E 100

E 100, eller kurkumin som det egentligen heter, är ett färgämne som extraheras ur roten av växten Curcuma longa. Ett annat namn i mald form är gurkmeja, något som vi använder en hel del av i maten för att få den vackra gula färgen som påminner om curry eller saffran. Den sägs även vara nyttig, gurkmejan. Det är en perenn ört som 60 - 100 centimeter hög.

Det här är alltså ett exempel på en tillsats som egentligen är en ört som brukar användas i mald form som krydda och alltså inte alls farlig eller ens oetisk att äta. Även om jag har som lite sport att se vad man kan hitta för livsmedel utan E-nummer så är det här alltså ett exempel på att det finns tillsatser som inte alls behöver väljas bort. Därför så är det viktigt att ha koll på vad som döljer sig bakom E-numret.

Färskost vitlök ekologisk

Så heter en färskost som kommer från Naturens skafferi, ett företag som tillverkar livsmedel sedan 1997, dock i begränsad omfattning. Osten är ett lysande exempel på att man kan göra färskost utan ett uns av tillsatser. Fetthalten är dessutom bara 21 procent, något som gärna får vissa tillverkare att hjälpa konsistensen på traven. Men, ärligt talat, ost utan fluff och annat är alltid godast och känns mest naturligt, precis som det ska vara. Man är dessutom noga med att trycka på det ekologiska och det kan man ju inte heller ha några invändningar emot.

Ingredienser:

ekologisk pastöriserad grädde
ekologisk färsk vitlök
salt
ekologiska örtkryddor
mjölksyrakultur

Så när du nästa gång ska köpa färskost, titta gärna på innehållsförteckningen, för den varierar och utan konsekvens skulle jag vilja påstå. Jag vet att jag har skrivit detta förr, men det är så lätt att bara plocka åt sig en förpackning och inte fundera på innehållet. Jag är själv så ibland, man är stressad och slänger ner det som går snabbast, men tar man sig tid så kommer man också att äta både bättre och godare.

Några smarta tips i köket

Det här har absolut inget med E-nummer att göra, utan jag tänkte dela med mig av några tips som kan komma till nytta i köket. Det finns så mycket bra och allt tänker man inte alltid på. Det första som jag tänkte tipsa om är hur lätt jästen löser sig i vattnet när man ska baka. I alla recept så står det att man ska röra ut den i vattnet. Låt den istället ligga någon minut innan du rör så hinner den lösa upp sig och du minskar risken för att det blir små klumpar kvar, även om den nu är väldigt liten.

Far degbunken eller plåten omkring när du arbetar i köket, lägg en fuktig disktrasa under så hålls det på plats. När du ska trilla köttbullar eller steka biffar så fastnar smeten lätt på händerna, smörj in dem med lite matolja så är det mycket enklare. När du grillar utomhus så fastnar lätt maten på grillen, ta lite olja och en brödpensel och smörj in före det att du lägger på det som ska grillas. Ska du baka och du tycker att det är kladdigt att smörja in formen med smör, häll en skvätt matolja i formen och smeta ut med brödpenseln. Det är till och med enklare att täcka hela ytan och att få ströbrödet att fästa.

Om du gillar bönbiffar men tycker att det är tungt att mosa de kokta bönorna, så tillsätt lite vätska så går det mycket enklare. Men ta det måttligt så att inte biffarna blir för lösa sedan. Ingen vill ha hur mycket ägg och maizena eller potatismjöl i för att de ska hålla ihop, det är trots allt bönbiffar. Ska du frysa in köttfärs så lägg den i plastpåsar och platta till. Dels så tar det mindre plats och dels så går det fortare att tina. Kanske har du redan tänkt på allt det här, om inte så hoppas jag att du fick några bra tips. Jag tar gärna emot fler från er som läser bloggen. Mejla på adress k.wallenborg@mail.com

Kasta inte mat om det inte är absolut nödvändigt

Det kan ju tyckas alldeles självklart att man inte kastar man i onödan, men oj vad mycket som slängs trots att det är i bra skick. Många är oroliga för att maten blir dålig efter en eller två dagar, trots att den sannolikt skulle hålla hela veckan om kylen är tillräckligt kall. Det kanske är bäst att börja där förresten: en kyl som håller 4 grader istället för 7 - 8 kan påverka hållbarheten flera dagar, så kolla temperaturen och sänk den om det är för varmt. Men sedan då, om kylen är kall och man ändå är osäker? Lukta och smaka och använd sunt förnuft. Helt ärligt? Hur många gånger har du blivit matförgiftat hemma? Det händer ytterst sällan och det trots att vi ibland kanske inte får in mat tillräckligt snabbt i kylen efter att vi har ätit eller att något livsmedel inte var superfärskt. Händer det så är det för det mesta när vi har varit på restaurang.

Ändå så är vi så ängsliga, många av oss. Vill du få lite hjälp på traven och många goda tips om hur du kan ta tillvara på matrester, så gå in på http://slangintematen.se/ Faktum är att det är ganska roligt när man lär sig använda matrester då man kan skapa nya rätter och få vara kreativ i köket. Ris är exempelvis jättegott stekt med vad man nu har hemma och sedan så kryddar man asiatiskt och får stekt ris. Brödrester är utmärkt till att göra ströbröd av och jag lovar att det är mycket godare än de där stenhårda märkliga små kornen som säljs som ströbröd i affären. Frukt och grönsaker som inte kommer att användas eller ser lite trötta ut passar utmärkt i nyttiga och goda frukostjuicer. Tillsätt gärna lite nyttiga kryddor så som kanel och/eller gurkmeja också. Bra start på dagen med mycket vitaminer. Mögelostar är sådant som ibland kan bli över, i alla fall hos oss, men de är toppen att ha i gratänger, såser, på smörgåstårta och även på pizza. Det är bara att prova sig fram.

Ja, det finns som sagt var massor att göra och att lära på det här området, och bland det bästa är naturligtvis att vi sparar både pengar och miljö!

Jordbruksverkets svar

Igår redan kom svaret från Jordbruksverket. Det var verkligen snabbt, vilket bara är positivt så klart. Jag hade ju mejlat och frågat om kastrering av grisar då jag hört att det inte alltid är bättre nu, men de hävdar motsatsen och jag hoppas att de på totalen har rätt. Inte vill man att djuren ska lida. Så här svarar verket:

Hej Katharina,
Jag instämmer inte med kommentaren från branschen. Den personal som kastrerar grisar idag har inte mindre rutin idag än tidigare.

För att få lägga bedövning innan kastrering ska man ha gått en utbildning, för att försäkra att bedövningen blir bra och gör nytta.
Jag har själv tittat på i flera besättningar då grisar bedövas och kastreras. Smågrisarna skriker förstås då de blir upplyfta och fasthållna. Men bedövningssticket reagerar de inte på med smärtljud eller avvärjningsrörelser. När bedövningen har tagit går själva kastreringen mycket lugnare än tidigare.

Självklart kan det finnas individer som inte har tagit in undervisningen på kursen tillräckligt bra. Men generellt hävdar jag bestämt att lidandet har minskat.
Vänliga hälsningar

Lotta Andersson
Handläggare avel och semin
Enheten för idisslare och gris
Jordbruksverket


Det bästa vi konsumenter kan göra är att fråga och ifrågasätta. Vi vill självklart ha bra mat, men det ska inte gå ut över djuren anser jag och får vi veta att de behandlas illa så är det viktigt att reagera, det är allas vårt ansvar.

Kastrering av grisar, igen...

Nu var det väldigt länge sedan som jag skrev om kastrering av smågrisar och efter det att reglerna ändrades så trodde jag att det hade blivit bättre. Därför så blev jag bedrövad när jag igår stötte på en person som har både erfarenhet av djurhållning och kastrering som sa att det inte alltid är bättre för grisarna numera. Jag har därför mejlat Jordbruksverket och skrev så här:

Hej, jag har en fråga om kastrering av grisar. Jag var naturligtvis väldigt glad när det blev lagkrav på bedövning, men i går så pratade jag med en i branschen som sa att lidandet inte har blivit mindre då många utan rutin nu utför ingreppen. Kan ni räta ut frågetecknen här och tala om hur det ser ut? Hälsningar Katharina Wallenborg

Det ska bli väldigt spännande att se vad de säger, för det här är inte en struntsak och vi är många som vill att djurhållningen ska vara så bra som möjligt.

Bloggen och dess innehåll

Nu har jag bestämt mig, min blogg kommer fortsättningsvis att innehålla mer än bara vilka tillsatser som finns i olika livsmedel. Jag har visserligen frångått den principen då och då och skrivit om annat som kastrering av grisar, EU-märkningar på mat, sötningsmedel med mera, men nu har jag alltså bestämt mig för att bli lite vidare i min blogg. Det är inte samma som att E-nummer kommer att bli osynliga här, eller skuffade åt sidan, men efter snart åtta års tillsatsbloggande så inser jag att jag dels vill uppdatera bloggen och samtidigt göra den mer publik och förhoppningsvis tilltalande för fler än dem som liksom jag brinner för vilka tillsatser det finns i det vi äter. Innehåll i mat är så mycket mer och det finns dessutom mycket annat som är spännande och som jag skulle vilja rota mer i. Jag hoppas att ni är med mig även framöver nu när innehållet blir mer varierat.

Tips på sådant som kan vara intressant tas tacksamt emot på k.wallenborg@mail.com