I en av mina senste bloggar skrev jag om grädde och karragenan. Så här ser svaret ut:
Hej Katharina!
Tack för ditt mejl.
E407, Karragenan framställs ur en särskild art av rödalg. Den används till grädde med fetthalt under 40% och produkter med längre hållbarhet. Om du inte vill ha karragenan i din vispgrädde kan du använda XXX Ko Vispgrädde som endast består av högpastöriserad vispgrädde men som har en kortare hållbarhet.
Du är alltid välkommen att höra av dig när du har andra frågor eller funderingar kring XXX och våra produkter. Vi hjälper gärna till!
Besök också vår hemsida på www.XXX.se och passa på att träffa Rosa, vår webbassistent som svarar på fler frågor.
Med vänlig hälsning
XX Forum
Jag har för mig att även 38-procentig grädde är tillsatsfri, men det måste jag kolla. Det har kanske med tillverkare att göra, för karragenan-grädden hade bara 36 % fett och det är en liten skillnad trots allt och just den här producenten har nog inte 38-procentig grädde.
torsdag 13 oktober 2011
onsdag 12 oktober 2011
Lättdryck tranbär hallon
Den här sortens lättdryck har jag aldrig tidigare köpt, så det ska verkligen bli spännande att se vad lättdrycken innehåller. Vi kollar på en gång:
vatten
socker
hallonjuice (2,5 %)
tranbärsjuice (0,5 %)
fläderbärsjuice
syra (citronsyra)
aromer
Vad ska man säga? Det är nästan skamligt att med stora versaler på framsidan skriva "tranbär" och "hallon". Fläderbärsjuice är det visst i också, men man skriver inte ens hur mycket. Mer eller mindre obefintlig mängd kan man gissa då tranbären som är en av de stora smakerna endast har en halv procent tillsatt.
Men vi har ju aromerna och det är uppenbarligen där vi hittar smakerna. Det blir till att mejla och fråga om innehållet i den ingrediensen. Jag återkommer...
vatten
socker
hallonjuice (2,5 %)
tranbärsjuice (0,5 %)
fläderbärsjuice
syra (citronsyra)
aromer
Vad ska man säga? Det är nästan skamligt att med stora versaler på framsidan skriva "tranbär" och "hallon". Fläderbärsjuice är det visst i också, men man skriver inte ens hur mycket. Mer eller mindre obefintlig mängd kan man gissa då tranbären som är en av de stora smakerna endast har en halv procent tillsatt.
Men vi har ju aromerna och det är uppenbarligen där vi hittar smakerna. Det blir till att mejla och fråga om innehållet i den ingrediensen. Jag återkommer...
söndag 9 oktober 2011
Lättrökta sardiner i finaste tomatsås
Det låter väl inte så tokigt? Idag har vi ätit toast med sardiner och det var riktigt gott. De enda sardinerna som jag såg i affären när vi handlade var dessa i tomatsås och det passade riktigt bra i toast kan jag berätta. En gång tidigare har jag skrivit om sardiner i min blogg, men då var det en annan sort och jag vill så klart kika på flera alternativ av olika saker. Att det ändå har dröjt så länge och bara blivit två gånger beror helt enkelt på att vi inte äter sardiner oftare. Eftersom jag nu skulle prova ett nytt recept (har en kokbok med smårätter) så brydde jag mig inte om att läsa innehållsförteckningen innan. Jag förstår om det låter lite märkligt, men jag tänkte att jag tar risken. Inte risken att bli sjuk eller så, men att det finns något i som kanske är mindre nyttigt eller som jag inte har lust att betala för eftersom jag var så sugen på att prova receptet. Nu ska jag i alla fall läsa och se vad som fanns i burken.
Innehållsförteckning:
lättrökta sardiner beredda av skarpsill (70 %)
vatten
tomatpuré
rapsolja
salt
Men det är ju fantastiskt! De har hållit sig från att stoppa i ett endaste E-nummer. De här sardinerna kommer jag att köpa igen; både nyttiga och goda. Tillverkaren heter Kung Gustaf och jag kan berätta att innehållet står sig fram till bäst före-datum som är 16 juni -14. Det går alltså att konservera utan konserveringsmedel och sardinerna förvaras för övrigt i rumstemperatur i butiken.
Innehållsförteckning:
lättrökta sardiner beredda av skarpsill (70 %)
vatten
tomatpuré
rapsolja
salt
Men det är ju fantastiskt! De har hållit sig från att stoppa i ett endaste E-nummer. De här sardinerna kommer jag att köpa igen; både nyttiga och goda. Tillverkaren heter Kung Gustaf och jag kan berätta att innehållet står sig fram till bäst före-datum som är 16 juni -14. Det går alltså att konservera utan konserveringsmedel och sardinerna förvaras för övrigt i rumstemperatur i butiken.
lördag 8 oktober 2011
Karragenangrädden
Kanske någon minns att jag skrev om vispgrädde i söndags och att den 36-procentiga innehöll karragenan, vilket är ett stabiliseringsmedel som framställs ur rödalger. Anledningen är givetvis att det behövs något annat än fett när mängden reduceras. Förutom att man tar bort och sätter till något annat så blir ju produkten onödigt processad och personligen så föredrar jag rena råvaror, men där väljer man så klart som man själv vill. Jag har ingen kunskap om processen i det här fallet, men i vissa varor så påverkar proceduren både smak och nyttighet.
Fast det känns märkligt att man ska behöva tillsätta karragenan när produkten fortfarande är så fet, men det kanske behövs. Däremot verkar det ytterst märkligt att välja en tillsatsgrädde för att spara fyra procent fett. Jag har äntligen fått iväg ett mejl till företaget och så här ser brevet ut som jag skickade till gräddproducenten:
Hej, som konsument handlar jag era varor mer eller mindre dagligen. I helgen skulle jag köpa vispgrädde, vilken var slut och den enda sorten fetare grädde som fanns var er 36-procentiga, men den innehöll karragenan, så det blev inget köp för min del. Jag vill helst ha produkter som är så lite processade som möjligt och jag vill att de ska vara tillsatsfria.
Varför tillsätter man karragenan i 36-procentig grädde? Påverkar den lilla mängden fett gräddens konsistens så mycket? Och om så är fallet, varför gör man den alls? Späder man såser, gratänger mm lite mer så blir det ju inget mer fett i maten hur som helst. Nu måste man få välja själv om man föredrar tillsatser eller fett, men jag ställer ändå frågan av nyfikenhet när jag ändå mejlar er.
Hälsningar Katharina Wallenborg
Fast det känns märkligt att man ska behöva tillsätta karragenan när produkten fortfarande är så fet, men det kanske behövs. Däremot verkar det ytterst märkligt att välja en tillsatsgrädde för att spara fyra procent fett. Jag har äntligen fått iväg ett mejl till företaget och så här ser brevet ut som jag skickade till gräddproducenten:
Hej, som konsument handlar jag era varor mer eller mindre dagligen. I helgen skulle jag köpa vispgrädde, vilken var slut och den enda sorten fetare grädde som fanns var er 36-procentiga, men den innehöll karragenan, så det blev inget köp för min del. Jag vill helst ha produkter som är så lite processade som möjligt och jag vill att de ska vara tillsatsfria.
Varför tillsätter man karragenan i 36-procentig grädde? Påverkar den lilla mängden fett gräddens konsistens så mycket? Och om så är fallet, varför gör man den alls? Späder man såser, gratänger mm lite mer så blir det ju inget mer fett i maten hur som helst. Nu måste man få välja själv om man föredrar tillsatser eller fett, men jag ställer ändå frågan av nyfikenhet när jag ändå mejlar er.
Hälsningar Katharina Wallenborg
fredag 7 oktober 2011
Tempuramix
Du som har följt min matblogg vet att jag föredrar hemlagat, men ibland är man lat alternativt att det som finns färdigt är så enkelt och bra så att man köper det ändå. En sak som jag tycker är enkelt att använda är tempuramix och jag känner mig ursäktad då det är ytterst sällan som jag gör tempura. Trots det så vill jag naturligtvis att det ska vara så bra innehåll som möjligt, men det är klart, ett pulver som vispas ihop och vips är färdigt att användas med både god smak och bra konsistens, det kan ge en misstankar.
Nyligen köpte jag sådant här pulver och jag tror inte att jag har provat just den här sorten tidigare, då de få gånger jag har inhandlat frityrmix tidigare har det varit i asiatiska affärer. Så här ser i alla fall innehållsförteckningen ut:
majsstärkelse
vetemjöl
rismjöl
bakpulver (E 450, E 500, E 341)
salt
förtj.medel (E 415)
smakförst. (E 621)
kryddor (vitlök, peppar)
Ja vad ska man säga? Det var en del det där. Vi ska gå igenom tillsatserna och se vad det är för något. E 450 "Framställs syntetiskt ur fosforsyra" kan man läsa på Äkta vara. Det står dock inget om hälsorisk. Nästa bakpulver tillsats, E 500 framställs både syntetiskt och naturligt, vilket som gäller här står inte. Sedan är det då E 341 och det är salt av fosforsyra.
E 415 är samma som xantangummi och det är en typ av socker vilket ger en tjock konsistens. Det lär inte vara något hälsoproblem att äta tillsatsen då det inte är några stora mängder vi får i oss.
Till sist har vi då E 621, vilket även heter mononatriumglutamat och här skulle jag vara mer försiktig. Jag har skrivit om tillsatsen vid ett fåtal tillfällen tidigare och som med många andra tillsatser så ska man givetvis få i sig en viss mängd för att reagera om man är känslig, men den här tillsatsen kan då ge flera symptom som illamående, halsbränna, yrsel med mera och jag tycker att man ska undvika den helt. Man vet ju inte i förväg om man är känslig eller inte, men oavsett det så anser jag det oetiskt att ha tillsatsen och för sådant här ska man helt enkelt inte betala därför. Nästa gång får jag se till att vara mer uppmärksam när jag handlar.
Nyligen köpte jag sådant här pulver och jag tror inte att jag har provat just den här sorten tidigare, då de få gånger jag har inhandlat frityrmix tidigare har det varit i asiatiska affärer. Så här ser i alla fall innehållsförteckningen ut:
majsstärkelse
vetemjöl
rismjöl
bakpulver (E 450, E 500, E 341)
salt
förtj.medel (E 415)
smakförst. (E 621)
kryddor (vitlök, peppar)
Ja vad ska man säga? Det var en del det där. Vi ska gå igenom tillsatserna och se vad det är för något. E 450 "Framställs syntetiskt ur fosforsyra" kan man läsa på Äkta vara. Det står dock inget om hälsorisk. Nästa bakpulver tillsats, E 500 framställs både syntetiskt och naturligt, vilket som gäller här står inte. Sedan är det då E 341 och det är salt av fosforsyra.
E 415 är samma som xantangummi och det är en typ av socker vilket ger en tjock konsistens. Det lär inte vara något hälsoproblem att äta tillsatsen då det inte är några stora mängder vi får i oss.
Till sist har vi då E 621, vilket även heter mononatriumglutamat och här skulle jag vara mer försiktig. Jag har skrivit om tillsatsen vid ett fåtal tillfällen tidigare och som med många andra tillsatser så ska man givetvis få i sig en viss mängd för att reagera om man är känslig, men den här tillsatsen kan då ge flera symptom som illamående, halsbränna, yrsel med mera och jag tycker att man ska undvika den helt. Man vet ju inte i förväg om man är känslig eller inte, men oavsett det så anser jag det oetiskt att ha tillsatsen och för sådant här ska man helt enkelt inte betala därför. Nästa gång får jag se till att vara mer uppmärksam när jag handlar.
onsdag 5 oktober 2011
Tillsatser som inte är E-nummertillsatser
Igår fick jag ett mejl av en arbetskamrat med bild på en pestoburk och information om att den innehöll potatis. Potatis i pesto!!! Det finns tydligen inga gränser för kreativiteten när det gäller hur man ska dryga ut sina produkter för att lura oss konsumenter på pengar. För att det handlar om pengar i det här sammanhanget är det ju ingen tvekan om. Blir man inte irriterad på sådant här? Själv har jag inte sett "potatispesto" i någon hylla än så länge, men ramlar jag på det så kommer jag självklart inte att köpa det. Precis som jag inte köper färdig guacamole som jag har sett innehåller ärter. I alla fall den sorten som jag såg i hyllan. Fast förresten så kan man nog inte köpa sådant på burk oavsett vad det innehåller mer än avokado...
Hur som helst: potatis (eller ärter) är ju inga farliga tillsatser eller något som sorterar under hälsovådliga E-nummer, men jag kunde ändå inte låta bli att göra det här inlägget, för det illustrerar så väl hur vi konsumenter kan bli lurade och hur viktigt det är att hela tiden läsa innehållsförteckningarna på det vi köper. Trist kan tyckas, men vill man inte betala för annat än vad som ska vara i livsmedlet så har man inget val än att vara en medveten konsument.
Har du som läser bloggen själv sett något annat i den här stilen? Mejla gärna och berätta så skriver jag om det.
Hur som helst: potatis (eller ärter) är ju inga farliga tillsatser eller något som sorterar under hälsovådliga E-nummer, men jag kunde ändå inte låta bli att göra det här inlägget, för det illustrerar så väl hur vi konsumenter kan bli lurade och hur viktigt det är att hela tiden läsa innehållsförteckningarna på det vi köper. Trist kan tyckas, men vill man inte betala för annat än vad som ska vara i livsmedlet så har man inget val än att vara en medveten konsument.
Har du som läser bloggen själv sett något annat i den här stilen? Mejla gärna och berätta så skriver jag om det.
söndag 2 oktober 2011
Vispgrädde med E 407/karragenan
Först måste jag återigen be om ursäkt för uppehållet i bloggen. Jag har varit på resande fot och hade planerat att blogga under tiden, men hotellet hade inget internet, åtminstone inte som jag kunde komma åt. Men nu är jag tillbaka och här kommer ett nytt inlägg i min matblogg.
Eftersom jag gillar såser, gratänger, stuvningar, smörgåstårta och annat så använder jag ofta grädde och då alltid vispgrädde. I mitt "tidigare liv" så förekom en och annan lågfettgrädde i min matlagning, men jag har tack och lov blivit äldre och visare och jag är visserligen av åsikten att man ska ha viss respekt mot fett, men med förnuft. Att använda riktiga livsmedel är mitt motto när det gäller matlagning och vill man dra ner på fetthalten så späder man istället för att använda E-nummerlivsmedel.
Alltså, det jag skulle berätta om var att jag idag när vi var och handlade skulle köpa grädde, men den jag brukar köpa var slut. Det fanns dock två sorter 36-procentig grädde och det är helt okej tänkte jag. Men, jag ville ändå läsa och kolla innehållet innan jag köpte grädden. Båda sorterna hade karragenan tillsatt. Att det är ett E-nummer som heter E 407 hade man hoppat över att informera om och som jag nämnt några gånger förr så ser man att livsmedelstillverkare gör så då och då. Det ser väl bättre ut med ett konstigt namn än ett E-nummer tycker man.
Jag valde att inte köpa grädden trots att jag hade glömt vad den här tillsatsen var för något och det av den enkla anledning att bra grädde inte behöver någon tillsats. Men när jag hade kommit hem så kollade jag och den har i djurförsök visat sig vara cancerframkallande. När det gäller människor så vet jag inte hur det ligger till, fast varför ens använda tillsatsen när man inte vet??? Jag får köpa grädde en annan dag och jag hinner ändå inte laga mat i morgon och på tisdag. Ingen fara på taket alltså, men irriterande att stora framstående företag slänger i detta stabiliseringsmedel.
Eftersom jag gillar såser, gratänger, stuvningar, smörgåstårta och annat så använder jag ofta grädde och då alltid vispgrädde. I mitt "tidigare liv" så förekom en och annan lågfettgrädde i min matlagning, men jag har tack och lov blivit äldre och visare och jag är visserligen av åsikten att man ska ha viss respekt mot fett, men med förnuft. Att använda riktiga livsmedel är mitt motto när det gäller matlagning och vill man dra ner på fetthalten så späder man istället för att använda E-nummerlivsmedel.
Alltså, det jag skulle berätta om var att jag idag när vi var och handlade skulle köpa grädde, men den jag brukar köpa var slut. Det fanns dock två sorter 36-procentig grädde och det är helt okej tänkte jag. Men, jag ville ändå läsa och kolla innehållet innan jag köpte grädden. Båda sorterna hade karragenan tillsatt. Att det är ett E-nummer som heter E 407 hade man hoppat över att informera om och som jag nämnt några gånger förr så ser man att livsmedelstillverkare gör så då och då. Det ser väl bättre ut med ett konstigt namn än ett E-nummer tycker man.
Jag valde att inte köpa grädden trots att jag hade glömt vad den här tillsatsen var för något och det av den enkla anledning att bra grädde inte behöver någon tillsats. Men när jag hade kommit hem så kollade jag och den har i djurförsök visat sig vara cancerframkallande. När det gäller människor så vet jag inte hur det ligger till, fast varför ens använda tillsatsen när man inte vet??? Jag får köpa grädde en annan dag och jag hinner ändå inte laga mat i morgon och på tisdag. Ingen fara på taket alltså, men irriterande att stora framstående företag slänger i detta stabiliseringsmedel.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)