Jag har fått ett svar idag från livsmedelsverket på ett mejl som jag skickade för ett tag sedan och som handlade om hur man kommer fram till vad som är acceptabelt när det gäller tillsatser. Sedan dess har jag faktiskt hittat informationen själv på deras hemsida. Ibland ramlar man på en del intressant där. Men här är svaret:
För att pröva om tillsatserna eventuellt är skadliga görs studier på försöksdjur, till exempel råttor. Med utgångspunkt från den högsta dos av ett ämne som försöksdjuren kunnat tillföras dagligen under sin livstid, utan att skadliga effekter kan påvisas, fastställs den så kallade nolleffektdosen. Nolleffektdosen uttrycks i mg/kg kroppsvikt och dag. För att få en betryggande säkerhetsmarginal tar man sedan som regel en hundradel av detta värde och får då ADI-värdet för människa. Vissa tillsatser har ADI ”not specified”, vilket innebär att intaget av tillsatsen vid normal användning i livsmedel inte medför några hälsorisker. Det rör sig ofta om tillsatser som är ”självbegränsande”. Det är sådana livsmedel som inte går att äta om tillsatsen tillförs i för stor mängd.
måndag 21 december 2009
söndag 20 december 2009
Julskinkan i år
Vi har de senaste åren köpt samma sorts skinka och det gjorde vi även i år och jag tror inte att den kommer från de dåliga gårdarna, men man borde nog ha kollat innan. Jag ska i alla fall mejla producenten för säkerhets skull och jag hoppas innerligt att skinkan kommer från en gris som har haft det bra.
Nyårslöften ger jag då och då och ibland håller jag dem till och med, men inte alltid. Fast det här året ska jag ge ett som jag vet att jag inte kommer att bryta och det är att bli ännu bättre på att ta reda på hur djuren som jag äter eller får mat ifrån har haft det.
Jag har bekanta som inte äter kött just för djurens skull och det är värt respekt, men vem säger att kossorna som ger oss mjölk har haft det bättre än grisen som vi får fläskfilén ifrån, eller att lädret i jackan som kommer från fåret är ett sämre val om man tänker på djuren, än äggen som kommer från hönorna?
Det är så mycket att tänka på när det gäller vår mat så man blir lätt alldeles matt och egentligen borde de som producerar maten ha det samvete som vi köpare måste ha när det brister hos dem som verkligen borde ta ansvar, men någon måste ju göra det. Tyvärr är det ett stort problem för oss konsumenter och det är att insyn inte alltid är så lätt, men vi får göra vad vi kan. Jag passar på att tacka alla er andra som också försöker påverka det här.
Nyårslöften ger jag då och då och ibland håller jag dem till och med, men inte alltid. Fast det här året ska jag ge ett som jag vet att jag inte kommer att bryta och det är att bli ännu bättre på att ta reda på hur djuren som jag äter eller får mat ifrån har haft det.
Jag har bekanta som inte äter kött just för djurens skull och det är värt respekt, men vem säger att kossorna som ger oss mjölk har haft det bättre än grisen som vi får fläskfilén ifrån, eller att lädret i jackan som kommer från fåret är ett sämre val om man tänker på djuren, än äggen som kommer från hönorna?
Det är så mycket att tänka på när det gäller vår mat så man blir lätt alldeles matt och egentligen borde de som producerar maten ha det samvete som vi köpare måste ha när det brister hos dem som verkligen borde ta ansvar, men någon måste ju göra det. Tyvärr är det ett stort problem för oss konsumenter och det är att insyn inte alltid är så lätt, men vi får göra vad vi kan. Jag passar på att tacka alla er andra som också försöker påverka det här.
lördag 19 december 2009
Fler tillsatser i pepparkakorna
Det fanns några tillsatser till i de glutenfria pepparkakorna som jag var nyfiken på och det var till att börja med ett förtjockningsmedel som heter natriumalginat, vilket står som E 401. Läser man på Äkta vara, så står det att det är framställt av salt från alginsyra. Men jag vill gärna ha mer information och letar i vanlig ordning på livsmedelsverkets hemsida, som även i det här fallet är svår att få information från. Jag har i alla fall inte hittat något negativt när det gäller hälsan och E 401.
E 440 är pektin och det kommer från frukt och verkar helt harmlöst. Man använder det ju även för hemmabruk när man för sylt och marmelad. Söker man på nätet så sägs pektin till och med stimulera bukspottkörteln och gallblåsan. Det här har jag dock ingen aning om ifall det stämmer, men det låter ju intressant.
E 500 är natriumkarbonat och E 575 är något som heter glukonsyrans deltalakton. De här två E-numren är bakpulver.
E 440 är pektin och det kommer från frukt och verkar helt harmlöst. Man använder det ju även för hemmabruk när man för sylt och marmelad. Söker man på nätet så sägs pektin till och med stimulera bukspottkörteln och gallblåsan. Det här har jag dock ingen aning om ifall det stämmer, men det låter ju intressant.
E 500 är natriumkarbonat och E 575 är något som heter glukonsyrans deltalakton. De här två E-numren är bakpulver.
fredag 18 december 2009
Förtjockningsmedel i pepparkakor
Det var ju en hel del tillsatser i de glutenfria pepparkakorna och fyra av dem var förtjockningsmedel (man häpnar). Det första heter E 412 och den minnesgode minns kanske att det var ett ämne som kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner. Tyvärr är det de som är allergiska mot ärtor, bönor eller jordnötter som kan drabbas av det här. Alltså ännu märligare att det finns i pepparkakor för allergiker även om det nu är gluten som är problemet för dem som behöver äta dessa pepparkakor. E 412 är guarkärnmjöl och det har jag alltså skrivit om tidigare.
E 646, eller hydroxipropylmetylcellulosa, är framställt av cellulosa, alltså något som finns i växternas cellväggar. Jag har inte hittat någon negativ hälsoeffekt men däremot intressant information på livsmedelsverkets hemsida och som handlar om tillsatser:
Säkerhetsmarginal
För att pröva om tillsatserna eventuellt är skadliga görs studier på försöksdjur, till exempel råttor. Med utgångspunkt från den högsta dos av ett ämne som försöksdjuren kunnat tillföras dagligen under sin livstid, utan att skadliga effekter kan påvisas, fastställs den så kallade nolleffektdosen. Nolleffektdosen uttrycks i mg/kg kroppsvikt och dag. För att få en betryggande säkerhetsmarginal tar man sedan som regel en hundradel av detta värde och får då ADI-värdet för människa.
Vissa tillsatser har ADI ”not specified”, vilket innebär att intaget av tillsatsen vid normal användning i livsmedel inte medför några hälsorisker. Det rör sig ofta om tillsatser som är ”självbegränsande”. Det är sådana livsmedel som inte går att äta om tillsatsen tillförs i för stor mängd.
E 646, eller hydroxipropylmetylcellulosa, är framställt av cellulosa, alltså något som finns i växternas cellväggar. Jag har inte hittat någon negativ hälsoeffekt men däremot intressant information på livsmedelsverkets hemsida och som handlar om tillsatser:
Säkerhetsmarginal
För att pröva om tillsatserna eventuellt är skadliga görs studier på försöksdjur, till exempel råttor. Med utgångspunkt från den högsta dos av ett ämne som försöksdjuren kunnat tillföras dagligen under sin livstid, utan att skadliga effekter kan påvisas, fastställs den så kallade nolleffektdosen. Nolleffektdosen uttrycks i mg/kg kroppsvikt och dag. För att få en betryggande säkerhetsmarginal tar man sedan som regel en hundradel av detta värde och får då ADI-värdet för människa.
Vissa tillsatser har ADI ”not specified”, vilket innebär att intaget av tillsatsen vid normal användning i livsmedel inte medför några hälsorisker. Det rör sig ofta om tillsatser som är ”självbegränsande”. Det är sådana livsmedel som inte går att äta om tillsatsen tillförs i för stor mängd.
tisdag 15 december 2009
Svar från livsmedelsverket
Det gick snabbt att få svar från livsmedelsverket den här gången och så här skriver de:
Hej Katharina,
Jag saxar här ett avsnitt ur "E-nummerboken" som kan köpas från Livsmedelsverket:
Modifierade stärkelser är tillsatser med E-nummer, t ex. E 1450, Natriumoktenylsuccinatstärkelse. Stärkelse är den form som de flesta växter använder för att lagra energi. Den består av en mängd glukosenheter (druvsocker) som binds samman i långa kedjor (amylos) eller förgrenat (amylospektin). Stärkelse som används i livsmedel utvinns framför allt ur potatis, vete, majs och ris där det förekommer särskilt rikligt. Potatisstärkelse används i hushållet och det kallas då potatismjöl. Stärkelserna är livsmedel, men modifieras de kemiskt betraktas de som tillsatser. Allt efter vilken process som används får man fram olika egenskaper. Som tillsatser finns det elva godkända stärkelsesorter, vilka också är de mest undersökta, men i princip går det att framställa oändligt många.
Stärkelse är ett av de viktigaste näringsämnena för djur och människor. Men man använder också stärkelse för att påverka kvaliteten på vår mat, till exempel reds saftsoppan med potatismjöl och såsen med vetemjöl eller Maizena (marsstärkelse). Mjöl tillsätts också till köttfärs så att köttbullarna håller ihop bättre.
De flesta modifierade stärkelser bryts ner i mag- och tarmkanalen i likhet med vanlig stärkelse, det vill säga de ingår i den normala matsmältningen.
Modifierade stärkelser får användas utan mängdbegränsning i alla de livsmedel som generellt får innehålla tillsatser.
Med vänlig hälsning
Gunilla Gålne
Upplysningen
Hej Katharina,
Jag saxar här ett avsnitt ur "E-nummerboken" som kan köpas från Livsmedelsverket:
Modifierade stärkelser är tillsatser med E-nummer, t ex. E 1450, Natriumoktenylsuccinatstärkelse. Stärkelse är den form som de flesta växter använder för att lagra energi. Den består av en mängd glukosenheter (druvsocker) som binds samman i långa kedjor (amylos) eller förgrenat (amylospektin). Stärkelse som används i livsmedel utvinns framför allt ur potatis, vete, majs och ris där det förekommer särskilt rikligt. Potatisstärkelse används i hushållet och det kallas då potatismjöl. Stärkelserna är livsmedel, men modifieras de kemiskt betraktas de som tillsatser. Allt efter vilken process som används får man fram olika egenskaper. Som tillsatser finns det elva godkända stärkelsesorter, vilka också är de mest undersökta, men i princip går det att framställa oändligt många.
Stärkelse är ett av de viktigaste näringsämnena för djur och människor. Men man använder också stärkelse för att påverka kvaliteten på vår mat, till exempel reds saftsoppan med potatismjöl och såsen med vetemjöl eller Maizena (marsstärkelse). Mjöl tillsätts också till köttfärs så att köttbullarna håller ihop bättre.
De flesta modifierade stärkelser bryts ner i mag- och tarmkanalen i likhet med vanlig stärkelse, det vill säga de ingår i den normala matsmältningen.
Modifierade stärkelser får användas utan mängdbegränsning i alla de livsmedel som generellt får innehålla tillsatser.
Med vänlig hälsning
Gunilla Gålne
Upplysningen
måndag 14 december 2009
Till livsmedelsverket om potatisstärkelse
Det här brevet mejlade jag till livsmedelsverket igår. Svaret lägger jag naturligtvis ut så snart det kommer.
Hej, Jag sökta på "modifierad potatisstärkelse" på er sajt, men fick tyvärr inte fram någon information om det. Hur framställs det och varför tillsätts det i mat och bakverk?
Finns det några risker med att äta det? Jag har inte sett någonstans att det skulle vara hälsovådligt, men är ändå nyfiken. "Modifierad" låter som att det kan vara framställt på ett sätt som kanske inte är så sunt, men som sagt, jag har ingen aning om ifall det är så.
Hälsningar Katharina Wallenborg
Hej, Jag sökta på "modifierad potatisstärkelse" på er sajt, men fick tyvärr inte fram någon information om det. Hur framställs det och varför tillsätts det i mat och bakverk?
Finns det några risker med att äta det? Jag har inte sett någonstans att det skulle vara hälsovådligt, men är ändå nyfiken. "Modifierad" låter som att det kan vara framställt på ett sätt som kanske inte är så sunt, men som sagt, jag har ingen aning om ifall det är så.
Hälsningar Katharina Wallenborg
söndag 13 december 2009
Tillsatserna i de glutenfria pepparkakorna
Det var som ni vet en lång ingredienslista i pepparkakorna utan gluten som jag köpte till dottern. Det första som kändes främmande i dem var emulgeringsmedlet E 471. Vad jag vet så är det inte ohälsosamt, men varför betala för en tillsats som man faktiskt klarar sig utan?
Vidare har vi aromämne. Det verkar ju helmärkligt med aromämne i kakor som innehåller starka kryddor. Jag får lov att mejla och fråga om det här och vad är det för ämne? Verkar bara onödigt att tillsätta tycker jag.
Modifierad potatisstärkelse är nästa sak som jag reagerar på. När jag söker på nätet så blir min andra träff följande text: "Ett exempel på en ny limråvara är en modifierad potatisstärkelse. Den nya stärkelsen ger ett lim som passar bra för pappers- och förpackningsindustrin". Det var lite roligt faktiskt och man kan ju utgå ifrån att det här är tillsatt för att hålla ihop pepparkakorna bättre. Men åter till vad det är och det var inte så enkelt att ta reda på det. Jag sökte bland annat på livsmedelsverkets hemsida, men utan resultat. Jag får helt enkelt återkomma. Nu hör man i och för sig på namnet vad det är, men det kan vara intressant att ha lite mer ingående information tycker jag.
Det finns ytterligare en del ingredienser som jag är nyfiken på, men dem skriver jag om en annan dag.
Vidare har vi aromämne. Det verkar ju helmärkligt med aromämne i kakor som innehåller starka kryddor. Jag får lov att mejla och fråga om det här och vad är det för ämne? Verkar bara onödigt att tillsätta tycker jag.
Modifierad potatisstärkelse är nästa sak som jag reagerar på. När jag söker på nätet så blir min andra träff följande text: "Ett exempel på en ny limråvara är en modifierad potatisstärkelse. Den nya stärkelsen ger ett lim som passar bra för pappers- och förpackningsindustrin". Det var lite roligt faktiskt och man kan ju utgå ifrån att det här är tillsatt för att hålla ihop pepparkakorna bättre. Men åter till vad det är och det var inte så enkelt att ta reda på det. Jag sökte bland annat på livsmedelsverkets hemsida, men utan resultat. Jag får helt enkelt återkomma. Nu hör man i och för sig på namnet vad det är, men det kan vara intressant att ha lite mer ingående information tycker jag.
Det finns ytterligare en del ingredienser som jag är nyfiken på, men dem skriver jag om en annan dag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)