måndag 30 november 2009

Kycklingfilé från Kronfågel

Nu har jag mejlat flera kycklingfiléproducenter och den senaste är Kronfågel. Jag publicerar deras svar och skriver ut namnet på företaget som ni ser eftersom de har gått ifrån onödiga tillsatser:

Hej Katharina,

Tack för ditt brev. Det är viktigt för oss att få synpunkter på våra produkter och jag förstår din undran över att vi nu mörar våra frysta kycklingfiléer. Jag vill börja med att skriva att vi för en tid sedan plockade bort alla tillsatser (förutom vatten och salt) ur våra filéer men det kan fortfarande finnas en del av de "gamla" påsarna kvar i butik. Vi försöker nu mer att ha så få tillsatser som möjligt i våra produkter varför vi nu undan för undan plockat bort så mycket tillsatser som möjligt.

Vi försökte länge att ha även en fryst filé som inte är mörad men för att kunna konkurrera med andra leverantörer var vi till slut tvungna till detta. Alla våra konkurrenter marinerar el mörar sina frysta produkter vilket gör att man kan sänka priset på produkterna. Vi hade även en annan fryst, naturell kycklingfilé att erbjuda till dem som föredrar omörad kycklingfilé men när våra kunder slutade köpa denna så fick vi tyvärr sluta tillverka även den.

Våra smaktester har visat att just den "marinad" vi använder oss av har fått klart bäst betyg då smaken upplevs som god och bl a frysta filéer blir mörare och saftigare med en måttlig mängd marinad. Vi har även fått bäst i test vad gäller denna filé i ett flertal tidningar, vilket vi är stolta över!

Vill man inte köpa mörad el marinerad fryst kycklingfilé så finns de att köpa färska, helt naturella, i kyldisken så alternativet finns. Dessa går även utmärkt att själv frysa in och håller i frysen i ca: sex månader.

Hoppas detta förklarar vårt beslut att nu möra en del av våra frysta produkter.

Med Vänlig Hälsning

Lisa Holmgren
Konsumentkontakt

lördag 28 november 2009

Smörgåspålägg av häst

Jag hade ju ytterligare lite funderingar kring hästköttet som jag hade köpt och skrev därför ett nytt mejl som löd så här:

Hej,

Tack för ditt utförliga svar. Det låter bra att hästarna har haft ett bra liv. Jag tolkar ditt svar som att de går ute och då blir ju deras kost automatiskt bättre också.

Kan jag ställa en följdfråga? Nu är ju häst och gris olika djur, men jag har vid några tillfällen köpt lufttorkad skinka (också annan tillagningsmetod i och för sig) utan några tillsatser annat än salt och jag märkte ingen skillnad jämfört med de skinkor som har olika tillsatser. Jag gissar att problemet är att köttet inte håller sig saftigt under lika lång tid om det inte har stabiliseringsmedel och om jag har rätt i det, så undrar jag om ni ändå överväger en sådan produkt. Som konsument så köper jag hellre en så ren produkt som möjligt och till exempel fryser in det jag inte äter om det blir över. Samma sak med konserveringsmedel naturligtvis.

Hälsningar Katharina Wallenborg


Svaret jag fick var kort, men positivt:

Hej, har faktiskt det på dagordningen på produktrådet vi har i december, då vi diskuterar tänkbara projekt under nästa år.

torsdag 26 november 2009

Svar om hästkött, smörgåspålägg

Jag fick idag ett utförligt svar kring det jag undrade när det gällde hästpålägget. Jag har naturligtvis tackat för svaret och samtidigt passade jag på att ställa några följdfrågor om stabiliseringsmedlet och jag återkommer därför igen om hästköttet, men så här ser alltså det första svaret ut, som för övrigt kom väldigt snabbt måste jag säga:

Hej Katharina!

Tillsatsfrågan är ganska het just nu, så jag förstår att många funderar över nödvändigheten av alla tillsatser.

Salt med nitrit används ju för att garantera att ingen drabbas av botulism. C-vitamin används för att stabilisera färgen så produkterna ej blir gråa vid värmebehandligen.

Stabiliseringsmedel (i de flesta fall en kombination av fosfater) används för att produkten ej ska bli uttorkad under värmebehandlingen. Fosfaterna har dåligt rykte och kan användas för att binda extra mycket vätska i produkter, men använt i små doser hjälper de i stället till att säkerställa en saftig produkt.

Hästar från sydamerika? Ja Sverige föder ju inte upp hästar för slakt, utan det lilla svenska hästkött som finns kommer från rid- och travhästar.

De sydamerikanska hästarna lever enligt min uppfattning ett långt bättre liv än svensk tamboskap.

Deras liv kan närmast liknas vid renarnas. De är vildhästar som samlas in o slaktas i hägn, som vid renslakt.

M.v.h.

Göran Melker Olsson

onsdag 25 november 2009

Ytterligare svar om kycklingen

Tidigare i november skrev jag om kycklingfilén som jag hade köpt. Nu har jag fått svar igen eftersom jag hade fler frågor och så här skriver producenten:

Kycklingbröstfilén har följande innehåll: Kycklingbröstfilé 80%, saltlake 20% (vatten, salt, socker, antioxidationsmedel (E301, E331), konserveringsmedel (E262)). Saltlaken gör att kycklingen blir extra mör efter tillagning, där konserveringsmedlet har en vattenbindande förmåga. Detta resulterar i att kycklingen blir saftig efter stekning.

Fodret till kycklingarna varierar beroende på tillväxtfas, start foder (dag 1-7), första tillväxtfas (dag 8-14), andra tillväxtfas (dag 15-33) och slutlig tillväxtfas (dag 34-38). Fodret innehåller en optimal mängd fiskfoder för bästa tillväxt.

Med vänlig hälsning

Marie Engberg
Konsumentkontakt

tisdag 24 november 2009

Lammkotletterna

Den med gott minne kommer kanske ihåg att jag gjorde följande inlägg den 10 oktober:

Lammkotletter

Idag har vi ätit lammkotletter och köttet var mycket gott och det är enligt etiketten svenskt lammkött. Inte för att det är någon garanti för att lammen har fått bra kost och att det har varit bra levnadsförhållanden för djuren, men man inbillar sig ju i alla fall att de har det bättre här än på många andra håll. Men sådant vet man ju aldrig, så jag försökte få lite svar på mina frågor.

Jag letade därför både på förpackningsetiketten och sedan på producentens hemsida, men det fanns absolut ingen information överhuvudtaget att få och det är ju lite märkligt tycker jag. Nu har jag i alla fall mejlat och frågat om det här och även om hur slakten går till eftersom jag tycker att det också är viktigt.

Ytterligare ett mejl som jag nu väntar svar på alltså.

Som jag skrev så mejlade jag för att fråga om köttet och jag har inte ens fått en bekräftelse på mitt brev, så nu ska jag påminna. Så här skrev jag i mitt mejl:

Hej,

Jag har köpt era lammkotletter som var mycket goda, men jag försöker hitta information på etiketten angående om lammen och hur de är uppfödda när det gäller kost och levnadsförhållanden, men även slaktmetod, vilket jag inte hittar något skrivet om. Jag vore tacksam om ni ville svara på mina frågor.

Hälsningar Katharina Wallenborg


Nu ska jag stöta på och hoppas att jag snart kan lägga ut ett svar som är positivt och sedan berätta vem som är producent av köttet.

måndag 23 november 2009

Lammgrytbitar

Nyligen köpte jag lammgrytbitar från Stockholms butikskött AB, vilka säljer ekologiskt kravmärkt kött. Jag blev mycket nöjd med lammköttet och bestämde mig för att se om det fanns någon hemsida där man kunde läsa mer och där fanns bra information om köttet de säljer.

Bland annat kan man läsa att allt lammkött har ursprung från svenska gårdar. Det innebär ju inte nödvändigtvis att lammen sedan har vuxit upp på dessa gårdar där de föds, men det hoppas jag få svar på. Däremot står att de endast har diat moderns mjölk, vilket känns bra och det ger ju onekligen intryck av att lammen har fått stanna på gården under de 3-4 månader som de fått leva innan slakt.

Jag har nu mejlar och frågat vad det innebär att lammköttet har "ursprung" från svenska gårdar och så fort jag har fått svar så ska jag berätta det här.

söndag 22 november 2009

Vilka är tillsatserna godkända för - egentligen?

Jag har försökt få fram information om tillsatser på flera sätt, men jag känner att det är svårt att verkligen få svar, i alla fall där man borde få dem och det är ju först och främst hos livsmedelsverket, men även dietister borde vara kunnigare och kunna ge rakare svar tycker jag. Eller också är dem det, men vågar inte annat än att följa de rekommendationer som finns.

Förmodligen finns det mycket kunskap som inte kommer fram, å andra sidan så finns det också mycket som vi förmodligen inte vet ännu, men i det här sammanhanget så kanske inte det är det viktigaste, utan att så få med makt verkligen sätter ner foten för att lyfta fram det här med kost.

Plötsligt när jag höll på med maten för en stund sedan så slog det mig: för vem är dessa godkända mänger tillsatser uträknade? Är det ett litet barn som väger 12 kilo, eller en ungdom som väger 50 kilo, en kvinna på 65 kilo eller en man på 75-80 kilo? Alla vet väl vid det här laget att forskning inom medicin i alla tider har utgått från en vuxen man och där börjar man ju så smått vakna tack och lov, men hur är det egentligen med det vi får i oss genom maten, för att det påverkar oss, det är de flesta ense om faktiskt.

Naturligtvis så har vi själva ett ansvar för att inte äta för mycket av vissa saker, eller för ensidigt, men med tanke på att det är tillsatser i det mesta vi köper, så är det inte så vansinnigt lätt att hålla reda på vad man kan äta dagligen utan fara. Nu ska man inte överdriva risken, men det finns ju någon anledning till att man inte får tillsätta hur mycket som helst av vad som helst och hur vet man att man håller sig inom den gränsen? Nya frågor att söka svar på med andra ord.

lördag 21 november 2009

Ett annat kycklingsvar

Jag skrev ju att jag hade mejlat till en producent för 1½ månad sedan utan att få svar. Jag påminde om mina frågor och omgående svarade de och jag fick ett utförligt svar som ni kan läsa här. Jag hade ställt frågor om tillsatser, uppfödning och slakt och fick svar på det mesta tycker jag. Sedan kan man ju fortsätta fundera över vissa av tillsatserna.

Hej Katharina,

Ledsen att vi inte svarat tidigare.

Här kommer i alla fall ett delsvar.

Nästan all kycklingfilé är idag lite sprutad med vatten. Kycklingfilén är som mörast (utan att bli gummiaktig) vid sprutning om 9 – 12 %, 15 % är också ganska ok. Svenska kycklingproducenter kallar detta "mörad" Köper man däremot 20 – 35 % sprutade filéer blir man dock ganska missnöjd.

Anledningen till ett par av tillsatserna är ju för att vattnet skall "stanna kvar" i kycklingen
samt även förhöja smaken något.

Ang. kycklingens levnadsvillkor behöver du inte vara orolig. De lever "fritt" i stallar, med fri tillgång till mat & vatten, precis som i Sverige, Samt ett maximum om 36 kg kyckling/m2 samma som i sverige. Alltså inga burar osv. om det var det du tänkte på?

Slakten går till på i stort sett samma vis i hela världen, kycklingarna "bedövas", sedan skär man av strupen och låter hjärtat pumpa ut blodet. Kycklingarna dör på någon sekund.

Detta låter hemskt, men är den gängse slaktmetoden i större delen av världen och är väldigt human och smärtfri för fågeln.

Hoppas detta har besvarat dina frågor.

Mvh

/Gunnar Holmström


Innehållet i den kycklingfilé som jag mejlade om var följande:

kycklingfilé 85 %
vatten
salt
protein (kyckling)
smakförstärkare E 640, E 621
antioxidationsmedel E 331
glukossirap
konserveringsmedel E 262

fredag 20 november 2009

Sojalecitin

För ett par veckor sedan så ställde jag en fråga till livsmedelsverket och frågorna rörde sojalecitin. Så här såg mitt brev/mejl ut och nedanför kan ni läsa svaret.

Hej,

Jag sökte på sojalecitin på er sajt och fann följande information:

Sojalecitin, E 322, används som emulgeringsmedel. I regel påvisas små mängder sojaprotein i lecitinet. Mängderna beror på kvaliteten på lecitinet. När lecitinet finns i produkter som margarin och choklad blir halten sojaprotein försvinnande liten. För det flesta allergiker är det alltså ingen risk med dessa produkter pga innehåll av sojalecitin.

Lecitin, E322, av soja används som emulgeringsmedel i de flesta margariner. Sojalecitin i sig är inget problem för den som är allergisk mot soja, men i sojalecitin förekommer i regel små rester av sojaprotein. Det kan inte uteslutas av dessa små rester kan vara ett problem för den som är extremt allergisk. Lecitin tillverkas även av äggula. Samma resonemang som ovan gäller även för ägglecitin. Av ingrediensförteckningen måste det framgå om lecitin tillverkats av soja eller av ägg. Numera görs lecitin också från raps och solroskärnor. Det förekommer margariner på marknaden där annat emulgeringsmedel än lecitin ingår.

Utöver det som stod så är jag nyfiken på hur man utvinner lecitinet.

Hälsningar Katharina Wallenborg


Svaren:

Hej!

Texten som du har hittat är hämtad från vår allergiinformation på SLV:s hemsida. För personer som är allergiska mot soja är det viktigt att undvika produkter som innehåller sojaprotein (det är nämligen proteiner som är allergena och det som allergikerna reagerar på). Vid framställningen av sojalecitin kan små mängder sojaprotein följa med. Dessa små mängder är troligtvis endast en risk för den som är extremt allergisk mot soja. För de flesta sojallergiker är det ingen risk att äta produkter med sojalecitin eftersom sojalecitinet i sin tur förekommer i små mängder i det färdiga livsmedlet.

Vänliga hälsningar

Ylva Sjögren


Hej Katharina!

Angående tillverkning ber jag dig att själv gå ut på nätet "google" och söka dig fram.

Doris Rosling
Upplysningen

onsdag 18 november 2009

Första kycklingbrevet

Ni som läste min blogg tidigt i oktober minns kanske att jag berättade om innehållet i fryst kycklingfilé som jag hade köpt. Nu har det gått 1½ månad och inte ett livstecken från producenten. Är det inte nonchalant? Jag ska skicka om mitt brev nu och jag får väl skicka både en tredje och fjärde gång och så vidare om de inte svarar. Så här såg mitt brev ut:

Hej,

Av ren nyfikenhet så läste jag innehållsförteckningen på er frysta kycklingfilé. Det var med stor möda får jag lov att säga för bokstäverna var minimala och färgerna gjorde det inte lättare att läsa vad det stod. Men hur som helst, till sist lyckades jag och fann allt det här i förpackningen:

kycklingfilé 85 %
vatten
salt
protein (kyckling)
smakförstärkare E 640, E 621
antioxidationsmedel E 331
glukossirap
konserveringsmedel E 262


Hur kommer det sig att det är så mycket vatten i kycklingen och varför alla dessa tillsatser? Vad gör var och en av dem för nytta?

Är också nyfiken på hur kycklingen har fötts upp och slaktats och det då jag är mån om deras levnadsförhållanden, men har dålig kunskap om det.

Hälsningar Katharina Wallenborg

tisdag 17 november 2009

Pofibrer från Semper

Har du någon i familjen eller om du själv har celiaki så har du säkert använt pofibrer någon gång. Eftersom dottern är glutenintolerant så har jag använt det i matlagning och bakning i alla år. Många använder det givetvis på grund av fibrerna, men man kan lika gärna använda det i köttbullar om man inte har glutenfritt ströbröd tillgängligt till exempel. Det är ju inga stora mängder man har i i förhållande till färsen, så det brukar inte vara något problem om man nu inte skulle råka behöva extra fibertillskott.

Under "alla år" som jag har använt pofibrer så har jag inte en enda gång funderat över om det kan ha några andra tillsatser, men efter att jag hittat en onödig tillsats till och med i kakao så läste jag nu innehållsförteckningen i samband med att jag skulle göra julköttbullar (det gäller att vara ute i god tid för att hinna allt). Så här ser den ut:

torkade fibrer av potatis

Kan det bli kortare? En ingrediens! Det tackar vi för.

måndag 16 november 2009

Zetas parmigiano reggiano

Vilket med andra ord är en hårdost liknande parmesan. Den är väldigt god och håller sig mycket längre - precis som många livsmedel - än vad etiketten säger att den gör när man väl har öppnat förpackningen.

Innehållsförteckningen är föredömligt kort:

komjölk
salt
ostlöpe

Av någon anledning så har jag bara läst på andra ostar och inte hårdostar, men det ska bli ändring på, för nu är jag nyfiken om alla hårdostar är utan onödiga tillsatser. Mjukostarna är ju däremot en sorglig historia och även många färskostar.

söndag 15 november 2009

Tillsatsfria livsmedel igen

Tre gånger tidigare har jag gjort en avstämning på de livsmedel som jag har hittat utan tillsatser. För tydlighetens skull vill jag återigen nämna att alla tillsatser (tänker då främst på alla E-nummer) inte är av ondo, men att jag av nyfikenhet vill se vad det finns för alternativ.

Sedan 28 september har jag hittat följande nya produkter:

Kung Markattas kokosmjölk
Polar seafoods pilgrimsmusslor
Estrellas jordnötter

Det var inte många nya produkter, men jag fyller på med det jag har så länge eftersom det var ett bra tag sedan jag redovisade det här förra gången. För övrigt så kan man ju tycka att musslor och nötter givetvis inte ska innehålla något mer, men efter att ha läst ett antal innehållsförteckningar så inser jag att inget ska tas för givet. Här nedan ser ni de tidigare produkterna som jag har nämnt:

Saltå kvarns ekologiska russin
Thai worlds räkpasta
Blue dragons rostade sjögräs
Icas tonfisk i vatten
Honung från Svensk honungsförädling
Icas makrill i tomatsås
Icas musslor i vatten
Icas kapris på glasburk
Apotekets flytande glukos
Nassims gröna russin
Icas russin
Felix chilisås
Kung markattas har russin (endast tillsatt 0,45 procent solrosolja)
Arlas 34-procentiga creme fraiche
Kosterfiskarn's varmrökta norsklax
Royal Greenland frysta räkor
Bruna bönorna från Felix
Arlas 4-procentiga keso
S:t Dalfour fyra frukter-marmelad
Gravad lax från Sjöboden
Lindt excellence 70 % kakao-choklad
Grillad paprika från Sera
Knäckebröd från Pyramidbageriet
Kakao från Kung markatta
Slotts gästabudssenap
Mae Ploys gröna currypasta
Blue dragoons gröna currypasta
Felix ketchup
Cf & r:s brieost
Kolibrie getost
Risentas fikon
Eldorados naturella färskost
Haugen-gruppens sardeller
Ryttmästarens dundersenap
Maizena majsstärkelse
Druvans vitlök i chilimarinad

lördag 14 november 2009

Färgämnen

Tänk att allt går så sakta. Ja det är i alla fall så det känns som konsument när det gäller tillsatser som man inte vill ha. Men nu tar man ett steg i rätt riktning igen och det handlar om färgämnen. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, sänker det som kallas acceptabelt dagligt intag, för färgämnena kinolingult E 104, nykockin E 124 och paraorange E 110.

Det är ju bra, men det kan ju bli ett problem i alla fall om man äter mycket av något som innehåller det här. Å andra sidan så vet ju alla att man inte ska överdriva intaget av något, men vet ett barn det och hur lätt är det för dem att förstå det här? Kanske vore det bästa att helt plocka bort sådant som vi vet kan skada hälsan eller att man är övertydlig med innehållet om ämnet ska vara kvar. Det ger i alla fall föräldrarna en större chans att välja till exempel bättre godis.

Många funderar säkert på vilka mängder färgämnen man får i sig genom läsk och det är sannerligen befogat med tanke på vilka enorma mängder som svenskarna dricker, men då finns det alternativ och det är saft. Saft får nämligen aldrig färgas. Kanske kan det inte alltid ersätta läsken, men till barn är det absolut ett bättre alternativ och jag ska erkänna att jag inte har tänkt på det för egen del när det gäller mina barn, för jag visste faktiskt inte om det här tidigare. Men man lär så länge man lever och med kunskap så gör man bättre val.

torsdag 12 november 2009

Svar om kycklingen

Den producent som jag nyligen mejlade angående kycklingfilé var verkligen snabb på att svara och som ni ser så kommer jag att få mer information då jag nu har mejlat numren som de behövde.

Hej Katharina!

Tack för ditt mail. I stort sett all kycklingfilé marineras med vatten för att få ett mörare och mindre torrt kött, då kycklingbröst i sig är mycket torrt. Procenthalten varierar mellan olika märken och måste alltid deklareras.

Slakt av kyckling, nästan oavsett märke, går till så att man bedövar dom i ett elektriskt vattenbad, därefter skär man av halsen av dom.

Dina övriga frågor om konserveringmedel, levnadsförhållanden och vilket foder dom får, kan jag i dagsläget inte besvara eftersom vi har två olika leverantörer av kycklingfilé. För mer info, vänligen återkom med eankodssiffror och vikt på förpackning, så återkommer jag med besked, så snart jag kan.

Med vänlig hälsning

Marie Engberg
Konsumentkontakt

tisdag 10 november 2009

Denna kycklingen!

Jag skrev för ett tag sedan om fryst kycklingfilé som jag hade köpt och som hade en stor del vätska tillsatt. Nyligen köpte jag en annan sort och innehållsförteckningen på den var inte bättre:

kycklingbröstfilé 80 %
saltlake 20 % (vatten, salt, socker, antioxidantmedel E 301, E 331)
konserveringsmedel E 262

All denna vätska är ju bara för att få mer betalt och det är inte acceptabelt. Konserveringsmedlet undrar jag också om det är nödvändigt. Jag ska mejla producenten och höra vad de säger om innehållet. Ser även att den är halalslaktad, så jag kommer att fråga hur det har utförts. Jag vill även veta vilket foder kycklingen har fått samt vilka levnadsförhållanden den har haft.

Jag kan ju tillägga att den andra kycklingproducenten inte har hört av sig trots att det är ett bra tag sedan jag mejlade.

söndag 8 november 2009

Om tillsatsers vara eller icke vara

Ibland så kan tongångarna från tillsatsförespråkarna bli ganska hårda då de menar att tillsatser faktiskt är något bra. Kanske finns det motståndare mot tillsatser som verkligen ser alla dessa som något dåligt, men jag tror att de är i minoritet faktiskt.

Även om jag själv undviker tillsatser och i min blogg skriver om varor som är rena så är det de onödiga och ofta hälsovådliga sådana som jag vill undvika. Även salt och socker är ju tillsatser, men det är ju inte det som vi som vill ha ren mat är ute efter utan sådant som helt enkelt inte skulle behövas om maten inte hade onormalt lång hållbarhet, var sönderprocessad så de naturliga smakerna hade försvunnit, var tvungen att ha förtjockningsmedel i sig för att vi i vår fetthysteri inte vågar äta mat som har lite extra fett och så vidare.

Men tillhör man dem som lever på att lura i oss diverse konstigheter och kanske till och med jobbar i laboratorier för att få fram nya konstgjorda smaker, ja, då får man väl ha viss förståelse för att man försvarar eländet. Det gör dock inte saken bättre, för jag tror fortfarande att många allergier och liknande kommer från det som vi äter. Jag påstår inte att jag är helt säker på detta, men med den kunskap som jag hittills har så är det min övertygelse.

Jag tror även att det påverkar vårt allmänna välbefinnande eftersom vissa ämnen kan göra oss sjuka, för så mycket vet man, men jag är även misstänksam mot cocktaileffekten och den har jag inte fått fram så mycket information om ännu och här skulle man utan tvekan behöva ta reda på mer och jag tror att det kommer inom en snar framtid eftersom vårt medvetande är så pass stort och debatten så intensiv.

fredag 6 november 2009

Mintchokladen och frågor kring den

Mitt brev till tillverkaren av chokladen:

Hej, jag har köpt er mintchoklad och jag vill börja med att säga att det inte var något fel på smaken, men jag har några frågor om innehållet.

Innehållsförteckning:
socker
kakaomassa
kakaosmör
smörfett
emulgeringsmedel: sojalecitin
naturligt smakämne
pepparmintsolja
aromämne
vanilj

Vad är smörfett? För mig är smör smör.
Vilken typ av lecitin är det i chokladen och hur utvinns det?
Vad är det naturliga smakämnet?
Vad är aromämne för något och vad innehåller det? Varför tillsätts arom- och smakämnen? Choklad, mint och vanilj borde ju räcka som det är. Jag har köpt annan choklad hos er utan så många tillsatser och den har smakat lika bra.

Hälsningar Katharina Wallenborg

torsdag 5 november 2009

Mörk mintchoklad

Jag tycker mycket om mint i choklad och efterrätter och därför köpte jag en mörk choklad med mintsmak. Märket är ett som brukar förknippas med finare choklad och då har man ju automatiskt förväntningar, vilket man uppenbarligen inte ska ha. Innehållsförteckningen var mycket längre än vad man hade kunnat vänta sig. Så här många och i mitt tycke vissa onödiga ingredienser var det:

socker
kakaomassa
kakaosmör
smörfett
emulgeringsmedel: sojalecitin
naturligt smakämne
pepparmintsolja
aromämne
vanilj

Emulgeringsmedel, i det här fallet sojalecitin, kan vara olika saker, så det får jag fråga om. Naturligt smakämne och aromämne drar ju också nyfikenheten till sig. Har inte kakao och mint tillräckligt med smak i sig självt? Dessutom är det ju vanilj i chokladen. Märkligt...

tisdag 3 november 2009

Colaaromen

Nu har jag fått svar från det företag som polkagrisfabriken köper colaaromen ifrån och innehållet i den lät ju inte allt för aptitligt:

Naturliga och naturidentiska aromämnen samt lösningsmedel (etanol, propylenglykol och glycerol).

Jag fick ju som ni förstår lov att mejla tillbaka och fråga var dessa naturliga och naturidentiska aromämnen kommer ifrån och hur de utvinns. Passade även på att fråga varför man ha lösningsmedel i aromen samt om det finns några hälsorisker med den. Jag ser med spänning fram emot svaret.

måndag 2 november 2009

Estrellas jordnötter

Då och då äter jag jordnötter, cashewnötter och även olika nötblandningar. Jag har väl tittat på innehållet ibland och drar mig till minnes att jordnötter aldrig brukar ha några tillsatser, men jag är inte säker så jag ska titta på alla påsar som jag köper.

För tillfället så har jag precis ätit upp en påse vars innehåll kommer från Estrella och så här ser den innehållsförteckningen ut:

jordnötter
vegetabilisk olja
salt


Det är ju helt i sin ordning, men jag undrar vad det är för olja, för även oljor är ju olika nyttiga, det är inte bara smakämnen och annat som är värt att ta reda på vad det är. Jag ska mejla dem och se vad de säger. Men det är ju hur som helst inga tillsatser i nötterna och det är bra.

söndag 1 november 2009

Nyfiken på colaarom

När jag nyss slog på datorn så hade jag fått ett mycket intressant mejl. Det var från polkagrisfabriken och det lyder så här:

Hej,

Tack för det betyget, du har gjort mig lite nyfiken här, så det skulle vara kul om du kunde vidarebefordra xx:s svar till mig.

Trevlig helg

Magnus
xx Polkagris


Naturligtvis ska jag göra det och det känns väldigt roligt att jag väckte nyfikenhet hos tillverkaren av polkagrisar. Det är första gången som någon säger att de själva blivit nyfikna; för det mesta är det ett torrt svar med försvar av produkten och att det inte går att göra si eller så eller erbjuda alternativ. Nu räknar jag inte med att man ska ändra något inom kort, men när väl nyfikenheten har väckts så är det ofrånkomligt att det börjar hända saker, så vem vet hur innehållsförteckningen kommer att se ut om något år?