fredag 28 februari 2014

Färska fettuccine från Ica

Bandspaghetti utan ett endaste E-nummer, precis som det ska vara. Icas färska fettuccine innehåller kort och gott:

durumvetemjöl
vatten
ägg (13 %)

Färsk pasta är något annat än köpt och hemmagjort extra gott så klart, men den här pastan är väldigt bra och för ett par år sedan så skrev jag om Icas spenatfettuccine. Nu har jag alltså provat den naturella och bloggar även om den. Men pasta brukar ha bra innehåll, däremot så får man ibland se upp med färska produkter då de har kortare hållbarhet och ibland får lite fler ingredienser.

250 gram pasta innehåller den här förpackningen och det står att den är lagom för två. Jag skulle säga lagom för tre; två portioner med sås till blir verkligen rejäla och vi ska ju förutom att vi ska äta nyttigt även äta lagoma mängder av maten.

torsdag 27 februari 2014

Tågmat och tillsatser

Jag tillhör ju skaran (och jag har förstått att jag inte är ensam) som undviker tågmat och för min del så handlar det främst om att den smakar illa, vilket är vad andra som inte äter den också säger. Idag var jag dock ute och åkte tåg och kom fram innan lunch, så någon sådan var inte aktuell hur som helst, men i högtalarna kunde jag höra att det fanns mycket gott att äta i bistron.

Eftersom jag råkade befinna mig där just då så blev jag nyfiken och tittade efter vad det fanns att äta. I ärlighetens namn så såg en del riktigt gott ut, men när jag tittade på ingredienserna så blev jag ganska besviken. Detta var inget annat än en studie i E-nummer kändes det som. Varför, varför, varför ska det vara så svårt att få naturlig mat? Hur har vi kunnat hamna så snett så att många till och med tror att tillsatserna är en nödvändighet? Nej, tågmaten får klara sig utan mig även fortsättningsvis...

onsdag 26 februari 2014

Innehåll surimi

Jag sökte på nätet igår för att se vad andra sorter innehåller och ramlade över en med följande innehåll:

surimi 40% (threadfin bream)
vetestärkelse
sorbitol (E420)
socker
salt
kalcium-karbonat (E170)
sojaolja
krabbextrakt
risvin
mononatriumglutamat (E621)
krabbsmaksättning
färgämne (E120, E160)

En del ingredienser är samma som den sort som jag tidigare har skrivit om, men inte alla. Det är glutamat i dessa, men det var det i de andra också, fast man undvek det ordet och skrev bara ”smakförstärkare”. Inte snyggt gjort tycker jag, men vad gör man inte för att slippa negativ uppmärksamhet på ett innehåll som har ingredienser som många undviker?

Jag ska skicka ett mejl till tillverkaren av ovanstående surimi/crabsticks och fråga om innehållet och om det verkligen ska behöva vara så många konstiga ingredienser. Vi får se om de svarar, de andra valde att låta bli.

tisdag 25 februari 2014

Surimi och innehåll

Surimi har olika namn, men jag använder för det mesta det här ordet för crab sticks, seafood sticks eller vad de annars kallas. Sommaren 2012 så köpte och skrev jag om en sort och den hade följande innehåll:

fisk
vatten
vetestärkelse
socker
salt
sorbitol
äggviteämnen
krabbextrakt
kryddor
färgämne (E 120)
vatten
salt
ättika
citronsyra
konserveringsmedel (E 211, E 202)
smakförstärkare (E 621)
sötningsmedel (E 954)

Jag skickade ett mejl till tillverkaren för att höra om innehållet, men jag fick aldrig något svar. Sådant händer ganska ofta och jag har svårt att tro att det är slumpen. Hur som helst så blev det att jag skrev om surimi igen eftersom maken ska göra smörgåstårta till helgen och han tänkte använda surimi eftersom det är både gott och enkelt och jag håller med. Ibland köper jag dem (om än inte så ofta) eftersom sonen tycker att det är gott också. Varje gång så känner jag att jag inte borde, men att vara konsekvent är inte lätt i denna E-nummervärld, även om jag försöker. Däremot så ska jag bli bättre på att gå på tillverkarna. Det är ju faktiskt smaksatta pinnar av fisk och nog tusan ska det väl gå att göra dem utan alla dessa tillsatser?

torsdag 20 februari 2014

Fredag!

Ja idag är det fredag, bästa dagen på veckan! Kanske är egentligen lördag den bästa för många eftersom det är ledigt då och man har kvällen framför sig utan att behöva ställa klockan nästa dag, men känslan idag när hela helgen är kvar är oslagbar, i alla fall för mig. Men att höra om stackars grisar som skickas till Tyskland för slakt är inget som gör dagen bättre och egentligen så skulle jag vilja utveckla det här nu, men jag tänker inte skriva mer i alla fall, utan återkommer en annan dag.

Idag blir det ett positivt inlägg och jag tänkte faktiskt uppmana er att gå ut på nätet och upptäcka alla härliga mat- och vinsajter. Men unna er med måtta (en liten brasklapp måste man få skicka med), det visas ju matlagningsprogram i TV mer eller mindre dygnet runt och det provas vin innan många ens har ätit frukost. Jag är utan tvekan den mentala hälsans förspråkare, precis som den fysiska hälsans så klart, men att unna sig vid färre än fler tillfällen gör ju att det blir den där festen som man vill åt. Vi lever i ett frossarsamhälle så det gäller att se upp.

Men med detta sagt så tycker jag att det är fantastiskt med allt detta engagemang och alla vackra bilder som man kan titta på. Visst är även detta konsumtion, men det är upplevelsekonsumtion och inte prylkonsumtion och det gillar jag. Något som inte ska underskattas när det gäller man är ju alla goda kryddor och kryddblandningar. Har du inte vågat prova allt som du är nyfiken på så gör det. En nypa av något kan förändra hela maträtten.

Med alla recept som finns att tillgå enkelt så kan man laga massor av goda maträtter till bra pris, vilket är bra så klart och vill man bjuda vänner på middag så kan man använda högrev likaväl som oxfilé bara rätter är vällagad. Det är bara att prova och njuta.

Leta och låt dig inspireras och ha en trevlig fredag!

Glutamat

Jag läser i dagens tidning att det brukar finnas glutamat i kryddblandningen till grillkyckling som är så populärt. Det händer att jag köper grillad kyckling och har ärligt talat inte haft en tanke på att det skulle finnas glutamat i kryddorna. Det här måste jag fråga när jag handlar nästa gång. Det känns inte så trevligt i så fall. Även om jag inte är överdrivet orolig för olika tillsatser så finns det vissa som jag helst skippar. En av dem är glutamat. Jag har bloggat om det här tidigare och för 4½ år sedan så kopierade jag bland annat detta från Livsmedelsverkets sajt: "Nej, glutamat har inte visat sig ge allergi. Däremot har vissa personer drabbats av överkänslighetsreaktioner i form av huvudvärk, svettningar, tryck över bröstet med mera när de ätit asiatisk mat (Chinese Restaurant Syndrome). Dessa symptom försvinner dock ganska snabbt, inom några timmar. En del av de rapporterade effekterna kan säkert även bero av de stora mängder av starka kryddor som används i detta kök."

När jag nu går in efter de här åren så står fortfarande samma text kvar. Jag är inte i position att säga att de har fel, men jag anser utan tvekan att tillsatsen borde plockas bort helt från vår mat och många använder den heller inte och har inte gjort det på flera år. Kanske borde Livsmedelsverket föra lite mer väsen om de olika onödiga och i vissa fall säkerligen hälsovådliga E-nummer som tillsätts både hit och dit.

onsdag 19 februari 2014

Vad innehåller mazariner?

I kväll på ett möte fick vi olika kakor, bland annat mazariner, något som jag tycker väldigt mycket om. Jag kan faktiskt inte minnas om jag har gjort dem själv någon gång, kanske när jag var ung, men de köpta är så goda så och det är ju lite pyssel plus att jag inte äter så mycket fikabröd så jag har därför köpt dem när jag någon gång har varit sugen. Detta trots att jag föredrar hembakat. Hur som helst, vad innehåller köpta mazariner egentligen? När jag letade på nätet så hittade jag det här:

Ingredienser:

socker
vetemjöl
veg.fett
ägg
mandel
glukossirap
stärkelse
vatten
salt
bakpulver (hjorthornsalt) emulgeringsmedel (E471)
konserveringsmedel (kaliumsorbat)

Eller:

Socker
margarin (vegetabiliskt fett och olja [palm, raps och kokos] vatten, salt, arom)
vetemjöl
glukossirap
ägg
mandel
aprikoskärnor
fuktighetsbevarande medel glycerin
förtjockningsmedel (fruktkärnmjöl, guarkärnmjöl)
konserveringsmedel (E262, E202)
bakpulver (E450, bikarbonat)
emulgeringsmedel E471

Fortfarande sugen på mazariner? Goda är de kanske, men självklart så har hembakade mazariner det bästa innehållet och hembakat är ju trots allt godast. Kanske borde man anstränga sig lite mer!



tisdag 18 februari 2014

Chokladsvar på facebook

Det gick snabbt att få svar och det kom redan dagen efter att jag hade ställt min fråga om vad den nya chokladen innehöll. Däremot så vet jag inte vad jag ska säga om det. Så här ser det ut:

Hej Katharina. Tyvärr kan vi inte ange innehållsförteckningen på vår hemsida. Anledningen är att små ändringar kan ske löpande i receptet på våra produkter och kan därmed påverka innehållsförteckningen. Det är därför endast på baksidan av förpackningen vi kan garantera att det är helt rätt information. Mvh, XXX.

Självklart så måste de få ha sina skäl för att inte ange innehållet på webben, men jag kunde trots det inte låta bli att göra ett inlägg till. Efter det så har det dock varit tyst.

Tack för svaret, även om jag ändå önskar att det fanns info även på webben. Ibland är det svårt att läsa de pyttesmå bokstäverna. Ändras verkligen innehållet så ofta så att det är omöjligt att skriva det även där förresten? Då gäller det verkligen att ha koll, speciellt om man är allergiker.

söndag 16 februari 2014

Sojalecitinsvaret

Svaret från Livsmedelsverket häromdagen har fått mig att fundera över hur svårt det är som lekman att bedöma vad som är bra och dåligt i tillsatsvärlden. Som konsument så vill jag verkligen kunna lite på både Livsmedelsverket och EFSA och till stor del så gör jag nog det, men det där tvivlet finns ändå alltid närvarande. Jag vill återigen poängtera att jag inte är fanatisk angående tillsatser, tvärtom så äter jag dem dagligen, precis som alla andra och jag går inte omkring och känner mig rädd eller så. Däremot så kan jag ibland undra över vissa hälsoproblem som jag har; skulle det vara annorlunda om vår mat vore helt tillsatsfri? Kanske inte, men vi är ju så många som har olika typer av problem och vissa har tyvärr väldigt stora problem.

I veckan så var jag på en konferens om gifter i miljön och för mig är det väldigt sannolikt att det finns kopplingar mellan gifterna och vad vi äter. Hur ska vi veta vad vi bör undvika när samverkanseffekten mellan E-nummer är mer eller mindre obefintlig och det sedan finns så mycket annat otäckt i vår omgivning som påverkar vår hälsa? Man känner ofta till en enskild tillsats, men tyvärr inte hur den reagerar med andra. Ändå tillåts de var och en för sig. Kopplar vi sedan miljögifter till E-nummer så känner i alla fall jag ett stort obehag, även om jag inte är lagd åt det dramatiska hållet och alltid ser faror och elände runt varenda hörn. Men det här tycker jag att vi borde ha mer respekt för än vad vi har.

lördag 15 februari 2014

Ny chokladkaka

På facebook idag så gjorde en av våra chokladkakstillverkare reklam för en ny sorts choklad. Ärligt talat så ser den farligt god ut, men som alltid så är jag ju nyfiken på innehållet. Jag surfade därför vidare till deras sajt, men inte fanns det någon information om innehållet där inte, faktiskt inte på en enda sort av deras choklad. Tillbaka till facebook och sidan som de har där och in och fråga alltså. Så här skrev jag:

Varför hittar man ingen innehållsförteckning på er webbsida? Jag är nämligen nyfiken på om den nya chokladen är tillsatsfri.

Nu handlar ju inte detta bara om E-nummer; jag tänker osökt på våra allergiker. Då är det inte bara att handla och äta. Självklart så tittar man ju på det som man handlar när man är i affären, men det skadar aldrig att man även kan hitta innehållet på nätet. Har man en sajt så tycker jag att innehållet ska framgå där.

fredag 14 februari 2014

Svar från Livsmedelsverket

Nu har jag fått svar från SLV och det var mycket mer uttömmande än för några år sedan. Här kan ni läsa vad de skriver:

Hej,
Lecitin är vanligt förekommande i naturen både i djur och växter, och finns i alla celler. Vanliga källor för framtagande av lecitin är ägg och sojabönor. Det är ett fosfor- och kvävehaltigt fettämne som tas fram genom extraktion med alkohol som sedan indunstas och renas. Huvuddelen av lecitin som tas fram är faktiskt en biprodukt när man utvinner olja ur sojabönor. Vid dessa processer används således alkohol och eter som effektivt tas bort i reningsprocessen. Man har dessutom en noggrann teknologisk kravspecifikation på produkten, alltså krav på renhet, för tex toluene–olösligt material, syra och peroxid värden, olika tungmetalller som exv arsenik, bly, kvicksilver. Att renhetskrav uppfylls kontrolleras noga och fortlöpande vid tillverkning av alla tillsatser, inklusive lecitin.

Den allmänna och vetenskapligt baserade bedömningen är att, för människor som inte är allergiska för soja eller ägg är lecitin en säker livsmedelstillsats. Man har alltså i den omfattande säkerhetsvärdering som gjorts för lecitin, och som görs för alla livsmedelstillsatser, inte funnit några negativa hälsoeffekter och man har därför inte heller satt något ADI- (Acceptabelt Dagligt Intag) värde för lecitin. Vidare har detta lett till att man inte har någon mängdbegränsning i användningen annat än den som gäller för quantum satis tillsatser.

När det gäller framställningsmetoden är det mycket riktigt så att det kan vara svårt att få fram den exakta teknologiska metoden eftersom den till varierande omfattning kan vara industriskyddad. Vad som är viktigt att veta är att när en tillsats godkänns ingår även en utvärdering av metoden för framställning, samt eventuella risker med att ämnen som ingår i processen skulle kunna komma med till den färdiga produkten. Vi har idag en europeisk myndighet EFSA (European Food Safety Authority) som ansvarar för all livsmedelssäkerhet, inklusive godkännanden av livsmedelstillsatser. Alla utvärderingar som görs publiceras i omfattande rapporter som kan hittas på EFSAs hemsida. Vill man veta mer om enskilda ämnen, utvärderingar och framställning finns här mycket information att hämta.

Hälsningar
Nils-Gunnar Ilbäck

Nils-Gunnar Ilbäck
Professor
Risk Benefit Assessment Department
National Food Agency
P.O. Box 622
SE-751 26 Uppsala
SWEDEN

tisdag 11 februari 2014

Framställning av sojalecitin

Hur tillverkas sojalecitin egentligen? På nätet kan man läsa följande:

"I framställningen av Sojalecitin används bensin (Extraktionsbensin, Hexan) som är ett lösningsmedel som används flitigt idag i matprodukter. Den största mängden bensin får vi troligtvis genom sojaprodukter som sojalecitin, sojaolja och sojaprotein. Hela sojaindustrin är uppbyggd runt bensin. Processen syftar till att mala sojabönorna och blanda mjölet med varmt vatten och bensin, för att dra ut vad man vill ha eller förändra egenskaper. Sedan försöker man driva av bensinen genom upphettning. Men just sojalecitin är värmekänsligt och tål ingen värmebehandling, varför just denna sojaprodukt kan väntas innehålla högre bensinrester än andra sojaprodukter."

På ett annat ställe hittar jag den här beskrivningen:

"Den största mängden bensin når oss sannolikt med sojaprodukter som sojaolja, sojaprotein, sojalecitin etc. Sojalecitin är ett kapitel för sig. Sojaindustrin är uppbyggd runt bensin. I princip mal man sojabönorna och blandar mjölet med varmt vatten och bensin. Då återfinns en del av sojan in vattnet som skiktar sig mot bensinen, där andra delar av sojan återfinns. Sedan försöker man driva av bensinen genom upphettning. Men just sojalecitin är värmekänsligt och tål ingen värmebehandling, varför denna sojaprodukt kan väntas innehålla höga bensinhalter."

Ovanstående två citat är ganska lika varandra men verkar inte ha med varandra att göra. Jag letar vidare:

"Sojalecitin är nog det värsta som vi har i margariner. För att dra ur lecitinet ur sojabönan används extrationsbensin (hexan), dessutom finns aceton med i framställningen. Undvik alltid alla produkter som innehåller sojalecitin."

Ytterligare kommentar:

"Sojabönorna skalas, torkas och mals till pulver som avfettas med flyktiga lösningsmedel, t. ex. hexan eller metanol (träsprit). Det borttagna fettet centrifugeras så att den flytande delen kan gå vidare och raffineras till sojaolja."

Vad säger då Livsmedelsverket om framställningen? Ja när jag för några år sedan mejlade och frågade så fick jag det här svaret:

Hej Katharina!

Angående tillverkning ber jag dig att själv gå ut på nätet "google" och söka dig fram.

Doris Rosling
Upplysningen


Verket bör ju vara väl medvetna om vad som står om framställningen på nätet, så indirekt bekräftar de ju ovanstående. Tyvärr så har jag skrivit och sökt information om annat och detta har fallit bort, men nu kommer jag att fortsätta rota i frågan tills någon med ansvar ger mig ett berättigat svar. Jag precis som andra konsumenter äter den här tillsatsen och då bör jag kunna få svar om den om jag frågar. Jag lovat att återkomma om det här snart igen.

måndag 10 februari 2014

Fråga om sojalecitin

När jag var ut på nätet och läste om lite av varje så hittade jag en representant från Sverige i Nordiska ministerrådets grupp för kosthållning, mat och toxikologi. Jag mejlade henne och ställde följande fråga:

Hej,

Jag ser att du sitter i Nordiska ministerrådet och jag undrar om du kan svara mig på frågan om hur sojalecitin tillverkas och om det finns något negativt med tillsatsen? Vissa säger att de reagerar negativt på den, men jag är oavsett det nyfiken på hur den framställs och om det förekommer några kemikalier i samband med det. När det gäller olika E-nummer så är det otroligt svårt att få fram fakta, det är i alla fall min erfarenhet och jag har verkligen försökt. Man hittar lätt vart de kommer ifrån och om de är naturliga eller kemiskt framtagna, men hur själva processen går till är inte lika enkelt att få svar på. Jag tänker osökt på margarin och den trista framställning som finns där och undrar om det även finns liknande sätt att få fram olika tillsatser på.

Jag skulle bli väldigt glad om du, som har mer insyn än de flesta av oss andra, ville svara på mina fråga.

Hälsningar Katharina Wallenborg


Jag har ju skrivit om sojalecitin här tidigare, men inte så ingående eftersom det har varit svårt att hitta information om det som jag vill veta. Det kan visserligen vara så att jag har letat på fel sätt, men sedan så skriver jag inget om jag inte känner att källan är seriös. Det finns en hel del tyckande på nätet och jag vill att ni som läser min matblogg ska veta att det som står här går att lita på. Jag säger inte att allt är hundraprocentiga sanningar, för dem sitter inte någon inne med, det vittnar ju experternas olika slutsatser tydligt om. Men jag läser, frågar och gör så gott som jag kan och det är det bästa som går att göra.

söndag 9 februari 2014

Marängmejl

Det blev ett mejl till marängtillverkaren igår. Jag hoppas på snabbt svar och det ska bli intressant att läsa vad de säger som svar på mina frågor. Så här ser mitt mejl ut:

Hej, jag köpte era maränger och blev ganska besviken över innehållet och speciellt över tillsatsen guarkärnmjöl. Varför tillsätts det? Undrar även varför man inte använder äggvita marängerna? Även citronsyran funderar jag över varför den är tillsatt? Ni skriver på påsen med "Maräng toppar" så här: "Garanti på riktigt. Inte nöjd? Vi ger dig kompensation och går till botten med varför du blev besviken." Nej, jag är inte nöjd, speciellt inte som jag brukar handla andra livsmedel från XXX och även rekommenderar dem till andra när jag hittar tillsatsfria sådana och ni har flera bra saker i ert sortiment. Visst kan ni väl bättre även när det gäller marängtopparna?

Hälsningar Katharina Wallenborg

lördag 8 februari 2014

Maräng toppar, eller maränger...

...som jag brukar kalla dem och alltså är vad de brukar heta är något som jag handlade igår. Vi ska ha gäster och marängerna är en av ingredienserna i kvällens efterrätt och tid eller ork att göra egna fanns faktiskt inte. Alla som känner mig vet att jag undviker att bjuda på färdigköpt, men ibland så får man fuska lite och att använda färdiga maränger i en dessert tycker till och med jag är okej.

Men det var inte det som jag skulle skriva om utan innehållet i dessa så kallade toppar. Det var verkligen inte till belåtenhet och märket är ett som jag i andra sammanhang har rekommenderat här på min blogg. Men det vet ju alla att bara för att ett livsmedel är tillverkat på ett bra sätt så behöver ju inte det andra vara det, även fast det är samma producent. Så här ser i alla fall innehållsförteckningen ut:

socker (95 %)
skummjölkspulver
stabiliseringsmedel (E 466, guarkärnmjöl)
surhetsreglerande medel (citronsyra, E 500)

Inte en äggvita så långt ögat når, något som annars är självklart i maränger. Däremot så har man tillsatt E 466 trots att man vet att det kan påverka hälsan negativt för vissa människor. Men så här står det också på påsen: "Tyck om XXX" och "Garanti på riktigt. Inte nöjd? Vi ger dig kompensation och går till botten med varför du blev besviken." Undrar om detta gäller dåligt innehåll? Jag kommer hur som helst att mejla dem eftersom det här inte är någon ingrediens som ska finnas i maränger. Samma med citronsyra, det skulle inte behövas det heller. Sälj dem i mindre påsar istället om det nu blir kortare hållbarhet, det är mitt förslag. De här håller sig nästan ett år och jag vet inte vad skillnaden skulle vara om de hade enbart naturliga ingredienser. Jag kommer osökt att tänka på torkade fikon som inte är svavlade, de höll nästan lika länge som de med E-nummer. Fast det kanske är annorlunda med maränger, vad vet jag?

torsdag 6 februari 2014

Livsmedelsverkets svar om fläskytterfilé

Den 25 januari så gjorde jag ett inlägg om fläskytterfilé. Jag mejlade eftersom jag ville veta deras åsikt om att fläskkotlett säljs som filé.

Här är mitt mejl till dem:

Hej,

Som konsument så stöter jag oftare och oftare på namnet fläskytterfilé. Jag har frågat ett par handlare varför de kallar benfri kotlett för filé och får bara bortförklaringar till svar. Jag har även gått in på er sajt för att läsa om det här, men jag får endast en träff på fläskytterfilé och det är ett dokument om luncher i Jönköpings län och inget om namnet som sådant. Hur ställer ni er till denna falska marknadsföring? Köttet har dessutom tillsatser, sannolikt eftersom det inte är filé egentligen och alltså är segt. Som kund blir jag väldigt irriterad på att man får göra så här. Vet ni om någon har gjort en anmälan i just den här frågan?

Hälsningar Katharina Wallenborg


Och här är deras svar:

Hej,

Beteckningen fläskytterfilé anses allmänt vedertaget inom branschen, men eftersom konsumenten i allmänhet inte vet att fläskytterfilé = benfri kotlett, anser Livsmedelsverket att den ytterligare beskrivningen benfri kotlett behövs i anslutningen till fläskytterfilé för att konsumenten ej ska tro att fläskytterfilé = fläskfilé.

Om du vill anmäla att du blivit vilseledd av märknignen på en vara kan du vända dig till miljökontoret- eller motsvarande - i den kommun där du köpt varan. Telefon och adresser till landets kommuner http://kli.eniro.se/query?what=kli&mnty_id=3&tpl=kli_front.



Vänliga hälsningar,

Anna

måndag 3 februari 2014

Palmolja

För inte så länge sedan så skrev jag om palmolja igen och hänvisade till en sajt på nätet som heter rspo.org Här kan man läsa om hållbar palmolja och att jag hamnade här var tack vare att jag hade mejlat en producent av tryffel och de använde just olja med den här märkningen. Det är bra, eftersom det är olja som kommer från odlingar som tar hänsyn till miljön. Positivt med palmoljeodlingar är också att det inte behövs mer än halva markytan för odling. Det negativa är dock att man skövlar stora områden av vår viktiga regnskog eller naturskog, alltså skog som inte tidigare har varit rörd av människor och därför så är det angeläget att använda olja som kommer från bra odlingar och inte dem där skövling har gjorts.

Den här märkningen, alltså RSPO, garanterar att både miljön och människorna har tagits hänsyn till vid produktion av palmoljan. Jag hoppas verkligen att det är så och som konsument så får man ju lov att lita på det. Märkningar är bra, men det finns så många av dem och det gäller att veta vad de står för. En del är ju bättre och en del sämre. Men jag gillar att den sociala biten finns med. Jag hoppas att det innebär att man tänker även på djuren.

söndag 2 februari 2014

Chokladkakor

Jag skrev nyligen om chokladtillverkaren Weiss och deras helt E-nummerfria chokladkakor. Det finns säkert fler bra tillverkare, men jag har bara sett de här hittills och jag försöker hålla ögonen öppna. En av våra bättre producenter har alltid tillsatser i sin choklad och jag tänkte att jag skulle mejla och fråga varför. Alltså så gick jag in på sajten och skulle börja skriva och möts av det här:

Kontaktuppgifter* Kvinna Man


Förnamn*

Efternamn*

Företag

Adress* Nummer*


Postnr* Ort*


Region/State

Land*

E-postadress*

Telefon

Alla uppgifter med asterisk efter sig är obligatoriska. Vad spelar det för roll vilken gata som jag bor på? Jag vill bara veta varför de inte tillverkar tillsatsfri choklad! Häromdagen var det en annan producent som hade en massa frågor som först skulle besvaras för att man skulle få skicka ett mejl till dem, trist tycker jag. Det blev inget mejl till XXX, utan jag ringer någon dag i stället. Självklart så återkommer jag med deras svar.