onsdag 30 april 2014

Lokalt producerat hos Ica maxi i Erikslund, Västerås

Igår skrev jag om City gross och deras Ä-märkning. Jag efterfrågade också om fler livsmedelsförsäljare jobbade för mer naturlig mat. Ett ställe som jag själv ibland handlar på är Ica maxi i Erikslund i Västerås. Av nyfikenhet så gick jag in på deras sajt för att se vad de hade att säga i frågan och fick fram massor av producenter som de säljer åt. Jag har ju sett en del produkter när jag har varit och handlat så klart, men att det var så omfattande hade jag inte en aning om. Det var en väldigt rolig överraskning och bor du i krokarna så handla gärna deras varor. Här hittar du vilka producenter som Ica i Erikslund jobbar med: http://www.ica.se/butiker/maxi/vasteras/maxi-ica-stormarknad-erikslund-12304/butiken/narproducerat/

Bland varorna hittar du ostar, öl, chark, vilt, grönsaker och bröd från de lokala producenterna. Självklart så har de hemsideadresser också så att du kan läsa mer om var och en av dem. Gå också gärna in här och läs mer om mat från Västmanland: http://smakapavastmanland.se/

Ibland så blir man extra glad och sådant här gör i alla fall mig på bra humör! Det blir ett mejl till Ica maxi för det här förtjänar beröm tycker jag.

tisdag 29 april 2014

City gross märkning av tillsatsfria livsmedel

Tänk att det var i augusti 2010 som jag skrev om City gross och deras Ä-märkning. Det känns så länge sedan, men det är det ju också när man tänker efter. Men det borde ha hänt så mycket mer sedan dess. Jag kommenterade just att det är bra att någon går i bräschen och att jag hoppades att fler skulle följa efter. Vad har hänt? Ingenting så vitt jag vet. Eller finns det fler butiker som vägleder om man inte vill betala för annat än de ingredienser som ska vara i maten? Jag känner åtminstone inte till några andra än just City gross. Det är med andra ord dags att stöta på så att det händer något, för det är ju rent ut sagt löjligt hur trögt det går.

Hela 600 varor har fått märkningen Ä, en märkning som är ett samarbete med föreningen Äkta vara. Tydligen så mottogs märkningen på ett överväldigande sätt från konsumenterna och även livsmedelsindustrin visade sig positiva, dock så kan man läsa följande citat på City gross sajt: "Få orkar ifrågasätta och sätter likhetstecken mellan kända varumärken och trygghet." Det gör mig faktiskt lite bedrövad; är det verkligen så illa att de flesta bara äter det som faller dem in utan att överhuvudtaget ta reda på innehållet? Visst så "slarvar" även jag och det är en djungel som man ger sig in i när man börjar ifrågasätta innehåll i maten och i vissa fall så finns inte tillsatsfria alternativ, men ändå, att helt strunta i det känns lite märkligt kan jag tycka.

Hjälp till du också för att påverka utbudet av bra och naturliga varor i våra butiker. Vi är många som jobbar för bättre mat, men väljer vi att köpa sådant som aldrig borde finnas i en livsmedelsaffär så stöttar vi det dåliga och det vill vi väl inte, egentligen?

måndag 28 april 2014

Påminnelse om chipsfråga

Den 11 mars så skickade jag nedanstående mejl och jag bloggade om det den 12 mars men jag har inte fått något svar:

Hej,

Är det något som jag är svag för så är det chips och förra veckan så smakade jag era parmesanchips och Stilton bluechips. De senare var bland de godaste som jag någonsin har smakat, men jag har ett par frågor om innehållet. Vad är arom och vad är ostpulver? Tas dessa ingredienser fram under naturliga eller kemiska former? Hur som helst så blev jag jätteglad att se att ni inte hade några E-nummer tillsatta, vilka flera chipstillverkare tyvärr har.

Hälsningar Katharina Wallenborg


Nu har jag mejlat på nytt och jag hoppas att de svarar den här gången. Är innehållet dessutom till deras fördel så blir man ju än mer konfunderad över varför de inte återkommer och säger det. Å andra sidan, ibland så går tiden och man hinner inte eller tänker inte på att svara på alla mejl som kommer in, fast det händer tyvärr för ofta inom livsmedelsindustrin. Jag hoppas därför att påminnelsen ska göra så att det kommer ett svar omgående och som jag sedan kan lägga ut här på min matblogg.

söndag 27 april 2014

Hamburgare på restaurang

Nu har jag för första gången skrivit till en hamburgerrestaurang och frågat om innehållet i deras mat. Indelningen har förresten att göra med att det inte finns någon mejladress utan bara två formulär att fylla i.

Hej, jag har en fråga, men hittade ingen mejladress, så därför går jag den här vägen. Det som jag undrar över är hur ni ser på tillsatser i maten. Jag läser på er sajt att ni inte använder GMO-produkter (bra tycker jag) och att smaken är det viktigaste samt att ni värnar om det etiska. Därför undrar jag hur det är om man köper en XX-hamburgare: är den fri från så kallade E-nummer? Jag försöker undvika tillsatser, inte alltid för hälsan utan även då jag inte vill betala för annat än naturliga ingredienser.

Hälsningar Katharina Wallenborg


Det ska bli jättespännande att se vad de svarar och varför ska vi inte kunna ställa krav på även restaurangvärlden?

tisdag 22 april 2014

Ett år tillbaka

Helt plötsligt så poppar nya funderingar upp i huvudet på en och för mig var en sådan att jag undrar vad jag skrev om för exakt ett år sedan här inne på bloggen. Med andra ord så gick jag tillbaka och tittade och det visade sig att jag hade skrivit om pumpakärnor. Det var dessutom den enda gången som jag hade gjort det, det var vidare enda gången som jag hade skrivit om företaget Sellton, alltså de som producerade de torkade pumpakärnorna.

De har även några andra produkter och på sajten så kan man läsa över deras engagemang för hälsa. Det här bådar mycket gott tycker jag och därför så har jag skickat ett mejl som lyder så här:

Hej,

Jag har precis varit in på er sajt då jag var nyfiken på era produkter. Jag har köpt era pumpakärnor och i dem finns inte ett enda E-nummer, vilket jag var glad över att se. Hur är det med era andra produkter? Jag gissar att ni inte använder er av onödiga tillsatser med tanke på det som ni skriver på sajten, men jag hittar inga kommentarer om detta och heller inga innehållsförteckningar. Jag hoppas att ni kan svara på min fråga.

Hälsningar Katharina Wallenborg

måndag 21 april 2014

Recept och mattidningar

När jag gick igenom en hög med tidningar och annat smått och gott idag så hittade jag en mattidning från förra året; det var påsknumret, så det passade ju bra att bläddra i på annandagen när man satt ute i det underbara vårvädret. Tidningen är en av våra största på matfronten och ger inspiration till många i köket. Jag blev positivt överraskad när de i det här numret skrev om färdigköpta tårtbottnar. Två sorter hade testats och ingen fick godkänt och varför skulle de ha fått det? Tummen upp här alltså. Däremot så blev jag besviken över receptet med torkade aprikoser. Man använde de svavlade, trots att det finns alternativ här. Receptet var dessutom från en av våra mest kända kockar. Hur kan det bli så fel?

Ett annat recept innehöll en så kallad light-produkt. Även det är något som jag inte kan förstå att man använder i en seriös mattidning. Det här numret innehöll alltså både positiva och negativa inslag och jag har skrivit om det här med mattidningar förr: varför jobbar de inte mer för bra mat? Recept och reportage i all ära och självklart så förmedlar de mycket kunskap, men vart tog rösten i samhällsdebatten vägen? Jag vet att mattidningar inte är politiska skrifter, men att hjälpa oss konsumenter på traven i hur vi kan göra bra val borde väl ligga i deras intresse, de engagerar sig ju i en hel del annat som rör maten?

fredag 18 april 2014

Påskgodis

Påskgodis är och har alltid varit lösgodis. Mycket av det är i ärlighetens namn ganska trist, men det finns flera sorter som är riktigt goda. Sedan så är ju smaken olika och uppenbarligen säljer alla sorterna eftersom de finns i hyllorna. I en artikel från 2011 så hittade jag info om just plockgodis, vår favorit här i Sverige. Så här i påsktider så lägger jag ut en länk dig. Kanske borde jag ha väntat till efter helgen, men man kan alltid välja att läsa den senare. Intressant och lärorik är den i alla fall.

http://www.radron.se/artiklar/Insektsmjol-och-svingelatin---har-ar-ditt-paskgodis-/

Jag vill förresten bara tillägga att jag tycker att man ska få unna sig både löss och gelatin om man nu gillar vissa bitar. Det kommer även jag att göra, även om jag gärna hoppar över lössen i och för sig.

Glad Påsk!



onsdag 16 april 2014

Skogaholmslimpa från Skogaholm

Jag trodde faktiskt att jag hade bloggat om skogaholmslimpan, kanske vår mest kända limpa, men se det hade jag inte. Med andra ord så är det väl på tiden och då innehållet är bra så är det roligt att göra det också. Jag vill poängtera att det inte har med gårdagens blogginlägg att göra, utan det är en slump. Här är i alla fall innehållet:

mjöl (vetemjöl och siktat rågmjöl)
vatten
sirap
jäst
rågskållning
vegetabiliskt fett
surdegspulver av vete
salt
vetegluten

Så här skulle man vilja ha alla bröd, men tyvärr lär det dröja innan det ser så här bra ut överallt.

tisdag 15 april 2014

Kexchoklad

Ja det har jag ätit en del de senaste dagarna. Man kanske ska titta på vad de innehåller också. Jag har inget större hopp om att de ska vara tillsatsfria, men vi får se, jag har haft fel förr. Däremot så är just sådant som innehåller choklad i princip alltid godis med E-nummer.

Ingredienser:
socker
vetemjöl
vegetabiliskt fett
skummjölkspulver
kakaosmör
vasslepulver
helmjölkspulver
emulgeringsmedel (sojalecitin)
salt
aromer (bl.a. vanillin)
bakpulver (natriumbicarbonat)

Denna trista sojalecitinen! När ska man slippa den tillsatsen? Men, men, utöver den och bakpulvret (som ju är svårt att vara utan när man bakar) så ser det ändå bra ut tycker jag.

torsdag 10 april 2014

Vad säger brödproducenterna om E-nummer?

Det här har jag kopierat från en av våra stora brödtillverkares sajter:

"E-nummer - Tillför bakegenskapar

E-nummer är detsamma som tillsatser och den inledande bokstaven “E” deklarerar att ämnet är godkänt av EU. En tillsats är som namnet antyder inget du äter mycket av, utan används i små mängder för att tillföra ett livsmedel vissa egenskaper. Vid bakning använder vi främst tillsatser för att påverka brödets konsistens och hållbarhet. Även vid bakning hemma, av framförallt bullar och kakor, använder du ofta tillsatser för att just förbättra konsistensen och öka hållbarheten.

E-nummermärkningen finns till för din skull, så att du kan känna dig trygg med vad du äter. Är du intresserad av vilka tillsatser som är godkända i Sverige har Livsmedelsverket tagit fram en E-nummernyckel i fickformat. Den kan du få gratis bl a på Apoteket eller beställa den via Livsmedelsverket.

På Livsmedelsverkets hemsida kan du läsa mer om E-nummer och ladda ner E-nummernyckeln som pdf:

Tillsatser i mat
E-nummernyckeln"

Jag säger inte emot allt, faktiskt så är det bara en mening som egentligen gör mig tveksam och det är att E-nummer finns till för min trygghet. Till viss del kanske, men det är väldigt mycket som finns i maten som vi klarar oss bra utan. Det bekräftar inte minst de tillverkare som inte använder tillsatser. Men visst är det så att köpebröd ibland har en härlig konsistens, fluffigt och lätt till exempel. Dock kan man ställa sig frågan om inte bröd utan tillsatser kan vara lika gott? Jag anser nog det. Det är ett problem att så många vänjer sig vid det onaturliga och så länge vi föredrar det så kommer konsistensgivarna att finnas kvar i det som vi äter.

tisdag 8 april 2014

Glassvar

Det gick snabbt att få glassvaret också och så här säger tillverkaren:

Hej Katharina!

Tack för ditt mejl.

Vi har XX Gammaldags vanilj 0,5 L med en mycket kort ingredienslista som ungefär motsvarar den glass som man kan tillverka hemma. Gammaldags vanilj har dock kortare hållbarhet, c:a 9 månader kortare än all annan glass. Detta beror främst på att den är mer känslig för temperatur förändringar som oundvikligen sker under glassens färd från tillverkningen hem till konsumentens frys. Stabiliseringsmedel (ex fruktkärnmjöl och guarkärnmjöl) gör glassen tåligare för dessa temperatursvängningar och glassen kan därför nå konsumenten i ett skick som man förväntar sig.

I glass ingår ju ofta andra ingredienser såsom bitar och såser och deras respektive ingredienser deklareras också på förpackningen så därför blir ingredienslistan längre.

Glukossirap är en smidig råvara att arbeta med och en vanlig ingrediens i glass.

Kan tilläggas att tillsatser i glass utgör ca 2% av produkten.

Fortsatt trevlig dag!

Med vänlig hälsning

Marie
Konsumentkontakt XX
XX Sverige AB
Box 1056
171 22 Solna
08-619 95 00


Det var trots allt ett utförligt svar, vilket jag tackade för och samtidigt tipsade om Häagen-Dazs och deras tillsatsfria glassar som inspiration. Jag hoppas att även denna glasstillverkare vill göra sådana glassar. Jag skulle utan tvekan bli en av köparna.

måndag 7 april 2014

Chokladstrutssvar

Jag fick svar ganska snabbt angående chokladen som säljs i strutar och som är så god. Så här säger företaget när jag frågar om det inte går att utesluta lecitinet:

Hej Katarina.
Tack för din fråga. Vår chokladleverantör har soja lecitin som bindningsmedel i chokladframställningen.
Vi har i dagsläget inte tänkt att byta leverantör men har ett aktivt arbete att aldrig vara rädda för andra chokladtillverkare.
Det är en stor process som tar år att genomföra då man handlar på kontrakt.
Hoppas du nöjer dig med mitt svar.?
Med vänlig hälsning sarah Prod. Ansvarig



Jag tackade så klart artigt, vilket jag alltid gör oavsett svarets innehåll, men jag la även till att jag hoppas på det bästa den dagen som de eventuellt byter leverantör. Sedan så vill jag också tillägga att E 322 är beteckning för all lecitin och inte bara sojalecitin.

torsdag 3 april 2014

Strutchoklad och dess innehåll

För några veckor sedan så skrev jag om choklad som kommer i strut och den här sorten hette "Stort tack". Jag gillar den här tillverkarens choklad, men jag gillar inte att de tillsätter sojalecitin, vilket jag skrev att jag skulle fråga om det gick att utesluta. Nu äntligen har jag fått iväg ett mejl och jag skrev så här:

Hej,

Jag skriver till er då jag gillar er choklad, men har en fundering om innehållet. Det är alltid (tror jag i alla fall) sojalecitin i chokladen. Går det verkligen inte att tillverka den utan tillsatsen?

Hälsningar Katharina Wallenborg


Som jag har skrivit här på bloggen så framställs sojalecitin med hjälp av bensin. Det är i alla fall vad man hittar när man söker på nätet och Livsmedelsverket säger inte emot detta när jag frågar dem. Vi skulle förmodligen behöva vara mer försiktiga med E 322 än vad vi är. Jag har tidigare skrivit om att det är en ofarlig tillsats, men jag har blivit mer skeptisk på sistone faktiskt.

onsdag 2 april 2014

Glassinnehållsmejl

Det blev ett mejl till glasstillverkaren och lite gnällig känner jag mig nog, men det är så trist att gång på gång behöva hitta sådant här tråkigt innehåll i glassar. Jag skickade alltså följande brev via mejlen:

Hej,

Jag har sett att ni har många nya glassar och jag kommer säkerligen att prova flera av dem, däremot så kikade jag på innehållet i några stycken och det var sannerligen ingen upplyftande läsning. Det var minst sagt en studie i tillsatser. Varför försöker man inte att fasa ut trista E-nummer från nya produkter? Vidare undrar jag varför ni har glukossirap i när det redan finns socker. Det är ett sötningsmedel som många ifrågasätter. Även tillsatser som guarkärnmjöl och fruktkärnmjöl är av vissa ifrågasatta och då för att det kan ge hälsoreaktioner om man är känslig.

Finns det något alternativ för oss som både av hälsoskäl och etiska skäl gärna väljer bort vissa tillsatser?

Hälsningar Katharina Wallenborg



tisdag 1 april 2014

Ytterligare en glassnyhet

Det har kommit så många nya glassorter och jag har tittat på innehållet i två pinnar och här är en tredje sorts innehåll:

Ingredienser:
skummjölk
socker
vegetabiliskt fett
vatten
kakaosmör¹
kakaomassa¹
vassle
glukossirap
helmjölkspulver
glukos-fruktossirap
mjölkfett
Marc de Champagne (0,8%)
fruktsocker
emulgeringsmedel (E471, sojalecitin, E476)
stabiliseringsmedel (E410, E412, E407)
färgämnen (E171, E153)
karamelliserad sockersirap
arom

Nej, det var ingen rolig läsning. Man kanske borde mejla tillverkaren och fråga varför det är så många trista ingredienser i deras nya glassar. Varför kan inte nyheter få visa vägen till bättre innehåll? Trist!