina Wallenborg
Nu ska jag stöta på och hoppas att jag snart kan lägga ut ett svar som är positivt och sedan berätta vem som är producent av köttet.
måndag 23 november 2009
Lammgrytbitar
Nyligen köpte jag lammgrytbitar från Stockholms butikskött AB, vilka säljer ekologiskt kravmärkt kött. Jag blev mycket nöjd med lammköttet och bestämde mig för att se om det fanns någon hemsida där man kunde läsa mer och där fanns bra information om köttet de säljer.
Bland annat kan man läsa att allt lammkött har ursprung från svenska gårdar. Det innebär ju inte nödvändigtvis att lammen sedan har vuxit upp på dessa gårdar där de föds, men det hoppas jag få svar på. Däremot står att de endast har diat moderns mjölk, vilket känns bra och det ger ju onekligen intryck av att lammen har fått stanna på gården under de 3-4 månader som de fått leva innan slakt.
Jag har nu mejlar och frågat vad det innebär att lammköttet har "ursprung" från svenska gårdar och så fort jag har fått svar så ska jag berätta det här.
Bland annat kan man läsa att allt lammkött har ursprung från svenska gårdar. Det innebär ju inte nödvändigtvis att lammen sedan har vuxit upp på dessa gårdar där de föds, men det hoppas jag få svar på. Däremot står att de endast har diat moderns mjölk, vilket känns bra och det ger ju onekligen intryck av att lammen har fått stanna på gården under de 3-4 månader som de fått leva innan slakt.
Jag har nu mejlar och frågat vad det innebär att lammköttet har "ursprung" från svenska gårdar och så fort jag har fått svar så ska jag berätta det här.
söndag 22 november 2009
Vilka är tillsatserna godkända för - egentligen?
Jag har försökt få fram information om tillsatser på flera sätt, men jag känner att det är svårt att verkligen få svar, i alla fall där man borde få dem och det är ju först och främst hos livsmedelsverket, men även dietister borde vara kunnigare och kunna ge rakare svar tycker jag. Eller också är dem det, men vågar inte annat än att följa de rekommendationer som finns.
Förmodligen finns det mycket kunskap som inte kommer fram, å andra sidan så finns det också mycket som vi förmodligen inte vet ännu, men i det här sammanhanget så kanske inte det är det viktigaste, utan att så få med makt verkligen sätter ner foten för att lyfta fram det här med kost.
Plötsligt när jag höll på med maten för en stund sedan så slog det mig: för vem är dessa godkända mänger tillsatser uträknade? Är det ett litet barn som väger 12 kilo, eller en ungdom som väger 50 kilo, en kvinna på 65 kilo eller en man på 75-80 kilo? Alla vet väl vid det här laget att forskning inom medicin i alla tider har utgått från en vuxen man och där börjar man ju så smått vakna tack och lov, men hur är det egentligen med det vi får i oss genom maten, för att det påverkar oss, det är de flesta ense om faktiskt.
Naturligtvis så har vi själva ett ansvar för att inte äta för mycket av vissa saker, eller för ensidigt, men med tanke på att det är tillsatser i det mesta vi köper, så är det inte så vansinnigt lätt att hålla reda på vad man kan äta dagligen utan fara. Nu ska man inte överdriva risken, men det finns ju någon anledning till att man inte får tillsätta hur mycket som helst av vad som helst och hur vet man att man håller sig inom den gränsen? Nya frågor att söka svar på med andra ord.
Förmodligen finns det mycket kunskap som inte kommer fram, å andra sidan så finns det också mycket som vi förmodligen inte vet ännu, men i det här sammanhanget så kanske inte det är det viktigaste, utan att så få med makt verkligen sätter ner foten för att lyfta fram det här med kost.
Plötsligt när jag höll på med maten för en stund sedan så slog det mig: för vem är dessa godkända mänger tillsatser uträknade? Är det ett litet barn som väger 12 kilo, eller en ungdom som väger 50 kilo, en kvinna på 65 kilo eller en man på 75-80 kilo? Alla vet väl vid det här laget att forskning inom medicin i alla tider har utgått från en vuxen man och där börjar man ju så smått vakna tack och lov, men hur är det egentligen med det vi får i oss genom maten, för att det påverkar oss, det är de flesta ense om faktiskt.
Naturligtvis så har vi själva ett ansvar för att inte äta för mycket av vissa saker, eller för ensidigt, men med tanke på att det är tillsatser i det mesta vi köper, så är det inte så vansinnigt lätt att hålla reda på vad man kan äta dagligen utan fara. Nu ska man inte överdriva risken, men det finns ju någon anledning till att man inte får tillsätta hur mycket som helst av vad som helst och hur vet man att man håller sig inom den gränsen? Nya frågor att söka svar på med andra ord.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)