Efter att ha börjat intressera mig för innehållsförteckningen i olika matvaror och annat som jag äter så har jag slutat köpa vissa produkter eller också köper jag vissa mer sällan. Men vad har man för alternativ? Ibland är det svårt att hitta motsvarande produkter som är rena, eller också är det svårt att tillaga dem själv. Men det finns tack och lov många alternativ bara man lär sig dem.
Stripps till exempel är något som är enkelt att göra själv. Man strimlar potatis (låt gärna skalet sitta kvar) och friterar precis som vanligt. Trots att potatisen är rå när man lägger den i oljan så tar det inte längre tid än färdig stripps. Men det blir hälften så dyrt och nyttigare, så det är bara fördelar och att strimla går ganska snabbt.
Vill du inte köpa dressing med diverse konstigheter i så köp 10-procentig yoghurt eller crème fraîche och blanda med chilisås, salt, kryddor, senap eller vad du nu gillar. Majonnäs är alltid gott att ha i och det kan man enkelt göra själv, fast där ska jag erkänna att jag oftare äter köpt. Än så länge har latheten tagit över, men jag ska bättra mig.
Tacos gillar de flesta och även vi här hemma, men jag har i princip slutat köpa kryddblandningen. Det är enkelt att krydda själv med chilipulver, kajenn, koriander, salt, peppar och gärna lite chilisås eller vad man nu gillar. Man får smaka sig fram och jag lovar att det blir lika gott.
Min ambition för framtiden är att lägga ut recept som är bra alternativ till det som finns att köpa när man inte vill ha det.
Den här bloggen startade jag i maj 2009 och det började med att jag ville ta reda på om det gick att äta tillsatsfritt och om det fanns alternativ till E-nummerstinna livsmedel. Under resans gång har bloggen utvidgats och jag skriver bland annat också om djurhållning, EU, KRAV med mera.
söndag 17 januari 2010
lördag 16 januari 2010
Annan smördeg
Idag var jag och hälsade på äldste sonen och vi var och handlade i hans livsmedelsbutik. Där fick jag syn på smördeg som var fryst och kom genast att tänka på den färska smördegen som jag hade köpt som inte innehöll något smör. Nyfiken som man numera är så tittade jag givetvis på innehållsförteckningen och det var bara att konstatera att något smör fanns det inte i den. Hur i hela friden kan man få kalla något för smördeg när det inte finns smör i? Nu är jag verkligen nyfiken och måste ju titta på fler sorter, för det borde väl ändå vara möjligt att hitta en äkta deg med det innehåll som namnet antyder? Skam vore det väl annars.
onsdag 13 januari 2010
Smördeg
Ja det stod åtminstone så på förpackningen som jag köpte förra veckan när jag skulle göra smördegspaj. Om jag inte hittar smördeg som verkligen är smördeg så var det sista gången jag köpte något sådant. Naiv som man är så tror man i alla fall att det ska innehålla någon gnutta smör, men se det gjorde det inte. Här är innehållet:
vetemjöl
vegetabilisk fettberedning (vegetabiliska fetter och oljor)
vatten
salt
emulgeringsmedel E 471
surhetsreglerande medel E 330
etylalkoholsocker
koncentrerad citronjuice
mjölbehandlingsmedel E 920
Innehållsförteckningen avslutas med att informera om att degen inte innehåller färgämne. Härligt! Då är ju allt det övriga okej.
Jag kan inte rå för att jag tänker att det borde gå att göra smördeg med mjöl, smör och eventuellt någon annan ingrediens, men allt det här? Varför är det till exempel surhetsreglerande medel i? Jag måste fråga om den här innehållsförteckningen, speciellt vart smöret tog vägen.
vetemjöl
vegetabilisk fettberedning (vegetabiliska fetter och oljor)
vatten
salt
emulgeringsmedel E 471
surhetsreglerande medel E 330
etylalkoholsocker
koncentrerad citronjuice
mjölbehandlingsmedel E 920
Innehållsförteckningen avslutas med att informera om att degen inte innehåller färgämne. Härligt! Då är ju allt det övriga okej.
Jag kan inte rå för att jag tänker att det borde gå att göra smördeg med mjöl, smör och eventuellt någon annan ingrediens, men allt det här? Varför är det till exempel surhetsreglerande medel i? Jag måste fråga om den här innehållsförteckningen, speciellt vart smöret tog vägen.
tisdag 12 januari 2010
Ytterligare svar om de glutenfria pepparkakorna
Nu återkommer jag om de glutenfria pepparkakorna. Jag kan inte säga att jag är nöjd med det nya svaret, men här är det i alla fall. Jag undrar fortfarande vilken typ av vegetabiliskt fett det är och aromerna ville de visst inte kännas vid, men nu lägger jag ner, för jag kommer ändå inte att köpa deras pepparkakor igen och jag ser ju att intresset för att korta ingredienslistan inte finns.
Hej och tack för ert snabba svar. Jag har ett par frågor till som jag hoppas att ni kan svara på samt ett par följdfrågor.
Vad är aromer och hur har de framställts? Kryddorna i pepparkakor smakar ju i sig en hel del, så jag är lite nyfiken på varför det tillsätts.
När det gäller förtjockningsmedel så undrar jag varför det ska vara så många? Är även nyfiken på varför emulgeringsmedlet är tillsatt.
Jag har handlat olika sorters pepparkakor i år och hittat två (visserligen utan gluten) som inte har några tillsatser utom de vanliga ingredienserna och då bakpulver inräknat så klart. Tidigare år har jag bakat både vanliga och glutenfria pepparkakor och det är visserligen skillnad på hemmabak och från fabrik, men det jag vill få fram är att även glutenfria pepparkakor kan få en bra konsistens och hålla bra utan förtjockningsmedel eller emulgeringsmedel.
Hälsningar Katharina Wallenborg
Hej!
Om du tittar i ingrediensförteckningen så ser du att i det vegetabiliska margarinet ingår följande ingredienser: vegetabiliskt margarin (veg olja och veg fett, vatten, salt, emulgeringsmedel E 471, surhetsreglerande medel (citronsyra), aromämne, A- och D-vitamin). Dessa ingredienser ingår i margarinet när vi köper den råvaran.
(Emulgeringsmedel används när man ska blanda fett och vatten.)
Flera förtjockningsmedel? Vi har provat ut en kombination av förtjockningsmedel för att få en så bra glutenfri produkt som möjligt. Tyvärr så går det inte alltid att jämföra att baka i liten skala hemma, som att baka i stor skala i ett bageri.
Med vänlig hälsning/Regards
Monica
Konsumentkontakt
Hej och tack för ert snabba svar. Jag har ett par frågor till som jag hoppas att ni kan svara på samt ett par följdfrågor.
Vad är aromer och hur har de framställts? Kryddorna i pepparkakor smakar ju i sig en hel del, så jag är lite nyfiken på varför det tillsätts.
När det gäller förtjockningsmedel så undrar jag varför det ska vara så många? Är även nyfiken på varför emulgeringsmedlet är tillsatt.
Jag har handlat olika sorters pepparkakor i år och hittat två (visserligen utan gluten) som inte har några tillsatser utom de vanliga ingredienserna och då bakpulver inräknat så klart. Tidigare år har jag bakat både vanliga och glutenfria pepparkakor och det är visserligen skillnad på hemmabak och från fabrik, men det jag vill få fram är att även glutenfria pepparkakor kan få en bra konsistens och hålla bra utan förtjockningsmedel eller emulgeringsmedel.
Hälsningar Katharina Wallenborg
Hej!
Om du tittar i ingrediensförteckningen så ser du att i det vegetabiliska margarinet ingår följande ingredienser: vegetabiliskt margarin (veg olja och veg fett, vatten, salt, emulgeringsmedel E 471, surhetsreglerande medel (citronsyra), aromämne, A- och D-vitamin). Dessa ingredienser ingår i margarinet när vi köper den råvaran.
(Emulgeringsmedel används när man ska blanda fett och vatten.)
Flera förtjockningsmedel? Vi har provat ut en kombination av förtjockningsmedel för att få en så bra glutenfri produkt som möjligt. Tyvärr så går det inte alltid att jämföra att baka i liten skala hemma, som att baka i stor skala i ett bageri.
Med vänlig hälsning/Regards
Monica
Konsumentkontakt
måndag 11 januari 2010
Passerade tomater
Passerade tomater är inte något som jag använder ofta, men under julledigheten provade jag ett recept från en av Nigellas kokböcker och där skulle det vara den ingrediensen. Min (numera) vana trogen läste jag innehållsförteckningen och den löd:
tomater
salt
Om saltet behöver vara där kan man ju diskutera, men det var inga andra tillsatser vilket kändes bra. Märket på tomaterna var Buffé.
tomater
salt
Om saltet behöver vara där kan man ju diskutera, men det var inga andra tillsatser vilket kändes bra. Märket på tomaterna var Buffé.
söndag 10 januari 2010
Krav-märkt
Mitt senaste inlägg handlade bland annat om krav-märkt, vilket jag tycker är en bra märkning, men den är ingen garanti för att äta bra rakt igenom bara för att man köper mat med den märkningen. Jag har ju läst olika krav-märkta produkters innehåll i jakten på så bra och ren mat som möjligt, men tror man, vilket ju inte är helt långsökt faktiskt, att de ska vara tillsatsfria, så tror man fel.
Det finns så många märkningar så det är svårt att hålla reda på alla. Alltså: läs om det är något du är osäker på. Först och främst så finns det ju information på nätet, men sedan får man som sagt var läsa på de enskilda produkterna också ifall det är något speciellt man är angelägen om.
Det är ju bra med giftfritt, men varför ska man behöva äta olika tillsatser som man vet kan vara hälsovådliga? Det borde inte ingå i krav-konceptet anser jag. Kanske kan vi konsumenter påverka det här om vi trycker på. Det vore toppen, för då vet man att handlar man krav-märkt så är det dels giftfritt men även tillsatsfritt och med tillsatser menar jag naturligtvis sådant som inte har i produkten att göra.
Det finns så många märkningar så det är svårt att hålla reda på alla. Alltså: läs om det är något du är osäker på. Först och främst så finns det ju information på nätet, men sedan får man som sagt var läsa på de enskilda produkterna också ifall det är något speciellt man är angelägen om.
Det är ju bra med giftfritt, men varför ska man behöva äta olika tillsatser som man vet kan vara hälsovådliga? Det borde inte ingå i krav-konceptet anser jag. Kanske kan vi konsumenter påverka det här om vi trycker på. Det vore toppen, för då vet man att handlar man krav-märkt så är det dels giftfritt men även tillsatsfritt och med tillsatser menar jag naturligtvis sådant som inte har i produkten att göra.
fredag 8 januari 2010
Krav- och sigillmärkt
Det här blir tyvärr ett mycket långt inlägg, men svaret som jag fick var så intressant så jag ville förmedla det till er ändå.
Hej!
Vad gäller lamm så är de väldigt mycket utomhus och äter det som finns runt omkring.
Men vill man vara säker på att allt vad gäller djurhållning till vad de får för foder är kontrollerat kan man välja produkter som KRAV-märkta, ekologiska eller svenskt sigill märkta. Vi har jobbat flera år med dessa produkter och är väldigt glada över att intresset har ökat så mycket hos konsumenterna.
Vi säljer KRAV-märkta produkter (nöt, gris och lamm) under varumärket Vårt ekologiska, men vi tillverkar även Coops KRAV-märkta Änglamark produkter, samt Axfoods KRAV-märkta köttprodukter.
Svenskt Sigill produkter vi har är Nötkött Charolais från gotländska uppfödare samt Griskött från en gotländsk gård Havor, som ligger på södra Gotland (Havdhem).
Nedan har jag tagit fram lite information om vad KRAV och Svenskt Sigill står för. Hör gärna av dig om du har ytterligare funderingar.
Med vänlig hälsning
Pernilla Eklöf
Stockholms butikskött
KRAV-märkt produktion:
Märkningens mervärden
KRAV-märkningen står för Bra miljö, God djuromsorg, God hälsa och Socialt ansvar.
Bra Miljö
KRAVs regler siktar mot en hållbar produktion. Därför får kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller genmodifierade organismer (GMO ) inte användas. Att inte använda kemiska bekämpningsmedel bidrar till en ökad mångfald i naturen.
En balans mellan djurhållning och växtodling är viktig. Därför ska en så stor del som möjligt av djurens foder produceras på den egna gården. Då kan näringen gå runt i ett kretslopp på gården och det blir lagom mycket gödsel att sprida tillbaka till åkern.
Också för själva livsmedlen gäller försiktighetsprincipen. Först efter prövning får producenten använda någon av de få tillsatser som KRAV kan tillåta.
God djuromsorg
Det är också viktigt hur djuren har det. De ska kunna bete sig så naturligt som möjligt. Exempel på detta är att grisarna går ute hela året. De får beta, böka och ta sig gyttjebad. Likaså får hönsen vara ute och äta grönt och picka mask under sommarhalvåret.
God hälsa
Hälsa är en fråga om fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. För god hälsa behövs bra miljö. Förutom den omedelbara hälsofördelen för lantbrukaren som slipper hantera kemiska bekämpningsmedel kan det öka välbefinnandet att veta att man gör en god sak för miljön genom att äta KRAV-märkt.
Socialt ansvar
En KRAV-godkänd produktion kan bli underkänd om arbetsvillkor och sociala förhållanden vid produktionsplatsen är undermåliga. I Syd blir många lantarbetare skadade av de stora mängder kemiska bekämpningsmedel som används där vid odling av exportgrödor. Ekologiska odlare slipper den risken.
Mer fakta om KRAV finns att läsa på deras hemsida:
www.krav.se
Svenskt Sigill-märkt produktion:
Svenskt Sigill är ett kvalitetsmärke på mat och blommor. Med kvalitet menar vi produkter som är säkra att äta, som producerats med omsorg om djuren och med hänsyn till vår miljö. Du som köper mat eller blommor märkta med Svenskt Sigill kan vara säker på att produkterna kommer från kontrollerade, svenska gårdar och odlingar, och är framställd enligt strikta regler som är till nytta för både djur, natur och för oss människor. Du får alltså inte bara mat och blommor av bra kvalitet, du bidrar dessutom till en bättre miljö och till att hålla landskapet öppet. Idag finns Svenskt Sigill på bröd, mjöl, gryn, grönsaker, potatis, frukt, bär, dryck, mejerivaror, kött, svamp och prydnadsväxter. Och ännu mer är på gång.
Genom märket Svenskt Sigill vill svenska bönder och odlare ge dig som konsument ett tydligt val. Ofta är ursprungsmärkningen otydlig. Med Svenskt Sigill kan du göra ett medvetet val om du vill ha svenskproducerad mat av hög kvalitet, odlade efter särskilda villkor av ansvarstagande producenter.
För den som producerar livsmedel och prydnadsväxter märkta med Svenskt Sigill är märket ett kvalitetskoncept, skapat för dem som vill åstadkomma någonting extra för sin gård, odling eller trädgård. Filosofin är att producera mat och blommor av högsta kvalitet och samtidigt ta ett stort ansvar för miljö och djuromsorg. Förutom en stolthet över att ha ett företag förknippat med Svenskt Sigill kommer utbudet att få en värdefull ursprungs- och kvalitetsstämpel. Indirekt är det här ett samarbete mellan svenska bönder/odlare och svenska konsumenter. Svenskt Sigill länkar ihop den majoritet av konsumenter som vill köpa svenska produkter av bra kvalitet med de många bönder och odlare som vill producera den
Så, vad skiljer då en Svenskt Sigill-märkt råvara/blomma från en vara som inte är märkt? Grundläggande är förstås löftena om säker mat, producerad med hänsyn till miljön, med krav på god djuromsorg och öppna landskap, samt en oberoende kontroll.
Mer fakta om Svenskt Sigill finns att läsa på deras hemsida:
www.svensktsigill.com
Hej!
Vad gäller lamm så är de väldigt mycket utomhus och äter det som finns runt omkring.
Men vill man vara säker på att allt vad gäller djurhållning till vad de får för foder är kontrollerat kan man välja produkter som KRAV-märkta, ekologiska eller svenskt sigill märkta. Vi har jobbat flera år med dessa produkter och är väldigt glada över att intresset har ökat så mycket hos konsumenterna.
Vi säljer KRAV-märkta produkter (nöt, gris och lamm) under varumärket Vårt ekologiska, men vi tillverkar även Coops KRAV-märkta Änglamark produkter, samt Axfoods KRAV-märkta köttprodukter.
Svenskt Sigill produkter vi har är Nötkött Charolais från gotländska uppfödare samt Griskött från en gotländsk gård Havor, som ligger på södra Gotland (Havdhem).
Nedan har jag tagit fram lite information om vad KRAV och Svenskt Sigill står för. Hör gärna av dig om du har ytterligare funderingar.
Med vänlig hälsning
Pernilla Eklöf
Stockholms butikskött
KRAV-märkt produktion:
Märkningens mervärden
KRAV-märkningen står för Bra miljö, God djuromsorg, God hälsa och Socialt ansvar.
Bra Miljö
KRAVs regler siktar mot en hållbar produktion. Därför får kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller genmodifierade organismer (GMO ) inte användas. Att inte använda kemiska bekämpningsmedel bidrar till en ökad mångfald i naturen.
En balans mellan djurhållning och växtodling är viktig. Därför ska en så stor del som möjligt av djurens foder produceras på den egna gården. Då kan näringen gå runt i ett kretslopp på gården och det blir lagom mycket gödsel att sprida tillbaka till åkern.
Också för själva livsmedlen gäller försiktighetsprincipen. Först efter prövning får producenten använda någon av de få tillsatser som KRAV kan tillåta.
God djuromsorg
Det är också viktigt hur djuren har det. De ska kunna bete sig så naturligt som möjligt. Exempel på detta är att grisarna går ute hela året. De får beta, böka och ta sig gyttjebad. Likaså får hönsen vara ute och äta grönt och picka mask under sommarhalvåret.
God hälsa
Hälsa är en fråga om fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. För god hälsa behövs bra miljö. Förutom den omedelbara hälsofördelen för lantbrukaren som slipper hantera kemiska bekämpningsmedel kan det öka välbefinnandet att veta att man gör en god sak för miljön genom att äta KRAV-märkt.
Socialt ansvar
En KRAV-godkänd produktion kan bli underkänd om arbetsvillkor och sociala förhållanden vid produktionsplatsen är undermåliga. I Syd blir många lantarbetare skadade av de stora mängder kemiska bekämpningsmedel som används där vid odling av exportgrödor. Ekologiska odlare slipper den risken.
Mer fakta om KRAV finns att läsa på deras hemsida:
www.krav.se
Svenskt Sigill-märkt produktion:
Svenskt Sigill är ett kvalitetsmärke på mat och blommor. Med kvalitet menar vi produkter som är säkra att äta, som producerats med omsorg om djuren och med hänsyn till vår miljö. Du som köper mat eller blommor märkta med Svenskt Sigill kan vara säker på att produkterna kommer från kontrollerade, svenska gårdar och odlingar, och är framställd enligt strikta regler som är till nytta för både djur, natur och för oss människor. Du får alltså inte bara mat och blommor av bra kvalitet, du bidrar dessutom till en bättre miljö och till att hålla landskapet öppet. Idag finns Svenskt Sigill på bröd, mjöl, gryn, grönsaker, potatis, frukt, bär, dryck, mejerivaror, kött, svamp och prydnadsväxter. Och ännu mer är på gång.
Genom märket Svenskt Sigill vill svenska bönder och odlare ge dig som konsument ett tydligt val. Ofta är ursprungsmärkningen otydlig. Med Svenskt Sigill kan du göra ett medvetet val om du vill ha svenskproducerad mat av hög kvalitet, odlade efter särskilda villkor av ansvarstagande producenter.
För den som producerar livsmedel och prydnadsväxter märkta med Svenskt Sigill är märket ett kvalitetskoncept, skapat för dem som vill åstadkomma någonting extra för sin gård, odling eller trädgård. Filosofin är att producera mat och blommor av högsta kvalitet och samtidigt ta ett stort ansvar för miljö och djuromsorg. Förutom en stolthet över att ha ett företag förknippat med Svenskt Sigill kommer utbudet att få en värdefull ursprungs- och kvalitetsstämpel. Indirekt är det här ett samarbete mellan svenska bönder/odlare och svenska konsumenter. Svenskt Sigill länkar ihop den majoritet av konsumenter som vill köpa svenska produkter av bra kvalitet med de många bönder och odlare som vill producera den
Så, vad skiljer då en Svenskt Sigill-märkt råvara/blomma från en vara som inte är märkt? Grundläggande är förstås löftena om säker mat, producerad med hänsyn till miljön, med krav på god djuromsorg och öppna landskap, samt en oberoende kontroll.
Mer fakta om Svenskt Sigill finns att läsa på deras hemsida:
www.svensktsigill.com
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)