fredag 20 november 2009

Sojalecitin

För ett par veckor sedan så ställde jag en fråga till livsmedelsverket och frågorna rörde sojalecitin. Så här såg mitt brev/mejl ut och nedanför kan ni läsa svaret.

Hej,

Jag sökte på sojalecitin på er sajt och fann följande information:

Sojalecitin, E 322, används som emulgeringsmedel. I regel påvisas små mängder sojaprotein i lecitinet. Mängderna beror på kvaliteten på lecitinet. När lecitinet finns i produkter som margarin och choklad blir halten sojaprotein försvinnande liten. För det flesta allergiker är det alltså ingen risk med dessa produkter pga innehåll av sojalecitin.

Lecitin, E322, av soja används som emulgeringsmedel i de flesta margariner. Sojalecitin i sig är inget problem för den som är allergisk mot soja, men i sojalecitin förekommer i regel små rester av sojaprotein. Det kan inte uteslutas av dessa små rester kan vara ett problem för den som är extremt allergisk. Lecitin tillverkas även av äggula. Samma resonemang som ovan gäller även för ägglecitin. Av ingrediensförteckningen måste det framgå om lecitin tillverkats av soja eller av ägg. Numera görs lecitin också från raps och solroskärnor. Det förekommer margariner på marknaden där annat emulgeringsmedel än lecitin ingår.

Utöver det som stod så är jag nyfiken på hur man utvinner lecitinet.

Hälsningar Katharina Wallenborg


Svaren:

Hej!

Texten som du har hittat är hämtad från vår allergiinformation på SLV:s hemsida. För personer som är allergiska mot soja är det viktigt att undvika produkter som innehåller sojaprotein (det är nämligen proteiner som är allergena och det som allergikerna reagerar på). Vid framställningen av sojalecitin kan små mängder sojaprotein följa med. Dessa små mängder är troligtvis endast en risk för den som är extremt allergisk mot soja. För de flesta sojallergiker är det ingen risk att äta produkter med sojalecitin eftersom sojalecitinet i sin tur förekommer i små mängder i det färdiga livsmedlet.

Vänliga hälsningar

Ylva Sjögren


Hej Katharina!

Angående tillverkning ber jag dig att själv gå ut på nätet "google" och söka dig fram.

Doris Rosling
Upplysningen

onsdag 18 november 2009

Första kycklingbrevet

Ni som läste min blogg tidigt i oktober minns kanske att jag berättade om innehållet i fryst kycklingfilé som jag hade köpt. Nu har det gått 1½ månad och inte ett livstecken från producenten. Är det inte nonchalant? Jag ska skicka om mitt brev nu och jag får väl skicka både en tredje och fjärde gång och så vidare om de inte svarar. Så här såg mitt brev ut:

Hej,

Av ren nyfikenhet så läste jag innehållsförteckningen på er frysta kycklingfilé. Det var med stor möda får jag lov att säga för bokstäverna var minimala och färgerna gjorde det inte lättare att läsa vad det stod. Men hur som helst, till sist lyckades jag och fann allt det här i förpackningen:

kycklingfilé 85 %
vatten
salt
protein (kyckling)
smakförstärkare E 640, E 621
antioxidationsmedel E 331
glukossirap
konserveringsmedel E 262


Hur kommer det sig att det är så mycket vatten i kycklingen och varför alla dessa tillsatser? Vad gör var och en av dem för nytta?

Är också nyfiken på hur kycklingen har fötts upp och slaktats och det då jag är mån om deras levnadsförhållanden, men har dålig kunskap om det.

Hälsningar Katharina Wallenborg

tisdag 17 november 2009

Pofibrer från Semper

Har du någon i familjen eller om du själv har celiaki så har du säkert använt pofibrer någon gång. Eftersom dottern är glutenintolerant så har jag använt det i matlagning och bakning i alla år. Många använder det givetvis på grund av fibrerna, men man kan lika gärna använda det i köttbullar om man inte har glutenfritt ströbröd tillgängligt till exempel. Det är ju inga stora mängder man har i i förhållande till färsen, så det brukar inte vara något problem om man nu inte skulle råka behöva extra fibertillskott.

Under "alla år" som jag har använt pofibrer så har jag inte en enda gång funderat över om det kan ha några andra tillsatser, men efter att jag hittat en onödig tillsats till och med i kakao så läste jag nu innehållsförteckningen i samband med att jag skulle göra julköttbullar (det gäller att vara ute i god tid för att hinna allt). Så här ser den ut:

torkade fibrer av potatis

Kan det bli kortare? En ingrediens! Det tackar vi för.

måndag 16 november 2009

Zetas parmigiano reggiano

Vilket med andra ord är en hårdost liknande parmesan. Den är väldigt god och håller sig mycket längre - precis som många livsmedel - än vad etiketten säger att den gör när man väl har öppnat förpackningen.

Innehållsförteckningen är föredömligt kort:

komjölk
salt
ostlöpe

Av någon anledning så har jag bara läst på andra ostar och inte hårdostar, men det ska bli ändring på, för nu är jag nyfiken om alla hårdostar är utan onödiga tillsatser. Mjukostarna är ju däremot en sorglig historia och även många färskostar.

söndag 15 november 2009

Tillsatsfria livsmedel igen

Tre gånger tidigare har jag gjort en avstämning på de livsmedel som jag har hittat utan tillsatser. För tydlighetens skull vill jag återigen nämna att alla tillsatser (tänker då främst på alla E-nummer) inte är av ondo, men att jag av nyfikenhet vill se vad det finns för alternativ.

Sedan 28 september har jag hittat följande nya produkter:

Kung Markattas kokosmjölk
Polar seafoods pilgrimsmusslor
Estrellas jordnötter

Det var inte många nya produkter, men jag fyller på med det jag har så länge eftersom det var ett bra tag sedan jag redovisade det här förra gången. För övrigt så kan man ju tycka att musslor och nötter givetvis inte ska innehålla något mer, men efter att ha läst ett antal innehållsförteckningar så inser jag att inget ska tas för givet. Här nedan ser ni de tidigare produkterna som jag har nämnt:

Saltå kvarns ekologiska russin
Thai worlds räkpasta
Blue dragons rostade sjögräs
Icas tonfisk i vatten
Honung från Svensk honungsförädling
Icas makrill i tomatsås
Icas musslor i vatten
Icas kapris på glasburk
Apotekets flytande glukos
Nassims gröna russin
Icas russin
Felix chilisås
Kung markattas har russin (endast tillsatt 0,45 procent solrosolja)
Arlas 34-procentiga creme fraiche
Kosterfiskarn's varmrökta norsklax
Royal Greenland frysta räkor
Bruna bönorna från Felix
Arlas 4-procentiga keso
S:t Dalfour fyra frukter-marmelad
Gravad lax från Sjöboden
Lindt excellence 70 % kakao-choklad
Grillad paprika från Sera
Knäckebröd från Pyramidbageriet
Kakao från Kung markatta
Slotts gästabudssenap
Mae Ploys gröna currypasta
Blue dragoons gröna currypasta
Felix ketchup
Cf & r:s brieost
Kolibrie getost
Risentas fikon
Eldorados naturella färskost
Haugen-gruppens sardeller
Ryttmästarens dundersenap
Maizena majsstärkelse
Druvans vitlök i chilimarinad

lördag 14 november 2009

Färgämnen

Tänk att allt går så sakta. Ja det är i alla fall så det känns som konsument när det gäller tillsatser som man inte vill ha. Men nu tar man ett steg i rätt riktning igen och det handlar om färgämnen. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, sänker det som kallas acceptabelt dagligt intag, för färgämnena kinolingult E 104, nykockin E 124 och paraorange E 110.

Det är ju bra, men det kan ju bli ett problem i alla fall om man äter mycket av något som innehåller det här. Å andra sidan så vet ju alla att man inte ska överdriva intaget av något, men vet ett barn det och hur lätt är det för dem att förstå det här? Kanske vore det bästa att helt plocka bort sådant som vi vet kan skada hälsan eller att man är övertydlig med innehållet om ämnet ska vara kvar. Det ger i alla fall föräldrarna en större chans att välja till exempel bättre godis.

Många funderar säkert på vilka mängder färgämnen man får i sig genom läsk och det är sannerligen befogat med tanke på vilka enorma mängder som svenskarna dricker, men då finns det alternativ och det är saft. Saft får nämligen aldrig färgas. Kanske kan det inte alltid ersätta läsken, men till barn är det absolut ett bättre alternativ och jag ska erkänna att jag inte har tänkt på det för egen del när det gäller mina barn, för jag visste faktiskt inte om det här tidigare. Men man lär så länge man lever och med kunskap så gör man bättre val.

torsdag 12 november 2009

Svar om kycklingen

Den producent som jag nyligen mejlade angående kycklingfilé var verkligen snabb på att svara och som ni ser så kommer jag att få mer information då jag nu har mejlat numren som de behövde.

Hej Katharina!

Tack för ditt mail. I stort sett all kycklingfilé marineras med vatten för att få ett mörare och mindre torrt kött, då kycklingbröst i sig är mycket torrt. Procenthalten varierar mellan olika märken och måste alltid deklareras.

Slakt av kyckling, nästan oavsett märke, går till så att man bedövar dom i ett elektriskt vattenbad, därefter skär man av halsen av dom.

Dina övriga frågor om konserveringmedel, levnadsförhållanden och vilket foder dom får, kan jag i dagsläget inte besvara eftersom vi har två olika leverantörer av kycklingfilé. För mer info, vänligen återkom med eankodssiffror och vikt på förpackning, så återkommer jag med besked, så snart jag kan.

Med vänlig hälsning

Marie Engberg
Konsumentkontakt